Grankullas äldrepolitiska strategi

Transkript

1 Grankullas äldrepolitiska strategi KV STF

2 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Den äldrepolitiska strategins struktur 3. Utgångspunkter i Grankulla 3.1. Värderingar och vision som styr Grankulla stads verksamhet 3.2. Stadens strategi 3.3. Vision och principer som styr servicen för äldre i Grankulla 4. Välfärd och faktorer som inverkar på denna: de äldre i Grankulla 4.1. Befolkning 4.2. Grankulla som livsmiljö för äldre 4.3. Levnadsförhållanden i Grankulla 4.4. Den äldre befolkningens hälsa, levnadsvanor och livskompetens 4.5. Grankulla stads service för äldre, beskrivning och bedömning av nuläget o Förebyggande verksamhet Främjande av de äldres välfärd och hälsa o Tidigt stöd för att främja välfärden o Tillfällig och regelbunden hjälp i hemmet o Dygnet runt vård 4.6. Närtjänster och regionala tjänster 4.7. Utveckling av tjänster som beaktar klientens resurser och baserar sig på bedömning av servicen och servicebehovet 4.8. Kostnader för servicen 4.9. Förändringsfaktorer 5. Grankullas äldrepolitiska strategi och åtgärdsprogram för FRÄMJANDE AV ÄLDRE PERSONERS VÄLFÄRD OCH HÄLSA OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Främjande av välfärd och hälsa är samarbete För att stöda gemenskapen utvecklas nya verksamhetsformer och strukturer som stöder verksamheten 5.2. UTVECKLING AV TJÄNSTER, SERVICEHANDLEDNING OCH SERVICESTRUKTUR Utveckling av tjänsternas innehåll Riktlinjer för boende och vårdmiljöer UTVECKLING AV LEDARSKAP OCH PERSONALENS KOMPETENS SAMT FÖRBÄTTRING AV ARBETSHÄLSAN 6. Uppföljning och utvärdering 2

3 1. Inledning Syftet med Grankulla stads äldrepolitiska strategi är att styra produktionen och utvecklingen av service för äldre och stöda stadens beslutsfattande och planering. Denna äldrepolitiska strategi gäller servicestrukturen för 75 år fyllda, men i fråga om främjande av välfärd och hälsa gäller den också invånare som fyllt 65 år. Verksamhetsmiljön har förändrats på 2000 talet. Uppfattningarna om ålderdom och åldrande har blivit mångsidigare, liksom även de äldres förväntningar. Ålderdomen är nuförtiden en flera decennier lång period i livet under vilken de flesta lever ett aktivt liv som pensionär (tredje åldern). Ålderdomen ses som en aktiv livsfas och de äldre som en resurs och aktiva aktörer. Det är först de som fyllt 85 år, i den fjärde åldern, som har det största servicebehovet. De äldres funktionsförmåga har förbättrats, men å andra sidan ökar bl.a. antalet demenssjukdomar i och med att medellivstiden stiger. I Grankulla har i synnerhet andelen invånare över 80 år ökat. Deras servicebehov kan uppstå snabbt och oväntat. Utmaningen är att utveckla nya verksamhets och arbetsformer i serviceproduktionen för att upprätthålla de äldres funktionsförmåga och ändra servicestrukturen i en lättare riktning. Det är viktigt att komma ihåg att välfärden, hälsan och funktionsdugligheten kan förbättras i alla skeden av livet. Att ha detta i fokus i utvecklingsarbetet stöder också målet att göra servicestrukturen lättare och kontrollera kostnadsutvecklingen. Beredningen av strategin inleddes i en arbetsgrupp bestående av tjänsteinnehavare och i den tväradministrativa TEJO arbetsgruppen, där alla förvaltningar är representerade. I olika faser av beredningen har man hört invånare i öppna verkstäder i vilka representanter för både församlingarna och olika organisationer deltagit. Också personalen och samarbetspartner har hörts. Under beredningen av strategin har diskussioner förts i social och hälsovårdsnämnden och äldrerådet 2009 och 2010 och utlåtanden har begärts av alla nämnder och viktigaste samarbetspartner. Utlåtandena har beaktats i den slutliga strategin. Social och hälsovårdsnämnden fäste särskild vikt vid utvecklingen av den servicestruktur som ingår i strategin och ville granska den separat redan under beredningen av strategin (utkast till behovsplan, SOTE , 104). Nationella rekommendationer om tjänster för äldre: Ändring av servicestrukturen med målet "Från institutioner till hemmen" Social och hälsovårdsministeriets och Finlands Kommunförbunds reviderade Kvalitetsrekommendation om tjänster för äldre 1 har styrt beredningen av denna äldrepolitiska strategi. I kvalitetsrekommendationen betonas vikten av värderingar och etiska principer i de tjänster som ordnas för äldre. I rekommendationen anges tre strategiska riktlinjer för hur man kan förbättra kvaliteten på servicen och ge den större verkan: (1) främjande av välfärd och hälsa och utveckling av servicestrukturen, (2) personaldimensionering, kompetens och ledning, (3) boendeoch vårdmiljöer. Målet för kvalitetsrekommendationen är att hjälpa kommunerna att utveckla tjänsterna för äldre utgående från de lokala behoven och resurserna och i samarbete med olika aktörer. De äldres 1 Kvalitetsrekommendation om tjänster för äldre. SHM:s publikationer 2008:4 3

4 behov kan tillgodoses genom olika servicehelheter. Säkerställande av tjänsternas kvalitet och verkan förutsätter kundorientering och välfungerande servicekedjor. Det centrala är att utveckla tjänster som är förebyggande och som upprätthåller funktionsförmågan samt att förbättra hemvårdens omfattning och därigenom minska behovet av vanligt serviceboende. Med hjälp av tillräckliga hemvårdstjänster och genom att utveckla effektiverat serviceboende och nya typer av vårdtjänster blir det möjligt att minska behovet av långvarig institutionsvård. Det finns också flera andra nationella utredningar och rekommendationer som stöder utvecklingen av äldreservicen. I regeringsprogrammet, kvalitetsrekommendationerna för hälsofrämjande 2 och flera andra social och hälsovårdsministeriets och Institutet för hälsa och välfärds (tidigare Stakes) utredningar har man under de senaste tiderna angett riktlinjer för servicen för äldre. 2. Den äldrepolitiska strategins struktur Figur 1. Grankulla stads äldrepolitiska strategi har skrivits enligt den i kvalitetsrekommendationen visade figuren. Kuntastrategia Kunnan hyvinvointipolitiikka Arvot Visio yhteinen tahtotila Ikääntymispoliittinen strategia Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen Asuminen ja ympäristö Liikenne- ja viestintä-yhteydet Oppiminen, kulttuuri, harrastukset Osallisuus, vaikuttaminen Palvelurakenteen kehittämisen linjaukset ehkäisevät palvelut kotihoito omaishoito kuntoutuspalvelut päivätoiminta palveluasuminen laitoshoito dementiaoireisten palvelut muiden erityisryhmien tarvitsemat palvelut Palvelujen tuottamiseen ja saatavuuteen liittyvät linjaukset Henkilöstöön liittyvät linjaukset määrä osaaminen johtaminen Asumis- ja hoitoympäristöihin liittyvät linjaukset esteettömyys turvallisuus viihtyisyys Strategian toimeenpano Strategian seuranta ja toteutumisen arviointi 2 Terveyden edistämisen laatusuositus, STM julkaisuja 2006:19 3 Tie hyvään vanhuuteen. Vanhusten hoidon ja palvelujen linjat STM Selvityksiä 2007:8 4 Laadukkaat dementiapalvelut. Opas kunnille, Oppaita 72, Ikääntyneiden palvelujen uudet konseptit, STM selvityksiä 2008:47 6 Neuvonta ja palveluverkosto ikääntyneiden hyvinvoinnin ja terveyden edistäjänä. Ikäneuvo työryhmän muistio STM Selvityksiä 2009: 24 7 Plan för mentalvårds och missbruksarbete, Mieli SHM rapporter 2009:20 8 Konst och kultur ger välfärd förslag till åtgärdsprogram Undervisningsministeriets publikationer 2010:17. 4

5 3. Utgångspunkter i Grankulla 3.1. Värderingar och vision som styr Grankulla stads verksamhet Grankulla stads vision Grankulla är en framtidsorienterad, människonära stad som respekterar sitt kulturarv och vars trivsamma miljö och tidsenliga tvåspråkiga tjänster främjar den gemensamma välfärden. Grankulla stads värderingar, dvs. de principer som styr verksamheten, anges i strategidelen i ekonomiplanen Stadens värderingar utgör värdegrunden också för det äldrepolitiska programmet. o Trygg närhet genom livet o Äkta gemenskap o Levande tvåspråkighet o Närhet till naturen o Smidig utveckling 3.2. Stadens strategi Stadens strategiska mål som styr beredningen av den äldrepolitiska strategin Grankulla utvecklar aktivt sin verksamhet föregångare på flera områden Grankulla hör till topparna i landet i fråga om främjande av hälsa och välfärd Staden stöder samhällsgemenskapen och invånarnas deltagande Grankullas serviceutbud tar hänsyn till individuella behov och stöder invånarnas liv Stadens verksamhet och serviceprocesser är ekonomiskt och funktionellt effektiva Utveckling av stadsbilden och miljön Riktlinjer för utveckling av äldreservicen har dragits upp också i Helhetsplanen för mentalvårdsarbete (2007), där utvecklingsobjekten gällde att minska ensamheten, underlätta närståendevårdarnas och andra anhörigas belastning, minska depressionssymtomen och balansera medicineringen. I Strategin för förebyggande rusmedelsarbete (2008) har man satt upp som mål tidig identifiering och förebyggande av missbruksproblem bland seniorer, minskning av användningen av rusmedel och stöd till ett rusmedelsfritt liv. Med tväradministrativt samarbete säkerställs en effektiv användning av stadens resurser och en god servicehelhet för invånarna. Grankulla har godkänt en ledningsmodell för välfärds och hälsofrämjande (STS ). I staden arbetar en tväradministrativ TEJO arbetsgrupp som samordnar arbetet för att främja välfärd och hälsa. Avsikten är att stärka det strategiska kompanjonskapet enligt huvudstadsregionens åtgärdsplan, och samarbetet är intensivt också inom äldreservicen. Genom att förmedla egna verksamhetssätt som konstaterats bra och lära sig av andras goda praxis utvecklar man tjänsterna, även om ett 5

6 totalt förenhetligande inte är ändamålsenligt på grund av olikheterna i kommunernas servicestrukturer. Under de senaste åren har funktionerna harmoniserats och tjänsterna och annan upphandling har konkurrensutsatts Vision och principer som styr servicen för äldre i Grankulla I Grankulla har visionen 2015 för service för äldre definierats tillsammans med invånarna - I Grankulla mår de äldre bra. De har en aktiv och glad ålderdom, idkar kultur, motion och friluftsliv - De äldre har ett harmoniskt socialt liv, de träffar sina vänner, och familjen och andra närstående deltar aktivt i deras vardag - De äldre bor efter eget val i en för var och en lämplig bostad - Livsmiljön är fysiskt tillgänglig och de äldre känner sig trygga - Tjänster fås efter vars och ens individuella behov på båda nationalspråken Strategiskt mål: De äldre grankullabornas hälsa, välfärd och livskvalitet förbättras och servicestrukturen utvecklas så att den svarar mot de äldres individuella behov. Värderingar och etiska principer som styr verksamheten Etiska principer: omsorg, självbestämmanderätt, individualitet, delaktighet, trygghet, rättvisa Estetik: skönhet och kreativitet Ekonomi: kostnadseffektivitet Verksamhet som baserar sig på forskningsdata 4. Välfärd och faktorer som inverkar på denna: de äldre i Grankulla Figur 2. Välfärd och faktorer som inverkar på denna Befolkning; Antal och struktur Livsmiljö; luft, vatten, buller, säkerhet Välfärd och hälsa; arbetsförmåga, funktionsförmåga, sjuklighet, övervikt, olycksfall dödlighet Levnadsvanor; hobbyer, alkohol, rökning, motion, kost Levnadsförhållanden; utbildning, utkomst, sysselsättning, boendeförhållanden Livskompetens; skolframgång, brottslighet, mänskliga relationer, tillfredsställelse Välfärdstjänster Kostnader 4. Välfärd och faktorer som inverkar på denna 4.1. Befolkning: antal och struktur 4.2. Livsmiljö 4.3. Levnadsförhållanden 4.4. Levnadsvanor Livskompetens Hälsa 4.5. Service för äldre 4.6. Kostnader 6

7 4.1. Befolkning Åldersstrukturen i Grankulla avviker inte mycket från utvecklingen i hela landet, men av huvudstadsregionens kommuner har Grankulla relativt sett flest 65 år fyllda, dvs. 19,5 %. Befolkningens åldrande fortsätter starkt, enligt prognoserna är drygt en femtedel (22 %) av invånarna 65 år fyllda år 2015 och år 2020 är deras andel nästan en fjärdedel (24 %). Den demografiska försörjningskvoten har under de senaste åren stannat på ungefär samma höga nivå, nästan 60. De äldsta åldersklassernas, de 85 år fyllda invånarnas, antal och andel av befolkningen har ökat. Antalet har mer en fördubblats under och är nu 212 personer (2,5 % av befolkningen). Nästan 40 % av invånarna i Grankulla är svenskspråkiga. De svenskspråkigas relativa andel är större bland de äldre invånarna än i hela befolkningen i genomsnitt. Enligt huvudstadsregionens välfärdsundersökning (Turunen et al., 2010) har de flesta invånarna i åldersgrupperna och år bott i huvudstadsregionen över 20 år, och en stor del av dem hela sitt liv. 6 % längtar ofta till sin tidigare hemort och 5,3 % överväger att flytta tillbaka senast när de är pensionerade. Största delen av grankullaborna har anpassat sig helt till huvudstadsregionen. Figur 3. Grankullas 65 år fyllda invånare, utveckling per åldersgrupp (Kaupunkitutkimus KT OY, 2010) yli 85 7

8 Figur 4. Ändringar i antalet 65 74, och 85 år fyllda åren 2010, 2015, 2020, 2025 och Grankulla stad, befolkningsutveckling Uppgifter Kaupunkitutkimus TA Oy 6/ Tabell 1. Utveckling av antalet 65 år fyllda och befolkningsförändringar per åldersgrupp under (Kaupunkitutkimus TA Oy, 2010) Förändring Förändring Förändring Förändring Åldersgrupp hela befolkningen Den största kvantitativa ökningen åren väntas i åldersgruppen år, som lever i den s.k. tredje åldern. De går i pension i bättre skick än de tidigare åldersklasserna och kan vänta sig fler friska levnadsår. Deras fritidsintressen, kulturintressen och konsumtionsvanor avviker från de tidigare åldersklasserna (Karisto 2002). De som är i den tredje åldern, såsom den äldre befolkningen i allmänhet, är sinsemellan mer olika än befolkningen i någon annan livsperiod. Enligt befolkningsprognosen börjar åldersklassen år minska i Grankulla först från år Under växer ålderklassen år så att det år 2010 finns 731 av dem i Grankulla (en ökning på 179 personer). Enligt den nya uppfattningen om äldre börjar den fjärde åldern vid omkring 80 år. Då ökar beroendet av andra människor och autonomin begränsas. Servicebehovet ökar i synnerhet bland 85 8

9 år fyllda. Under ökar antalet 85 år fyllda med 78 personer (totalt 270 personer) och ökningen från 2010 till 2020 är 140 personer. Figur 5. Befolkningsprojektion efter kön Kaupunkitutkimus KT Oy Figur 6. Befolkningsprojektion efter kön och språk Kaupunkitutkimus KT Oy yli yli Ruotsinkieliset naiset Ruotsinkieliset miehet 4.2. Grankulla som livsmiljö för äldre Som livsmiljö är Grankulla trygg och trivsam. Naturen är nära och möjligheterna att idka motion, kultur och andra fritidsintressen är utmärkta. Invånarna är nöjda med den kommunala servicen och tjänsterna är lättillgängliga. Med hjälp av servicelinjen har staden velat säkerställa att de som bor längre bort har möjlighet att komma till centrum. Närbelägna tjänster fäster invånarna starkare vid huvudstadsregionen än invånarna i Esbo, Helsingfors och Vanda. De som är mest nöjda med trafikförbindelserna är helsingforsborna och grankullaborna, medan esboborna och vandaborna är de minst nöjda (Huvudstadsregionens välfärdsundersökning, 2008) 9

10 4.3. Levnadsförhållanden i Grankulla Äldre grankullabor deltar aktivt i föreningsverksamhet. Omkring 60 % av invånarna i senioråldern deltar i de svenskspråkiga seniorernas verksamhet och över 50 % i de finskspråkiga seniorernas verksamhet. Av de 75 år fyllda grankullaborna bodde 92 % hemma. Av alla hushåll var 16 % sådana vars invånare fyllt 75 år och av dessa var 50 % enpersonshushåll. Den genomsnittliga bostadsarealen per person är 44 m 2. Av bostäderna är 56 % småhus eller radhus. Boende i flervåningshus är mer sällsynt i Grankulla än i genomsnitt i Nyland. I Grankulla finns det 66 flervåningshus, varav 45 saknar hiss. Avsaknaden av hiss gör det ofta svårare för både äldre och rörelsehindrade att bo i flervåningshus, men under de senaste tiderna har man i byggandet fäst vikt vid tillgängligheten. Hiss har installerats i några enskilda flervåninghus. Grankulla beviljar 10 % i hissunderstöd i bostadshus med minst 3 våningar och staten beviljar 50 % i understöd. Grankulla har den högsta utbildningsnivån i landet. Grankullabor som fyllt 20 år hade i medeltal över fem års högre utbildning efter det grundläggande stadiet. I genomsnitt är invånarnas inkomstnivå hög, men det förekommer stora variationer i de äldres ekonomiska situation. Den genomsnittliga pensionen är landets högsta i Grankulla, men å andra sidan visar huvudstadsregionens välfärdsundersökning (2008) att nästan 10 procent av grankullaborna har svårt att klara sig. De som lever på enbart folkpension är i den svagaste ekonomiska situationen. De är ofta ensamboende pensionerade kvinnor. Nästan 5 % (ca 70 personer) av befolkningen i motsvarande ålder lever på bara folkpension. För alla innebär små inkomster inte ekonomiskt trångmål, utan livssituationen inverkar: dvs. om personen bor ensam eller med en make, i ägareller hyresbostad och hurdan hans eller hennes hälsotillstånd är. De äldsta åldersklasser (46 64 och åringar) som deltog i huvudstadsregionens välfärdsundersökning är i alla avseenden de som är mest nöjda med sitt bostadsområde. Kvinnorna upplever oftare än männen att det bor trevliga människor i deras bostadsområde och är stoltare än männen över sitt bostadsområde. I huvudstadsregionen är det grankullaborna som klart är mest nöjda med sitt boende. De känner mest samhörighet med områdets övriga invånare, tycker att områdets invånare är trevliga, är stolta över sitt bostadsområde och anser det vara uppskattat Den äldre befolkningens hälsa, levnadsvanor och livskompetens Hälsa De äldre grankullabornas hälsotillstånd och funktionsförmåga är huvudsakligen bra. Bland de 65 år fyllda var 515/1000 i motsvarande ålder (Esbo 550/1000 invånare) berättigade till specialersättningsgilla läkemedel. Antalet invånare som fått specialersättningsgilla läkemedel på grund av psykos och depression har ökat under de senaste åren. Andelen invånare som vårdats på sjukhus på grund av skador och förgiftningar var 3,1 % av befolkningen i motsvarande ålder (Esbo 2,5 %). En undersökning av vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa (Laitalainen et al., 2008) genomfördes som postenkät och skickades till 2000 från befolkningsregistret slumpmässigt valda grankullabor i åldern år, och 1202 i Grankulla stadigvarande boende svarade på den (svarsandel 60 %). Resultaten bland invånarna i åldern år visar klart vilka frågor man bör åtgärda nu för att i framtiden kunna kontrollera efterfrågan på tjänster för äldre. 10

11 Tabell 2. Utmaningar som hänför sig till hälsotillstånd. Hälsoundersökning bland vuxenbefolkningen, våren 2007, KTL Åldersgruppen år. Hälsa De vanligaste sjukdomarna bland både män och kvinnor var högt blodtryck (män 25,7 % och kvinnor 30 %) och högt kolesterolvärde (män 25,7 % och kvinnor 27,1 %). Bland män var den näst allmännaste sjukdomen diabetes (8,7 %) och bland kvinnor ryggsjukdom (15 %). Var tionde kvinna lider av depression (män 5 %) Övervikt 58 % av männen och 42 % av kvinnorna är överviktiga (BMI =/>25 ). 8,5 % av männen och 9,8 % av kvinnorna hade grav övervikt (BMI över 30). Var fjärde man och var tredje kvinna har försökt banta. Levnadsvanor Det finns inte mycket undersökningsdata om 65 år fyllda grankullabors levnadsvanor. En del av de äldre är mycket aktiva. De har ett livligt socialt liv och använder aktivt kultur och motionstjänster. Seniororganisationerna i Grankulla har aktiv verksamhet. Likväl finns det också åldringar i Grankulla som är mycket ensamma. De största kostnaderna inom hälsovården vållas av behandlingen av sjukdomar som orsakas av riklig alkoholanvändning, rökning och övervikt. Tabell 3. Levnadsvanor i åldersgruppen år. Hälsoundersökning bland vuxenbefolkningen, våren 2007, KTL Motion 57 % av männen och 60 % av kvinnorna motionerar 3 eller fler gånger i veckan 23 % av männen och 40 % av kvinnorna klarar inte av att springa 500 m Var tionde man och kvinna anser sig ha dålig eller mycket dålig fysisk kondition. Tobak 17 % av männen och 12 % av kvinnorna röker dagligen, skillnaden mot hela landets nivå är minst i den här åldersgruppen. En fjärdedel av männen och 14 % av kvinnorna röker dagligen eller sporadiskt. Alkohol Grankullamännens alkoholanvändning ökar med stigande ålder, åringarna dricker i genomsnitt litet mera alkohol än på annat håll i Finland. Den genomsnittliga alkoholanvändningen bland kvinnor i åldern år är högre än i övriga Finland En fjärdedel av männen och var tionde kvinna dricker 6 portioner åt gången en Information om främjande av hälsa gång i veckan eller oftare. Var femte skaffar information som anknyter till hälsofrämjande via Internet, bland kvinnor är tidningar den viktigaste informationskällan 11

12 Livskompetens I huvudstadsregionens välfärdsundersökning (2008) kom det fram att det är den äldsta åldersgruppen (65 79 år) som är mest nöjd med sina relationer till släktingar, familjemedlemmar och grannar och som känner välbehag av vardagliga saker. Tabell 4. Familjen och sociala relationer i åldersgruppen år. Hälsoundersökning bland vuxenbefolkningen, våren 2007, KTL Familjen, sociala Kvinnor lever oftare än män ensamma, av kvinnorna är 77 % gifta (ogifta 5,5 %, relationer frånskilda 13,3 % och änkor 4,2 %), av männen är 87,8 % gifta. I åriga mens hushåll fanns det fler under 7 åringar (5 %, jfr med kvinnor 0,9 %) och 7 17 åringar (30 % jfr medkvinnor 11,4 %). Mest missnöjda var de med sina möjligheter till motion, underhållning och att ha roligt. De som var mest nöjda med möjligheterna att njuta av naturen var invånarna i åldergrupperna år och år. De som tyckte motion var minst viktigt var invånarna över 65 år. Kulturen hade störst betydelse för de äldsta (över 65 år) och de yngsta åldersgrupper som deltog i undersökningen. De äldsta åldersgrupperna är i alla avseenden mer nöjda med sitt bostadsområde. Kvinnor tycker oftare än män att det bor trevliga människor i deras bostadsområde och de är stoltare än männen över sitt bostadsområde. I huvudstadsregionen är det grankullaborna som är mest nöjda med sitt boende. De känner mest samhörighet med områdets övriga invånare, tycker att områdets invånare är trevliga, är stolta över sitt bostadsområde och anser det vara uppskattat. Den enda statistiskt signifikanta skillnaden mellan kommunerna i huvudstadsregionen gällde förhållandet till framtiden. Grankullaborna hade den ljusaste tron på framtiden. I fråga om tron på framtiden förekom i den äldsta åldersgruppen (65 79 år) båda ytterligheterna antingen mycket nöjda eller mycket missnöjda mer än i de andra åldersgrupperna. Invånarna i åldern år är mest nöjda med sina relationer till familjemedlemmar, släktingar och grannar och de känner välbehag av vardagliga saker. För dem är släktingar och grannar, förenings och frivilligverksamhet och religionsutövning viktigare än för de andra åldersgrupperna. På skalan 0 10 är lyckan i huvudstadsregionen 8,2. En jämförelse mellan kommunerna visar att de lyckligaste människorna bor i Grankulla (8,5) och Esbo (8,3). Skillnaderna mellan åldersgrupperna är inte signifikanta. Kvinnor är något lyckligare än män och höginkomsttagare är lyckligare än låginkomsttagare Grankulla stads service för äldre; beskrivning och bedömning av nuläget Grundprincipen i Grankulla är att staden anordnar servicen i egen regi. En del av tjänsterna köps på basis av kompanjonskap av privata eller tredje sektorns serviceproducenter. Regionalt samarbete utnyttjas i mån av möjlighet. I huvudstadsregionen har man främst genomfört gemensamma konkurrensutsättningar och harmoniserat verksamheterna. I framtiden bör man i tjänsteproduktionen beakta stödjande av invånarnas egen aktivitet och eventuellt öka deras ansvar. Staden bör överväga och utreda också en ökning av invånarnas valmöjligheter med hjälp av servicesedlar eller liknande. År 2010 omfattade äldreomsorgen i Grankulla 21 % (150 klienter) av de 75 år fyllda invånarna. 12

13 Tabell 5. Servicebehov enligt rekommendationen för 75 år fyllda i Grankulla Befolkningsdata: Kaupunkitutkimus TA Oy, 2010 Befolkning Åldersklasser , antal invånare Mål i kvalitetsrekommendationen Utfall enligt kvalitetsrekommendationen Situationen i Grankulla 2010 Från befolkningsprojektionen räknat utfall enligt kvalitetsrekommendationen eff. serviceboende 5 6% eff. serviceboende (köp)+anemone 29 (3,9 %) ålderdomshem/ vårdavdelning 3 % (4,2 %) stöd förnärståendevård 5 6 % (2,7 %) regelbunden hemvård % (8,8 %) hemmaboende % * (91,5 %) * Situation : Antalet 75+ invånare subtraherat med antalet invånare i stadens institutioner/i institutionsvård med betalningsförbindelse FÖREBYGGANDE VERKSAMHET Förebyggande tjänster främjar och upprätthåller invånarnas hälsa och välfärd. Tjänsterna hjälper invånarna att klara vardagen. De kan vara för alla öppna eller riktade verksamheter. För alla öppna tjänster är bl.a. rådgivningstjänsterna, hobbygrupper, sociala media och vardagsrummet. Riktade förebyggande tjänster är t.ex. hälsofrämjande hembesök. Främjande av de äldres välfärd och hälsa Kultur och fritidssektorn ordnar för alla invånare avsedda kulturtjänster i Grankulla. Tyngdpunkten ligger på för allmänheten öppna evenemang och olika konstarters kulturevenemang som ordnas i Nya Paviljongen, Vallmogård och Villa Junghans. Innehållet varierar fån musik till litteratur. Dessutom producerar kulturbyrån i samarbete med social och hälsovårdssektorns enheter kulturverksamhet och skräddarsydda mindre evenemang för enheterna. Motionstjänster som ordnas för äldre grankullabor är ledd säsongartad motion i grupp. De mångsidiga motionsgrupperna, såsom vattengymnastik, vattenaerobics, ledd motionsgymnastik, ledd träning på gym och fri träning på gym, har ett stort antal deltagare. Motionsgrupperna leds på finska och svenska. Dessutom har Grankulla ett +70 simkort som berättigar till gratis simning i Grankulla simhall under simhallens öppettider. Specialsimkortet kostar 25 euro/år. Kortet ger rätt till gratis simning också för den personliga assistenten, om den olägenhet som sjukdomen eller skadan vållar förutsätter en assistent i simhallen. 13

14 Vid medborgarinstitutet ordnas flera särskilt för seniorer avsedda kurser, bl.a. datateknik (IT), pilates och dans (en del av verksamheten i Villa Breda), men seniorerna är naturligtvis välkomna också på alla andra kurser. Medborgarinstitutet har ordnat undervisning tillsammans med Grani Närhjälp för att utbilda frivilligarbetare och närståendevårdare. Stadsbiblioteket har omfattande samlingar litteratur, musik och ljudböcker. På biblioteket ordnas bl.a. IT utbildning för seniorer. På biblioteket finns ett novellkafé där man kan handarbeta samtidigt som man lyssnar på noveller. Samarbete med frivilligorganisationer och församlingar Samarbetet med Grani Närhjälp har intensifierats under de senaste åren, men också andra organisationer, särskilt seniororganisationerna, har stor betydelse. Med Grani Närhjälp ordnas träffar årligen och organisationens representanter deltar aktivt i social och hälsovårdssektorns kurser och utvecklingsdagar. Grani Närhjälps verksamhet kompletterar äldreservicen inom strategiskt viktiga, gemensamt överenskomna delområden. År 2010 har organisationen erbjudit tjänster i timmar och för 271 familjer. Tjänsterna gavs huvudsakligen åldringar och närståendevårdare. Församlingarna ökar med sin verksamhet upplevelsen av samhörighet och gemenskap samt medverkan och deltagande den äldre kan vara både givande och mottagande part. Församlingarna har aktiv verksamhet som kompletterar kommunens tjänster. Utöver andaktsstunder utför församlingarna aktivt diakoniarbete och träffar invånarna regelbundet på institutionerna. Att ordna evenemang, grupper, utflykter och födelsedagskalas för invånare i olika åldrar är förebyggande verksamhet. Frivilligarbete utförs bl.a. med Grani Närhjälp. Närståendevård och mentalvårdsarbete är viktig verksamhet som stöder kommuninvånarna, likaså skötsel och stödjande av enskilda äldres ärenden. I servicecentret Villa Breda ordnas på vardagar dagverksamhet och lunch för grankullapensionärer. Pensionärerna kan delta i bl.a. motionsgrupper, klubbverksamhet och handarbetskaféet. Kulturprogram ordnas regelbundet i servicecentret. Målet är att ordna verksamhet som stimulerar både gemenskapen och individen. Pyssel och rekreationstjänsterna erbjuder en möjlighet till socialt umgänge och rekreation. I servicecentret samlas konstgruppen Lupa unelmiin, som är avsedd främst för hemmaboende seniorer. Där samlas också en grupp av närståendevårdare i syfte att medföra variation i deras liv och hjälpa dem att orka hemma. I Villa Breda finns mötesrum av olika storlek för organisationer och andra grupper, ett bibliotek och en dator för klienterna. Privata företagare i servicecentret är en fotvårdare och en frisersalong. Till chefen för servicecentrets uppgifter hör också gerontologiskt socialarbete på institutioner och servicehandledning och rådgivning för äldre i frågor som gäller socialbranschen. Seniorrådgivningen finns på hälsocentralen. Invånarna kallas vid 65 års ålder till rådgivningen och därefter enligt överenskommelse med 1 5 års mellanrum. I de äldre åldersgrupperna är det individuella intervallet kortare, och i huvudsak riktas servicen på seniorer i årsåldern. Besöket är frivilligt och det kan ordnas antingen på hälsocentralen eller hemma hos klienten, mmen målet under de närmaste åren är att äka täckningsgraden betydligt. Under ett år är antalet besök hos seniorrådgivningen omkring 350. Syftet med besöket är att kartlägga klientens hälstillstånd och sociala stöd samt ge hälsorådgivning. Tyngdpunkten ligger vid att främja hälsan och förebygga sjukdomar. Målet är att upprätthålla och främja de äldres funktionsfärmåga, stöda deras egna resurser och förbättra livskvaliteten. I hälsorådgivningen fästs vikt vid kost, motion, munhälsovård, hjälpmedel, rekreationsverksamhet och förebyggande av olyckor. Under diskussionen utreds bl.a. syn, hörsel, medicinering, sjukdomar, 14

15 rökning, alkoholbruk, resurser, boende, användning av hemvårdstjänster och olika stödformer. Följande mätningar utförs: blodtryck, puls, viktindex, laboratorieprov (pvk, gluc och lipider), depressionstest (tidigt konstaterande, vård och rehabilitering vid mentala störningar, GDS) och minnestest (tidigt konstaterande, vård och rehabilitering vid minnesstörningar, MMSE). Vid behov ges vaccin (tetanus och influensa). Patienterna talar om olika slags bekymmer, och klienterna hänvisas vid behov till läkarmottagningen, psykologen eller familjerådgivningen. Samarbetsparter är anhöriga, läkare, mottagningen, laboratoriet, hemvården, munhälsovården, kultur och fritidssektorn, församlingen och frivilligorganisationerna. År 2009 genomfördes ett pilotprojekt för förebyggande hembesök (välfärdsfrämjande hembesök), och utgående från erfarenheterna har man fortsatt med dem. Ett mål för välfärdsfrämjande hembesök är att minska skillnaderna i välfärd och hälsa genom att identifiera och tillgodose specialbehoven hos riskgrupper. Med hjälp av besöken kan man också hjälpa de äldre att klara sig själv och öka deras trygghetskänsla. TIDIGT STÖD FÖR ATT FRÄMJA VÄLFÄRDEN Hälsocentralens mottagningstjänster. Läkarna, sjukskötarna och hälsovårdarna har mottagning på hälsocentralen. De gör också den första bedömningen av vårdbehovet, när patienten kontaktar hälsocentralen. På hälsocentralen finns också en diabetesskötare och en astmaskötare. På vardagar svarar hemvården för att dela ut sjukvårdsartiklar (diabetes, sår och injektionsartikar) på hälsocentralen. Munhälsovårdstjänster erbjuds alla grankullabor vid Grankulla hälsocentrals tandklinik. Behandlingar som kräver specialvård utförs vid enheten för specialiserad munhälsovård (SEHYK, Helsingfors). På vardagar är jouren vid hälsocentralens tandklinik, kvälls och veckoslutsjouren finns på Haartmanska sjukhuset i Helsingfors. Inom institutionsvården sköts patienternas munhälsa på både institutionerna (institutionens egna skötare dagligen och regelbundna besök av munhygienisten) och vid behov på tandkliniken. Under 2010 inleds kontroller av hemvårdsklienternas munhälsa. Rehabiliteringstjänsterna omfattar fysioterapins tjänster och de tjänster som köps inom ergoterapin. På Ekkullas hälsocentralssjukhus arbetar en fysioterapeut och där finns också ett gym för att möjliggöra aktiv rehabilitering. Utlåningen av hjälpmedel sker på hälsocentralen via fysioterapins hjälpmedelsutlåning. Där kan man låna gratis hjälpmedel som behövs i vardagen som stöd för en försvagad funktionsförmåga. På begäran gör rehabiliteringsavdelningen hembesök för att kartlägga vilka hjälpmedel som hemmaboende personer kan ha nytta av. Främjande av välfärd och hälsa och tidigt stöd för att främja välfärden, utvärdering och utvecklingsutmaningar Främjande av välfärd och hälsa och verksamhet som stöder upprätthållande av funktionsdugligheten betonas i den senaste tidens alla nationella rekommendationer. I Grankulla finns det redan i dag ett rikt utbud av välfärds och hälsofrämjande och förebyggande verksamhet. Kultur och fritidssektorn spelar en stor roll i främjandet av de äldres välfärd och hälsa. Utvecklingsutmaningar: Hem och institutionsvårdens klienters kulturintressen kartläggs systematiskt och dokumenteras i patientjournalerna och vård och serviceplanerna så att de kan beaktas bättre än tidigare i åldringsvården. För hem och institutionsvården bildas som bäst ett nätverk av kulturkontaktpersoner som svarar för samarbetet, planeringen och regelbunden växelverkan med kultur och fritidssektorn. En praktikant vid kultur och fritidssektorn har kartlagt institutionernas rekreations och kulturverksamhet 15

16 och verksamheten utvecklas efter detta i samarbete med kulturbyrån. Uppsökande arbetsformer i Grankulla är seniorrådgivningen och välfärdsfrämjande hembesök, vilkas innehåll och genomförande justeras att motsvara de nyaste rekommendationerna (bl.a. kvalitetsrekommendationen och Ikäneuvo arbetsgruppens promemoria) så att verksamheterna inte överlappar varandra. För att föregripa servicebehovet utvecklar staden utvärderingen och utvecklingen av seniorrådgivningens verksamhet samt analyseringen, rapporteringen och utnyttjandet av den information som fås vid hälsofrämjande hembesök. Täckningsgraden hos 65 år fyllda och 75 år fyllda invånares besök hos seniorrådgivningen bör höjas och riktandet av tjänster bör utvärderas omsorgsfullt. Dagverksamheten är mångsidig och består av motion, konst, gruppverksamhet och måltidstjänster. Med en utbyggnad av dagverksamheten strävar staden efter att minska behovet av institutionsvård. Servicecentret spelar en central roll som stöd för hemmaboende, för att närståendevårdarna ska orka bättre och som stödform inom hemvården. Dag och deltidsvård och måltidstjänster ordnas mer än för närvarande. För att detta ska lyckas måste också transporttjänsterna byggas ut. I fortsättningen utvecklas verksamheten så att servicen riktas särskilt också till riskgrupper, ensamma och äldre som riskerar marginalisering. Att utveckla tjänsterna tillsammans med klienterna, utgående från klienternas behov, och säkerställa samarbetsstrukturerna tryggar goda förebyggande tjänster. Det är viktigt att utveckla och dokumentera fungerande samarbetsmodeller mellan rehabiliteringen, motionen, socialbyrån och institutionsvården. Samarbetet med tredje sektorn stärks. I fortsättningen kommer man årligen överens om målen och arbetsfördelningen. Rådgivningen och servicehandledningen utvecklas enligt de nya riktlinjerna. Samtidigt utreds behovet av gerontologiskt socialarbete och dess roll som stöd för äldre personers välfärd och ett tryggt liv stärks. Verksamhetsmodellen för socialarbete bland äldre utvecklades inom Soccas Gero projekt, en utvärdering av den görs inom kort. TILLFÄLLIG OCH REGELBUNDEN HJÄLP I HEMMET Hemvård Hemvårdens tjänster Hemvårdstjänster ges hemmaboende invånare som behöver hjälp på grund av sjukdom, ålderdom, nedsatt funktionsförmåga eller familjesituation. Hemvårdens tjänster är avgiftsbelagda och för dess klienter görs upp en vård och serviceplan tillsammans med representanter för hemvården, den äldre själv och, om den äldre så önskar, någon anhörig eller närstående. Hemvården strävar efter ett rehabiliterande arbetssätt och efter att stödja klienten så att han eller hon klarar sig tryggt hemma så länge som möjligt. Hemvårdens tjänster ges i hemmen och i grupphemmet Apollo. Beslut om service som ges hemma fattas av hemvårdsledaren. Hemvården arbetar i två skift och arbetstiden är Vid behov kan hemsjukvård ordnas också andra tider enligt överenskommelse, t.ex. när det är fråga om vård i livets slutskede. Man stöder de äldres möjligheter att klara sig hemma så länge som möjligt genom att utnyttja de befintliga stödtjänsterna. Hemvårdsteamet och den för hemvården ansvariga läkaren bedömer tillsammans med klienten och eventuellt klientens anhöriga, när det inte längre är möjligt att bo hemma. 16

17 Tabell 6. Hemvårdens klienter efter serviceklass Serviceklasser Timmar/vecka Klienter serviceklass serviceklass serviceklass serviceklass serviceklass Hemvårdens sjukskötare har specialiserat sig på bl.a. behandling av smärta och diabetes. Hemvården verkar på hälsocentralen. Den för hemvården ansvariga läkaren ansvarar för den medicinska vården inom hemvården. Merparten av klienterna är åldringar och kroniskt sjuka, men också handikappade och barn. Av hemvårdens klienter i Grankulla är 77 % kvinnor och nästan hälften har fyllt 85 år. Medelåldern är 80,5 år. Nästan 80 % av klienterna bodde ensamma när de började få hemvård. Personalen: Hemvården har två team. Utöver avdelningsskötaren och hemvårdsledaren har hemvården 2,5 sjukskötare och 15 vårdare. År 2009 utfördes en extern kvalitetsrevision av hemvården. Utgående från den har det gjorts upp en utvecklingsplan som verkställs systematiskt. Tjänster som stöder hemmaboende Som stödtjänster ges bl.a. måltids, bad, tvätteri och transporttjänster. För hemvårdens stödtjänster tas ut en separat avgift. Mest används måltidstjänsterna. Lunch serveras i servicecentret Villa Breda. I transporttjänsten ingår transport till servicecentret Villa Breda och tillbaka hem med stadens bil. Hemmaboende stöds också genom ett inkomstbundet stöd för färdtjänst enligt socialvårdslagen. Trygghetstelefon kan sökas hos hemvården. Avgiften för trygghetstelefon bestäms enligt klientens bruttoinkomster. Tvättservicen fungerar i Villa Bredas tvätteri som självbetjäning för pensionärshusens invånare eller med hjälp av hemvårdarna för hemvårdens klienter. Badservice erbjuds i Villa Bredas bastu, där hemvårdarna sköter om de badtjänster som fastslagits i vård och serviceplanerna. Hemvårdens klienter har möjlighet att få sina inköp hemkörda. Behovet av ändringsarbeten hemma bedöms och planeras av rehabiliteringsenheten i samråd med samhällstekniska sektorn och den serviceproducent som denna valt genom konkurrensutsättning. Städnings och rehabiliteringstjänster för krigsinvalider och veteraner köps av privata serviceproducenter. Enligt kvalitetsrekommendationen är det nationella målet att % av de 75 år fyllda får regelbunden hemvård. I Grankulla omfattas 8,8 % av hemvården. Utvärdering av hemvården och stödtjänsterna: Hemvården har kunnat svara väl mot det ökade servicebehovet. Under de senaste åren har målgruppen för servicen preciserats så att tjänsterna riktas till mer svårskötta klienter än tidigare. I framtiden kommer hemvårdens roll att förstärkas. Målet är att det genom tillräcklig hemvård och utveckling av nya slags omsorgstjänster är möjligt att minska andelen långvarig institutionsvård. Utvecklingsutmaningar: Hemvården och den verksamhet som stöder hemmaboende utvecklas och dagcentralsverksamheten utvidgas så att den bättre än i dag stöder hemvården. 17

18 Grankullas tjänsteutbud omfattar inte hemsjukhusverksamhet eller nattpatruller, men när hemvården utvecklas utreds behovet och genomförandesättet. För att trygga den framtida kompetensen inom hemvården görs en kompetenskartläggning som stöd för utbildningsplaneringen. De senaste årens utvecklingsprojekt inom hemvården har gällt rehabiliterande arbetsätt och användningen av detta fortsätter systematiskt genom att ha fokus på klientens återstående resurser så att klienten utför själv eller med stöd en så stor del av de vanliga vardagssysslorna som möjligt. Inom hemvården har man tagit i bruk RAI jämförelseutveckling och dess resultat utnyttjas systematiskt. En del äldre bor i flervåningshus utan hiss och har inte möjlighet att komma ut regelbundet. Flera av de hemmaboende lider av ensamhet. De anhörigas och frivilligas ansvar ökas när det gäller att lindra ensamheten och göra det möjligt för de äldre att vistas och röra sig utomhus. Korttidsvårdens tjänster, som ordnas i Grankulla i alla institutionsvårdsenheter, stöder både närståendevården och hemvården. Det finns sammanlagt sex intervallplatser i Grankulla. Närståendevård Med stöd för närståendevård avses vårdarvode och tjänster som ges för att trygga vården av och annan omsorg om åldringar, handikappade eller sjuka i hemmet. Närståendevårdaren kan vara en anhörig eller någon annan av den äldre godkänd person, och arvodet betalas direkt till denna. Stödet för närståendevård är ett alternativ till hemvården, när det behövs daglig hjälp och övervakning (3:e arvodesklassen) eller ett alternativ till institutionsvården, då det behövs hjälp och övervakning dygnet runt (1:a arvodesklassen). Stödet för närståendevård har graderats i fyra arvodesklasser. Hemvårdsledaren svarar för stödet för närståendevård för äldre. Närståendevårdaren har rätt till minst 3 lediga dygn/vårdmånad. Avgiftsfria tjänster som stöder närståendevården är transport till servicecentret, bastutjänster i servicecentret och trygghetstelefon. Också den hem eller institutionsvård som ordnas under närståendevårdarens ledighet är avgiftsfri. Som stöd för att närståendevårdarna ska orka med sitt arbete finns en grupp för personer med minnesstörningar och en annan grupp för vårdtagare inom närståendevården. Grupperna ordnas vid servicecentret Villa Breda av Grani Närhjälp med stöd av centrets personal. Erfarenheterna av gruppernas arbete har varit mycket goda. För närståendevården görs upp en service och vårdplan där man definierar den vård som vårdtagaren behöver, målen och eventuella stödåtgärder och arbetsfördelningen. Tabell 7. Arvodesklasser och arvoden inom stödet för närståendevård, antalet vårdtagare efter åldersklass 2009 Arvodesklass Avgifter Vårdtagare åringar 85 år fyllda Totalt åringar 1:a arvodesklassen 912,10 e :a arvodesklassen 683,76 e :e arvodesklassen 479, 13 e 6, varav under 65 år 4:e arvodesklassen 386, 81 e* Totalt

19 * Används endast när det gäller barn och unga och beviljas av resultatområdet för socialtjänster. Under de senaste åren har totalt 31 personer fått stöd för närståendevård. Omkring 42 % av alla närståendevårdare har fyllt 75 år och 27 % har fyllt 80 år. Utvärdering av närståendevården: Det centrala är att stöda närståendevårdarna, se punkt 5.2. Närståendevårdarna är också själva gamla och därför bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att de orkar. Kriterierna för beviljande av närståendevård har granskats i samarbete inom huvudstadsregionens kommuner. Betalningsgrunderna och löneklasserna inom stödet för närståendevård ändras (SOTE , 20). Enligt kvalitetsrekommendationen borde 5 6 % av de 75 år fyllda omfattas av stödet för närståendevård. I Grankulla omfattas ca 2,2 % av detta stöd De i Villa Breda verksamma grupperna har visat sig vara viktiga stödåtgärder genom vilka man hjälper vårdarna att orka, ordnar stimulerande verksamhet för vårdtagarna och erbjuder en gemenskap som ger krafter. Dessa gruppers verksamhet fortsätts och behovet av att bygga ut verksamheten utreds. DYGNET RUNT VÅRD Institutionsvård Boende och omsorgs/vårdtjänster dygnet runt När klienten inte längre kan bo hemma med hjälp av närståendevårdarens eller hemvårdens tjänster, kan han eller hon hänvisas till boendetjänster eller andra vårdtjänster som fungerar dygnet runt. Med tjänster inom vårdboende avses både långvarigt och kortvarigt vårdboende dygnet runt i vårdoch smågruppshem inom det effektiverade serviceboendet och inom institutionsvården för de äldre som inte klarar sig i sitt eget hem. - Långvarig sjukhusvård för specialgrupper - Långvarig institutionsvård på ålderdomshem - Långvarig effektiverad boendeservice - Kortvarig intervallvård inom institutionsvården som stöder hemmaboende - Kortvarig intervallvård inom det effektiverade serviceboendet som stöder hemmaboende - Institutionsvård under vårdarens lediga dagar inom det lagstadgade stödet för närståendevård - Vård i effektiverat serviceboende under vårdarens lediga dagar inom det lagstadgade stödet för närståendevård Kortvarig vård ordnas på institutionerna, Ekkulla hälsocentralsjukhus, vårdhemmet Villa Anemone och ålderdomshemmet Villa Breda. Med denna stöder man hemmaboende och hjälper närståendevårdarna att orka i sitt arbete. 19

20 Grankulla stad har sammanlagt 72 (67 platser + 6 platser för kortvarig vård) dygnet runt fungerande boende och institutionsplatser och 6 grupphemsplatser. Tabell 8. Platser och personal vid boendeenheter och institutioner i Grankulla Enhet Togs i bruk Platser Personal, vakanser sammanlagt Grupphemmet Apollo Brandkårsvägen 7 Vårdhemmet Villa Anemone Klappträskvägen boendeplatser Hemvårdens personal (totalt 23 vakanser) boendeplatser intervallplatser Ålderdomshemmet Villa Breda Bredavägen 16 Ekkulla, hälsocentralssjukhus Klappträskvägen 1 Effektiverat serviceboende som köpt tjänst boendeplatser+ 1 intevallplats vårdplatser+ 2 intervallplatser En del av patienterna behöver sjukvård (ca 1/3, dvs. 10 platser), en del behöver vård 2008: 3346 vårddygn 2009: 3972 vårddygn 2010: 4529 vårddygn 15,5 28 Köp av långvarig institutionsvård 2008: 1410 vårddygn 2009: 1215 vårddygn 2010: 1095 vårddygn Utvärderingen och valet av vårdplats görs som multiprofessionellt samarbete (SAS verksamhet), men i sista hand fattas beslutet av den för hem och institutionsvården ansvariga läkaren. Man utreder klientens helhetssituation genom att bedöma klientens funktionsförmåga (RAI), sociala situation och tidigare användning av tjänster. Vid valet av vårdplats är det skäl att beakta också individuella behov och det hur brådskande ärendet är. Om det sker betydande, bestående förändringar i den äldres kondition, görs en ny bedömning. På ålderdomshemmet är målet en hemlik miljö för invånarna. Invånarnas medelålder på ålderdomshemmet Villa Breda är ca 87 år. 20

21 Platser inom effektiverat serviceboende (långvarig boendetjänst) köps av privata serviceproducenter i huvudstadsregionen. För närvarande köper staden 15 platser. Klienten betalar själv hyra för bostaden och för de använda tjänsterna. Vid enheterna finns det personal dygnet runt. Med institutionsvård på sjukhus avses på läkarbeslut baserad kort eller långvarig vård på hälsocentralssjukhusets vårdavdelning av patienter som på grund av sjukdom eller handikapp behöver medicinsk behandling eller sjukvård som inte kan ges hemma, på boendeserviceenheter eller ålderdomshem. På Ekkulla sjukhus har man anpassat sig till de ökade remisserna genom att effektivera utskrivningsprocesserna. Tack vare detta har vårdperioderna kunnat förkortas från 23,4 dygn till 14,9 dygn. Det här betyder i praktiken att patienter i sämre skick vårdas inom hemvården, men också en bättre samordnad verksamhet mellan avdelningen, fysioterapeuterna och hemvården. Tabell 9. Ekkulla hälsocentralssjukhus verksamhet Genomsnittlig 96, beläggningsgrad, % Vårdperioder Patienter Genomsnittlig vårdperiod, dagar 23,4 20,9 15 Utvärdering av dygnet runt servicen: Tyngdpunkten i Grankullas servicestruktur är på institutionsvård. En del av Ekkullas patienter kunde placeras i någon lättare boendeform. Grankulla har ingen egen enhet för effektiverat serviceboende. Alla boendetjänster inom effektiverat serviceboende köps av enheter som konkurrensutsatts tillsammans med Esbo. Utvecklingsutmaningar: Inom den närmaste framtiden bör staden avgöra hur vården av patienter som behöver akut sjukvård och effektiverad rehabiliterande vård ska ordnas och hur det är mest ändamålsenligt att ordna de hemsjukhus och dagsjukhustjänster som Grankulla behöver. Enligt Kuntamaisema rapporten är Grankullas vård och omsorgstjänster som helhet sett fortfarande rätt dyra, men positiva förändringar har skett från år 2007 till Den viktigaste förändringen är att akutvården, den rehabiliterande vården och korttidsvården har effektiverats, vilket lett till att den specialiserade sjukvården för äldre minskat. Inom institutionsvården har vårdperioderna blivit kortare och enhetspriset har sjunkit. En orsak till den dyra servicen för äldre är fortfarande att tyngdpunkten i servicestrukturen är på institutionsvård. Rekommendationer i Kuntamaisema rapporten: Serviceboendet utvecklas genom att antingen kontrollerat bygga om institutioner till serviceboende (eller när antalet äldre ökar, täcks det nya behovet enbart med serviceboende). Storleken på enheterna inom institutionsvården borde ökas genom att i mån av möjlighet sammanslå enheter. På detta sätt kunde kvälls och nattvården effektiveras Kvalitetsrekommendationen styr också byggandet och planeringen av boende och vårdmiljöer. 21