u 1 ERNST&YOUNG Alingsås Kommun Granskning av bokslut Ell ERNST & YOUNG Quality ln Everything We Do

Transkript

1 u 1 ERNST&YOUNG Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av kommunens Förtroendevalda revisorer Alingsås Kommun Granskning av bokslut Ell ERNST & YOUNG Quality ln Everything We Do

2 H SI ERNST UNG Innehåll 1. Inledning Måluppföljning Väsentliga avsteg från gällande lagstiftning Rättelse av fel Förändrade redovisningsprinciper under året Förseningar avseende bokslutsarbete 5 2. Kommentarer till resultaträkningen Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag 6 3. Kommentarer till balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Förråd mm Avsättningar Immateriella anläggningstillgångar Kommentarer till driftredovisningen Budgetavvikelse 11 1

3 -DERNST & YOUNG 1. Inledning Vi har granskat kommunens årsredovisning med avseende på resultat- och balansräkningar med tillhörande nothänvisningar, finansieringsanalyser, driftredovisning och investeringsredovisning. Revisionen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Vår bedömning är att granskat material överensstämmer med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed och att bokslutet och årsredovisningen i alla väsentliga delar är korrekt upprättat och ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Efter utförd revision av kommunens årsredovisning för räkenskapsåret 2012 lämnas härmed vår bokslutsrapport där våra väsentligaste iakttagelser som utgör grunden för vår bedömning redovisas Måluppföljning Från och med 2006 gäller för samtliga kommuner: att kommunfullmäktige skall fastställa mål för "god ekonomisk hushållning" att uppföljning av dessa mål skall göras i delårsrapport och årsredovisning att kommunens revisorer skall granska och bedöma måluppfyllelsen. Syftet med dessa krav är att politikerna med hjälp av målstyrning och måluppföljning skall styra kommunen mot ändamålsenlighet och effektivitet. Mål för god ekonomisk hushållning omfattar både finansiella mål samt verksamhetsmål och det är endast av fullmäktige fastställda mål inom ramen för god ekonomisk hushållning som är obligatoriska att utvärdera och bedöma i delårsrapport och årsbokslut. Initialt är det kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen skall utvärdera uppfyllelsen av de mål kommunfullmäktige fastställt. Därefter skall revisorerna på basis av kommunstyrelsens utvärdering samt sin egen granskning av delårsrapport och årsredovisning bedöma uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Även kravet på balans mellan intäkter och kostnader d.v.s. balanskravet, är lagstadgat. Avstämning av balanskravet skall göras i delårsrapport och årsredovisning Avstämning av balanskravet Det lagstadgade balanskravet innebär att de löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna. Vid avstämning av balanskravet får bl.a. realisationsvinster från försäljning av materiella anläggningstillgångar inte medräknas. Vid vår granskning har vi konstaterat att det lagstadgade balanskravet är uppfyllt. 2

4 ~~~~~IIIII11IIIII =1 ERN s T& YovNc Avstämning av mål med avseende på god ekonomisk hushållning Kommunens avlämnade årsredovisning för 2012 är den första som är gjord utifrån Alingsås kommuns nya styrmodell, vilket inneburit att årsredovisningen fått en ny struktur som utgår ifrån 12 prioriterade mål med tillhörande indikatorer. Enligt årsredovisningen beskriver målen den politiska majoritetens ambitioner med Alingsås utifrån den ekonomiska ramen. Vidare anges att för att kunna följa upp målen finns det indikatorer för ekonomi, volym och kvalitet som visar utvecklingen över tid. Vi har noterat att Alingsås kommun har antagit följande "finansiella" mål med avseende på god ekonomisk hushållning: Nettokostnaderna skall inte öka snabbare än summan av skatteintäkter och statsbidrag. Ekonomiskt resultat skall uppgå till minst 2% av skatteintäkter och statsbidrag. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 0,5% (3,0%) medan verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto har minskat med -0,1% (6,0%). Detta utfall innebär uppfyllelse av indikatorn, anser kommunen, om att nettokostnaderna inte ska öka snabbare än summan av skatteintäkter och statsbidrag, vilket är ett delmått på god ekonomisk hushållning. I utfallen ovan har kommunen dock räknat in engångsintäkter i form av återbetalning av AFA-medel, 36,6 Mkr. Om kommunen inte skulle räkna med denna engångsintäkt så uppnår kommunen inte målet om en nettokostnadsandel understigande 98%. Årets resultat uppgår till 2,7% (2,1%) av skatteintäkter och statsbidrag varför kommunen når upp till fastställt mål om resultat överstigande 2%. Kommunen skriver själva i årsredovisningen att de "uppfyller kravet på en god ekonomisk hushållning. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. När kommunen har en nettokostnadsandel på 98% eller lägre över en längre tidsperiod brukar detta betraktas som god ekonomisk hushållning" Kommunen anger vidare att "årets resultat för verksamheterna visar på för höga kostnadsnivåer som måste justeras de kommande åren". Utifrån ovanstående finansiella nyckeltal så är det vår bedömning att kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning förutsatt att kommunen räknar in engångsintäkten om 36,6 Mkr. Avstämning av verksamhetsmål sker nedan Avstämning av verksamhetsmål En ny styrmodell har implementerats och nämnderna har fokuserat sitt arbete med att bryta ner de mål fullmäktige fastställt. Det är första året med den nya styrmodellen varför det är svårt att dra några slutsatser vid avstämning av innevarande års verksamhetsmål. Som framgår ovan anser kommunen att de lever upp till begreppet god ekonomisk hushållning utifrån de finansiella målen. Någon motsvarande analys utifrån de verksamhetsmässiga målen utförs inte. Kommunen har i flerårsstrategi 2012 beslutat om 12 prioriterade mål. Samtliga nämnder har åtaganden kopplat till målen. Nämnderna ska redovisa om respektive åtagande har påbörjats samt om 3

5 I I ~~ ~~~~~IIIIIIIIIIII El ERNST &i OU NG åtagandet kommer att bli uppfyllt. Nämnderna har satt upp 112 åtaganden för perioden fram till och med Eftersom perioden sträcker sig över flera år har vi svårt att göra en bedömning om huruvida innevarande års åtaganden är att anse som ett gott resultat. Det är vår bedömning att kommunen behöver utveckla en mer sammanfattande analys i årsredovisningen avseende vilken måluppfyllelse som krävs för att leva upp till begreppet god ekonomisk hushållning. Vi har informerats om att kommunen har för avsikt att utvidga analysen till kommande år Väsentliga avsteg från gällande lagstiftning Redovisning av pensionsskuld Alingsås har till del frångått den lagstadgade blandmodellen där förpliktelser att betala ut pensionskostnader som intjänats innan 1998 skall redovisas utanför balansräkningen. Kommunen gjorde under åren en årlig avsättning om 20 Mkr som kostnadsförts utöver blandmodellen. Från 2010 görs inga sådana avsättningar varför årets resultat är förenligt med blandmodellen. Vår bedömning är att redovisningen av pensionsskuld dock fortsatt är ett avsteg från Lagen om kommunal redovisning, 5 kap 4. Total avsättning utöver blandmodellen var per ,1 Mkr (92,6 Mkr) Särredovisning av VA-verksamheten och anslutningsavgifter Ar 2006 antog riksdagen Lag om allmänna vattentjänster vilken klargör att kommuner från och med räkenskapsår 2007 bl.a. skall upprätta separata balans- och resultaträkningar för VA-verksamheten, vilket inte kommunen gör. I årsredovisningen anges att lagen inte heller under 2012 har efterlevts Rättelse av fel Kommunen har under året bokat upp en avsättning för framtida byggande av projektet "trafikplats Bälinge". Avtalet skrevs under redan 2009 och borde redan då ha avsatts i kommunens balansräkning och en kostnad borde tagits motsvarande 40 Mkr. Enligt den information vi erhållit så har man på kommunledningskontoret inte erhållit detta avtal förrän under Kostnaden skall då inte enligt de rekommendationer som finns tas under 2012 utan rättas direkt mot eget kapital. Således har eget kapital justerats med 43,7 Mkr inkluderande en indexuppräkning och någon resultateffekt har det inte haft under 2012, annat än årets indexuppräkning motsvarande 0,7 Mkr. De 43,7 Mkr är bokade som en avsättning, se ytterligare nedan under avsnitt 3.5 Avsättningar Förändrade redovisningsprinciper under året Kommunen skriver i sin årsredovisning att de anpassat sig ytterligare till Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 18, Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar, genom att börja periodisera investeringsbidragen över resultatet istället för att reducera anläggningstillgångarnas bokförda värde. Vi ser positivt på denna förändring. 4

6 Ho w ERNST & YOUNG.5. Förseningar avseende bokslutsarbete samband med årets bokslutsarbete samt framtagande av årsredovisning för kommunen inkluderande den sammanställda redovisningen har vi noterat förseningar i bokslutsprocessen vilket ökar risken för fel i årsredovisningen. Skälen för detta har främst att göra med ett nytt upplägg för årsredovisningen enligt den nya styrmodellen, en förändrad bemanning jämfört med föregående år samt sjukdom. Vi anser att en mer detaljerad tidplan bör upprättas inför kommande år med angivande av när olika moment skall vara klara samt vem som är ansvarig för respektive del. Eftersom tidsplanen avseende bokslut 2012 inte kunnat hållas bör kommunen tillse att åtgärder vidtas innan nästa bokslut för att säkerställa att tidplanen för 2013 kan hållas. Detta är inte minst viktigt så att tid för analys och uppföljning avseende väsentliga områden finns för såväl ekonomifunktionen som revisorerna. 5

7 I l =~ ERN s T&YovNc 2. Kommentarer till resultaträkningen Resultaträkningen har granskats utifrån vår genomgång av väsentliga rutiner, kontoanalyser, verifikationsgranskning samt jämförelse mot utfall föregående år. Mkr A Helår A Verksamhetens intäkter 499,4 457,0 42,4 9,3% Verksamhetens kostnader , ,6-44,3 2,0% Avskrivningar -42,7-42,1-0,6 1,4% Verksamhetens nettokostnader , ,7-2,4 0,1% Skatteintäkter 1479,4 1459,5 20,0 1,4% Generella statsbidrag 340,2 351,5-11,3-3,2% Finansiella intäkter 34,6 34,5 0,1 0,2% Finansiella kostnader -3,4-8,1 4,7-57,9% Arets resultat 48,7 37,6 11,0 29,5% 2.1. Verksamhetens intäkter I kommunens redovisade intäkter ligger en stor engångspost avseende återbetalning från AFA Försäkringar. Detta belopp uppgår till 36,6 mnkr och beror på färre sjukersättningsfall Verksamhetens kostnader Jämfört med föregående år har verksamhetens kostnader ökat med 44,3 Mkr vilket motsvarar en ökning om 2,0 %. Merparten av kostnadsökningen är hänförlig till ökade personalkostnader samt ökade hyror. Kommunen har även haft ökade kostnader för saneringskostnader i kvarteret Bryggaren/Kämpen med totalt 3,2 Mkr. Ökningen av kostnaderna har dock lindrats genom att de inte längre betalar någon avgift till Västtrafik till följd av den nya lagen om kollektivtrafik. Via förändrad skatteväxling med regionen påverkar det ändå inte den totala kostnaden Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter har i år ökat med 20 Mkr motsvarande 1,4 % och uppgick till totalt 1 479,4 Mkr. Den preliminära avräkningen för år 2012 gav en positiv resultateffekt om 38 Mkr medan den slutgiltiga avräkningen för år 2011 gav en positiv resultateffekt om 0,7 Mkr. Nettokostnadsandelen, som anger hur stor del av skatteintäkterna inklusive finansnetto som använts för att finansiera verksamhetens nettokostnader, vilket beskrivits ovan, uppgår till ca 97 % vilket är 1 % högre än tidigare år. 6

8 IIIIIIIIII1Iw"'' =1 ERNsT& YouNc 3. Kommentarer till balansräkningen Mkr Avvik. Avvik.% Hänv TILLGANGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 10,4 0,0 10,4 >100% 3.5 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska 419,1 391,1 28,0 7,2% anläggningar - Maskiner och inventarier 80,9 78,2 2,7 3,5% Finansiella anläggningstillgångar 107,6 748,6-641,0-85,6% 3.2 Summa anläggningstillgångar 618, ,9-599,9-49,3% Omsättningstillgångar Förråd mm 76,1 79,3-3,2-4,0% 3.3 Fordringar 263,6 256,8 6,8 2,6% Kortfristig placering i bank 85,0 120,0-35,0-29,2% Kassa och bank 844,3 173,4 670,9 386,9% 3.2 Summa omsättningstillgångar 1 269,0 629,5 639, 6 101,6% SUMMA TILLGANGAR 1 887, ,4 39,6 2,1% EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 1 226,3 1221,3 5,0 0,4% därav årets resultat 48,7 37,6 11,1 29,5% Avsättningar Avsättningar till pensioner m.m. 243,3 187,6 55,7 29,7% 3.4 Skulder Långfristiga skulder 14,4 6,8 7,6 111,8% Kortfristiga skulder 403,0 431,7-28,7-6,6% SUMMA EGET KAPITAL, 1 887, ,4 39,6 2,1% AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Pensionsförpliktelser 900,0 893,6 6,4 0,7 % Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser , ,5 776,8 46,6 % 7

9 iliwii.,. ERNST&iOUNG 3.1. Materiella anläggningstillgångar Följande har skett under året avseende materiella anläggningstillgångar: Mkr Ingående balans 469,3 Arets aktiveringar/pågående arbete 79,1 Arets avskrivningar -42,7 Arets utrangeringar/försäljning/nedskrivning/omklassificeringar 4,7 Utgående balans 510,4 Arets aktiveringar har återigen ökat jämfört med föregående år då aktiveringarna endast uppgick till 55 Mkr. Arets avskrivningar skiljer sig inte väsentligt jämfört med föregående år (41,1 Mkr) Investeringar Vi har i samband med tidigare års granskningar noterat stora avvikelser mellan budget och utfall avseende årets investeringar. Även i år kan vi konstatera stora avvikelser. Utfall för året uppgick till 79,1 Mkr (55,8 Mkr) mot en total budget om 164,0 Mkr (164,4 Mkr) vilket innebär en avvikelse på 84,9 Mkr (108,6 Mkr). För de större avvikelserna står, precis som tidigare år, teknisk förvaltning tillsammans med avfall och VA. Nämnd Utfall Budget Avvik. Vård- och äldreomsorg 2,7 4,5 1,8 Social 1,4 3,6 2,2 Utbildning 1,0 3,4 2,4 Barn- och ungdom 5,1 9,6 4,5 Kultur och fritid 0,9 3,0 2,1 Kommunstyrelse 8,3 8,4 0,1 Teknisk förvaltning 30,3 38,1 7,8 Avfall 13,6 16,3 2,7 Exploatering 0,1 0,0-0,1 VA 13,3 72,9 59,6 Samhällsbyggnadskontor 2,1 4,1 2,0 Övriga 0,3 0,2-0,1 79,1 164,0 84,9 Den största anledningen till avvikelsen beror på tidsförskjutningar av investeringsprojekten, vilket även har varit förklaringen tidigare år. 8

10 1 ERNST&YovNc 3.2. Finansiella anläggningstillgångar Posten består av långfristiga lån till Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund, aktier och andelar i bolag, kortfristiga placeringar samt övriga långfristiga placeringar. Bortsett från Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund har samtliga lån till de kommunägda bolagen återbetalats till kommunen, vilka motsvarar 619,5 Mkr. Återbetalningarna har bokförts på ett separat bankkonto och motsvarar i princip ökningen av likvida medel. Återbetalningen beror på ändrade regler avseende ränteavdragsbegränsningar inom koncern vilket innebar att kommunens bolag betalade tillbaka samtliga lån till kommunen. Värdepappersinnehavet har minskat från 121,5 Mkr till 96,2 Mkr beroende på att aktier i Västtrafik har överlåtits till VGR under året Förråd mm Den största delen av balansposten utgörs av exploateringsverksamheten som uppgår till 75 Mkr (77,9) medan resterande belopp om 1,1 Mkr (1,4) avser förråd. Det överlägset största exploateringsområdet har under året varit arbete i Stadsskogen, som utgör 73 % av balansposten. Ett annat stort projekt är Tomtereds industriområde vilket utgör 12 % av balansposten Avsättningar Avsättningar utgörs av: Mkr Avsättningar till pensioner 89,8 81,8 Pensionsfond utöver blandmodellen 98,1 92,6 Aterställningsfond Bälinge 11,1 10,2 Avsättning trafikplats Bälinge 44,3 3,0 Utgående balans 243,3 187, Avsättning trafikplats Bälinge Under året har en avsättning avseende trafikplats Bälinge gjorts om 44,3 Mkr, vilken beskrivits ovan under avsnitt 1.3 Rättelse av fel. Beloppet har även redovisats över det egna kapitalet Avsättning deponi Total kostnad för Bälinge deponi uppskattas genom en intern beräkning till ca 35 Mkr. Deponin bedöms kunna användas till år 2043 vilket innebär att kommunen gör årliga avsättningar. Mellan 2003 och 2007 avsattes mellan 0,7 och 1,0 Mkr/år. Under innevarande år har avsättning gjorts om 0,9 Mkr vilket inbegriper främst ränta om 0,4 Mkr samt en årlig avsättning om 0,5 Mkr. 9

11 1111 =1 ERN S T&YOUNG Som ett komplement till kommunens egen beräkning anser vi att kommunen bör låta en extern part beräkna kostnaderna för återställande och att framtida avsättningar baseras på denna bedömning Immateriella anläggningstillgångar Balansposten är ny för 2012 och avser köp av parkeringsrättigheter i det nybyggda kvarteret Bryggaren, 10,4 Mkr. 10

12 1111 III IIIIII1II"" ERNST&YovNc 4. Kommentarer till driftredovisningen 4.1. Budgetavvikelse Verksamheterna redovisar ett samlat resultat som överstiger budget med 57,1 Mkr. Vi har analyserat kommunens driftredovisning mot budget och följande större avvikelser har noterats: Mkr Vård- och omsorgsnämnd Socialnämnd Utbildningsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Kommunstyrelse Avfall Exploatering VA Samhällsbyggnadskontor Finansierin Övri a Total avvikelse Avvikelse 0,2-6,1-3,3-11,1 51,2-1,7-5,2 1,5-0,5 27,9 4,2 Den största avvikelsen på 51,2 Mkr är hänförlig till Kommunstyrelsen och avser uteblivna kostnad för arbetsplan för Norra Länken (10 Mkr) samt för genomförande av trafikplats Bälinge (42 Mkr). Avvikelsen för Bälinge förklaras således av att kostnaden redovisats mot eget kapital. Finansieringen uppvisar ett överskott om 27,9 Mkr vilket till största del kan förklaras av återbetalning från AFA Försäkringar. Socialnämndens negativa avvikelse är hänförligt till ökade kostnader inom individ- och familjeavdelningen. Däremot har kostnader för försörjningsstöd minskat jämfört med 2011 på grund av förändrade arbetssätt för att få ut fler människor i egen försörjning. Liksom tidigare år står Barn och ungdomsnämnden för en stor avvikelse jämfört med budget om -11,1 Mkr (+8,3). Avvikelsen kan främst hänföras till personalkostnader och då främst ökade vikariekostnader på grund av sjukfrånvaro i förskola och fritids. Exploateringens negativa avvikelse med -5,2 Mkr beror på förseningar i detaljplaner, försäljning av tomter som gått långsammare än beräknat samt ökade saneringskostnader. 57,1 Göteborg den 8 mars \ Ulrika Berling Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB D Peter Öfver tröm Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB 11