Tekniska nämnden nr 4/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 4/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEKN 32 TEKN 33 TEKN 34 TEKN 35 TEKN 36 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarprotokoll ÄNDRING AV STRANDDETALJPLANEN FÖR LÅNGVIK Revidering av vatten-, avlopps- och dagvattenanslutningsavgifterna på Störsvikområdet fr.o.m Godkännandet av tekniska nämndens investeringsprogram för perioden 2011 TEKN 37 s ekonomiska förverkligande 3/2011 TEKN 38 TEKN 39 TEKN 40 TEKN 41 svenska skolas utvidgning Andra ärenden Fastställande av principerna för konkurrensutsättningen av gatornas, trottoarernas och gårdsområdenas året runt-områdesentreprenader i kommunens fyra underhållsområden Byggandet av kommunaltekninen i kvarteren på Brännmalms område samt fortsättandet av Brännmalmsvägen (val av entreprenör)

2 Sida 2 Nr 4/2011 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Keränen Pekka, ordförande Westermarck Mikael, viceordförande Ekström Susanne, medlem Flythström Kjell, medlem Gottberg-Ek Karin, medlem Heikkilä Risto, medlem Kaisla Sirpa, medlem Svanfeldt Stefan, medlem Tuomi Tuulia, medlem Övriga närvarande Janhunen Taina, kommunstyrelsens representant Lindström Catharina, teknisk chef Malmberg Magnus, byggmästare Moisala Jarno, utvecklingschef Latvala Ann-Britt, kansliföreståndare Ärenden Underskrifter Pekka Keränen Ordförande Ann-Britt Latvala Protokollförare Kjell Flythström Protokolljusterare Risto Heikkilä Protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Byggnadskansliet Intygar, underskrift Tjänsteställning Bodil Siro kanslisekreterare

3 Sida 3 TEKN 32 MÖTETS KONSTITUERING beslutar - konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört - välja två protokolljusterare Nämnden - konstaterade att mötet var lagligt sammankallat och beslutfört, - valde Kjell Flythström och Risto Heikkilä till protokolljusterare - beslöt att ta till behandling tilläggslistan ärende nr 41. ====

4 Sida 4 TEKN 33 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARPROTOKOLL Kompletterande material Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande beslut som gjorts av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - Som kompletterande material finns beslutförteckningen Förslag: Nämnden besluter - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Tekniska chefen Catharina Lindström, 14-18/2011, Byggmästare Magnus Malmberg, 2-14/2011, Enligt förslaget. ====

5 Sida 5 TEKNLTK:249 /2010 TEKN 34 Tekn Bilaga 1 ÄNDRING AV STRANDDETALJPLANEN FÖR LÅNGVIK Som bilaga en (preliminär) helhetsplan, enligt vilken området skulle inbegripa: - bostäder - produktionsbyggnader - en gruppträdgård - byggnader i gemensam användning Under tjänstemannaunderhandlingen den diskuterades vilken plan som skulle vara lämplig, man fastnade för en stranddetaljplan. Sökanden har anställt arkitekt Kimmo Lehtola för att uppgöra planen och har på sin bekostnad låtit göra naturutredningar. Sökanden har meddelat att han på sin bekostnad ordnar vattenförsörjningen, renandet av avloppsvattnen och komposteringen/reaktorbehandlingen av toalettavfallet samt de behövliga utrymmena, byggandet och underhållet av det interna vägnätet och stigarna på området. För kommunen uppstår därför inga kostnader gällande infrastrukturen. Sökanden och arkitekten kommer till mötet för att berätta om projektet. Beslutsförslaget ges vid mötet. Kommuningenjören( MM) förslag: Nämnden förordar ansökan. Ärendet skickas till kommunstyrelsen för behandling. Medlem Timo Raivio anlände vid behandlingen av denna paragraf. KST Bilaga 1 Enligt förslaget. ==== har beslutat att förorda den ansökta stranddetaljplanen på lägenheten Långvik 2:3 i Prästgården by enligt bilaga. Sökanden har meddelat att att han på sin bekostnad ordnar vattenförsörjningen, renandet av avloppsvattnen och komposteringen/reaktorbehandlingen av toalettavfallet samt de behövliga utrymmena, byggandet och underhållet av det interna vägnätet och stigarna på området. För kommunen uppstår därför inga extra kostnader gällande infrastrukturen. Sökanden har också meddelat att han ansvarar för de kostnader som planläggningen medför.

6 Sida 6 I det här skedet är det ändamålsenligt att kommunstyrelsen godkänner anhållan om stranddetaljplanen på lägenheten Långvik 2:3 i Prästgårdens by för fortsatt behandling av ärendet. Det egentliga planförslaget behandlas senare. Förslag: Kommunstyrelsen besluter godkänna planeringsansökan om stranddetaljplanen på lägenheten Långvik 2:3 i Prästgårdens by för fortsatt behandling i tekniska nämnden. Förslaget godkändes. ==== TEKN.N Bilaga 1 Utkastskedets handlingar har blivit färdiga. Kommuningenjörens (MK) förslag: Utkastet till stranddetaljplan och planen för deltagande och bedömning sätts ut till offentlig behandling. TEKN Bilaga 3 a-c Enligt förslaget. ==== Utkastet till ändring av Långviks stranddetaljplan och planen för deltagande och bedömning har varit utsatta till offentligt påseende under tiden i kommunens tekniska kansli. Man har även kungjort om utkastet till stranddetaljplan på kommunens anslagstavla, i Västra Nyland den och i Kirkkonummen Sanomat den Utlåtanden eller anmärkningar över utkastet har inlämnats av: Ingå- miljöförening rf Museiverket kommuns miljönämnd kommuns bildningsnämnd Västra Nylands landskapsmuseum Grundtrygghetscentralen Nylands NTM-central Fortum Oyj Carl-Eric och Tea Wikström

7 Sida 7 Ett sammandrag av de inlämnade utlåtandena och anmärkningarna samt förslag till genmälen som bilaga. Planeförslaget har justerats såsom framgår av genmälena. Inga utlåtanden eller anmärkningar har inlämnats angående planen för deltagande och bedömning. En myndighetsunderhandling har hållits den angående planeförslaget. Enligt 9 1 punkt 33 i instruktionen för tekniska nämnden, miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen hör det till tekniska nämndens uppgifter att godkänna sådana betydande detaljplaneförslag och förslag till detaljplaneändring som skall sättas ut till påseende i det syfte som stadgas i markanvändnings- och byggnadslagens 65. skall också avge utlåtande över de anmärkningar som inlämnats gällande dem. Enligt markanvändnings- och byggnadslagens 65 bör planeförslaget sättas ut till offentligt påseende. Man bör informera om att förslaget satts ut till påseende på ett sätt som är lämpligt med tanke på planens mening och betydelse. Man bör reservera möjlighet för kommunens medlemmar och delägande att framföra sin åsikt i ärenden (anmärkning). Dem som inlämnat en anmärkning och som har uppgivit sin adress, bör man meddela kommunens motiverade ståndpunkt till respektive åsikt. Enligt markanvändnings- och byggnadslagens 27 bör ett detaljplaneförslag hållas till offentligt påseende i kommunen under minst 30 dagar. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga förslaget till ändring av Långviks stranddetaljplan - Som bilaga ett sammandrag av de inlämnade utlåtandena och anmärkningarna samt ett förslag till genmäle. - Som bilaga förslaget till plan för deltagande och bedömning för ändringen av Långviks stranddetaljplan. Föredragande: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen t , e- post markku.karkkainen@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar att - godkänna den i bilagan presenterade planen för deltagande och bedömning

8 Sida 8 - ge det i bilagan presenterade genmälet över planeändringen till anmärkningarna och utlåtandena och skicka genmälena till kännedom till dem som inlämnat anmärkning och avgivit utlåtande - att sätta ut förslaget till Långviks detaljplaneändring till offentligt påseende i kommunens tekniska kansli i adressen Krogarsvägen 1, och - att inbegära utlåtanden över ändringsförslaget av följande myndigheter och grannar - Ingå- miljöförening rf - Museiverket - kommuns miljönämnd - kommuns bildningsnämnd - Västra Nylands landskapsmuseum - Grundtrygghetscentralen - Nylands NTM-central - Fortum Abp - Rågrannarna till fastigheten Långvik Rnr Enligt förslaget. Tekn.n Efter föregående möte har det framgått att det finns brister i planläggningsprocessens dokument. Därför framför sökanden att planläggningsprocessen avbryts tillsvidare. Med brister menas att de i myndighetsunderhandlingarna den framkomna faktorerna inte har beaktats i planeberedningen. Planläggningsprocessen fortsätter då dokumenten har kompletterats. Föredragande: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen tel , e- post markku.karkkainen@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter att - revidera det beslut som den fattat den på följande sätt: - nämnden godkänner inte planen för deltagande och bedömning som funnits som bilaga;

9 Sida 9 - nämnden avger inte de genmälen över anmärkningar och utlåtanden över planeutkastet, vilka funnits som bilaga och skickar inte genmälena till kännedom till dem som inlämnat anmärkningar och genmälen; - nämnden utsätter inte förslaget till ändring av Långviks stranddetaljplan till offentligt påseende i kommunens tekniska kansli, adressen Krogarsvägen 1, och - nämnden ber inte om utlåtanden över ändringsförslaget från följande instanser: Ingå- miljöförening rf Museiverket kommuns miljönämnd kommuns bildningsnämnd Västra Nylands landskapsmuseum Grundtrygghetscentralen Nylands NTM-central Fortum Abp Rågrannarna till fastigheten Långvik Rnr Uppmanar kommuningenjören att fortsätta beredningen av planeprojektet enligt den fakta som framkommit under myndighetsunderhandlingarna. Behandling: Kommuningenjören förhindrad att deltaga som föredragare fungerar tekniska chefen. Enligt förslaget. ====

10 Sida 10 TEKN 35 REVIDERING AV VATTEN-, AVLOPPS- OCH DAGVATTENANSLUTNINGSAVGIFTERNA PÅ STÖRSVIKOMRÅDET FR.O.M Bilaga Kommunfullmäktige har den fattat beslut om vatten-, Kompletterande material avlopps- och dagvattenavgiftstaxorna. Enligt 9 punkt 7 i instruktionen för tekniska nämnden, miljö- och byggnadsnämden samt tekniska avdelningen, vilken trädde i kraft den , fattar tekniska nämnden beslut om taxor och avgifter inom sitt uppgiftsområde. Efter kommunfullmäktiges beslut av den har det framkommit behov av att höja taxan för vatten-, avlopps- och dagvattenanslutningsavgifterna i kvarteren på norra sidan om golfherrgården på Störsviks detaljplaneområde. I det mellan markägaren (Asuntosäätiö) och kommunen den ingångna föravtalet har man gemensamt överenskommit att anslutningsavgifterna på de områden och detaljplaner, som berörs av föravtalet, faktureras i den utsträckning att de helt täcker kommunens kostnader för infrastrukturen på det aktuella området. Kostnadsberäkningen för infrastrukturen på hela Störsviks delgeneralplaneområde har färdigställts. Enligt kalkylerna uppgår kostnaderna till euro (JP-Transplan Oy/Keijo Kaistila har gjort kalkylerna) enligt dagens prisnivå. Området kommer uppskattningsvis att bebyggas under de närmaste åren. Det är skäligt att höja anslutningsavgifterna eftersom terrängen i området är mycket varierande. Det är dyrt att bygga kommunalteknik på grund av den moränhaltiga jordmånen, de höga bergen och den vattensjuka marken. Detta leder också till att man i detta skede inte kan jämföra kostnadsnivån för infrastrukturen mellan kvarteren Vid diskussioner med bl.a. kommunens revisor har det framkommit att man borde indela delgeneralplanen i mindre områden då man bestämmer anslutningsavgifterna till kommunaltekniken. Detta för att få in anslutningsavgifter från området i den mån att de skulle täcka byggnadskostnaderna för kommunaltekniken. På dethär sättet kan man bäst beakta de speciella omständigheterna i varje delområde då man bestämmer anslutningsavgifternas storlek. År 2010 byggdes vägar och kommunalteknik på området norr om golfherrgården för euro. Vatten-, avlopps- och dagvattenentreprenadens andel av dessa kostnader uppgick till euro. Det har inritats 34 eg-

11 Sida 11 nahemshustomter i området. Detta skulle innebära att fakturera euro per anslutning, för att kunna täcka kommunens kostnader. Enligt de anslutningstaxor som kommunfullmäktige den godkände för vatten-, avlopps- och dagvattenanslutningarna skulle anslutningsavgiften för t.ex. 200 m2 300 m2 stora byggnader på hela kommunens område uppgå till 8 772,50 euro (moms 0%). Då man beaktar det ovannämnda och variationer i byggnadsbeståndets storlek, bör man höja taxorna för vatten-, avlopps- och dagvattenanslutningsavgifter i kvarteren norr om Golfherrgården på Störsviks detaljplaneområde med 10 %. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material taxorna för kommunens vatten-, avloppsoch dagvattenavgifterna som kommunfullmäktige godkänt den Som kompletterande material en karta, där man ser området som beslutet gäller. - Som bilaga förslaget till taxor för vatten-, avlopps- och dagvattenanslutningsavgifter i kvarteren norr om golfherrgården på Störsviks detaljplaneområde fr.o.m Föredragande: Byggmästare Magnus Malmberg tel , e-post magnus.malmberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter att - man höjer taxorna för vatten-, avlopps- och dagvattenanslutningsavgifterna norr om golfherrgården på störsviks detaljplaneområde på det sätt som presenterats i bilagan. - och att förhöjningarna träder i kraft den Enligt förslaget. ====

12 Sida 12 TEKN 36 GODKÄNNANDET AV TEKNISKA NÄMNDENS INVESTERINGSPROGRAM FÖR PERIODEN 2011 Bilaga 2 Kommunstyrelsen har den beslutat om kommunens budget Kompletterande material för år 2011 och ekonomiplanen för åren I punkt i budgeten budgetens struktur och bindningsgrad definieras bl.a. hur de av kommunfullmäktige beslutade investeringsanslagen binder nämnderna. Man konstaterar följande gällande investeringsanslagens bindningsgrad: Investesteringsanslagen binder per verksamhetsorgan och investeringsgrupp, för husbyggnadsinvesteringar dock per projekt. Med det ovannämnda menas att tekniska nämnden enligt behov får prioritera olika investeringsobjekt under kalenderåret, med undantag för husbyggnadsinvesteringar. För att en prioritering skall vara möjlig bör man i tekniska nämndens arbete ta i bruk ett investeringsprogram, som uppdateras 2-3 gånger per år. Tekniska kansliet har berett ett investeringsprogram för perioden 2011 för investeringar som är underställda tekniska nämnden. s investeringsprogram inbegriper de investeringar, som kommunfullmäktige vid sitt möte den har fastställt för år Meningen med investeringsprogrammet är, förutom att definiera nämndens avsikter, även att hålla nämndemedlemmarna à jour om hur olika investeringsprojekt framskrider och vilka nämnden eventuellt vill låta bli att förverkliga och vilka orsakerna är till avvikelserna. Kommunstyrelsen har den vid behandlingen av direktiven för verkställandet av budgeten förutsatt att tekniska nämnden i samband med delårsöversikten bör rapportera till kommunstyrelsen om hur investeringarna förverkligas och prognosen för förverkligandet av dem. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material kommunfullmäktiges beslut av den om kommunens investeringar åren 2011 ( ) (budgeten, sidorna 60-65) - Som bilaga förslaget till tekniska nämndens investeringsprogram för år Föredragande: Byggmästare Magnus Malmberg tel ,es-post magnus.malmberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter att - godkänna tekniska nämndens investeringsprogram för år 2011

13 Sida 13 - förutsätta att investeringsprogrammet följande gång tas upp till nämndens behandling i september 2011 och - skicka investeringsprogrammet till kommunstyrelsen som rapport över förverkligandet och prognosen för förverkligande av investeringarna i enlighet med direktiven för budgetens förverkligande. Behandling: Tekniska chefen tog och framförde föredragandet. Enligt förslaget. ====

14 Sida 14 TEKN 37 TEKNISKA NÄMNDENS EKONOMISKA FÖRVERKLIGANDE 3/2011 Kompletterande material Utfallet av tekniska nämndens budgets driftsekonomi den är -30,9 procent. Enligt principen för ett jämnt utfall skulle driftsekonomins utfall i slutet av mars få vara på nivån 25,0 procent. Verksamhetsintäkterna har varit lägre än förutsett (16,3 procent) och verksamhetsutgifterna lite större än förutsett (26,2 procent). Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material statistik över ekonomins utfall 3/2011. Föredragning: Tekniska chefen Catharina Lindström tel , e- post catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter att - anteckna ärendet till kännedom. Nämnden beslöt anteckna ärendet för kännedom. ====

15 Sida 15 TEKN 38 OPLTK:69 /2010 BILDN 38 SJUNDEÅ SVENSKA SKOLAS UTVIDGNING UNDNSVES Behovet av tilläggsutrymmen i svenska skola är påtagligt p.g.a. det stigande elevantalet och det stora elevantalet per klass. Hösten 2010 stiger skolans elevantal med åtminstone +15 elever och det är ett måste att dela ännu en klass. I detta nu har skolan inga extra undervisningsutrymmen. Skolan har försökt omorganisera användningen av utrymmena och hösten 2009 var skolan tvungen att omändra skolans datasal till ett klassrum så att specialklassen skulle få tillgång till ett större undervisningsutrymme. Datorerna har placerats i klassrummen så att varje klass har två datorer. Detta försvårar märkbart användningen av datorer i undervisningen och kommunens IKT-strategi kan inte fullföljas optimalt. Hösten 2010 borde skolan ha tillgång till en modul med tre klassrum. I december 2009 beslöt undervisningsnämnden att en grundlig kartläggning av inomhusluften i skolans samtliga lokaliteter ska utföras. Orsaken till detta var att många i skolans personal har haft besvär i ögon och luftvägar, huvudvärk m.m. På initiativ av företagsläkare Merja Sarjanen gjordes en kartläggning av personalens symptom på inomhusluften hösten 2009 och utgående från slutresultatet borde en grundlig undersökning av skolans samtliga lokaliteter utföras. Skolans samtliga personal svarade på enkäten. Svenska sektionen uppmanar undervisningsnämnden att i brådskande ordning inleda åtgärder för att en modul bestående av tre klassrum för skolans verksamhet kan tas i bruk i augusti Dessutom föreslås att modulen inkluderar två rum för den svenska förskolan. Svenska sektionen förutsätter också att undervisningsnämnden i brådskande ordning inleder åtgärder för att utreda utbyggandet av skolan. Svenska sektionen inväntar också resultatet av de redan tidigare föreslagna mätningarna av inomhusluften i skolans samtliga utrymmen. Protokollsutdrag med denna paragraf skickas till undervisningsnämnden och undervisningsnämnden uppmanas att skrida till ytterligare åtgärder. Dessutom skickas protokollsutdrag med denna paragraf till tekniska nämnden och kommunstyrelsen till kännedom. = = = KST

16 Sida 16 Kommunstyrelsen har beslutat att ta undervisningsnämndens svenskspråkiga sektions ärende Svenskspråkiga sektionen har beslutat uttrycka sin oro över Svenska Skolans utrymmesbehov hösten 2010 och har förutsatt att undervisningsnämnden vidtar åtgärder för byggandets del. Bildningsväsendets utrymmesbehov: Svenska Skolans utrymmesbehov ökar ständigt på grund av att antalet elever växer. För att kunna ordna undervisning i nuvarande utrymmen har man bl.a. varit tvungen att avstå från utrymmen för specialklasser. På grund av att utrymmesbehovet för småbarnsuppfostran har ökat har man placerat en förskolegrupp i skolans utrymmen. Rektor Nordman har meddelat att behovet av extra utrymmen från och med verksamhetsåret är tre klassrum. Svenskspråkig förundervisning har under verksamhetsåret ordnats i tre undervisningsgrupper i före detta Huvikumpu och i Svenska Skolans utrymmen. I Huvikumpu verkar för närvarande två förundervisningsgrupper med 13 elever i vardera och i Svenska Skolan en undervisningsgrupp på 13 barn. Det strukturella platsantalet är 21 i Huvikumpu och därmed har man redan överskridit maximiantalet platser i ovannämnda utrymmen. Förutom trånga utrymmen är undervisningsgruppernas verksamhet sida vid sida utmanande på grund av bristfällig ljudisolering i mellanväggarna. Under det kommande verksamhetsåret är antalet svenskspråkiga elever i förundervisning uppskattats till 26, vilket förutsätter att minst två förundervisningsgrupper grundas. Då utrymmen för förundervisning planeras och barnsgrupper bildas tar man hänsyn till antalet barn samt relationstalet mellan personalen och barn, barnens ålder, behovet av specialstöd och barnens modersmål. Planeringen av utrymmen för småbarnsuppfostran är utmanande eftersom uppskattningar om andelen barn i behov av dagvårdsplats per åldersklass varierar årligen p.g.a. flera variabler. Inom småbarnsfostran bildas som bäst barngrupper per enhet för det kommande verksamhetsåret Beslut om dagvårdsplats delges familjerna För att dagvårdsplatser kan ges åt dem som har sökt platser (subjektiv rätt), bör barngrupperna ha ändamålsenliga utrymmen anvisas för verksamheten. Det är möjligt att då andelen barn under 3 år växer i Jukola, kommer man placera en del av barn i förundervisning i Jukola daghem i före detta Huvikumpus utrymmen och då behövs utrymmen för svenskspråkig förundervisning i en ny modulbyggnad i anslutning till skolan. Enligt riksomfattande utrymmesrekommendationer för småbarnsfostran behöver barn under 3 år flera kvadrat än över 3 åringar.

17 Sida 17 Utrymmesplaneringen för småbarnsuppfostran, för- och grundundervisning borde ske helhetsbetonad: bl.a. genom att koncentrera för- och nybörjarundervisningen uppnår man synergiförmåner med tanke på personalresurser, pedagogik och även för ordnandet av specialstöd (tanken om barnens enhetliga kontinuerliga inlärningsmetod och flexibelt ordnande av undervisningen). Utrymmen i modulbyggnaden kan användas utöver i den egentliga undervisningen t.ex. i morgon- och eftermiddagsverksamhet samt i skolans hobbyverksamhet. Med tanke på utrymmesbehoven i nära framtid är den optimala storleken I modulen som byggs i samband med Svenska Skolan 3 klassrum för grundundervisning och 2 klassrum för förundervisning. På basen av tekniska verkets utredning är det på den befintliga byggnadsplatsen möjligt att bygga en modul 3 +1 byggandet av en större helhet gör sportplanen för motion mindre. Ifall utrymmet i före detta Huvikumpu kommer att behövas för barngrupper i småbarnsuppfostran är det möjligt att få till stånd svenskspråkig förundervisning genom att grunda en förundervisningsgrupp i den kommande modulbyggnaden och en annan grupp i utrymmet för smågrupper bakom skolbiblioteket. Ett modulkombinat 3+1 skulle således vara tillräckligt för verksamhetsåret Planeringen av utrymmen för småbarnsuppfostran och grundundervisning skall i framtiden basera sig på planering på lång sikt vilket kan underlättas av en utrymmesutredning som är under arbete på våren 2010 och som tekniska verket och bildningsväsendet tillsammans arbetar med. Man bör beakta att användaren inte ännu har beaktat hyreskostnaderna för modulen i sin användningsplan för år Hyreskostnaderna skall ingå I kommande budgeter, likaså skall man fatta ett linjebeslut om att kostnaderna ingår antingen i användarens eller i tekniska väsendets budget. Tekniska väsendets utredning Svenska skola behöver extra utrymmen. Skolan lider redan nu av alvarlig utrymmesbrist. Utrymmesbehovet i skolan blev aktuell i samband med behandlingen av innevarande års budget. Medel för extra utrymmen för innevarande år har reserverats i kommunens budget. En skild utredning om kommunens framtida utrymmesbehov för dagvård- och skolor har påbörjats men den är inte ännu färdig. Elevantalet i Svenska Skolan kommer att växa med 15 elever i höst. Dessutom bör man beakta att den svenskspråkiga förskolan behöver två klassrum och det lämpligaste av dem kunde placeras i den omedelbara närheten av skolan.

18 Sida 18 Offerter har begärts av leverantörer för modullösningar. Det har länge varit osäkert hur stort utrymmesbehovet är men de senaste beräkningarna visar att man behöver alltsammans fyra klassrum. Helhetskostnaderna uppskattas vara ca euro beroende på leveranssätt. På skolgården finns det flera lämpliga ställen var man kan placera modulbyggnaden. Det lämpligaste stället är dock mellan vändplatsen och bollplanen. Förslag: TEKN Kommunstyrelsen uppmanar undervisningsnämnden och tekniska nämnden att fästa uppmärksamhet vid Svenska Skolans utrymmesbehov samt att i brådskande ordning vidta nödvändiga åtgärder för att lösa skolans utrymmesbehov senast före början av augusti Förslaget godkändes. === Svenska skola är i behov av tilläggsutrymmen. Skolan har sedan tidigare akut utrymmesbrist. I samband med behandlingen av budgeten för innevarande år aktualiserades skolans behov av tilläggsutrymmen. Medel för tilläggsutrymmen har reserverats i kommunens budget för innevarande år. En separat utredning angående kommunens framtida behov av dagvårdsoch skolutrymmen, har påbörjats men inte ännu slutförts. Svenska skolans elever kommer att från inkommande höst öka med 15 elever. Därtill bör beaktas att den svenskspråkiga förskolan har behov av två klassrum, som lämpligen kunde placeras i omedelbar närhet av skolan. Offerter av leverantörer till modullösningar har inbegärts. Utrymmesbehovet har länge varit ovisst, men de senaste beräkningarna ger vid handen att inalles fyra klassrum behövs. På skolgården finns flere lämpliga platser var en modulbyggnad lämpligen kan placeras, men den bäst lämpade platsen är mellan svängplatsen och skolans bollplan. Kommunstyrelsen i sitt beslut , uppmanar undervisnings- och tekniska nämnden att fästa uppmärksamhet vid Svenska Skolans utrymmesbehov samt att i brådskande ordning vidta nödvändiga åtgärder för att lösa skolans utrymmesbehov senast före början av augusti Tf. tekniska chefens förslag: (MM) En precisering av anbuden har inbegärts, beslutsförslag ges på mötet.

19 Sida 19 Beslutsförslag: UNDN Man har under diskussioner med Svenska skolans rektor konstaterat att de klarar sig ett år framåt med de nuvarande undantagsarrangemangen då man tillfälligt beställer en barack om ca 60 m2 att placeras invid skolan (lätt montering och grund). Förundervisning organiseras i Huvikumpu. Det föreslås att planeringen av nya utrymmen inleds omedelbart, så att de färdigställs till läsåret Enligt förslaget. ==== Undervisningsnämndens svenska sektion och tekniska nämnden har behandlat skolans utrymmesbehov. Med bildningsnämndens och tekniska verkets samarbete klargjordes att skolans utrymmesbehov för läsåret ordnas med ett undantagsarrangemang med baracklösning och att planeringen av de nya utrymmena påbörjas omedelbart, så att de färdigställs till början av läsåret Till planeringsgruppen för utrymmena hör tf. tekniska chefen, tf. bildningschefen, rektorn Tina Nordman, den av rektorn utnämnda lärarrepresentanten och representanten från den svenska sektionen. Som förslag ges att undervisningsnämnden utnämner sin egen representant till planeringsgruppen. Förslag: Behandling: Undervisningsnämnden utnämner sin representant till planeringsgruppen för de nya utrymmena i Svenska skolan och antecknar till kännedom tekniska nämndens beslut gällande utrymmeslösningarna. Heidi Backman föreslog, understödd av Markku Tiilikainen, att Anna Paasikivi väljs till nämndens representant i planeringsgruppen för Svenska Skolans nya lokaliteter. Heidi Backman föreslog, understödd av Merja Rahkola-Toivanen, att undervisningnämnden framför till tekniska nämnden, att Svenska Skolans inomhusluft skall kartläggas innan läsårets slut. Anna Paasikivi föreslog, understödd av Merja Rahkola-Toivanen, att ett seminarium på hösten ordnas om utrymmeskartläggning, på basis av vilken fullmäktige godkänner medel för investering av utveckling av småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Enligt förslaget. Dessutom framför undervisningnämnden till tekniska nämnden, att Svenska Skolans inomhusluft skall kartläggas innan läsårets slut och antecknar tekniska nämnden och kommunstyrelsen till kännedom. Undervisningsnämnden väljer Anna Paasikivi till nämndens representant i planeringsgruppen för Svenska Skolans nya lokaliteter. Undervisningsnämnden besluter att ett seminarium ordnas på hösten om utrymmeskartläggning, på basis av vilken fullmäktige godkänner medel för investering av utveckling av småbarnsfostran och grundläggande utbildning.

20 Sida 20 UNDN Förslag: Tekniska- och bildningsväsendet har inlett planeringen av utrymmena gällande tillbyggnaden av Svenska skolan som verkställs Undervisningsnämden (1) antecknar till kännedom kommunstyrelsens uppmaning om att fästa uppmärksamhet på Svenska skolans utrymmesbehov och konstaterar att behövliga åtgärder har vidtagits och (2) att föregående förvisas vidare till kommunstyrelsen. Enligt förslaget. ====== UNDN Bilaga 7 svenska skola har under de senaste åren lidit av utrymmesbrist. Behovet kulminerade då antalet nya förstaklassister som skulle inleda sin skolgång hösten 2010 var betydligt större än det antal elever som gick ut årskurs 6. Läsåret var årskurserna 1-3 delade i parallellklasser på grund av det stora elevantalet per årskurs. Det var inte möjligt att sammanslå någon av klasserna inför läsåret och därför hyrdes en barack med ett klassrum. På våren 2010 tillsattes en arbetsgrupp vars uppgift var att planera och utreda tillbyggandet av svenska skola. Arbetsgruppen har sammankommit sju gånger tillsammans med arkitekt Joel Kyyrö. Arbetsgruppen har i sin planering beaktat skolans behov av klassrum och smågruppsrum. Svenska förskolans utrymmesbehov har också varit påtaligt och i samband med tillbyggandet av svenska skolan ville man bygga utrymmen för förskoleverksamheten i samma byggnad. I den nya tillbyggnaden finns följande utrymmen. 2 klassrum för specialklassundervisning 4 klassrum för årskurserna 1-6 (varje årskurs kan indelas i två parallellklasser) 2 smågruppsrum för åk klassrum för undervisning i textilslöjd 1 klassrum för specialläraren 3 rum för förskoleundervisningen 1 smågruppsrum för förskoleundervisningen 1 nytt litet utrymme för skolbiblioteket 1 befolkningsskydd som kan användas till bibliotek Dessutom har man planerat tilläggsutrymmen till matsalen (+34 platser) så att flera elever kan äta på samma gång samt toaletter, materialrum och ett litet extra utrymme för personalen.

21 Sida 21 För att skolan ska kunna arrangera sin undervisning, på ett för eleverna och läraren ändamålsenligt sätt, behövs förutom en hemklass åt varje årskurs några smågruppsrum. För tillfället är det mycket svårt att hitta utrymmen för de olika undervisningsgrupperna. I dagens läge sker skolans musikundervisning och undervisningen i textilslöjd i samma utrymme. Läsordningstekniskt är det inte möjligt att placera lektionerna så att all musikundervisning kunde ges i musikklassen. Då klasserna ska jobba med grupparbeten i något ämne är de tvungna att sitta i korridorerna eller matsalen (på eftermiddagen efter att matserveringen är över) Skolan har en specialklass där elever med behov av särskilt stöd får sin undervisning. I gruppen får det finnas max.10 elever på samma gång. Läsåret är 11 elever (från årskurserna 1-6) inskrivna i specialklassen. På grund av bestämmelserna för gruppstorleken måste undervisningen koordineras så att alla elever inte är på plats samtidigt. Det finns ett stort behov av att grunda en specialklass till i svenska skola. Dels för att kunna dela upp eleverna på ett ändamålsenligare sätt och dels för att eventuellt kunna ta hem de två elever med behov av särskilt stöd som nu är placerade i Zacharias Topeliusskolan i Helsingfors. Detta arrangemang skulle ge dessa elever mycket kortare skolvägar och därmed också förkorta den dagliga skoldagen. Årligen betalar kommun ca för skolskjutsar, assistentresurser och eftermiddagsverksamhet åt Helsingfors stad. För dessa pengar kunde kommunen själv ordna en kvalitativ undervisning åt eleverna och skaffa det material som behövs. Innan eleverna eventuellt tas hem till måste man på alla sätt försäkra sig om att elevernas samtliga behov tillgodoses. Ingå kommun, Lojo stad och Kyrkslätt kommun har inte heller specialklasser för årskurserna 1-6. Redan nu har skolan två Kyrkslättbarn i specialklassen och Lojo har visat intresse för att få placera elever i svenska skolas specialklass. Skolans nuvarande bibliotek är mycket trångt och det finns inte möjlighet att t.ex. sitta i biblioteket och läsa, slå upp i böcker eller arbeta. I den nya tillbyggnaden finns ett litet utrymme för biblioteket inplanerat och dessutom ett befolkningsskydd som planerats så att det går att använda till skolbibliotek. Befolkningsskydd måste byggas på grund av skolans storlek. Svenska förskolans behov av ändamålsenliga utrymmen har också diskuterats mycket sedan våren Förskolan är placerad i s.k. Huvikumpus lokaliteter i Aktia bankens källarvåning. I den nya tillbyggnaden vid svenska skolan har reserverats tre rum för förskoleundervisningen och ett grupprum. Förskoleundervisningens utrymmen och klassrummen för årskurs 1 har placerats i samma flygel så att samarbetet mellan förskolan och åk 1 kan utvecklas optimalt. Såväl barnen som personalen drar nytta av dessa synergieffekter. Utrymmena kan också användas till t.ex. morgon- och eftermiddagsverksamheten samt till skolans klubbverksamhet.

22 Sida 22 Skolans nuvarande korridorer är trånga och klädhängarna gamla och icke ändamålsenliga. Därför har man i samband med tillbyggandet planerat en ingångshall där en stor del av eleverna kan byta till inner- och ytterkläder. På detta vis får man mera rörelseutrymme i korridorerna, skolmiljön blir också mycket trivsammare. I samband med tillbyggandet har man också planerat om skolgården genom att flytta på personalens parkeringsplats. Den nya parkeringsplatsen har flera parkeringsrutor än nuvarande vilket också behövs eftersom föräldrar ska hämta och föra sina barn till och från skolan/förskolan. Den nya tillbyggnadens yta är sammanlagt 1056m 2 ; södra delen (560m 2 ), norra delen (430m 2 ), ingångshallen (66m 2 ). De sammanlagda kostnaderna uppskattas till Förslag: Nämnden beslutar - för sin del godkänna planerna för tillbyggandet av svenska skola - skicka planerna vidare till kommunstyrelsen för godkännande. Behandling: Avvikande från den ursprungliga ordningsföljden behandlades detta ärende som tolfte ärende på föredragningslistan. De tekniska ändringar som föredraganden gjort i rubriken för detta ärende har beaktats i protokollet. Enligt det ändrade förslaget. ==== KST Bilaga 2 Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen godkänner planerna för Svenska Skolas tillbyggnad enligt bilaga. Parviainen föreslog, att ärendet remitteras till undervisningsnämnden. Eftersom förslaget inte understöddes, konstaterade ordföranden, att det hade förfallit på grund av brist på understöd. Förslaget godkändes. ===

23 Sida 23 TEKN Bilaga 6 svenska skola är den enda svenskspråkiga skolan i. Den nuvarande skolan byggdes år 1969 och den har utvidgats senare i två repriser, åren 1986 och Utrymmena motsvarar idag inte behoven. Därför började man förra våren utreda olika lösningar. Ett alternativ var att bygga en avskild modulbyggnad på tomten. Utrymmena blev emellertid på hösten så trånga att man blev tvungen att hyra en temporär barackbyggnad som placerades invid skolan. Dessutom måste man inrymma förundervisningen i hyrda utrymmen. Att utplacera små verksamhetsenheter på dethär sättet runtom i kommunen är inte ekonomiskt. Då utrymmesbehovet uppstod började man utreda hurudana kostnader det kunde handla om ifall man till skolan skulle bygga en utvidgningsdel i två flyglar. Planeringen inleddes på våren Planeringen och utrymmenas storlek baserar sig på utredningar som gjorts av bildningsavdelningen och behovet av utrymmen på prognoser. Undervisningsnämnden har den behandlat planerna för tilläggsbyggnaden och kommunstyrelsen godkände dem den Kommunfullmäktige reserverade vid sitt möte den ,0 miljoner euro år 2011 och 0,9 miljoner euro år 2012 för svenska skolas utvidgningsprojekt. Man har dessutom ansökt om finansiering från Nylands NTM-central för byggprojektet. Entreprenaden skall utföras som en helhetsentreprenad, vilket innebär att byggherren ansvarar för planeringen och ingår avtal med planerarna. Planeringen inbegriper arkitekt-, VVS-, electricitets- samt automatikplaneringen. Själva byggarbetena konkurrensutsätts så att det i entreprenaden finns två avtalsparter, byggherren och entreprenören. Entreprenören fungerar som huvudentreprenör och ingår underentreprenadavtalen. En dylik entreprenadform är numera i allmän användning. Den minskar på byggherrens arbetsmängd och koordineringen på arbetsplatsen är lättare. Anskaffningen sker med en begränsad metod, med vilket man avser att kommunen publicerar en annons om anskaffningen i det nationella anskaffningssystemet Hilma. Entreprenörerna kan be att få delta i offerttävlingen. Kommunen utväljer bland de sökande de leverantörer, till vilka den ger dokumenten om offertbegäran och vilka kan inlämna en offert. Villkoren har gjorts strama för att undvika ickepotentiella entreprenörer.

24 Sida 24 Intresset för byggprojektet har varit stort. 15 entreprenörer framförde sin vilja att delta i projektet. Enligt kommunstyrelsens instruktion 3 punkt 30 besluter kommunstyrelsen om godkännandet av byggprojektens projektplaner. Vidare enligt ovannämnda paragrafs punkt 36 besluter kommunstyrelsen om valet av entreprenör då entreprenadsumman överstiger euro. Valet av entreprenör framförs senare till kommunstyrelsen för godkännande. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga förslaget till projektplan för svenska skola. Föredragare: Tekniska chefen Catharina Lindström tel ,epost catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - Att be bildninganämnden om ett utlåtande om det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan och - Att föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan. Nämnden beslöt - att be bildningsnämnden om ett utlåtande om det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan och - att föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner det bifogade förslaget till svenska skolas projektplan. === BILDN Bilaga 1a-1e svenska skola är den enda skolan i som erbjuder grundläggande utbildning på svenska. Skolan är byggd år 1969 och den har utvidgats senare i olika skeden åren 1986 och Trots utvidgningarna är utrymmena inte tillräckliga och skolans personal har vid olika tillfällen uttryckt sin oro gällande utrymmesbristen. Ärendet behandlades vid undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion och därefter utnyttjade kommunstyrelsen sin rätt att ta ärendet behandling Kommunstyrelsen uppmanade undervisnings- och tekniska nämnderna att fästa uppmärksamhet vid Svenska Skolans utrymmesbehov och att snabbt skrida till nödvändiga åtgärder senast till början av augusti 2010 för att lösa utrymmesproblemen. I det skedet planerades en modullös-

25 Sida 25 ning som omfattade fyra klassrum. De uppskattade helhetskostnaderna för projektet var ca euro. På kommundirektörens begäran avstod man från modullösningen och utrymmesbristen löstes med specialarrangemang som innebar en barackbyggnad för en klass för läsåret Kommundirektören uppmanade att man påbörjar planeringen av nya utrymmen omedelbart så att utrymmena kunde bli klara till läsåret I planeringen skulle man inta alla de behov skolan har så att lösningen skulle betjäna skolans behov i flera år framåt. Antalet elever i skolan är på uppgång och varje höst inleder en större mängd elever sin skolgång än det ental elever som flyttar till klass 7. Årsklasserna är stora (26-31 elever/årsklass) och därför är det nödvändigt att indela årsklassen i två parallellklasser. Under läsåret är storlekarna på årsklasserna följande: åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 24 elever 39 elever 30 elever 26 elever 26 elever 31 elever De stora undervisningsgrupperna medför utmaningar både för eleverna och lärarna. Allt flera elever har utlåtanden om inlärnings-, beteende- eller dyslexistörningar och läkaren, neurologen, psykologen eller psykiatern rekommenderar smågruppsundervisning för sådana elever. I stora grupper kan läraren inte beakta elevernas specialbehov och detta kan i sin tur i värsta fall leda till att eleven måste flyttas till en skola för specialundervisning. I den nuvarande situationen finns det inte i skolan ett enda överlopps klassrum och således är det inte möjligt att indela alla årsklasser i parallellklasser. I och med utvidgningen får Sjunde svenska skola en hemklass för alla klasser. Undervisningsmetoderna och innehållet förnyas och utvecklas och undervisningsarbetet innebär inte mera endast att man håller lärotimmar (läraren delar ut uppgifter/eleven en passiv mottagare av uppgiften). Forskning, prövande, iakttagande och självständigt arbete, dvs. arbete i små grupper, gynnas i undervisningen. De nya temainriktade arbets- och undervisningsmetoderna ställer nya krav på skolornas fysiska omgivning. I stället för stora klassrum behövs det mindre klasser som möjliggör samarbetsinriktat och aktivt studerande. I Sjunde svenska skola finns för närvarande inte några utrymmen för små grupper och eleverna måste göra grupparbeten antingen alla i samma klassrum eller i korridorerna. På eftermiddagarna är det möjligt att arbeta i matsalen. I och med utvidgningen får svenska skola de nödvändiga smågruppsutrymmena.

26 Sida 26 I skolorna behövs specialklasser för de ämnen där speciell utrustning, hjälpmedel och material behövs. I musikklassen finns behövliga böcker, instrument, ljudåtergivningsutrustning, rikligt med cd-skivor samt ett piano, gitarrer och trummor. För textilarbetet behövs symaskiner, tyg, tråd, olika förnödenheter samt även strykjärn och strykbräde. I dag sker musikundervisningen och textilarbetsundervisningen i samma utrymme, vilket leder till att det inte vid uppgörandet av läsordningar är möjligt att förverkliga alla klassers alla veckotimmar i de utrymmen som är ägnade för ämnet. Lärarna är tvungna att bära material från en klass till en annan och detta främjar inte flexibel undervisning. I och med utvidgningen får svenska skola en egen textilundervisningsklass och därmed kan man i musikklassen ägna sig åt musikundervisningen. I och med att informationsteknologin utvecklas förändras även metoderna för skaffande och producerande av information. Detta ställer även krav på klassutrymmena. I skolorna borde finnas en fungerade ADB-klass. I svenska skola har man genom interna ändringar försökt lösa utrymmesproblemet och för läsåret måste ADB-klassen ändras till klassrum och datorerna flyttades till klasserna. Under läsåret har ADB-klassen igen varit i användning men för läsåret behövs utrymmet igen som klassrum. Dessa arrangemang försvårar skolans data- och informationstekniska undervisning och eleverna har inte jämlika möjligheter till läroplansenlig undervisning. Då en elev flyttar till en annan skola innebär det att hon/han ställs i en sämre ställning. I och med utvidgningen får Sjunde svenska skola en ADB-klass. I skolan finns en specialklass där elever som behöver speciellt stöd får undervisning. Enligt lagen får det i gruppen finnas högst 10 elever samtidigt. Under läsåret fanns det sammanlagt 11 elever från alla årsklasser som behövde speciellt stöd. svenska skola har ett stort behov att grunda en specialklass till för att eleverna ska kunna delas upp i två grupper. I de finskspråkiga skolorna i finns det 7 specialklasser/smågrupper (i Aleksis Kivi skolan 4 st och i Päivärinne skolan 3 st). Det innebär att de finskspråkiga eleverna har en specialklass/smågrupp /ca 72 elever och de svenskspråkiga eleverna har en specialklass/smågrupp / 174 elever. kommun betalar ca euro i året för skolskjutsar, undervisning, eftermiddagsverksamhet och biträdesresurser för två barn som är placerade i Helsingfors stads specialskola; Zacharias Topelius skolan. Med dessa medel kunde kommunen själv ordna högklassig undervisning åt dessa elever som behöver speciellt stöd och skolresorna och skoldagarna skulle förkortas avsevärt för eleverna och deras föräldrar. Hemförlovningen av specialeleverna skulle vara möjlig endast om skolan hade tillräckligt med utrymmen och en formellt kompetent klasslärare. Specialklassen har år

27 Sida 27 efter år flyttat inom huset under flera år beroende på helhetsbehovet i skolan. I och med utvidgningen får skolan två specialklasser. Det är nödvändigt att åt den svenskspråkiga förskoleundervisningen få ändamålsenliga utrymmen och bestående utrymmeslösningar. Sedan år 2009 har förskoleundervisning i huvudsak ordnats genom att hyra Aktia banks nedre våning. Under verksamhetsåret fanns det inom den svenskspråkiga förskoleundervisningen så många barn att två grupper verkade i Aktias nedre våning och en undervisningsgrupp i svenska skolas utrymmen. Under verksamhetsåret har förskoleundervisningsgrupperna varit inrymda i Lokets utrymmen p.g.a. den brand som inträffade förra hösten. Förutom att hyresutrymmena i Aktias nedre våning är trånga är det dessutom mycket utmanande att ha två grupper där eftersom ljudisoleringen i mellanväggen är bristfällig. Under våren 2011 har utrymmet utvidgats så att det finns 30 m 2 mera utrymmen, inalles 240 m 2. Under verksamhetsåret förväntas de svenskspråkiga förskoleelevernas antal vara ca 30 st. Svenska förskolans månadshyra kommer att vara euro. Planeringen av utrymmena för småbarnsfostran, förskole- och den grundläggande undervisningen borde ske som en helhet. T.ex. genom att koncentrera förskole- och elementarundervisningen uppnås synergi både då det gäller nödvändiga personalresurser, pedagogik och även för ordnande av speciellt stöd (tanken om ett barns enhetliga lärda bana och ordnande av flexibel undervisning). Förskoleundervisning ordnas i samband med både Aleksis Kivi skolan och Päivärinne skolan och så önskar man ha det även på det svenskspråkiga planet. I utvidgningsplanen har intagits tre rum för förskoleundervisning och ett smågruppsutrymme. Förskoleundervisningsutrymmena och klassrummen för åk 1 har placerats i samma flygel så att samarbetet kan utvecklas på bästa möjliga sätt. Både barnen och personalen drar nytta av denna synergi. Kommunen ordnar eftermiddagsverksamhet i de ungdomsutrymmen som finns i bollhallen i kommuncentrum. Eftermiddagsverksamheten försvårar utvecklandet av ungdomsarbetet och ungdomsledarna har ingen arbetsro. Ungdomsverksamheten kan inledas först på kvällen. Efter utvidgningen av svenska skola skulle det vara ändamålsenligt att flytta den svenskspråkiga morgon- och eftermiddagsverksamheten till skolans utrymmen och på så sätt skulle eftermiddagsklubben få bättre utrymmen och bättre friluftsmöjligheter. Kompletterande material och bilagor - Som bilagor 1a-1e förslaget till projektplan för svenska skola Beredning: Bildningschef Tina Nordman, tfn ,

28 Sida 28 Förslag: e-post: Nämnden beslutar - att som sitt utlåtande om projektplanen för svenska skola föreslå för kommunstyrelsen följande: o Utvidgningen av svenska skola betjänar den svenskspråkiga förskole- och elementarundervisningens behov mångsidigt och på lång sikt flera år framåt; o de planerade tilläggsutrymmena möjliggör ett fullföljande av moderna, mångsidiga och samverkande undervisningsmetoder både inom den grundläggande undervisningen och förskoleundervisningen; o specialklasserna möjliggör undervisning i ADB, musik och textilarbeten och eleverna bl.a. av denna orsak i jämställd ställning vid övergången till 7 klassen: o utrymmeslösningarna gällande specialklasserna och den nya specialklassen gör det möjligt att höja på undervisningskvaliteten för eleverna och att man möjligen kan hemförlova elever från läroanstalter i Helsingfors o genom att ordna förskole- och elementarundervisningen under samma tak erhålls synergiförmåner både gällande personalresurser, pedagogik och då det gäller ordnande av speciellt stöd (tanken om ett barns enhetliga lärda bana och ordnande av flexibel undervisning); o ordnandet av eftermiddagsverksamheten i svenska skola bidrar till bättre förhållanden för barnen och ledarna och utvecklingsmöjligheter för ungdomsverksamheten. Nämnden beslut - att som sitt utlåtande om projektplanen för svenska skola föreslå för kommunstyrelsen följande: o Utvidgningen av svenska skola betjänar den svenskspråkiga förskole- och elementarundervisningens behov mångsidigt och på lång sikt flera år framåt;

29 Sida 29 o de planerade tilläggsutrymmena möjliggör ett fullföljande av moderna, mångsidiga och samverkande undervisningsmetoder både inom den grundläggande undervisningen och förskoleundervisningen; o specialklasserna möjliggör undervisning i ADB, musik och textilarbeten och eleverna bl.a. av denna orsak i jämställd ställning vid övergången till 7 klassen: o utrymmeslösningarna gällande specialklasserna och den nya specialklassen gör det möjligt att höja på undervisningskvaliteten för eleverna och att man möjligen kan hemförlova elever från läroanstalter i Helsingfors o genom att ordna förskole- och elementarundervisningen under samma tak erhålls synergiförmåner både gällande personalresurser, pedagogik och då det gäller ordnande av speciellt stöd (tanken om ett barns enhetliga lärda bana och ordnande av flexibel undervisning); o ordnandet av eftermiddagsverksamheten i svenska skola bidrar till bättre förhållanden för barnen och ledarna och utvecklingsmöjligheter för ungdomsverksamheten. KST Bilaga 4 Förslag: Behandling: BILDN === Kommunstyrelsen beslutar godkänna svenska skolas projektplan. Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Förslaget godkändes. ==== Anskaffningen av entreprenör för utvidgningen av svenska skola genomförs genom ett begränsat förfarande. Detta innebär ett anskaffningsförfarande i två faser varvid kommunen publicerar en anmälan om anskaffningen i den riksomfattande elektroniska annonseringskanalen Hilma gällande offentlig upphandling och entreprenörerna kan be om att få delta. Bland dem som lämnat in en ansökan om deltagande väljer kommunen de producenter till vilka den skickar handlingarna gällande anbudsbegäran och dessa kan sedan ge ett anbud. Strama villkor har ställts för att man inte ska få in icke-potentiella anbud.