Tekniska nämnden nr 2/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 2/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEKN 11 TEKN 12 TEKN 13 TEKN 14 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarprotokoll Ändring av delgeneralplanen för Västra (Myrans by) ändring av delgeneralplan för norra sjundeå (nyby by) TEKN 15 Godkännande av bedömningen av tekniska nämndens interna övervakning 2010 TEKN 16 Godkännande av tekniska nämndens verksamhetsberättelse för år 2010 TEKN 17 Budgetprognosen för tekniska nämndens bruksekonomi och kommunens investeringar TEKN 18 s ekonomis förverkligande 1/2011 TEKN 19 TEKN 20 TEKN 21 TEKN 22 Överföring av privatvägsväsendets budgetanslag till miljö- och byggnadsnämnden Utvidgning av svenska skola Beviljandet av tillstånd att använda kommunens vattenområde i Pickalaviken Andra ärenden

2 Sida 2 Nr 2/2011 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Keränen Pekka, ordförande Westermarck Mikael, viceordförande Ekström Susanne, medlem Gottberg-Ek Karin, medlem Kaisla Sirpa, medlem Svanfeldt Stefan, medlem Tuomi Tuulia, medlem Nygård Jan-Peter, ersättare Tapia Cotrino Petri, ersättare Övriga närvarande Janhunen Taina, kst:s representant Lindström Catharina, teknisk chef Kärkkäinen Markku, kommuningenjör, avlägsnade sig efter beh. av 16, kl Malmberg Magnus, byggmästare Latvala Ann-Britt, kansliföreståndare Ärenden Underskrifter Pekka Keränen Ordförande Ann-Britt Latvala Protokollförare Jan-Peter Nygård Protokolljusterare Sirpa Kaisla Protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Byggnadskansliet Intygar, underskrift Tjänsteställning Bodil Siro kanslisekreterare

3 Sida 3 TEKN 11 MÖTETS KONSTITUERING besluter 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare Nämnden - konstaterade att mötet var lagligt sammankallat och beslutfört, - valde Jan-Peter Nygård och Sirpa Kaisla till protokolljusterare

4 Sida 4 TEKN 12 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARPROTOKOLL Bilaga 1 Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande beslut som gjorts av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga är beslutsförteckningen Förslag: Nämnden besluter - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Tekniska chefen Catharina Lindström, 5-8/2011, Enligt förslaget.

5 Sida 5 TEKNLTK:418 /2010 TEKN 13 ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR VÄSTRA SJUNDEÅ (MYRANS BY) Bilaga 2 Enligt Markanvändnings- och byggnadslagens 37 besluter kommunfull Kompletterande material mäktige om godkännande av generalplanen. Enligt 9 punkt 31 i instruktionen för tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska kansliet är det nämndens uppgift att till kommunstyrelsen uppgöra förslag till general- och delgeneralplaner och ändringar av dem samt till detaljplaner och ändringar av dem i sådana fall där kommunfullmäktige besluter om godkännande av detaljplan eller detaljplaneändring samt avge utlåtanden över anmärkningar som inlämnats över dem. Länsstyrelsen har fastställt delgeneralplanen för Västra den Virve Aalto och Tomi Palander ansöker med en ansökan som ankommit den , om ändring av den i kraft varande delgeneralplanen över Västra. Sökandena motiverar sin ansökan med byggandet av ett hus. Delgeneralplaneändringen gäller lägenheterna Tallbacka RN:r (lägenheterns areal är 1,67 ha) och Tallbackaskog RN:r (lägenhetens areal är 2,2 ha) i Myrans by vid Dansbackavägen. Avsikten är att flytta en i delgeneralplanen på lägenhetens område, invid Dansbackavägen anvisad byggplats för stadigvarande boende (A) från lägenheten Tallbacka RNr till lägenheten Tallbackaskog RNr Båda lägenheterna ägs av sökandena. Området för ändring av delgeneralplanen ligger ca 16 kilometer mot nordväst från centrum i Myrans by på det område som syns i den bifogade kartan. Arkitektbyrå Arkitekturum Oy har uppgjort ett förslag till utkast över ifrågavarande delgeneralplaneändring. Enligt Markanvändnings- och byggnadslagens 63 bör man meddela om ett anhängiggörande av planläggning på ett sådant sätt att de delägande har möjlighet att få information om planläggningens utgångspunkter, den planerade tidtabellen samt om förfarandet vid deltagande och bedömning. Informerandet bör anordnas på ett sätt som är lämpligt med tanke på planens mål

6 Sida 6 och betydelse. Enligt Markanvändnings- och byggnadsförordningens 30 moment 2 informerar man om reservering av möjlighet att framlägga åsikter på ett i planen för deltagande och bedömning konstaterat sätt som fungerar med tanke på delägandenas möjlighet att kunna ta del av informationen. Om man tycker att det med tanke på ärendets art inte är lämpligt att informera på annat sätt, bör man informera på ett sätt som informationen i allmänhet publiceras i kommunen. Ett meddelande bör dock alltid publiceras i minst en på orten allmänt läst dagstidning. Eftersom det gäller ett till sin betydelse mindre viktigt planeärende, är det inte nödvändigt att uppgöra en i MRL 63 avsedd plan för deltagande och bedömning. Det i lagen avsedda deltagandet och interaktionen ordnas genom att höra grannarna och inbegära ett tillräckligt stort antal myndighetsutlåtanden. Kompletterande material och bilagor - Karta över området som kompletterande material. - Virve Aaltos och Tomi Palanders ansökan om ändring av delgeneralplanen som kompletterande material. - som bilaga förslag till ändring av delgeneralplanen i Myrans by. Föredragande: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen t , e- post markku.karkkainen@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter att - inleda ett projekt att ändra delgeneralplanen för Västra ; - på kommunens anslagstavla, i tidningen Kirkkonummen Sanomat och Västra Nyland, i enlighet med den av kommunfullmäktige det fattade beslutet kungöra om anhängiggörandet av delgeneralplaneändringen; - utsätta utkastet till delgeneralplaneändring till offentligt påseende i kommunens tekniska kansli, adress Krogarsvägen 1, det inte är nödvändigt att uppgöra en plan för deltagande och bedömning, avsedd i MRL 63 eftersom planeprojektet är av ringa betydelse. Det i lagen avsedda deltagandet och interaktionen anordnas genom att höra grannarna och genom att inbegära ett täckande antal myndighetsutlåtanden och - inbegära utlåtanden över utkastet från följande instanser: - kommuns miljö- och byggnadsnämnd

7 Sida 7 - Nylands NTM-central - Nylands förbund - Museiverket - Västra Nylands landskapsmuseum - Områdesarkitekt Rauli Ailus - Ingå- miljöförening rf - Virve Aalto och Tomi Palander - rågrannarna till lägenheten Tallbackaskog RNr Enligt förslaget.

8 Sida 8 KH:152 /2010 TEKN 14 ÄNDRING AV DELGENERALPLAN FÖR NORRA SJUNDEÅ (NYBY BY) Tekn.n Bilaga 5 Ägaren till lägenheten Skogbacka RN:r 1:59 i Nyby by har försökt sälja sitt egnahemshus med dåligt resultat. De förmedlare hon kontaktat anser att tomten blir för stor (c m²) att den borde delas. Dagens köpare vill inte göra så mycket trädgårdsarbete. Ägaren anhåller om att få en byggrätt flyttad till åkern invid landsvägen som är drygt 0,5 ha. (Se bilaga) Saken är av största vikt för ansökaren då hon för 2 år sedan gjorde köpavtal för en lägenhet på st som blev ledig senaste höst, så nu sitter hon i 2 bostäders fälla då hon inte fått sitt gamla hus sålt. Kommuningenjörens förslag(mk): Beslut. I ansökan avsedda generalplaneändring sätts till offentlig behandling. Enligt förslaget. ==== Tekn.n 14 Bilaga 3 Enligt markanvändnings- och byggnadslagens 37 besluter kommunfullmäktige om godkännande av generalplanen. Enligt 9 punkt 31 i instruktionen för tekniska nämnden, miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska kansliet är det nämndens uppgift att till kommunstyrelsen göra förslag till general- och delgeneralplaner och ändringen av dem samt detaljplaner och ändringar av dem då kommunfullmäktige besluter om godkännande av detaljplan eller detaljplaneändring samt avge utlåtande om de anmärkningar som inlämnats över dem. Enligt kommunstyrelsens instruktion 3 punkt 33 godkänner kommunstyrelsen generalplaneförslagen och förslagen till ändring av generalplan för de ändamål som nämns i markanvändnings- och byggnadsförordningens 19 och 32 för sättande till påseende samt avger ett utlåtande över de anmärkningar som inlämnats om dem. Länsstyrelsen har fastställt Norra s delgeneralplan den

9 Sida 9 Anita Weckström har ansökt om ändring av den i kraft varande Norra s delgeneralplan. Delgeneralplaneändringen gäller fastigheten Skogsbacka, RN:r (lägenhetens areal är ha) i Nyby by. Avsikten är att flytta en byggplats för stadigvarande boende (A) som anvisats på fastighetens område till en ur byggnadssynpunkt lämpligare plats. I delgeneralplanen bär områdena beteckningen A och M2, av vilka A- området inbegriper byggrätt och M2-området inte inbegriper byggrätt. Delgeneralplanens ändringsområde ligger ca 9 kilometer norrut från centrum i Nyby by på det område som ses i den bifogade kartan. Arkitektbyrå Arkitekturum Oy har uppgjort ett förslag över ifrågavarande delgeneralplaneändring. har den påbörjat en ändring av Norra delgeneralplan. Utkastet till planeförslag har varit utsatt till påseende under tiden i kommunens byggnadskansli. Inga anmärkningar har inlämnats angående utkastet. Utlåtanden över utkastet har inlämnats av - kommuns miljönämnd - Nylands NTM-central - Nylands förbund - Museiverket - Västra Nylands landskapsmuseum - Ingå- miljöförening rf De som avgivit utlåtanden hade ingenting att anmärka om utkastet till planeförslag. Till näst utsätts planeförslaget till offentligt påseende. Enligt Markanvändnings- och byggnadsförordningens 19 bör ett generalplaneförslag hållas till offentligt påseende i kommunen under minst 30 dagar. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga förslaget till ändring av delgeneralplanen för Norra s delgeneralplan på Nyby bys område. Föredragande: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen t , e- post markku.karkkainen@siuntio.fi Förslag: Nämnden föreslår för kommunstyrelsen att kommunstyrelsen

10 Sida 10 - sätter ut förslaget till ändring av delgeneralplanen till offentligt påseende i kommunens tekniska kansli, adressen Krogarsvägen 1, och - ber om utlåtande över ändringsförslaget av följande instanser: - kommuns miljö- och byggnadsnämnd - Nylands NTM-central - Nylands förbund - Museiverket - Västra Nylands landskapsmuseum - Områdesarkitekt Rauli Ailus - Ingå- miljöförening rf Enligt förslaget.

11 Sida 11 TEKN 15 Bilaga 4 GODKÄNNANDE AV BEDÖMNINGEN AV TEKNISKA NÄMNDENS INTERNA ÖVERVAKNING 2010 I bokslutets verksamhetsberättelse bör kommunstyrelsen skriva en redogörelse för den interna övervakningens nuläge. För att kunna skriva en redogörelse har ekonomiavdelningen gett instruktioner till nämnderna att före den behandla utvärderingen av läget för respektive nämnds interna övervakning. Ett utlåtande om utvärderingen har före den utsatta dagen inlämnats till kännedom till ekonomiavdelningen. Nämnderna ombeds bedöma följande delområden inom den interna övervakningen: A Ordnandet av ledningen och förvaltningen med tanke på uppgifterna, befogenheterna och ansvarsfördelningen. B Uppföljningen av målens uppsättande och förverkligande C Hur riskhanteringen fungerar D Hur informationsgången fungerar E Hur uppföljningsmetoderna fungerar Kompletterande material och bilagor - Som bilaga förslaget till bedömningen av tekniska nämndens interna övervakning år 2010 Föredragande: Tekniska chefen Catharina Lindström tel ,epost catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - godkänna det bifogade förslaget till bedömning av tekniska nämndens bedömning av den interna övervakningen år Enligt förslaget.

12 Sida 12 TEKN 16 GODKÄNNANDE AV TEKNISKA NÄMNDENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2010 Bilaga 5 Ekonomiavdelningen har gett instruktioner för hur nämnderna skall uppgöra bokslutet och verksamhetsberättelsen för år Varje nämnd bör för sin egen del godkänna sin verksamhetsberättelse före den och skicka dem till ekonomiavdelningen till kännedom. Ett utkast till verksamhetsberättelse har före den utsatta dagen skickats till ekonomiavdelningen till kännedom. skötte år 2010 om byggandet, underhållet och användningen av kommunens fastigheter och områden samt om kommunens vattenförsörjning och avloppshantering, räddnings- och beredskapsverksamhet. Nämnden har hjälpt kommunstyrelsen i planeringen av markanvändningen, kartläggnings- och mätningsuppgifter samt beredde ärenden som gällde anskaffandet och bildandet av fastigheter. Dessutom skötte nämnden om städverksamheten i kommunens egna fastigheter samt sålde städtjänster till de utrymmen som Lost hyr. Samhällsplanering Utvecklandet av kommuncentrum med detaljplaneringsåtgärder. Utvecklandet av stamvägens närområden. Detaljplaneringen av området söder om stamvägen så att man beaktar företagsverksamhetens och miljöns behov. Fastigheter Verksamhetens tyngdpuktsområden: Ibruktagandet av interna hyror Utvecklandet av fastighetsskötselverksamheten En effektiverad marknadsföringen och försäljningen av tomter Tekniskt underhåll Verksamhetens tyngdpunktsområden: Byggandet av lättrafikleden i Störsvik Skötselplan för parkerna Dokumentering av vägnätet Vattenverket Verksamhetens tyngdpunktsområden: Beredningen av överföringsledningsprojektet Nätverkets dokumentering

13 Sida 13 Att leverera vatten av god kvalitet verksamhetsområdet och att rena avloppsvattnet så att man skadar miljön så lite som möjligt Nödhjälps- och beredskapsväsendet Verksamhetens tyngdpunktsområden: Fortsättandet av FBK-verksamheten Man bör beakta nödhjälps- och beredskapsväsendets behov vid områdesplaneringen Att förebygga olyckor Städenheten Verksamhetens tyngdpunktsområden: Se till att städningsnivån i kommunens verksamhetspunkter är tillräcklig Optimering av personalresurserna och användningen Utvecklandet av materialanskaffningar En effektiv koordinering av städenhetens uppgifter med kosthållets och den tidiga fostrans uppgifter Kompletterande material och bilagor - Som bilaga förslaget till tekniska nämndens verksamhetsberättelse för år Föredragande: Tekniska chefen Catharina Lindströmtel ,espost catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - godkänna det i bilagan presenterade förslaget till tekniska nämndens verksamhetsberättelse för år Enligt förslaget.

14 Sida 14 TEKN 17 BUDGETPROGNOSEN FÖR TEKNISKA NÄMNDENS BRUKSEKONOMI OCH KOMMUNENS INVESTERINGAR Kompletterande material s bruksekonomi i budgeten 2010 har fram till förverkligats till 105,0 procent. Verksamhetsbidraget har förverkligats till en högre grad än förutsett (111,7 procent) och verksamhetsutgifterna till en högre grad än förutsett (112,1 procent). Enligt bruksekonomins bokslutsprognos håller tekniska nämnden emellertid på att uppnå det verksamhetsbidrag (skillnaden mellan verksamhetsbidragen och verksamhetsutgifterna) som kommunfullmäktige förutsätter. Enligt bokslutsprognosen beror avvikningen i tekniska nämndens bruksekonomi närmast på följande: Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget är ungefär euro större än budgeterat. Huvudsakligen beror det på en bättre utveckling av betalningsbidragen än planerat. Detta är närmast ett resultat av markanvändningsavtalen. Verksamhetsutgifter Det har uppstått euro mera verksamhetsutgifter än budgeterat. Personalutgifterna överskrids med euro. Man utreder för närvarande noggrannare orsaker i samarbete med ekonomiavdelningen. En av orsakerna till överskridningarna är dock att tekniska nämnden har anlitat biträdande byggnadsinspektören på grund av den snörika vintern och bristen på personalresurser inom fastighetsskötseln. Hälften av hans lön betalades ur tekniska nämndens budget. Inköpen av tjänster överskreds med ungefär euro. En av orsakerna härtill är att de entreprenörer som kommunen anlitar fakturerar i långsam takt. Man har redan fäst uppmärksamhet vid det här. En del av uteområdenas skötsel har fakturerats år 2010 fast en betydande summa ( euro) borde har hört till utgifterna år Dessutom har man på grund av den snörika vintern varit tvungen att avlägsna snö från taken och köra bort snö från gårdsplaner och väganslutningar. Detta hade man inte räknat med i avtalen om uteområdenas skötsel. Dessutom har man varit tvungen att utföra dyra inneluftsundersökningar på grund av fastigheternas problem med inneluften.

15 Sida 15 Även underhållet av maskiner och anläggningar har överskridits på grund av reparationen av Svenska skolans ventilationsmaskin. I Päivärinne skola blev man tvungen att utföra en större reparation eftersom en vägg riskerade att rämna på grund av snömängden. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material tekniska nämndens statistik över bruksekonomins förverkligande januari-december Som kompletterande material hur kommunens investeringar förverkligats januari-december Föredragare: Tekniska chefen Catharina Lindström tel , e- post catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - antecknar ärendet för kännedom. Nämnden antecknade ärendet för kännedom.

16 Sida 16 TEKN 18 TEKNISKA NÄMNDENS EKONOMIS FÖRVERKLIGANDE 1/2011 Kompletterande material Bruksekonomin i tekniska nämndens budget har enligt situationen den förverkligats till -23,4 procent. Enligt principen för ett jämnt förverkligande skulle bruksekonomins förverkligande i slutet av januari få vara på nivån 8,3 procent. Verksamhetsbidraget är lägre än förutsett (1,8 procent) och verksamhetsutgifterna har varit lägre än förutsett (7,2 procent) Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material statistik över hur ekonomin förverkligats 1/2011. Föredragare: Tekniska chefen Catharina Lindström tel , e- post catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter att - anteckna ärendet för kännedom. Nämnden anteckande ärendet för kännedom.

17 Sida 17 TEKN 19 ÖVERFÖRING AV PRIVATVÄGSVÄSENDETS BUDGETANSLAG TILL MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Kommunfullmäktige godkände bugdeten för år 2011 vid sitt möte den Vid samma möte beslöt kommunfullmäktige 93 att kommunens organisations- och beslutsfattandestruktur. I kommunens tekniska verksamhetsområde fungerar tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden. Under miljö- och byggnadsnämnden fungerar vägförrättningssektionen. I samband med kommunfullmäktiges budgetbehandling reserverades till tekniska nämndens budget anslag för privatvägssektionen enligt följande: Verksamhetsutgifter Interna utgifter euro euro I samband med instruktionsbehandlingen gavs emellertid privatvägsärendena i uppgift till miljö- och byggnadsnämnden, under vilken även vägförrättningssektionen fungerar. De i budgeten angivna, för privatvägsväsendet reserverade anslagen bör överföras till miljö- och byggnadsnämndens budget eftersom ifrågavarande nämnd ansvarar för privatvägsväsendets organisering. Föredragare: Tekninska chefen Catharina Lindström tel , e- post: catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter att till kommunstyrelsen och vidare till kommunfullmäktige föreslå att - De i budgeten för år 2011 för privatvägsverksamhet reserverade anslagen (verksamhetsutgifter euro och interna utgifter euro) skall överföras från tekniska nämndens budget till miljö- och byggnadsnämndens budget. Nämnden beslöt att till kommunstyrelsen och vidare till kommunfullmäktige föreslå att - De i budgeten för år 2011 för privatvägsverksamhet reserverade anslagen (verksamhetsutgifter euro och interna utgifter euro) skall överföras från tekniska nämndens budget till miljö- och byggnadsnämndens budget.

18 Sida 18 TEKNLTK:69 /2011 TEKN 20 UTVIDGNING AV SJUNDEÅ SVENSKA SKOLA UNDNSVES Behovet av tilläggsutrymmen i svenska skola är påtagligt p.g.a. det stigande elevantalet och det stora elevantalet per klass. Hösten 2010 stiger skolans elevantal med åtminstone +15 elever och det är ett måste att dela ännu en klass. I detta nu har skolan inga extra undervisningsutrymmen. Skolan har försökt omorganisera användningen av utrymmena och hösten 2009 var skolan tvungen att omändra skolans datasal till ett klassrum så att specialklassen skulle få tillgång till ett större undervisningsutrymme. Datorerna har placerats i klassrummen så att varje klass har två datorer. Detta försvårar märkbart användningen av datorer i undervisningen och kommunens IKT-strategi kan inte fullföljas optimalt. Hösten 2010 borde skolan ha tillgång till en modul med tre klassrum. I december 2009 beslöt undervisningsnämnden att en grundlig kartläggning av inomhusluften i skolans samtliga lokaliteter ska utföras. Orsaken till detta var att många i skolans personal har haft besvär i ögon och luftvägar, huvudvärk m.m. På initiativ av företagsläkare Merja Sarjanen gjordes en kartläggning av personalens symptom på inomhusluften hösten 2009 och utgående från slutresultatet borde en grundlig undersökning av skolans samtliga lokaliteter utföras. Skolans samtliga personal svarade på enkäten. Svenska sektionen uppmanar undervisningsnämnden att i brådskande ordning inleda åtgärder för att en modul bestående av tre klassrum för skolans verksamhet kan tas i bruk i augusti Dessutom föreslås att modulen inkluderar två rum för den svenska förskolan. Svenska sektionen förutsätter också att undervisningsnämnden i brådskande ordning inleder åtgärder för att utreda utbyggandet av skolan. Svenska sektionen inväntar också resultatet av de redan tidigare föreslagna mätningarna av inomhusluften i skolans samtliga utrymmen. Protokollsutdrag med denna paragraf skickas till undervisningsnämnden och undervisningsnämnden uppmanas att skrida till ytterligare åtgärder. Dessutom skickas protokollsutdrag med denna paragraf till tekniska nämnden och kommunstyrelsen till kännedom. = = = KST

19 Sida 19 Kommunstyrelsen har beslutat att ta undervisningsnämndenssvenskspråkiga sektions ärende Svenskspråkiga sektionen har beslutat uttrycka sin oro över Svenska Skolans utrymmesbehov hösten 2010 och har förutsatt att undervisningsnämnden vidtar åtgärder för byggandets del. Bildningsväsendets utrymmesbehov: Svenska Skolans utrymmesbehov ökar ständigt på grund av att antalet elever växer. För att kunna ordna undervisning i nuvarande utrymmen har man bl.a. varit tvungen att avstå från utrymmen för specialklasser. På grund av att utrymmesbehovet för småbarnsuppfostran har ökat har man placerat en förskolegrupp i skolans utrymmen. Rektor Nordman har meddelat att behovet av extra utrymmen från och med verksamhetsåret är tre klassrum. Svenskspråkig förundervisning har under verksamhetsåret ordnats i tre undervisningsgrupper i före detta Huvikumpu och i Svenska Skolans utrymmen. I Huvikumpu verkar för närvarande två förundervisningsgrupper med 13 elever i vardera och i Svenska Skolan en undervisningsgrupp på 13 barn. Det strukturella platsantalet är 21 i Huvikumpu och därmed har man redan överskridit maximiantalet platser i ovannämnda utrymmen. Förutom trånga utrymmen är undervisningsgruppernas verksamhet sida vid sida utmanande på grund av bristfällig ljudisolering i mellanväggarna. Under det kommande verksamhetsåret är antalet svenskspråkiga elever i förundervisning uppskattats till 26, vilket förutsätter att minst två förundervisningsgrupper grundas. Då utrymmen för förundervisning laneras och barnsgrupper bildas tar man hänsyn till antalet barn samt relationstalet mellan personalen och barn, barnens ålder, behovet av specialstöd och barnens modersmål. Planeringen av utrymmen för småbarnsuppfostran är utmanande eftersom uppskattningar om andelen barn i behov av dagvårdsplats per åldersklass varierar årligen p.g.a. flera variabler. Inom småbarnsfostran bildas som bäst barngrupper per enhet för det kommande verksamhetsåret Beslut om dagvårdsplats delges familjerna För att dagvårdsplatser kan ges åt dem som har sökt platser (subjektiv rätt), bör barngrupperna ha ändamålsenliga utrymmen anvisas för verksamheten. Det är möjligt att då andelen barn under 3 år växer i Jukola, kommer man placera en del av barn i förundervisning i Jukola daghem i före detta Huvikumpus utrymmen och då behövs utrymmen för svenskspråkig förundervisning i en ny modulbyggnad i anslutning til skolan. Enligt riksomfattande utrymmesrekommendationer för småbarnsfostran behöver barn under 3 år flera kvadrat än över 3 åringar.

20 Sida 20 Utrymmesplaneringen för småbarnsuppfostran, för- och grundundervisning borde ske helhetsbetonad: bl.a. genom att koncentrera för- och nybörjarundervisningen uppnår man synergiförmåner med tanke på personalresurser, pedagogik och även för ordnandet av specialstöd (tanken om barnens enhetliga kontinuerliga inlärningsmetod och flexibelt ordnande av undervisningen). Utrymmen i modulbyggnaden kan användas utöver i den egentliga undervisningen t.ex. i morgon- och eftermiddagsverksamhet samt i skolans hobbyverksamhet. Med tanke på utrymmesbehoven i nära framtid är den optimala storleken I modulen som byggs i samband med Svenska Skolan 3 klassrum för grundundervisning och 2 klassrum för förundervisning. På basen av tekniska verkets utredning är det på den befintliga byggnadsplatsen möjligt att bygga en modul 3 +1 byggandet av en större helhet gör sportplanen för motion mindre. Ifall utrymmet i före detta Huvikumpu kommer att behövas för barngrupper i småbarnsuppfostran är det möjligt att få till stånd svenskspråkig förundervisning genom att grunda en förundervisningsgrupp i den kommande modulbyggnaden och en annan grupp i utrymmet för smågrupper bakom skolbiblioteket. Ett modulkombinat 3+1 skulle således vara tillräckligt för verksamhetsåret Planeringen av utrymmen för småbarnsuppfostran och grundundervisning skall i framtiden basera sig på planering på lång sikt vilket kan underlättas av en utrymmesutredning som är under arbete på våren 2010 och som tekniska verket och bildningsväsendet tillsammans arbetar med. Man bör beakta att användaren inte ännu har beaktat hyreskostnaderna för modulen i sin användningsplan för år Hyreskostnaderna skall ingå I kommande budgeter, likaså skall man fatta ett linjebeslut om att kostnaderna ingår antingen i användarens eller i tekniska väsendets budget. Tekniska väsendets utredning Svenska skola behöver extra utrymmen. Skolan lider redan nu av alvarlig utrymmesbrist. Utrymmesbehovet i skolan blev aktuell i samband med behandlingen av innevarande års budget. Medel för extra utrymmen för innevarande år har reserverats i kommunens budget. En skild utredning om kommunens framtida utrymmesbehov för dagvård- och skolor har påbörjats men den är inte ännu färdig. Elevantalet i Svenska Skolan kommer att växa med 15 elever i höst. Dessutom bör man beakta att den svenskspråkiga förskolan behöver två klassrum och det lämpligaste av dem kunde placeras i den omedelbara närheten av skolan.

21 Sida 21 Offerter har begärts av leverantörer för modullösningar. Det har länge varit osäkert hur stort utrymmesbehovet är men de senaste beräkningarna visar att man behöver alltsammans fyra klassrum. Helhetskostnaderna uppskattas vara ca euro beroende på leveranssätt. På skolgården finns det flera lämpliga ställen var man kan placera modulbyggnaden. Det lämpligaste stället är dock mellan vändplatsen och bollplanen. Förslag: TEKN Kommunstyrelsen uppmanar undervisningsnämnden och tekniska nämnden att fästa uppmärksamhet vid Svenska Skolans utrymmesbehov samt att i brådskande ordning vidta nödvändiga åtgärder för att lösa skolans utrymmesbehov senast före början av augusti Förslaget godkändes. Svenska skola är i behov av tilläggsutrymmen. Skolan har sedan tidigare akut utrymmesbrist. I samband med behandlingen av budgeten för innevarande år aktualiserades skolans behov av tilläggsutrymmen. Medel för tilläggsutrymmen har reserverats i kommunens budget för innevarande år. En separat utredning angående kommunens framtida behov av dagvårdsoch skolutrymmen, har påbörjats men inte ännu slutförts. Svenska skolans elever kommer att från inkommande höst öka med 15 elever. Därtill bör beaktas att den svenskspråkiga förskolan har behov av två klassrum, som lämpligen kunde placeras i omedelbar närhet av skolan. Offerter av leverantörer till modullösningar har inbegärts. Utrymmesbehovet har länge varit ovisst, men de senaste beräkningarna ger vid handen att inalles fyra klassrum behövs. På skolgården finns flere lämpliga platser var en modulbyggnad lämpligen kan placeras, men den bäst lämpade platsen är mellan svängplatsen och skolans bollplan. Kommunstyrelsen i sitt beslut , uppmanar undervisnings- och tekniska nämnden att fästa uppmärksamhet vid Svenska Skolans utrymmesbehov samt att i brådskande ordning vidta nödvändiga åtgärder för att lösa skolans utrymmesbehov senast före början av augusti Tf. tekniska chefens förslag: (MM) Beslutsförslag: En precisering av anbuden har inbegärts, beslutsförslag ges på mötet. Man har under diskussioner med Svenska skolans rektor konstaterat att de klarar sig ett år framåt med de nuvarande undantagsarrangemangen då man

22 Sida 22 tillfälligt beställer en barack om ca 60 m2 att placeras invid skolan (lätt montering och grund). Förundervisning organiseras i Huvikumpu. Det föreslås att planeringen av nya utrymmen inleds omedelbart, så att de färdigställs till läsåret UNDN Enligt förslaget. ==== Undervisningsnämndens svenska sektion och tekniska nämnden har behandlat skolans utrymmesbehov. Med bildningsnämndens och tekniska verkets samarbete klargjordes att skolans utrymmesbehov för läsåret ordnas med ett undantagsarrangemang med baracklösning och att planeringen av de nya utrymmena påbörjas omedelbart, så att de färdigställs till början av läsåret Till planeringsgruppen för utrymmena hör tf. tekniska chefen, tf. bildningschefen, rektorn Tina Nordman, den av rektorn utnämnda lärarrepresentanten och representanten från den svenska sektionen. Som förslag ges att undervisningsnämnden utnämner sin egen representant till planeringsgruppen. Förslag: Behandling: Undervisningsnämnden utnämner sin representant till planeringsgruppen för de nya utrymmena i Svenska skolan och antecknar till kännedom tekniska nämndens beslut gällande utrymmeslösningarna. Heidi Backman föreslog, understödd av Markku Tiilikainen, att Anna Paasikivi väljs till nämndens representant i planeringsgruppen för Svenska Skolans nya lokaliteter. Heidi Backman föreslog, understödd av Merja Rahkola-Toivanen, att undervisningnämnden framför till tekniska nämnden, att Svenska Skolans inomhusluft skall kartläggas innan läsårets slut. Anna Paasikivi föreslog, understödd av Merja Rahkola-Toivanen, att ett seminarium på hösten ordnas om utrymmeskartläggning, på basis av vilken fullmäktige godkänner medel för investering av utveckling av småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Enligt förslaget. Dessutom framför undervisningnämnden till tekniska nämnden, att Svenska Skolans inomhusluft skall kartläggas innan läsårets slut och antecknar tekniska nämnden och kommunstyrelsen till kännedom. Undervisningsnämnden väljer Anna Paasikivi till nämndens representant i planeringsgruppen för Svenska Skolans nya lokaliteter. Undervisningsnämnden besluter att ett seminarium ordnas på hösten om utrymmeskartläggning, på basis av vilken fullmäktige godkänner medel för investering av utveckling av småbarnsfostran och grundläggande utbildning.

23 Sida 23 UNDN Förslag: Tekniska- och bildningsväsendet har inlett planeringen av utrymmena gällande tillbyggnaden av Svenska skolan som verkställs Undervisningsnämden (1) antecknar till kännedom kommunstyrelsens uppmaning om att fästa uppmärksamhet på Svenska skolans utrymmesbehov och konstaterar att behövliga åtgärder har vidtagits och (2) att föregående förvisas vidare till kommunstyrelsen. Enligt förslaget. ====== UNDN Bilaga 7 svenska skola har under de senaste åren lidit av utrymmesbrist. Behovet kulminerade då antalet nya förstaklassister som skulle inleda sin skolgång hösten 2010 var betydligt större än det antal elever som gick ut årskurs 6. Läsåret var årskurserna 1-3 delade i parallellklasser på grund av det stora elevantalet per årskurs. Det var inte möjligt att sammanslå någon av klasserna inför läsåret och därför hyrdes en barack med ett klassrum. På våren 2010 tillsattes en arbetsgrupp vars uppgift var att planera och utreda tillbyggandet av svenska skola. Arbetsgruppen har sammankommit sju gånger tillsammans med arkitekt Joel Kyyrö. Arbetsgruppen har i sin planering beaktat skolans behov av klassrum och smågruppsrum. Svenska förskolans utrymmesbehov har också varit påtaligt och i samband med tillbyggandet av svenska skolan ville man bygga utrymmen för förskoleverksamheten i samma byggnad. I den nya tillbyggnaden finns följande utrymmen. 2 klassrum för specialklassundervisning 4 klassrum för årskurserna 1-6 (varje årskurs kan indelas i två parallellklasser) 2 smågruppsrum för åk klassrum för undervisning i textilslöjd 1 klassrum för specialläraren 3 rum för förskoleundervisningen 1 smågruppsrum för förskoleundervisningen 1 nytt litet utrymme för skolbiblioteket 1 befolkningsskydd som kan användas till bibliotek Dessutom har man planerat tilläggsutrymmen till matsalen (+34 platser) så att flera elever kan äta på samma gång samt toaletter, materialrum och ett litet extra utrymme för personalen. För att skolan ska kunna arrangera sin undervisning, på ett för eleverna och läraren ändamålsenligt sätt, behövs förutom en hemklass åt varje årskurs

24 Sida 24 några smågruppsrum. För tillfället är det mycket svårt att hitta utrymmen för de olika undervisningsgrupperna. I dagens läge sker skolans musikundervisning och undervisningen i textilslöjd i samma utrymme. Läsordningstekniskt är det inte möjligt att placera lektionerna så att all musikundervisning kunde ges i musikklassen. Då klasserna ska jobba med grupparbeten i något ämne är de tvungna att sitta i korridorerna eller matsalen (på eftermiddagen efter att matserveringen är över) Skolan har en specialklass där elever med behov av särskilt stöd får sin undervisning. I gruppen får det finnas max.10 elever på samma gång. Läsåret är 11 elever (från årskurserna 1-6) inskrivna i specialklassen. På grund av bestämmelserna för gruppstorleken måste undervisningen koordineras så att alla elever inte är på plats samtidigt. Det finns ett stort behov av att grunda en specialklass till i svenska skola. Dels för att kunna dela upp eleverna på ett ändamålsenligare sätt och dels för att eventuellt kunna ta hem de två elever med behov av särskilt stöd som nu är placerade i Zacharias Topeliusskolan i Helsingfors. Detta arrangemang skulle ge dessa elever mycket kortare skolvägar och därmed också förkorta den dagliga skoldagen. Årligen betalar kommun ca för skolskjutsar, assistentresurser och eftermiddagsverksamhet åt Helsingfors stad. För dessa pengar kunde kommunen själv ordna en kvalitativ undervisning åt eleverna och skaffa det material som behövs. Innan eleverna eventuellt tas hem till måste man på alla sätt försäkra sig om att elevernas samtliga behov tillgodoses. Ingå kommun, Lojo stad och Kyrkslätt kommun har inte heller specialklasser för årskurserna 1-6. Redan nu har skolan två Kyrkslättbarn i specialklassen och Lojo har visat intresse för att få placera elever i svenska skolas specialklass. Skolans nuvarande bibliotek är mycket trångt och det finns inte möjlighet att t.ex. sitta i biblioteket och läsa, slå upp i böcker eller arbeta. I den nya tillbyggnaden finns ett litet utrymme för biblioteket inplanerat och dessutom ett befolkningsskydd som planerats så att det går att använda till skolbibliotek. Befolkningsskydd måste byggas på grund av skolans storlek. Svenska förskolans behov av ändamålsenliga utrymmen har också diskuterats mycket sedan våren Förskolan är placerad i s.k. Huvikumpus lokaliteter i Aktia bankens källarvåning. I den nya tillbyggnaden vid svenska skolan har reserverats tre rum för förskoleundervisningen och ett grupprum. Förskoleundervisningens utrymmen och klassrummen för årskurs 1 har placerats i samma flygel så att samarbetet mellan förskolan och åk 1 kan utvecklas optimalt. Såväl barnen som personalen drar nytta av dessa synergieffekter. Utrymmena kan också användas till t.ex. morgon- och eftermiddagsverksamheten samt till skolans klubbverksamhet. Skolans nuvarande korridorer är trånga och klädhängarna gamla och icke ändamålsenliga. Därför har man i samband med tillbyggandet planerat en

25 Sida 25 ingångshall där en stor del av eleverna kan byta till inner- och ytterkläder. På detta vis får man mera rörelseutrymme i korridorerna, skolmiljön blir också mycket trivsammare. I samband med tillbyggandet har man också planerat om skolgården genom att flytta på personalens parkeringsplats. Den nya parkeringsplatsen har flera parkeringsrutor än nuvarande vilket också behövs eftersom föräldrar ska hämta och föra sina barn till och från skolan/förskolan. Den nya tillbyggnadens yta är sammanlagt 1056m 2 ; södra delen (560m 2 ), norra delen (430m 2 ), ingångshallen (66m 2 ). De sammanlagda kostnaderna uppskattas till Förslag: Nämnden beslutar - för sin del godkänna planerna för tillbyggandet av svenska skola - skicka planerna vidare till kommunstyrelsen för godkännande. Behandling: Avvikande från den ursprungliga ordningsföljden behandlades detta ärende som tolfte ärende på föredragningslistan. De tekniska ändringar som föredraganden gjort i rubriken för detta ärende har beaktats i protokollet. Enligt det ändrade förslaget. ==== KST Bilaga 2 Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen godkänner planerna för Svenska Skolas tillbyggnad enligt bilaga. Parviainen föreslog, att ärendet remitteras till undervisningsnämnden. Eftersom förslaget inte understöddes, konstaterade ordföranden, att det hade förfallit på grund av brist på understöd. Förslaget godkändes. === TEKN.N 20 Liite 6 svenska skola är den enda svenskspråkiga skolan i. Den nuvarande skolan byggdes år 1969 och den har utvidgats senare i två repriser, åren 1986 och 2003.

26 Sida 26 Utrymmena motsvarar idag inte behoven. Därför började man förra våren utreda olika lösningar. Ett alternativ var att bygga en avskild modulbyggnad på tomten. Utrymmena blev emellertid på hösten så trånga att man blev tvungen att hyra en temporär barackbyggnad som placerades invid skolan. Dessutom måste man inrymma förundervisningen i hyrda utrymmen. Att utplacera små verksamhetsenheter på dethär sättet runtom i kommunen är inte ekonomiskt. Då utrymmesbehovet uppstod började man utreda hurudana kostnader det kunde handla om ifall man till skolan skulle bygga en utvidgningsdel i två flyglar. Planeringen inleddes på våren Planeringen och utrymmenas storlek baserar sig på utredningar som gjorts av bildningsavdelningen och behovet av utrymmen på prognoser. Undervisningsnämnden har den behandlat planerna för tilläggsbyggnaden och kommunstyrelsen godkände dem den Kommunfullmäktige reserverade vid sitt möte den ,0 miljoner euro år 2011 och 0,9 miljoner euro år 2012 för svenska skolas utvidgningsprojekt. Man har dessutom ansökt om finansiering från Nylands NTM-central för byggprojektet. Entreprenaden skall utföras som en helhetsentreprenad, vilket innebär att byggherren ansvarar för planeringen och ingår avtal med planerarna. Planeringen inbegriper arkitekt-, VVS-, electricitets- samt automatikplaneringen. Själva byggarbetena konkurrensutsätts så att det i entreprenaden finns två avtalsparter, byggherren och entreprenören. Entreprenören fungerar som huvudentreprenör och ingår underentreprenadavtalen. En dylik entreprenadform är numera i allmän användning. Den minskar på byggherrens arbetsmängd och koordineringen på arbetsplatsen är lättare. Anskaffningen sker med en begränsad metod, med vilket man avser att kommunen publicerar en annons om anskaffningen i det nationella anskaffningssystemet Hilma. Entreprenörerna kan be att få delta i offerttävlingen. Kommunen utväljer bland de sökande de leverantörer, till vilka den ger dokumenten om offertbegäran och vilka kan inlämna en offert. Villkoren har gjorts strama för att undvika ickepotentiella entreprenörer. Intresset för byggprojektet har varit stort. 15 entreprenörer framförde sin vilja att delta i projektet. Enligt kommunstyrelsens instruktion 3 punkt 30 besluter kommunstyrelsen om godkännandet av byggprojektens projektplaner. Vidare enligt ovan-

27 Sida 27 nämnda paragrafs punkt 36 besluter kommunstyrelsen om valet av entreprenör då entreprenadsumman överstiger euro. Valet av entreprenör framförs senare till kommunstyrelsen för godkännande. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga förslaget till projektplan för svenska skola. Föredragare: Tekniska chefen Catharina Lindström tel ,epost catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - Att be bildninganämnden om ett utlåtande om det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan och - Att föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan. Nämnden beslöt - att be bildningsnämnden om ett utlåtande om det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan och - att föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan.

28 Sida 28 TEKNLTK:89 /2011 TEKN 21 BEVILJANDET AV TILLSTÅND ATT ANVÄNDA KOMMUNENS VATTENOMRÅDE I PICKALAVIKEN Kompletterande material Med stöd av tekniska nämndens, miljö- och byggnadsnämndens samt tekniska avdelningens instruktion 9 1 punkt dirigerar och övervakar tekniska nämnden verksamheten inom sitt verksamhetsområde i enlighet med kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut. Enligt samma instruktions 9 punkt 14 besluter nämnden om inkomstgränser, hyror och övriga ersättningsprinciper då det enligt övriga i kraft varande bestämmelser är möjligt. Yrkesfiskaren Klaus Berglund från Ingå ansöker i en den inkommen ansökan om att få använda sig av kommunens vattenområde för att fånga sk. Skräpfisk i Pickalaviken vid Malmsudden. Han motiverar sin ansökan med förminskandet av det överstora braxen- och mörtbeståndet. Skötselfiskandet sker med ryssja. Fiskaren meddelar att han drar ryssjan så att den inte stör båthamnen, sjösättningsrampen eller simstranden på östra sidan om Malmsudden. Ryssjan utmärks med orangefärgade flaggor och märkesbojar. Berglund föreslår i sin ansökan att kommunen skulle fakturera hyra för användningen av sina vattenområden i enlighet principerna i Jord- och skogsbruksministeriets förordning 721/2008. Då skulle årsavgiften för fiske med storryssja uppgå till 66 euro/år. I sin ansökan berättar Berglund att han under de senaste tre åren fiskat 200 ton braxen och mört på området. Det är enligt honom viktigt att fisket fortsätter för att man kan återställa en hållbar jämvikt mellan olika fiskearter och säkra en tillräcklig mängd näring för värdefiskens yngelutveckling. Nylands NTM-central har med sina beslut 1652/5713/08 och 79/ beviljat tillstånd för ryssjefiske i Pickalaområdet. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material Klaus Berglunds ansökan om att få fiska med braxenryssja vid Malmsudden i Pickalaviken. - Som kompletterande material ett utlåtande om reduktionsfiske från Forskningscentralen för vilt- och fiskerihushållning till riksdagens miljöutskott. - Som kompletterande material ett kartutdrag över området.

29 Sida 29 Föredragare: Tekniska chefen Catharina Lindström tel ,epost Förslag: Nämnden besluter att - bevilja Klaus Berglund tillstånd att använda kommunens vattenområde för skötselfiske i Pickalaviken vid Malmsudden med följande villkor: o Fisket sker med ryssja; o Tillståndet är i kraft fr.o.m fram till o Skötselfisket bör ske så att det inte stör båthamnens, den på östra stranden av Malmsudden befintliga sjösättningsrampens eller simstrandens verksamhet; o Ryssjan bör utmärkas med orangefärgade flaggor och märkesbojar; o Som årsavgift bör till kommunen erläggas en ersättning om 66 euro för fiske med storryssja. Behandling: Medlem Tuomi föreslog, att man inte beviljar tillstånd utan området får som tidigare användas av allmänheten. Medlem Kaisla understödde medlem Tuomis förslag. Ordförande konstaterade efter avslutad diskussion att det fanns ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande namnupprops omröstningsproposition: den som stöder föredragandens förslag röstar ja och den som stöder medlem Tuomis förslag röstar nej. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen, som förrättades, gavs 1 ja-röst (Svanfeldt) och 4 nejröster (Keränen, Westermarck, Tuomi, Kaisla) samt 4 blanka-röster (Ekström, Nygård, Gottberg-Ek, Tapia).. Ordförande konstaterade härefter att tekniska nämnden har beslutat enligt medlem Tuomis förslag att inte bevilja tillstånd åt Klaus Berglund att använda kommunens vattenområde för skötselfiske i Pickalaviken vid Malmsudden.

30 Sida 30 TEKN 22 Förslag: ANDRA ÄRENDEN diskuterar om aktuella ärenden. Nämnden besluter - antecknar aktuella ärenden för kännedom.

31 Sida 31 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkande inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: Eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkande kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkande. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun Krogarsvägen , tekninen@siuntio.fi Paragraf: 21 Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet

32 Sida 32 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten.