>> MÖTEN FÖR ALLA! 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ">> MÖTEN FÖR ALLA! 1"

Transkript

1 >> MÖTEN FÖR ALLA! 1

2 Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för miljö och solidaritet. Föreningen verkar för en rättvis fördelning av jordens resurser, för fred samt ett ekologiskt hållbart och mänskligt samhälle där djur omfattas av hänsyn, medkänsla och respekt. Vi värnar om demokrati, folkrörelsesamarbete, jämlikhet mellan könen och kulturell mångfald. MJV för en samhällskritisk debatt och är miljörörelsens radikala röst. Vi arbetar lokalt, nationellt och internationellt:... för en ekologisk, hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser.... med aktioner och projekt för ett miljövänligt och jämlikt samhälle.... för att förändra den ekonomiska världsordningen till att bygga på solidaritet och ekologisk hållbarhet. Miljöförbundet Jordens Vänner är den svenska grenen av Friends of the Earth International, världens största demokratiska miljöorganisation med drygt 2 miljoner medlemmar runt om i världen. Text: Kajsa Lindqvist Illustration: Hilde Vanstraelen / Foto: shutterstock.com Formgivning: Karin Didring, Didring Ord & Bild Finansierad med bidrag från Ungdomsstyrelsen Miljöförbundet Jordens Vänner Tryckt hos Print24, mars 2011 ISBN: Innehåll: >> Inledning...2 Makt och inflytande...3 Förberedelser det lönar sig...4 Funktioner...5 Inledning för att etablera en god stämning...6 Tekniker under tiden...7 Utvärdera...12 Är du ny eller?...13 Mötessabotörer...13 Goda och dåliga vanor...15

3 2 Inledning >> Miljöförbundet Jordens Vänner har ambitionen att vara en demokratisk gräsrotsrörelse och det innebär att när vi träffas vill vi att så många som möjligt ska känna sig välkomna och respekterade. Likt andra delar av samhället står Miljöförbundet Jordens Vänner inte utanför strukturer som klass, kön och etnicitet. Flickor får lära sig redan på dagis att ta mindre plats än jämnåriga pojkar. Akademiska termer känns hemtamt för några, men samma ord får andra att känna sig osäkra. Många har förmånen att tala sitt modersmål på våra möten, men för andra är svenska ett språk som man har lärt sig först i vuxen ålder. Därför har vi satt ihop denna guide till hur vi skapar förutsättningar för mer jämlika möten där alla har samma möjlighet att komma till tals. Här har vi försökt samla sånt som kan sägas tillhöra svensk folkrörelsetradition, modernare tekniker och en hel del sunt förnuft. Möten har vi i många former, t ex lokalgruppsmöten, utskottsmöten, möten med mer tillfälliga arbetsgrupper, styrelsemöten och årsmöten. De kan vara väldigt olika vad gäller antal deltagare, hur lång tid det finns för mötet, hur formellt mötet är och vad som är syftet med mötet. Det finns inga enkla recept. Vad som kan vara en bra form vid ett tillfälle kan visa sig fungera mindre bra vid ett senare tillfälle, eftersom behoven och förutsättningarna då är annorlunda. Kajsa Lindqvist Makt och inflytande >> Inom alla organisationer kommer det alltid att finnas personer som har mer makt och inflytande, men det är inte alltid de personer som formellt har makten som är de som faktiskt har reell makt. Att ha den formella makten är bara ett sätt att få inflytande i en organisation. Personer med informell makt kan vara minst lika betydande. Strukturlöshetens tyranni Jo Freeman var under sextiotalet aktiv i feministiska grupper i USA. De präglades av idéen att genom att avskaffa regler och alla formella strukturer så skulle det bli en mer demokratisk och platt rörelse. Hon observerade att så inte alls var fallet, istället blev strukturlösheten ett sätt för de starkaste och mest dominanta personerna i grupperna att tillskansa sig makt. Den informella strukturen gynnade personer som hade rätt kontaktnät och kände till de informella beslutsvägarna. Även om de flesta i gruppen ville ha en platt och demokratisk struktur var det inte det man fick när man avsade sig all struktur. För att begränsa de informella strukturerna i grupper gav hon istället följande råd: 1. Delegera auktoritet till specifika individer. 2. Se till att de som delegerats auktoritet har ett ansvar inför gruppen. 3. Fördela auktoritet bland så många som rimligen är möjligt. 4. Rotera ansvar och arbetsuppgifter mellan individer, men inte för ofta. Personer ska kunna ha tid att lära sig sina uppgifter och känna att de hinner göra ett bra jobb. 5. Fördela uppgifter enligt rationella kriterier. Inför lärlingssystem istället för att låta personer misslyckas med uppdrag de inte har kompetens för. 6. Sprid information till så många som möjligt och så ofta som möjligt. 7. Se till att alla har jämlik tillgång till resurser som är viktiga för gruppen. Det här kan vara svårt, teknisk utrustning som används av en grupp kan vara någons personliga och möteslokalen som man alltid träffas i vara på någons arbetsplats. Kunskaper och kontakter kan också vara resurser. 3

4 4 Förberedelser det lönar sig >> Att ha planerat ett möte ordentligt lönar sig oftast. Deltagare som varit på ett bra möte tenderar gärna att komma tillbaka till nästa möte och just ett möte är ofta den första kontakten som en ny medlem har med MJV. Ni får dessutom mer gjort och det blir mycket trevligare. Lokal Hur lokalen ser ut kan ha stor betydelse för stämningen och hur mötet blir. Att vara hemma hos någon kan kännas familjärt och mindre formellt än att sitta i ett lysrörsförsett rum på Studiefrämjandet. Å andra sidan kan en privat adress vara ett större motstånd för helt nya personer att besöka än en mer allmän lokal. Fundera också på olika personers behov vad gäller läge och bekvämlighet. Trappor och hårda stolar är kanske inget man tänker på om man är ung och helt frisk, men kan vara helt avgörande om man kan delta eller inte för andra. Möblering Kanske låter det trivialt, men möbleringen kan vara avgörande för stämningen på ett möte. Om bord och stolar står i rader som i ett klassrum bjuder möbleringen mer till envägskommunikation medan en cirkel av stolar signalerar mer jämlikt deltagande. Så kallad kafémöblering med några stolar runt utspridda bord är bra om man vill uppmuntra till smågruppsdiskussioner. Planera för att socialisera. Se till att ha trevligt tillsammans. Planera in fika under mötet eller gå ut och ät någonting tillsammans efter mötet. På större träffar kan det vara värt att ordna en fest på kvällen efter mötet. Dagordning Gör en dagordning innan mötet, där du planerar in vad ni ska prata om men också vilka punkter som lämpar sig för t ex smågruppsdiskussioner och när ni ska fikapaus. Behövs det tas några beslut under mötet och i så fall vilka? Man kan också låta mötet göra dagordningen genom att var och en säger vad den vill ta upp och hur lång tid man tror att den punkten tar. Om det visar sig att det är svårt att få in allt under den tid som är avsatt för mötet får man försöka jämka och göra en gemensam prioritering av punkterna. Exempel på en dagordning 19:00 19:10 Namnrunda och alla säger vad de förväntar sig av mötet. 19:10 19:15 Avstämning att alla är nöjda med dagordningen, är det någon som behöver gå tidigare? Vem underlättar och vem kan ta anteckningar? 19:10-19:20 En kort genomgång av vad som bestämdes på förra mötet. 19:20-19:30 Anders och Anna rapporterar från föreläsningskväll 19:30-19:45 Dela upp oss i smågrupper och idéstorma aktiviteter för våren 19:45-20:00 Återrapportering från smågrupperna. 20:00-20:15 Fika. 20:15-20:30 Omröstning av vilka aktiviteter som ska genomföras och utse ansvariga. 20:30-20:40 Nästa möte. När? Var? Och vem planerar? 20:40-20:50 Sammanfattning av vad olika personer har tagit på sig. 20:50-21:00 Avslutningsrunda. Är alla nöjda med mötet? Vad kan vi göra bättre nästa gång? Funktioner >> Utse en mötesordförande/mötesunderlättare En person som fördelar ordet och säger till om någon bryter mot de gemensamma mötesreglerna brukar kallas mötesordförande eller mötesunderlättare. Den här personen kan också uppmana spretiga talare att komma till sak och sammanfatta diskussioner. Mötesordförande har också till uppgift att stämma av att allas erfarenheter, dubier och åsikter kommit fram innan man går till beslut. Det kan vara bra att rotera det här uppdraget. På så sätt är det många personer i gruppen är med och tar ansvar. Det kan också vara ansträngande att alltid vara den som måste fördela ordet. Ska gruppen ta beslut i frågor som det råder stor oenighet om kan det vara bra att ta in en ordförande utanför gruppen. Utse någon som tar anteckningar Även på mindre formella möten är det bra att föra anteckningar så att man kan gå tillbaka till det som sagts och personer som inte varit med kan se vad som bestämts. Numera när många har bärbara datorer kan man skicka ut anteckningarna nästan direkt efter mötet. Övriga funktioner På ett längre möte kan man också ha tidsunderlättare som 5

5 6 hjälper till att kalla samman personer efter lunch och fika pauser. Används det mycket jargong på mötet kan det vara bra att ha en person som är uppmärksam på det och hjälper till att förklara förkortningar och svåra ord. >> Man kan också ha en tvärtomidéstorm då man räknar Inledning för att upp hur man inte vill ha det. Sen fastställer man gemensamt Tekniker under regler för att det inte ska bli så. etablera en god tiden >> Introduktion stämning >> Berätta vad som har hänt på föregående på möte och kort 7 Inledningsrunda Därefter kan det vara bra att fortsätta med en runda där man berättar vad man heter (om inte alla redan har träffat varandra) och kort om hur man mår och om ens förväntningar på mötet. Läs mer om rundor på sidan 8. Förhållningsregler Det kan vara bra att börja mötet med att sätta upp lite förhållningsregler så att alla trivs. Det behöver inte vara så komplicerat; är det okej att ha mobiltelefon på, ska datorer vara av eller på, hur länge ska vi hålla på. Skriv upp era gemensamma regler på ett blädderblock eller på en whiteboardtavla så blir de tydliga för alla. Kanske också ta upp vad man vill ha uppnått efter mötet. Är ni en grupp som kommer att ses återkommande kan man anta regler som gäller en längre tid och som man sen uppdaterar någon gång under året eller när gruppens medlemmar byts ut. Syftet med det här är att sätta upp gemensamma gränser för att alla ska ha det bra på mötet. vad som är syftet med det här mötet. Vet man att det kommer många nya till ett möte kan det vara bra att be dem komma lite tidigare, så att mankan hålla en speciell introduktion för dem. Mötestecken Under större möten är det vanligt att man använder sig av mötestecken. De är till för att mötesdeltagarna lättare ska kunna kommunicera med mötesunderlättaren/mötesordföranden. Här följer de mötestecken som brukar användas på MJV:s årsmöten: För att få ordet - räck upp handen om du vill göra ett inlägg i debatten. För att ställa en ordningsfråga - forma händerna som en ring över huvudet om du t ex vill öppna ett fönster. För att stryka dig från talarlistan - sök ögonkontakt med mötesunderlättaren och dra ett streck över halsen. I andra sammanhang kan det finnas andra mötestecken, t ex är hattifnatten då man viftar med händerna i öronhöjd för att uttrycka sitt gillande till det som någon säger. På så sätt kan mötesunderlättaren lättare pejla av den allmänna stämningen i rummet.

6 8 Rundor Rundor innebär att man låter ordet vandra runt i rummet. Ibland kan man förtydliga det med att skicka runt ett föremål och det är bara den som håller i föremålet får prata. Poängen är att man inte ska behöva räcka upp handen eller sätta upp sig på en talarlista för att säga något, utan att alla får möjlighet att yttra sig i tur och ordning. Rundor fungerar bäst i lite mindre grupper, är man väldigt många kan det ta så lång tid att det blir praktiskt omöjligt. Då kan man istället dela upp sig i smågrupper där man har en runda och att varje smågrupp återrapporterar till den stora gruppen. Rundor kan användas för att: alla ska få möjlighet att introducera sig höra allas idéer eller förväntningar pejla av om mötet är redo att besluta i en fråga Rundor kräver lite disciplin, ivriga personer kan bli sugna på att avbryta rundan för att kommentera något som någon precis sa. >> Det kan också vara viktigt att påpeka att man inte behöver säga något om man inte vill. Bikupor Innebär att man pratar eller surrar parvis i några minuter. Det kan vara bra efter en lång presentation eller ett föredrag då det kan finnas ett behov av att prata av sig. Är man lite osäker kan det vara lättare att först formulera sig för en person, efter det kanske man vågar ställa sig och prata inför hela gruppen. Man kan också be bikuporna att formulera frågor som man har på lappar som man kan lämna in till mötesunderlättaren. På så sätt kan man få sin röst hörd även om man är för blyg för att tala inför hela gruppen. Idéstorm Det här är en metod som är bra för att sätta igång en process. Mötesunderlättaren lyfter en fråga som t ex vad ska vi göra på internationella miljödagen 5 juni? eller hur vill vi att vårt utskott jobbar om tre år?. Alla får komma med förslag som skrivs upp så att alla kan se. Det är absolut förbjudet att kritisera andras förslag under den här fasen, eftersom tanken är att skapa en så kreativ stämning som möjligt. I ett senare skede kan man börja diskutera de olika förslagen och det kan faktiskt visa sig att det där förslaget som först framstod som heltokigt inte är så tokigt när det väl kommer till kritan. >> En variant på idéstormen är att göra en tvärtomstorm. Vad krävs för att du ska hoppa av styrelsen under året? Vad ska man inte säga om man vill övertyga någon kring klimatfrågan? Pluppning eller duttning En idéstorm kan följas av en pluppning eller duttning. Det innebär att varje deltagare får ett begränsat antal röster (i form av klisterlappar eller duttar med penna), som kan läggas på de förslag som man tycker är bäst, viktigast, mest relevanta etc. Fyrahörnsövningar Kan vara bra för att belysa och skapa en diskussion kring mer komplicerade frågor. Det kan vara politiska frågor där organisationen inte tagit ställning eller frågor om moral. På så sätt tvingar man folk att tänka efter och ta ställning samtidigt som man får upp olika argument på bordet. Dialogkafé Mötesdeltagarna sitter tre till fem stycken runt små bord utspridda i lokalen. Det kan också vara en god idé att skapa en mer intim atmosfär genom att lägga ut dukar och tända ljus. På varje bord finns det ett stort vitt papper och tuschpennor. Grupperna får en fråga att diskutera. Lägg gärna ner tid på att formulera den här frågan, den måste kännas relevant och engagera deltagarna. Bra frågor kan man inte svara ja eller nej på. Deltagarna uppmanas att rita och skriva upp viktiga idéer på det stora pappret samtidigt som man diskuterar. Efter tjugo minuter går alla personer utom en vid varje bord till ett annat bord. Den personen som är kvar berättar kort om vad de tidigare har kommit fram till för de nya besökarna och samtalet går vidare i ytterligare i tjugo minuter. Därefter byter deltagarna platser på ett liknande sätt igen och en tredje och sista diskussionsomgång tar vid. Efter det kan man öppna för en storgruppsdiskussion om de tankar och idéer som kommit fram i smågrupperna. Den här metoden kan fungera för allt från relativt små grupper till samlingar på flera hundra personer. >> Läs mer påwww.theworldcafe.com Möjlighetsanalys Inleds med att man låtsas se tillbaka på ett framtida scenario, t ex hur sommarlägret vi planerar för kommer att bli. Låt alla skriva upp konkreta händelser de minns från lägret, 5-8 per person. Låt sen gruppen sortera de olika möjligheterna i ett diagram med två skalor, önskvärt-inte önskvärt och troligt-inte troligt. Det som varken är önskvärt eller troligt kan ni släppa. Kvartilen som innehåller sådant som både är önskvärt och troligt kan ni känna er nöjda med. De två återstående fälten är de som är mest intressanta. Inled en diskussion om hur ni kan förhindra det som inte är önskvärt men troligt och hur ni kan möjliggöra det som är önskvärt men inte troligt. Openspace / öppet forum Är ett möte som formas kring ett större tema. Att genomföra alla stegen i ett öppet forum tar nästan en hel dag. Här följer en kort beskrivning: 9

7 10 1. Mötet inleds med att vem som helst av deltagarna får ta initiativ till diskussioner som de själva tycker är relevanta. Det gör man genom att skriva ner frågan på ett papper och sen presentera den för hela gruppen. Detta pågår tills ingen har några fler förslag. 2. Deltagarna går igenom de olika förslagen och ger alla en viss tid och plats. Eventuellt kan det vara aktuellt att slå ihop diskussionsämnen som ligger nära varandra, det avgör initiativtagarna. 3. Alla bildar diskussionsgrupper med initiativtagaren som samtalsledare. Varje grupp för också ett protokoll där det är speciellt viktigt att formulera förslag på konkreta åtgärder. Oftast har man två eller tre samtalspass för att få utrymme för alla diskussioner. 4. Samtalsprotokollen sätts upp glest på en vägg där alla kan läsa dem. 5. Alla samtalsledare ger en kort återrapportering med fokus på de förslag som kommit fram. 6. Alla får ett visst antal röster att pluppa på de förslag som de tycker är intressantast. 7. Hur går vi vidare? Är det någon som vill gå vidare med något av förslagen? Försök göra så konkreta överenskommelser som möjligt. Bestäm till exempel en tid för ett nästa möte. >> En mer detaljerad beskrivning hittar du på: Mötestorg Mötestorg kan sägas vara en förenklad variant av openspace, men här är frågorna som är öppna för diskussion bestämda i förväg. På ett liknande sätt är det fritt att gå runt mellan olika frågor som är representerade av en fysisk plats och där framföra argument och lägga fram tilläggsoch ändringsförslag. För varje fråga finns det en sekreterare som ansvarar för att dokumentera de åsikter och förslag som förs fram. Talarlistor Under möten i en stor grupp kan det vara många som sätter upp sig på talarlistan men ibland är det samma personer som yttrar sig om och om igen. Det är därför vanligt att ge förtur till personer som inte har talat innan. Det kallas för dubbla talarlistor. Ett annat sätt att försöka jämna ut talartiden är att begränsa talartiden, så att man under sitt första inlägg har rätt att tala i t ex två minuter men senare inlägg begränsas till en minut. Plenum Det här kan kanske inte ses som en teknik, utan mer som den form möten traditionellt brukar ha. Ordet plenum kommer från latinets plenus som betyder full eller fylld och syftar i det här faller på att alla berörda beslutsfattare är närvarande. Det är bra med smågruppsdiskussioner, men det betyder inte att man helt kan rationalisera bort diskussioner inför alla som ska vara med och ta ett beslut. Annars finns det risk att många missar viktiga argument och att konfliktlinjer osynliggörs. Kontrapropositionsvotering Ett ord som kan skrämma bort den tappraste mötesdeltagare. Kort är det en metod för att göra omröstningar med tre eller fler förslag mindre förvirrande och minska risken för manipulation. Grundregeln är att man hela tiden ställer två förslag mot varandra och där det krävs enkel majoritet för ett förslag att vinna. De förslag som ligger bör beslutas i följande ordning: Uppskovsyrkanden yrkanden som vill skjuta fram tidpunkten för beslut (bordläggning, remittering) Avslagsyrkanden yrkande som vill avslå huvudyrkandet Huvudyrkande är oftast det ursprungliga yrkandet eller styrelsens förslag Ändringsyrkanden yrkande som vill ändra på huvudyrkandet Tilläggsyrkande yrkande som godkänner huvudyrkandet men dessutom vill ha något ytterligare Statistik På mer formella möten kan det vara intressant att föra talarstatistik. Vilka är det som pratar? Kvinnor eller män? Personer som är på mötet första gången eller bara gamla rävar? Unga eller gamla? Hur länge pratar de? Presentera statistiken i halvtid och för en konstruktiv diskussion om resultatet. 11

8 Utvärdera >> Är du ny eller? Mötessabotörer >> >> Har man ett kort arbetsmöte kanske det räcker med att bland har vi förmånen att ha nya personer på våra möten. 12 ha en kort runda i slutet. På ett större möte som varat IVad göra? Det är rätt rimligt att tro att nya personer i en dag eller mer och med många inblandade kan det vara behöver lite mer information än personer som varit med värt att göra en enkät antingen i pappersform eller på webben efteråt. Utvärderingen behöver inte alltid vara i slutet. allmänna introduktionen eller håll en särskild introduktion tio eller hundra gånger tidigare. Lägg lite extra tid på den Under ett möte som varar i två dagar kan man lägga en för nya personer precis innan mötet. Se till att finnas tillgänglig på fikapauser och precis efter mötet för att höra om utvärdering i slutet av dag ett och då är det kanske möjligt att göra justeringar för att det resterande mötet ska bli bättre. de nya har ytterligare frågor och förklara eventuell jargong. Linjen Ett interaktivt sätt att utvärdera ett möte är att utse ena ändan av rummet till jag instämmer fullständigt och andra ändan till jag håller inte med alls. Därefter kommer den som leder utvärderingen med en rad påståenden och deltagarna placerar sig i rummet efter hur man känner inför påståendet. Den som leder övningen kan sen fråga några av deltagarna varför de står där de står. Pilkastningstavla Man kan också rita upp en pilkastningstavla där man kan pricka in t ex mötet motsvarade mina förväntningar ju närmare mitten man kryssar ju mer instämmer man i påståendet. Ofta vill man pejla av en organisation innan bestämmer sig helhjärtat för att bli aktiv där. Som regel är personer som är med på ett möte för första gången inte beredda att ro ihop hela höstens föreläsningsserie (det kan förstås finnas undantag). Att fixa fika till nästa möte eller sätta upp en affisch på sin arbetsplats kan för de flesta kännas som en mer lagom ingång i ett nytt engagemang. >> Vill ni som grupp bli bättre på att ta emot nya personer? Gå en runda på hur ni själva kände det när ni var på ert första möte. Vilka förväntningar hade du? Hur var stämningen? Gör en idéstorm och lista några åtgärder för hur ni ska kunna bli bättre. Hur gör man med personer som inte följer de gemensamma förhållningsreglerna? Någon som ständigt avbryter? Eller som hela tiden vill prata om något annat än det som ni bestämt ska vara temat för mötet? I en folkrörelse har man ambitionen att vara inkluderande, men det är inte att vara inkluderande att se mellan fingrarna när en person saboterar för flera andra. Det enklaste är att synliggöra överträdelsen när den uppkommer, t ex nu uppfattade jag det som att du avbröt Johan. Om det är problem som återkommer från en och samma person kan det vara nödvändigt att sätta sig ner med den personen och försöka förklara på vilket sätt personens beteende är ett problem för gruppen. Ett tips är att vara så specifik som möjligt när du framför din kritik. Härskartekniker Socialpsykologen Berit Ås upptäckte att män använde en rad sätt att bekräfta varandra, samtidigt som de underminerade kvinnors ställning i gruppen. De metoder hon identifierade kallade hon för härskartekniker. De kan även användas av andra socialt dominerande grupper, men det bygger på att upprätthålla existerande hierarkier. Skulle en person med låg status härma någon av metoderna är det inte länge en härskarteknik utan en motstrategi. 13

9 14 De fem först identifierade härskarteknikerna: 1. Osynliggörande att på olika sätt visa att vad en person eller en hel grupp säger eller gör är oviktigt. 2. Förlöjligande att på olika sätt visa att vad en person eller en hel grupp säger eller gör inte bör tas på allvar. 3. Undanhållande av information precis som det låter. 4. Dubbelbestraffning - att försätta någon i en situation där personen nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ den väljer 5. Påförande av skuld och skam att få någon att skämmas för vem den är eller för vad den utsätts för. Är oftast en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Rosenberg. Giraffspråket är uppbyggt i fyra steg: vad vi observerar (fakta), vad vi känner, vad vi behöver, och slutligen vad vi önskar. När du surfar på mobilen samtidigt som jag pratar så känner jag mig störd. Jag behöver känna din uppmärksamhet när jag pratar. Jag skulle vilja att du slutade. >> Läs mer på: Mötet allas ansvar! Det hjälper inte hur väl någon har planerat ett möte om inte alla (eller åtminstone de allra flesta) hjälps åt för att det ska bli ett bra möte. Här är några saker som kan vara bra att tänka på: 1. Tänk konstruktivt - skuldbelägg inte någon 2. Respektera andra människors åsikter och ifrågasätt på ett konstruktivt sätt God och dåliga vanor >> Dåliga vanor En otillgänglig plats Ingen skyltning till lokalen Generellt ogästvänlig atmosfär Ingen tid för paus, förfriskningar eller sociala inslag under eller efter mötet Inga tydliga mål och syften Ingen underlättar eller är ordförande för mötet Sen ankomst Goda vanor Oforcerat, välkomnande och vänlig atmosfär Tydlig agenda för alla att se Introduktion - inte bara namn Sammanfatta den senaste tidens händelser / sista mötet 15 >> Läs mer på: Genvägar till jämställdhet - Metoder och strategier inom ungas fritid och föreningsliv som finns att ladda ner på Giraffspråket Giraffer är djur med långa halsar och stora hjärtan. De har fått symbolisera en icke aggressiv kommunikationsmetod som utvecklats av den amerikanske psykologen Marshall 3. Var öppen för förändringar 4. Inse att detta bara är början och att inte allt kan göras på en gång

10 16 Miljöförbundet Jordens Vänner Box Göteborg Tel / Plusgiro:

11 Den här lilla skriften handlar om möten, bra möten, möten för alla. Vi har försökt samla sånt som kan sägas tillhöra svensk folkrörelsetradition, modernare tekniker och en hel del sunt förnuft. Här hittar du bland annat tips på hur du: undviker strukturlöshetens tyranni skriver en bra dagordning ger alla utrymme att prata sätter igång kreativa processer hanterar mötessabotörer välkomnar nya personer Ett bra möte är en bra början till att förändra världen! ISBN:

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Tips för bra möten. Appendix III

Tips för bra möten. Appendix III Appendix III Tips för bra möten Hur vi utformar våra möten är avgörande för att lyckas behålla våra medlemmar men är ändå viktigare när en ny medlem kommer till ett allra första möte. Vi har bara en chans

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 2: Intern kommunikation och mötesteknik

Minnesanteckningar Workshop 2: Intern kommunikation och mötesteknik Skapad: 25e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 2: Intern kommunikation och mötesteknik 25 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Sandra Linnéll Sandra Linnell

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN!

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! 18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! En viktig hörnsten i ett företag är att ha en bra möteskultur. Det har skrivits spaltmil om hur man ska tänka när man har ett möte. Nu har vi sammanfattat en

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Kongressutbildning 2013. Med Milena Kraft, mångfaldskoordinator

Kongressutbildning 2013. Med Milena Kraft, mångfaldskoordinator Kongressutbildning 2013 Med Milena Kraft, mångfaldskoordinator Lite för- och bakgrundssnack Maktmätningen 2012 Några resultat: de flesta utan tidigare erfarenhet många förstod inte allt eller endast mycket

Läs mer

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se

IDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se IDÉ ACTION! Exempel på planering Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se Om workshopen Idé->Action! handlar om att uppleva känslan i kroppen av att

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning Årsmöte 2015 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige Förslag på arbetsordning Inledning Styrelsen önskar att årsmötet blir tydligt och demokratiskt för alla. Därför har styrelsen tagit fram ett förslag

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Samtal om ledarskap. Välkomna! Förväntningar på dagen! Reflektioner sedan sist! SLUT 21.00

Samtal om ledarskap. Välkomna! Förväntningar på dagen! Reflektioner sedan sist! SLUT 21.00 Samtal om ledarskap Välkomna! Lokalt ledarskap platsspecifikt och gränsöverskridande. Jobba med perspektivet individ grupp verksamhet. Metoder för att genomföra arbete tillsammans.! SLUT 21.00 Förväntningar

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Att höra barn och unga

Att höra barn och unga Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.

Läs mer

Bon Voice samtalsmetod?

Bon Voice samtalsmetod? Bon Voice samtalsmetod? Bakgrund Denna samtalsidé är inspirerad av Café Philo, ett samtals-café för vardags-filosofiska frågor. Idén till lärande dialoger härstammar redan från Sokrates. Hans idé var att

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas

Läs mer

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta

Du borde bli ombud! Riksmöte 2009. 20-22 november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta Riksmöte 2009 20-22 november - Stockholm Du borde bli ombud! Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen som dig. - Du får tre dagars intensiv och

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Appendix 2 Enkäter Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Personalenkät om härskartekniker bland kollegor Personalenkät om yttrandefrihet Skolkulturer enkät Förskolekulturer enkät Personalenkät

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

NY FÖRBUNDSHALSDUK. Scouting, kreativitet och demokrati i ett och samma projekt. Ett arbetsmaterial för alla på kåren

NY FÖRBUNDSHALSDUK. Scouting, kreativitet och demokrati i ett och samma projekt. Ett arbetsmaterial för alla på kåren NY FÖRBUNDSHALSDUK Scouting, kreativitet och demokrati i ett och samma projekt Ett arbetsmaterial för alla på kåren Ny förbundshalsduk = SANT Nu är det dags! Den blågula förbundshalsduken ska bytas ut

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda

Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda ÖVNING: Mer eller mindre, om att möta det som är annorlunda I denna övning får vi möjlighet att fundera kring vad jag själv och vi som grupp kan göra för att bidra till en välkomnande och inkluderande

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc). 5 MINUTER Denna övning tränar självkännedom. Klocka Övningen passar framförallt för barn från 10år. Avsätt 5 minuter i slutet av en lektion. Mät tiden. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal:

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Mitt medarbetarsamtal Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare Juseks medarbetarsamtal Medarbetar är ett genomtänkt, väl förberett och regelbundet återkommande

Läs mer

Lärarhandledning. Tobias Karlssons föreläsning Ht 2016

Lärarhandledning. Tobias Karlssons föreläsning Ht 2016 Lärarhandledning Tobias Karlssons föreläsning Ht 2016 Hej! Du och dina elever har tagit del av Tobias Karlssons föreläsning om sin skoltid. Föreläsningsturnén har möjliggjorts tack vare Sörmlands Sparbank.

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna

Läs mer

2. Vilka är de största utmaningarna för dig när det gäller att delta i möten på svenska?

2. Vilka är de största utmaningarna för dig när det gäller att delta i möten på svenska? 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 6 LEKTION 6: 27 mars 2015 1. Dåliga och bra möten a. Fyll i! Ett dåligt möte drar ut på tiden och kännetecknas av eviga diskussioner som inte leder fram till några

Läs mer

att starta Lycka till!

att starta Lycka till! att starta feministcirkel Feministcirklar utgår först och främst från vad de som vill delta i cirkeln har lust att prata om, eller göra, så det bästa är att bygga upp varje cirkel speciellt för just er

Läs mer

Metodhäfte: Rekrytera vuxen

Metodhäfte: Rekrytera vuxen Metodhäfte: Rekrytera vuxen Innehållsförteckning Sexstegsmetoden Mina nätverk 4 Engagemang 5 Steg 1 5 Steg 2 Steg 7 Steg 4 7 Steg 5 7 Steg 8 Föräldramöte Förberedande möte Under föräldramötet Följ upp

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar Leva församling Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar Roligt att du upptäckt kursen! Vi hoppas att den kommer ge dig och er som tittar och lyssnar ett bra och inspirerande

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN

VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN INNEHÅLL 3 Vilka sitter i valberedningen? 4 Vad gör valberedarna? 7 Liten checklista för valberedningen 8 Världens bästa styrelse 10

Läs mer

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap TIPS & TRIX Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap 1 mod subst. ~et ORDLED: mod-et 1 förmåga att handla utan fruktan för följder vanl. för ett gott syfte och med insikt

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Välkommen till årsmöte 2015

Välkommen till årsmöte 2015 Svenska Tecknare Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers Hornsgatan 103 SE-117 28 Stockholm, Sweden T: +46 8 556 029 10 info@svenskatecknare.se www.svenskatecknare.se Välkommen till årsmöte

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Ordet begärs genom att räcka upp sitt röstkort som delats ut i samband med inregistrering. Alla föreningsmedlemmar har rätt att yttra sig i en fråga.

Ordet begärs genom att räcka upp sitt röstkort som delats ut i samband med inregistrering. Alla föreningsmedlemmar har rätt att yttra sig i en fråga. Rösträtt innebär att en person har rätt att delta i beslut, det vill säga att rösta under mötet. Personer med rösträtt har automatiskt även yrkande-, närvaro- och yttranderätt. Personer som har betalat

Läs mer

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras.

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras. Ordning och reda på fredag nej, alltid Ordning och reda (OR) handlar om att skapa bättre ordning på arbetsplatsen, utan att tjata. Ordning och reda handlar också om att minska risken för olycksfall och

Läs mer

Medarbetarsamtal vid KI

Medarbetarsamtal vid KI Medarbetarsamtal vid KI Riktlinjer med kompletterande anvisningar för medarbetarsamtal vid KI Bilaga 1a Medarbetarsamtal 1; Mål och utveckling exempel på frågor - chefer Bilaga 1b Medarbetarsamtal 1; Mål

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag

Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag Du Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag IAL:s vision är en fredlig och gränslös värld där människor möts med kärlek, förståelse och respekt för varandra, sig själva och de sociala

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

ROM 2015. Gör din röst hörd! Dagordningen

ROM 2015. Gör din röst hörd! Dagordningen ROM 2015 Gör din röst hörd! 1 Dagordningen Dagordningen, eller ärendelistan som den ibland kallas, är en sorts plan över vad mötet ska diskutera och i vilken ordning. Det finns regler i stadgarna för vilka

Läs mer

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå:

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå: Angående stadgar Det är viktigt att klargöra att enligt svensk lag har vem som helst rätt att bilda en förening. Staten kan inte på något sätt förbjuda detta och det finns inte heller någon lag som reglerar

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Power Through Paris Workshop

Power Through Paris Workshop Power Through Paris Workshop (en 2,5 timmar lång session) Material som behövs Blädderblock och pennor Mediaspelare för den 15 minuter långa filmenwww.350.org/power-through-parisvideo) Utskriven information

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer