Kartläggning av medicinsk fotvård i Primärvården Skaraborg

Transkript

1 Kartläggning av medicinsk fotvård i Primärvården Skaraborg Författare: Siw Lambertsson, fotterapeut Vårdcentralen Södra Ryd, Skövde Ingeborg Lexén, fotterapeut Vårdcentralen Mösseberg, Falköping Projektredovisning 2004:4 1 Handledare: Birgitta Björklund, utvecklingsledare Centrum för verksamhetsutveckling i Västra Götalandsregionen, Göteborg

2

3 Sammanfattning På vårdcentraler i Primärvården Skaraborg finns 14 stycken anställda fotterapeuter som arbetar med medicinsk fotvård. Vi vill synliggöra fotterapeuternas arbetsuppgifter, uppdrag, kunskap och kompetens. Fotterapeuterna har en lång arbetslivserfarenhet inom vårdyrken och därmed också en hög medelålder. Det finns behov av rekrytering och ökade utbildningsinsatser till fotterapeut. Det finns ingenting så svårt att ta itu med Ingenting så vådligt att leda Ingenting så osäkert i framgång som att söka införa en nya tingens ordning Machiavelli

4

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND FOTPROBLEM VID DIABETES SYFTE MÅLSÄTTNING FRÅGESTÄLLNING METOD RESULTAT VÅRA ARBETSUPPGIFTER DIREKTIV FÖR FOTVÅRD BEHÖRIGHET INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UTBILDNING TILL FOTTERAPEUT UTREDNINGAR OM FOTVÅRD OCH BEHOV AV UTBILDNING HUR STYRS PRIMÄRVÅRD? VÅRDPROGRAM KARTLÄGGNING Vårdcentralen Södra Ryd Mössebergs Vårdcentral SAMMANSTÄLLNING AV SVAREN PÅ ENKÄTEN MEDICINSK FOTVÅRD I PRIMÄRVÅRDEN, SKARABORG KOMMUNER, INVÅNARE OCH FOTTERAPEUTTJÄNSTER DISKUSSION PÅ GÅNG REFERENSLISTA BILAGOR Bilaga 1. Enkät till primärvårdens fotterapeuter Bilaga 2. Förteckning över arbetslivserfarenhet Bilaga 3. Egen kartläggning av Södra Ryd och Mösseberg

6

7 1 Inledning Primärvården Skaraborg har 14 st anställda fotterapeuter som arbetar i team på vårdcentralerna, men ensamma i yrkesrollen. Fotterapeuterna har bildat ett nätverk som träffas en gång per termin. Vi är två fotterapeuter anställda vid vårdcentralerna Södra Ryd, Skövde och Mösseberg, Falköping. Vi vill synliggöra vårt uppdrag, kunskap och arbetsuppgifter, i medicinsk fotvård för att arbeta med adekvata uppgifter på rätt vårdnivå samt att kunna kvalitetsutveckla våra verksamheter. I Skövde Kommun bor invånare (år 2003). Primärvården har 2 st heltidsanställda fotterapeuter. Kärnsjukhuset i Skövde har 2,5 tjänst fotterapeut på sin Fotmottagning vid Medicinmottagningen, med upptagningsområde Skaraborg. Skövde Kommun har 4,5 tjänst fotterapeut inom äldrevården. I Falköpings Kommun bor invånare (år 2003). Primärvården har 2 st heltidsanställda fotterapeuter. Falköpings Sjukhus, Medicinmottagningen, har 0,75 tjänst fotterapeut. Falköpings Kommun har ingen anställd fotterapeut utan hänvisar till privata vårdgivare. 2 Bakgrund Fotvårdens innehåll har allt från god hygien i form av egenvård till kvalificerad fotkirurgi. Yrket fotterapeut saknar skyddad yrkestitel och legitimation. Fotterapeuterna är en liten yrkesgrupp och som därför behöver varandras stöd i yrkesidentitet och nätverk (Jernberger & Jernberger 1996). Fotterapeuter kan arbeta på sjukhus, vårdcentral och inom den kommunala hälso- och sjukvården samt som egna företagare. Fotvård kan erhållas av privatpraktiserande fotterapeut, som tillhandahåller tjänster för personer som har lättare fotåkommor (Sveriges Fotterapeuters Riksförbund, 1989). Kommunalt anställda fotterapeuter hjälper i första hand handikappade individer och äldre personer med fotvård av omvårdnadskaraktär (Axelssons Gymnastiska Institut 2001). Medicinsk fotvård finns vid sjukhus och i Primärvården Skaraborg. Socialstyrelsen har i en utredning ( /88) definierat begreppet medicinsk fotvård som en behandling som ges efter det att en diagnos är ställd. Enligt utredningen skall medicinsk fotvård ges av en person med adekvat utbildning, verksam inom Hälso- och Sjukvården eller som arbetar i samråd med den som ordinerat behandlingen och som behandlar patientens grundsjukdom. Utgångspunkt för behandlingen är en remiss utfärdad på medicinska grunder. Verksamheten bedrivs som polikliniska besök där patienten betalar sjukvårdande behandling (Västra Götalandsregionen SN ). 1

8 Begreppet fotsjukvård har antagits av Hälso- och Sjukvårdsnämnden i Stockholm i avsikt att skilja sjukvårdande behandling inriktad på specifika fotproblem från skönhetsvård / pedikyr (Ernström, 2001). Omvårdnadsåtgärder, förebyggande insatser, diagnostik, vård och behandling av patienter utgör viktiga uppgifter som behöver dokumenteras för att uppnå en god och säker vård. De skall journalföras enligt patientjournallagen (Wilow, 2004). Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen är kommuner och landsting skyldiga att medverka till finansiering av verksamhetsanalys, utvecklingsarbete och forskning för all personal, HSL 26.b (Wilow, 2004). 2.1 Fotproblem vid Diabetes Vi vet att merparten av våra patienter som erhåller medicinsk fotvård i Primärvården Skaraborg har grundsjukdom Diabetes. Förändringar i fötterna som orsakas av kärlpåverkan eller nervskada eller en kombination av dessa, leder till en kraftigt ökad risk för sår och infektioner. Amputationsrisken vid diabetes kan reduceras med minst 50 procent genom tillgång till preventiv och medicinsk fotvård, ett multidisciplinärt omhändertagande samt kontinuerlig uppföljning av diabetiker med fotproblem (Socialstyrelsen, 1999) En gemensam Europeisk överenskommelse, S:t Vincent-deklarationen, angav år 1989, som ett av sina femårsmål att antalet amputationer vid sjukdom diabetes skulle halveras (Ernström, 2001). Under de 15 år som gått har antal personer i Skaraborg som insjuknat i diabetes fördubblats (Organisatoriskt vårdprogram för Diabetes, Skaraborgs sjukhus/primärvården Skaraborg ). Sjukdomen är vanlig bland äldre. Omkring 20 procent av alla personer i Sverige som är över 80 år har diabetes (Socialstyrelsen, 1999). Fotvårdande behandling inom hälso- och sjukvården sker i team. Team är en mindre grupp som samarbetar i ett bestämt syfte. Teamwork är resultatet av ett lagarbete (Nationalencyklopedin, 1989). Team består oftast av läkare, sjuksköterska och fotterapeut samt även dietist, kurator, sjukgymnast och psykolog. (Organisatoriskt vårdprogram för Diabetes, Skaraborgs sjukhus/primärvården Skaraborg ). Personer som samarbetar runt patienten kan också vara ortopedskotekniker och hemvårdspersonal. Samtliga yrkesgrupper är organiserade i ett socialt system som för att det skall fungera krävs att dess funktionärer kommunicerar med varandra. Ju bättre kommunikationen är inom teamet, desto bättre fungerar helheten (resultatet för patienten) och att den totala arbetsmiljön blir mer trivsam (Tamm, 1983). 2

9 3 Syfte Att kartlägga och synliggöra medicinsk fotvård i Primärvården Skaraborg. Fotterapeuter; arbetsuppgifter, uppdrag i organisationen, kunskap och kompetens. 4 Målsättning - Att erhålla kunskap om hur vårt uppdrag, medicinsk fotvård i primärvården, styrs. - Att fotterapeuter skall arbeta i team på vårdcentral i Primärvården Skaraborg. - Att efter kartläggning av våra verksamheter, kvalitetsutveckla medicinsk fotvård i Primärvården Skaraborg. 5 Frågeställning Vad arbetar vi med som fotterapeuter i Primärvård Skaraborg? Vad styr verksamheten medicinsk fotvård i Primärvården Skaraborg? Vad styr primärvården Skaraborg? Vilka organisatoriska vårdprogram finns som berör medicinsk fotvård? Hur är befolkningsunderlagen och tjänstgöringsgraderna för primärvårdens fotterapeuter i kommunerna i Skaraborg? Hur många års arbetslivserfarenhet från vårdyrke och fotvård har Primärvården Skaraborgs fotterapeuter? Vilka utbildningar har fotterapeuterna i Primärvården Skaraborg? Finns pågående kvalitetsarbete inom fotvård? Görs uppföljning av verksamheten? Arbetar fotterapeuter i team på vårdcentraler? Hur ser det ut på våra egna verksamheter avseende innehåll; Besök, inkomna remisser, remissvar, var kommer remisserna ifrån och vem skriver dem? Diagnoser, ålder och kön? Förekomst av sår? Är patienten inskriven i kommunal vård? 3

10 6 Metod En deskriptiv studie som är en beskrivande metod. Genom att beskriva och nedteckna våra arbetsuppgifter. Genom kontakt med Skolverket och utbildningsinstitut har studieväg till fotterapeut framtagits. Genom kontakt med Primärvårdskansliet, Regionens Hus i Mariestad, har vårdprogram som berör fotvårdens organisation tagits fram. På frågan hur styrs Primärvården har svar funnits i litteratur som sökts och lånats på bibliotek samt på Internet på Regionens och Primärvårdens hemsidor. Genom att utföra en enkät till de 14 st anställda fotterapeuter och deras respektive avdelningsföreståndare i Primärvården Skaraborg med förfrågan om tjänstgöringsgrad, kunskap och utbildningar, pågående kvalitetsarbete, verksamhetsuppföljning och teamarbete. Bilaga 1. Vid Primärvårdens fotterapeuters höstmöte 14 september 2004 i Skara ställdes frågan om arbetslivserfarenhet från vårdarbete och antal yrkesverksamma år som fotterapeuter. Svar nedtecknades på adresslista. Bilaga 2. Sammanställning av resurser och befolkningsunderlag har gjorts med dokument överenskommelse mellan Hälso- och Sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg och Primäroch Tandvårdstyrelsen för åren och dokument överenskommelse mellan Hälso- och Sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg och Primär- och Tandvårdstyrelsen för åren Verksamhetsberättelser har gjorts genom kartläggning av våra egna verksamheter på vårdcentralerna Södra Ryd, Skövde, och Mösseberg, Falköping, av egen dokumentation i fotterapeutjournal i datasystem Profdoc och tidbok. Vi avgränsar oss till år Bilaga 3. Tidigare gjorda utredningar om behov av en högskoleutbildning för fotterapeuter finns. Dessa utredningar har vi kännedom om genom arbete i 10 poängs utbildning Diabetes för Fotterapeuter vid Skövde Högskola år 2000 samt via bevakning i fackpress och personaltidning KI-bladet (utges av Karolinska Institutet). Sommaren 2004 har dagspressen belyst behovet av en högskoleutbildning i fotvård. I dessa artiklar har hänvisats till tidigare gjorda utredningar om behov av skyddad yrkestitel och legitimation för fotterapeuter som säkerställer kompetensen hos fotterapeuterna. Utredningarna har beställts från Socialstyrelsen, Karolinska Institutet, fackförbundet Kommunal och Sveriges Fotterapeuters Riksförbund. 4

11 7 Resultat 7.1 Våra arbetsuppgifter Fotterapeuter behandlar fotbesvär av olika slag. Arbetsuppgifterna kan indelas i att göra en inspektion/bedömning, ge behandling och rådgivning, dokumentera i fotjournal samt följa upp vidtagna åtgärder. Våra arbetsuppgifter kan beskrivas enligt följande: Inspektion/bedömning omfattas av gång, rörelse och belastning, hud, naglar, deformitet samt val av strumpor och skor. Med hjälp av spegellåda kan belastning av fotsulan ses, för att vid behov kunna arrangera skoteknisk avlastning i form av individuella fotbäddar och anpassade skor. Cirkulation och känseln i ben och fötter mäts och registreras. Fotpulsar palperas på fotens ovansida och på ankels insida. Blodcirkulationen mäts med hjälp av blodtrycksmanschett och ultraljudsdoppler och kärlkvot räknas ut. Med monofilament kontrolleras känsel och med stämgaffel/biotesiometer kontrolleras det djupa vibrationssinnet. Fotvårdande behandling innefattar behandling av hud och nagelproblem samt omhändertagande av sår. Hudproblem kan vara rodnad, förhårdnader och liktornar på belastningsytor, hudsvamp och fotvårtor samt sår. Nagelåkommor kan vara kart- och svampnaglar, nageltrång, skadade naglar av psoriasis, eksem eller cirkulationsbrist. Vid fotsår utreds orsak till sårets uppkomst och kontakt arrangeras med diabetessköterska, distriktssköterska och/eller kommunsköterska samt läkare med behörighet att ordinera skoteknisk avlastning på ortopedteknisk avdelning. Vid kontakt med läkare avgörs behov av sårodling och behandling av sår samt eventuell remiss till infektionsklinik, kärlkirurg eller fotteam inom länssjukvården. Patienten kallas till återbesök för fortsatt omhändertagande och uppföljning av sår, egenvårdsinsats och för kontroll av användning av ordinerade hjälpmedel samt dess funktion. Alla iakttagelser och åtgärder dokumenteras och signeras på dator i för vårdcentralen gemensamt journalsystem. Rapport och kommunikation sker med läkare, diabetessköterska, distriktssköterska och med kommunens omvårdnadspersonal samt med fotmottagningen och ortopedtekniska avdelningen i länssjukvården. Patientutbildning i egenvård ges individuellt eller i grupp vid diabetesskola. Studerande tas emot för studiebesök/praktik. Yrkesetik för fotterapeuter är att hålla hög kvalitet på yrkeskunskapen, arbetets utförande, hygien, fortbildning och utveckling. Att iaktta tystnadsplikten och ge patienten ett bra bemötande och god omvårdnad (Sveriges Fotterapeuters Riksförbund, 1989) 5

12 7.2 Direktiv för fotvård För fotterapeuter verksamma inom Primärvården Skaraborg saknas formell arbetsbeskrivning. Medan direktiv för medicinsk fotvård får utgöra ramen till vår verksamhet. År 1992 fastställde landstinget i Skaraborg regler för medicinsk fotvård vid sjukdomstillstånd där det finns risk för påverkan av fotens funktion. Där framhölls att behandlingen är sjukvårdande behandling på remiss från läkare och diabetessköterskan. Remissen bör vara tidsbegränsad till ett år. Promemoria avseende medicinsk fotvård kom år Här betonas gränssnittet mot fotvård av omvårdnadskaraktär som vid nedsatt ADL-funktion, fysisk eller psykisk sjukdom som innebär oförmåga att sköta sina fötter då sådan fotvård är ett kommunalt ansvar (Landstinget Skaraborg, 1997). 7.3 Behörighet inom hälso- och sjukvård I Sverige får kvalificerat arbete med foten utföras av fotterapeut på remiss av läkare. Denna remiss är att se som delegation av arbetsuppgift från läkare. Fotterapeuten arbetar vetenskapligt genom att se orsak och verkan (Jernberger, A. & A., 1996). Fotterapeuter har reglerad utbildning inom hälso- och sjukvård men uppfyller inte kraven på legitimation och får ingen skyddad yrkestitel (Falk, V. & Nilsson, K., 1999). Fotterapeuterna räknas som hälso- och sjukvårdspersonal när de är offentligt anställda och biträder en legitimerad och lyder då under tillsyn av samhället under Åliggandelagen 1 punkt 2 och 3 (Fröberg, U., 1997). 7.4 Utbildning till fotterapeut Fram till år 1996 bedrevs en termins utbildning till fotterapeut. För inträde till kursen krävdes en grundläggande sjukvårdsutbildning (SÖ Lgy 78:6). Utbildning till fotterapeut ges idag som en ettårig påbyggnadsutbildning i Uppsala, Norrköping och Göteborg, efter gymnasieskolans treåriga omvårdnadsprogram. För att utföra medicinsk fotvård krävs förutom fotterapeututbildning även dokumenterad utbildning i diabetesvård, som finns i form av grundkurs och påbyggnadskurs i diabetes samt 10 poängs kurs i Diabetesvård/Medicinsk fotvård för fotterapeuter vid högskola. Utbildning om den reumatiska foten ges av Reumatikerförbundet och Psoriasisförbundet arrangerar specifika utbildningar om hudsjukdomar. 6

13 Vid Axelssons gymnastiska institut i Stockholm och Malmö finns privat utbildning till medicinsk fotterapeut. Där är utbildningstiden en termin. Denna utbildning kräver inga förkunskaper. Efter genomgången utbildning ges betyg och kursdiplom samt titeln Medicinsk fotvårdare. Denna utbildning ges under Statlig tillsyn (Axelssons Gymnastiska Institut, 2001). 7.5 Utredningar om fotvård och behov av utbildning Fotvårdens verksamhet, ansvar och vårdgivare har varit föremål för utredningar i flera omgångar. Följande utredningar om fotvård och behov av utbildning i medicinsk fotvård har gjorts för att skapa en grund för att nå en legitimation till fotterapeuter. Fotvårdsutredningen 1975 (SPRI 1136/97) Regeringens uppdrag om utredning rörande fotvård /88, (Socialstyrelsen, 1991) Fotvårdens uppgifter, innehåll, utbildning (Sveriges Fotterapeuters Riksförbund, 1989) Konsensusuttalande Diabetikers Fotproblem (SPRI, 1998) Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus (Socialstyrelsen, 1999) Rapport Utbildning i medicinsk fotvård (KI 5022/ Karolinska Institutet 2003) Dessa olika utredningar har tagit fram och definierat vårdnivåer för fotvård. De har påvisat behov av ökade utbildningsinsatser för fotterapeuter på högskolenivå. 7.6 Hur styrs primärvård? Primärvården är basen för allt hälso- och sjukvårdsarbete. Alla kommuner skall ha minst en vårdcentral med krav på närhet, tillgänglighet och kontinuitet (Falk, Nilsson, 1999). Preventiva åtgärder, specialiserad medicin och psykosomatisk verksamhet finns i nära samverkan för människan (Davidsson, 1986). På vårdcentralen är vårdcentralschefen ansvarig för verksamheten. Primärvården i Västra Götaland verkar som en offentlig utförarorganisation, som tillhandahåller hälso- och sjukvård på beställning från regionens Hälso- och Sjukvårdsnämnder. Beställartjänstemän på Hälso- och Sjukvårdskansliet utreder människors behov av hälso- och sjukvård. Primärvårdsnämnden har en politisk styrelse. Politiker tar del av underlaget och ger utförare (vårdgivare) i uppdrag att ge invånare den hälso- och sjukvård de har behov av. Politikerna är tillsatta för att fatta kloka och förankrade beslut om resurstilldelning och resursfördelning, d.v.s. göra välgrundade prioriteringar, precisera mål och avväga mot tillgängliga resurser. De skall precisera mål som god hälsa, hög kvalitet i vården samt rättvisa och effektivitet. Resurser och verksamhet måste styras mot dess mål. Politisk och ekonomisk styrning samt uppföljning behöver samordnas. 7

14 Hälso- och Sjukvårdsstyrelsen ansvarar för drift och förvaltning, utveckling samt tillser att uppdrag verkställs ( Primärvården i Skaraborg skall bedriva kompetensutveckling, forskning och utvecklingsarbete. Vidare skall Primärvården Skaraborg samordna utbildning för nya och reviderade vårdprogram i hela vårdkedjan, d v s kommunal, primärvård och sjukhusvård för att arbeta med medicinska effektmål. Kvalitetsarbete skall också ingå som en naturlig del i Primärvården Skaraborg (Västra Götalandsregionen, 2003). 7.7 Vårdprogram De organisatoriska vårdprogrammen, som berör medicinsk fotvård i vårdkedjan, är Bensår ( ) Diabetes ( ) Kronisk ledgångsreumatism reumatoid artrit (1995). Inaktuellt efter tillkomst av promemoria avseende medicinsk fotvård Kartläggning Kartläggning av våra egna fotmottagningar på Södra Ryds vårdcentral och Mössebergs Vårdcentral görs som en verksamhetsberättelse per vårdcentral. Det har visats sig vara omöjligt att ta ut de uppgifter ur journalsystem Profdoc, som krävs för en gemensam redovisning. Orsaken är att fotterapeuten i Skövde har bytt lokal och nätverksplats, vilken inte ger tillgänglighet till den gamla databasen. Dessutom har nya åtgärdskoder, nybesök/återbesök, införts i fotterapeutjournal efter 1 april 2003 samt markering i journal om att patienten är inskriven i kommunal vård har tillkommit år Det finns inget tillåtet system för samkörning av primärvård och kommunalvård. Vi har inte ansökt om etisk prövning för att göra denna kartläggning i utbildningen. 8

15 7.8.1 Vårdcentralen Södra Ryd Patienterna kommer från fem vårdcentralers upptagningsområde; Södra Ryd, Norrmalm, Billingen, Tidan och Timmersdala. Samtliga uppgifter är hämtade från tidbok. Antalet akuta och planerade patientbesök har varit 768 under 177 arbetsdagar. Inkomna remisser var 61 st och avslutade behandlingar var 43 st. Remissvar med bifogad journalkopia. Patientbehandlingar med diagnos diabetes var 628, vilket motsvarar 82 procent av patientunderlaget. Flertalet patienter är multipelt sjuka som t ex cirkulationsrubbningar. Patienter med reumatisk sjukdom är 74 behandlingar. Övriga 66 behandlingar har hudsjukdom, deformitet eller neurologisk sjukdom. Förekomst av sår på fot (inflammerat nageltrång) var 23 behandlingar. Behandlingar Södra Ryds vårdcentral 18% Behandlingar Södra Ryds vårdcentral 3% 82% 97% Diabetes Övriga Sår Övriga Åldersstrukturen för patienter är; upp till 40 år 9 st, mellan år 161 st, mellan år 267 st och äldre än 85 år 46 st. Den största gruppen är pensionärer som svarar för 2/3 av underlaget. Fördelningen mellan könen är lika, kvinnor 51 procent och män 49 procent. Remisserna kommer från: Vårdcentraler och privatläkare i Skövde, medicin- lungmedicin-, njurmedicin-, hud- och fotmottagningen vid KSS. Remisserna skrivs av: Läkare, diabetessköterskor, distriktssköterskor och fotterapeuter vid Skaraborgs sjukhus. Uppgift saknas om vilka patienter som är inskrivna i kommunal vård. Under år 2003 har information om egenvård/assisterad egenvård givits till vårdpersonal två gånger. Deltagande i diabetesskola (nydebuterade) har skett fyra gånger. Under samma tid har studerande till undersköterska, sjuksköterska och distriktssköterska som gör praktik i primärvårdsrehab på gamla sjukhuset Östermalm (tillhör Vårdcentralen Södra Ryd), Skövde, tagits emot. 9

16 7.8.2 Mössebergs Vårdcentral Patienterna kommer från tre vårdcentralers upptagningsområde; Floby, Mösseberg och Stenstorp. Samtliga uppgifter är hämtade ur Profdoc, om ej annat anges. Antal akuta och planerade patientbesök har varit 893 fördelade på 272 individer under 200 arbetsdagar. Inkomna remisser var 46 st och utgående remissvar var 32 st. Patienter med diagnos diabetes var 213, vilket motsvarar 78 procent av patientunderlaget. Flertalet patienter är multipelt sjuka. Patienter med reumatisk sjukdom är 24, med hudsjukdom 44, med cirkulationssjukdom 80, med neurologisk sjukdom 16 och med deformitet 39. Förekomst av sår på fot och/eller underben fanns hos 101 personer. Patienter Mössebergs Vårdcentral Patienter Mössebergs Vårdcentral 22% 37% 63% 78% Diabetes Övriga Sår Övriga Åldersstrukturen för patienter är; upp till 40 år 8 st, mellan år 94 st, mellan år 166 st och äldre än 85 år 32 st. Den största gruppen är pensionärer som svarar för 2/3 av underlaget. Fördelningen mellan könen är lika; män 51 procent och kvinnor 49 procent. Remisserna kommer från (inga uppgifter i Profdoc): Vårdcentraler och privatläkare i Falköping; medicinkliniken, SIF; medicin-, lungmedicin-, njurmedicin-, reumatolog-, barn-, hud- och fotmottagningarna vid KSS. Remisserna skrivs av (inga uppgifter i Profdoc): Läkare, diabetessköterskor, distriktssköterskor och fotterapeuter. Uppgift saknas om vilka patienter som är inskrivna i kommunal vård. Under år 2003 har information om egenvård/assisterad egenvård till allmänheten och vårdpersonal givits fem gånger. Deltagande vid diabetesskola har skett tre gånger. Under samma tid har studerande till undersköterska/sjuksköterska/distriktssköterska, som gör praktik i primärvårdsrehab och på vårdcentralen Mösseberg, tagits emot. 10

17 7.9 Sammanställning av svaren på Enkäten medicinsk fotvård i Primärvården, Skaraborg Svar har inkommit på samtliga 14 utskickade enkäter, men frågorna 2-4 har ej besvarats av alla. 1. Kompetens hos fotterapeuten Ja Nej Sjukvårdsbiträdeskurs 10 Undersköterskeutbildning/omvårdnadsutbildning 12 Fotterapeututbildning 14 Diabetesutbildning, grundkurs 12 Diabetesutbildning, fortsättningskurs 12 Utbildning om den reumatiska foten 10 Psoriasisutbildning 13 Utbildning om ben och fotsår 10 Högskoleutbildning 10 p Diabetes 6 5 Högskoleutbildning 10 p Medicinsk Fotvård Handledarutbildning för elever/studerande 3 4 Annan utbildning, om Ja ange vilken Finns Datautbildning, Ortopedi, Komplettering för undersköterska till skötare, Läkemedelsadministrering för undersköterskor. Högskoleutbildning 40p Gereontologi + 5 p utvecklingsstörning, 10p Vård och omsorg + 5p Etik. 2. Kvalitetsarbete / Utvecklingsarbete Ja Nej Finns pågående kvalitetsarbete fotvård inom ditt upptagningsområde Kommentar:- Omorganisation utgör en svårighet (1) - Besöksfrekvens, kön, ålder, ny- och återbesök för diabetiker och reumatiker (1) - Ja, dokumentation i journal Profdoc (2) - Ja, deltar i regelbundna träffar för fotterapeuter (3) - Ja, utvecklingsarbete Diabetes på Våc, där ingår fotvård (1) - Ja, tidigare har utvecklingsarbete gjorts i kvalitetscirkel (1)

18 3. Verksamhetsuppföljning Sker/görs kontinuerlig samt årlig verksamhetsuppföljning av medicinsk fotvård på din arbetsplats? Om svar Ja, vilka uppföljningar görs? -Verksamhetsberättelse (4) -Dokumentation i Profdoc (1) -Vet ej (1) -Utdrag av brevkontakt, mottagningsbesök, patientrelaterat arbete och telefon (1) -Medarbetarsamtal (1) -Fotterapeuten gör egen verksamhetsstatistik (efterfrågas ej) (1) 4. Teamarbete Ja Nej 3 7 Finns teamarbete, -diabetes, -sårvårdsgrupp, på din vårdcentral 7 5 Om svar Ja, vilka professioner ingår i teamet? -Metabola teamet (1) -Sårgrupp (1) -Läkare, diabetessköterska, dietist och fotterapeut (3) -Läkare, diabetessköterska, dietist, psykolog och fotterapeut (1) -Diabetessköterska och fotterapeut (1) -Ja och Nej (1) Hur går teamarbetet tillväga? -Träff en timma, patientfall diskuteras (1) -På diskussionsnivå (1) -Rådfrågar varandra vid behov (4) -Tidigare teamarbete har funnits (2) -Samarbete diabetessköterska-distriktssköterska (1) Hur ofta avsätts tid för gemensam genomgång i teamet? -En gång i veckan (1) -En gång varannan vecka med läkare (1) -En timma varannan månad (1) -Två timmar fyra gånger om året (1) -Var tredje månad (1) -Vid behov (1) -Tid avsätts ej (4) 5. Kommentarer Ja Nej Fotterapeuterna, 14st anställda i Primärvården Skaraborg, har mellan 16 och 43 års arbetslivserfarenhet från vårdyrken. Samtliga fotterapeuter har utbildning till fotterapeut och praktik från 3-40 år inom yrket. En av 14 saknar utbildning i diabetes för fotterapeuter. 12

19 7.10 Kommuner, invånare och fotterapeuttjänster Kommun Invånare Fotterapeuttjänst i primärvård Essunga Anbud Falköping % Grästorp Privat drift Gullspång Upphandling 50% Götene Anbud Hjo % Karlsborg % Lidköping % Mariestad % Skara % Skövde % Tibro % Tidaholm % Töreboda % Vara % 8 Diskussion Kunskap och kompetens behövs genom utveckling av de offentliga samtalen om sjukvården och genom investering i utbildning. Sjukvårdens professionella företrädare måste ge politiker och medborgare korrekta informationsunderlag för beslut. Personalen är en nyckelresurs. Personalens kunskap, färdighet och förhållningssätt till vårdarbetet är av avgörande betydelse för all utveckling och förändring. Det har framkommit att behov finns om kunskap avseende fotvårdsverksamheten hos beställarna i Primärvården Skaraborg på grund av beställarkansliets svar på enkät från Karolinska Institutet Dnr 5022/ i september 2002 med frågor om antal fotvårdande behandlingar, anställda fotterapeuter, deras kompetens och behov av utbildning på högskolenivå. Fotterapeuterna har en grundläggande sjukvårdsutbildning till undersköterska och samtliga har yrkesutbildning till fotterapeut, detta ger dubbelkompetens. För att arbeta med diabetessjuka fötter finns påbyggnadsutbildning i medicinsk fotvård alternativt diabetes för fotterapeuter. Sex fotterapeuter har genomgått 10 poängs högskolekurs. Ändå behövs en ökad utbildningsnivå på högskola för kunskap som ger kompetens för en legitimation. Fotterapeuterna bedömer, behandlar och ombesörjer att patienterna vid behov får ordination på ortopedskotekniska hjälpmedel samt följer upp dess funktion. För detta behövs utbildning för att erhålla ordinationsrätt. Med lång arbetslivserfarenhet framgår det att fotterapeuterna har hög medelålder. Inom en 10-årsperiod kommer flera av oss att gå i pension. Hur ser rekryteringen ut? Vid sju vårdcentraler arbetar fotterapeuten i team. Teamarbetet ser olika ut avseende vilka som medverkar i teamet, hur ofta man har träffar och hur man kommunicerar med 13

20 varandra. Vi kan konstatera att det är viktigt för oss fotterapeuter att ingå i teamverksamhet på respektive vårdcentral, eftersom våra patienter är multipelt sjuka. Tid för detta behöver avsättas, då fungerar kommunikationen mellan olika vårdgivare och resultatet för patienten blir bättre. Utifrån vår kartläggning ses behov av utvecklingsarbete och verksamhetsuppföljning på våra arbetsplatser. Detta görs endast på tre av vårdcentralerna. Det finns behov av att gemensamt diskutera och ange tydliga definitioner av vad som dokumenteras i fotjournal vid fotvårdande behandling, sår och nageltrång. Vid vår kartläggning ses olika förekomst av sår. Kan det vara så att fotterapeuten i Skövde tidigare år 2003 var lokaliserad utanför vårdcentral, utan tillgång till läkare och sjuksköterska samt att närheten till KSS fot- och bensårsmottagningar gör att patienter med sår haft sin fotvård där? Kommunens 4,5 tjänst fotterapeut kan också bidra till god preventiv fotvård. Till fotterapeuten i Falköping kommer patienter med ben- och fotsår för att få fotvårdande behandling. Sårkontroller görs på KSS. För att kvalitetssäkra våra verksamheter behövs ytterligare kartläggningsarbete av fotvård i Primärvården Skaraborg. För fortsatt kartläggningsarbete önskas medverkan från Primärvårdens vårdutvecklare. I vårt arbete med att försöka ta reda på hur vår verksamhet i primärvården styrs har vi tagit del av dokument Överenskommelse, Primärvården Skaraborg, som tar upp närsjukvård och slussenrutiner för att patienter skall få vård på rätt nivå i hela vårdkedjan. De anställda fotterapeuterna i Primärvården, Skaraborg bör få information om verksamhetsplanering för medarbetare från primärvårdsledningen. 8.1 På gång Högskoleutbildning för fotterapeuter ger en säker kompetens, skyddad yrkestitel och legitimation. Karolinska Institutet fortsätter arbetet på regeringens uppdrag med planering av högskoleutbildning för fotterapeuter enligt personlig kommunikation 22 oktober 2004 med fotvårdslärare Ann Lindström, LUCD, Huddinge. Nytt journalsystem på vårdcentralerna, PMO (Profdoc Medical Office), kommer att införas under år 2005, där skall fotterapeuterna deltaga i utvecklingsarbetet med ny journalstruktur enligt personlig kommunikation den 25 oktober 2004 med systemförvaltare för Profdoc Kickan Abrahamsson, IT-enheten Skaraborg. Hälso- och sjukvårdsnämnderna för Västra och Östra Skaraborg satsar extra pengar på fortsatt utveckling av teamarbetet i Primärvården för år 2005, enligt pressmeddelande den 28 oktober 2004 från Hälso- och sjukvårdskansliet, Mariestad ( 14

21 9 Referenslista Abrahamsson, K. Personlig kommunikation. Oktober Axelsons Gymnastiska Institut. (2001). Utbildning i Medicinsk Fotvård. Davidsson, J. (1986). Primärvård. Lund: Studentlitteratur. Ernström, U. (2001). Diabetesfoten i Focus. Västerås: Svenska Diabetesförbundet. Falk, V. & Nilsson, K. (1999). Hälso- och sjukvårdens organisation i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Fröberg, U. (1997). Hälso- och sjukvårdens ledningsansvar. Lidingö: Institutet för Medicinsk Rätt AB. Jernberger, A. & A. (1996). Boken om foten. Falköping: Liber AB. Karolinska Institutet. (2003). Utbildning i medicinsk fotvård. KI 5022/ Solna. Landstinget Skaraborg. (1995). Organisatoriskt Vårdprogram avseende kronisk ledgångsreumatism (reumatoid artrit). Primärvårdskansliet. Regionens Hus, Mariestad. Landstinget Skaraborg. (1997). Direktiv Medicinsk Fotvård. 2262/97. Primärvårdskansliet. Regionens Hus, Mariestad Lindström, A. Fotvårdslärare. Personlig kommunikation. Oktober Nationalencyklopedin. (1989). Höganäs: Bra Böcker AB. Skolöverstyrelsen. (1978). Lgy S 5 78:6 Utbildning till fotvårdsspecialist. Socialstyrelsen. (1991). Regeringens uppdrag om utredning rörande fotvård /88. Stockholm. Socialstyrelsen. (1999). Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus. Version för hälso- och sjukvårdspersonal. Spri. (1975). Fotvårdsutredningen. Reg nr Spri. (1998). Diabetikers fotproblem. Spri tryck 317. Ödeshög: Spri. Sveriges Fotterapeuters Riksförbund. (1989). Fotvårdens uppgifter, innehåll, utbildning. Östersund. Tamm, M. (1983). Socialpsykologi. Göteborg: Esselte Studium. Wilow, K. (2004). Författningshandboken. Stockholm: Liber AB. Västra Götalandsregionen. (2000). Upphandling av medicinsk fotvård Skaraborg. SN Primärvårdskansliet. Regionens Hus, Mariestad. Skaraborgs sjukhus/primärvården Skaraborg. ( ). Organisatoriskt vårdprogram för Diabetes. Primärvårdskansliet. Regionens Hus, Mariestad. Skaraborgs sjukhus/primärvården Skaraborg. ( ). Organisatoriskt vårdprogram för Bensår. Primärvårdskansliet. Regionens Hus, Mariestad. Västra Götalandsregionen. (2003). Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg och Primär- och Tandvårdsstyrelsen, för åren Primärvården Skaraborg. Regionens Hus, Mariestad. Västra Götalandsregionen. (2003). Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg och Primär- och Tandvårdsstyrelsen, för åren Primärvården Skaraborg. Regionens Hus, Mariestad. 15

22 FoU ENKÄT Till Bilaga 1 Fotterapeuter och avdelningsföreståndare på vårdcentraler inom Primärvården Skaraborg Hej! Vi är två fotterapeuter i primärvården, Siw Lambertsson på Vårdcentralen i Södra Ryd, Skövde och Ingeborg Lexén på Vårdcentralen Mösseberg i Falköping, som deltar i primärvårdens FoU-utbildning år I utbildningen skall vi göra ett arbete och vi har valt att göra en studie av Fotvårdsverksamheten i Primärvården Skaraborg med avgränsning till innehåll enligt bifogat frågeformulär. Vi skall också göra en mer ingående kartläggning av våra egna verksamheter på respektive vårdcentraler. Vi är därför tacksamma om ni vill ta er tid med att svara på våra frågor och skicka svaren till oss inom två veckor (senast den onsdagen den 18 augusti 2004). Är det något ni undrar över får ni gärna kontakta oss. Svaren skickas åter till Siw Lambertsson Södra Ryds Vårdcentral Skövde Tack för hjälpen! Skövde och Falköping i augusti 2004 Siw Lambertsson Ingeborg Lexén Tel: Tel: Enkät FOU

23 FoU ENKÄT Hur ser den medicinska fotvården ut på din vårdcentral i Primärvården, Skaraborg Vårdcentralens namn: Uppgiftslämnare: Tjänstgöringsgrad för fotterapeut(er): Upptagningsområde: 1. Kompetens hos fotterapeuten Sjukvårdsbiträdeskurs Undersköterskeutbildning/omvårdnadsutbildning Fotterapeututbildning Diabetesutbildning, grundkurs Diabetesutbildning, fortsättningskurs Utbildning om den reumatiska foten Psoriasisutbildning Utbildning om ben och fotsår Högskoleutbildning 10 p Diabetes Högskoleutbildning 10 p Medicinsk Fotvård Handledarutbildning för elever/studerande Annan utbildning, om Ja ange vilken Ja Nej 2. Kvalitetsarbete / Utvecklingsarbete Finns pågående kvalitetsarbete fotvård inom ditt upptagningsområde Om svar Ja, gör en kort beskrivning: Ja Nej Enkät FOU

24 FoU ENKÄT 3. Verksamhetsuppföljning Sker/görs kontinuerlig samt årlig verksamhetsuppföljning av medicinsk fotvård på din arbetsplats? Om svar Ja, vilka uppföljningar görs? Ja Nej 4. Teamarbete Finns teamarbete, -diabetes, -sårvårdvårdsgrupp, på din vårdcentral Om svar Ja, vilka professioner ingår i teamet? Ja Nej Hur går teamarbetet tillväga? Gör en kort beskrivning. Hur ofta avsätts tid för gemensam genomgång i teamet? Tack för att ni tog er tid med att svara på frågorna! Enkät FOU

25 Bilaga 2 Förteckning över arbetslivserfarenhet Vårdcentralsnamn Ort Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Arbetslivserfarenhet Varav år som fotterapeut Ågårdens vårdcentral Lidköping 34 år 15 år Guldvingens vårdcentral Lidköping 37 år 17 år Tibro vårdcentral Tibro 20 år 10 år Vårdcentralen Oden Falköping 27 år 6 år Hjo vårdcentral Hjo 43 år 40 år Tidaholms vårdcentral Tidaholm 40 år 22 år Fotvården Mariestads sjukhus Mariestad 32 år 5 år Södra Ryds vårdcentral Skövde 35 år 34 år Mössebergs vårdcentral Falköping 31 år 15 år Vara vårdcentral Vara 27 år 3 år Karlsborgs vårdcentral Karlsborg 24 år 17 år Töreboda vårdcentral Töreboda 23 år 5 år Hentorps vårdcentral Skövde 30 år 20 år Skara vårdcentral Skara 16 år 13 år

26 Bilaga 3 FoU Kartläggning Hur ser det ut lokalt på vårdcentralerna Mösseberg och Södra Ryd avseende den medicinska fotvårdens innehåll år Besök Antal Nybesök Återbesök Avslutade patienter (behandlingar) 2. Patientens huvuddiagnos enligt journalsystem Profdoc och tidbok Diabetes Reumatisk sjukdom Hudsjukdom Cirkulationssjukdom Neurologisk sjukdom Deformitet Antal 3. Multipelt sjuka Antal Antalet multipelt sjuka 4. Åldersstruktur Antal <= 40 år år år >= 86 år 5. Kön Antal Kvinnor Män 6. Förekomst av sår nedom knät Antal Hur många patienter har sår nedom knät 7. Var kommer remisserna ifrån ange institution 8. Vem skriver remisser Antal Läkare Diabetessjuksköterska Ange övriga professioner Kartläggning FOU

27 FoU Kartläggning 9. Kommunal vård Antal Hur många patienter har hjälp från kommun / är inskriven i kommunal vård 10. Information om egenvård / assisterad egenvård Ja/Nej Antal Ger fotterapeuten information om egenvård/assisterad egenvård till allmänheten och vårdpersonal Hur ofta sker information 11. Diabetesskola och teammottagning Ja/Nej Antal Deltar fotterapeut i diabetesskola och teammottagning Hur ofta 12. Elever / Studerande Ja Nej Tar fotterapeuten emot elev/studerande Görs studiebesök hos fotterapeut av elev/studerande som gör praktik på vårdcentral Vilka kategorier av elever/studerande 13. Vilka vårdprogram finns som styr primärvårdens fotvård Kartläggning FOU

28 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax: