>> MÖTEN FÖR ALLA! 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ">> MÖTEN FÖR ALLA! 1"

Transkript

1 >> MÖTEN FÖR ALLA! 1

2 Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för miljö och solidaritet. Föreningen verkar för en rättvis fördelning av jordens resurser, för fred samt ett ekologiskt hållbart och mänskligt samhälle där djur omfattas av hänsyn, medkänsla och respekt. Vi värnar om demokrati, folkrörelsesamarbete, jämlikhet mellan könen och kulturell mångfald. MJV för en samhällskritisk debatt och är miljörörelsens radikala röst. Vi arbetar lokalt, nationellt och internationellt:... för en ekologisk, hållbar utveckling och en rättvis fördelning av jordens resurser.... med aktioner och projekt för ett miljövänligt och jämlikt samhälle.... för att förändra den ekonomiska världsordningen till att bygga på solidaritet och ekologisk hållbarhet. Miljöförbundet Jordens Vänner är den svenska grenen av Friends of the Earth International, världens största demokratiska miljöorganisation med drygt 2 miljoner medlemmar runt om i världen. Text: Kajsa Lindqvist Illustration: Hilde Vanstraelen / Foto: shutterstock.com Formgivning: Karin Didring, Didring Ord & Bild Finansierad med bidrag från Ungdomsstyrelsen Miljöförbundet Jordens Vänner Tryckt hos Print24, mars 2011 ISBN: Innehåll: >> Inledning...2 Makt och inflytande...3 Förberedelser det lönar sig...4 Funktioner...5 Inledning för att etablera en god stämning...6 Tekniker under tiden...7 Utvärdera...12 Är du ny eller?...13 Mötessabotörer...13 Goda och dåliga vanor...15

3 2 Inledning >> Miljöförbundet Jordens Vänner har ambitionen att vara en demokratisk gräsrotsrörelse och det innebär att när vi träffas vill vi att så många som möjligt ska känna sig välkomna och respekterade. Likt andra delar av samhället står Miljöförbundet Jordens Vänner inte utanför strukturer som klass, kön och etnicitet. Flickor får lära sig redan på dagis att ta mindre plats än jämnåriga pojkar. Akademiska termer känns hemtamt för några, men samma ord får andra att känna sig osäkra. Många har förmånen att tala sitt modersmål på våra möten, men för andra är svenska ett språk som man har lärt sig först i vuxen ålder. Därför har vi satt ihop denna guide till hur vi skapar förutsättningar för mer jämlika möten där alla har samma möjlighet att komma till tals. Här har vi försökt samla sånt som kan sägas tillhöra svensk folkrörelsetradition, modernare tekniker och en hel del sunt förnuft. Möten har vi i många former, t ex lokalgruppsmöten, utskottsmöten, möten med mer tillfälliga arbetsgrupper, styrelsemöten och årsmöten. De kan vara väldigt olika vad gäller antal deltagare, hur lång tid det finns för mötet, hur formellt mötet är och vad som är syftet med mötet. Det finns inga enkla recept. Vad som kan vara en bra form vid ett tillfälle kan visa sig fungera mindre bra vid ett senare tillfälle, eftersom behoven och förutsättningarna då är annorlunda. Kajsa Lindqvist Makt och inflytande >> Inom alla organisationer kommer det alltid att finnas personer som har mer makt och inflytande, men det är inte alltid de personer som formellt har makten som är de som faktiskt har reell makt. Att ha den formella makten är bara ett sätt att få inflytande i en organisation. Personer med informell makt kan vara minst lika betydande. Strukturlöshetens tyranni Jo Freeman var under sextiotalet aktiv i feministiska grupper i USA. De präglades av idéen att genom att avskaffa regler och alla formella strukturer så skulle det bli en mer demokratisk och platt rörelse. Hon observerade att så inte alls var fallet, istället blev strukturlösheten ett sätt för de starkaste och mest dominanta personerna i grupperna att tillskansa sig makt. Den informella strukturen gynnade personer som hade rätt kontaktnät och kände till de informella beslutsvägarna. Även om de flesta i gruppen ville ha en platt och demokratisk struktur var det inte det man fick när man avsade sig all struktur. För att begränsa de informella strukturerna i grupper gav hon istället följande råd: 1. Delegera auktoritet till specifika individer. 2. Se till att de som delegerats auktoritet har ett ansvar inför gruppen. 3. Fördela auktoritet bland så många som rimligen är möjligt. 4. Rotera ansvar och arbetsuppgifter mellan individer, men inte för ofta. Personer ska kunna ha tid att lära sig sina uppgifter och känna att de hinner göra ett bra jobb. 5. Fördela uppgifter enligt rationella kriterier. Inför lärlingssystem istället för att låta personer misslyckas med uppdrag de inte har kompetens för. 6. Sprid information till så många som möjligt och så ofta som möjligt. 7. Se till att alla har jämlik tillgång till resurser som är viktiga för gruppen. Det här kan vara svårt, teknisk utrustning som används av en grupp kan vara någons personliga och möteslokalen som man alltid träffas i vara på någons arbetsplats. Kunskaper och kontakter kan också vara resurser. 3

4 4 Förberedelser det lönar sig >> Att ha planerat ett möte ordentligt lönar sig oftast. Deltagare som varit på ett bra möte tenderar gärna att komma tillbaka till nästa möte och just ett möte är ofta den första kontakten som en ny medlem har med MJV. Ni får dessutom mer gjort och det blir mycket trevligare. Lokal Hur lokalen ser ut kan ha stor betydelse för stämningen och hur mötet blir. Att vara hemma hos någon kan kännas familjärt och mindre formellt än att sitta i ett lysrörsförsett rum på Studiefrämjandet. Å andra sidan kan en privat adress vara ett större motstånd för helt nya personer att besöka än en mer allmän lokal. Fundera också på olika personers behov vad gäller läge och bekvämlighet. Trappor och hårda stolar är kanske inget man tänker på om man är ung och helt frisk, men kan vara helt avgörande om man kan delta eller inte för andra. Möblering Kanske låter det trivialt, men möbleringen kan vara avgörande för stämningen på ett möte. Om bord och stolar står i rader som i ett klassrum bjuder möbleringen mer till envägskommunikation medan en cirkel av stolar signalerar mer jämlikt deltagande. Så kallad kafémöblering med några stolar runt utspridda bord är bra om man vill uppmuntra till smågruppsdiskussioner. Planera för att socialisera. Se till att ha trevligt tillsammans. Planera in fika under mötet eller gå ut och ät någonting tillsammans efter mötet. På större träffar kan det vara värt att ordna en fest på kvällen efter mötet. Dagordning Gör en dagordning innan mötet, där du planerar in vad ni ska prata om men också vilka punkter som lämpar sig för t ex smågruppsdiskussioner och när ni ska fikapaus. Behövs det tas några beslut under mötet och i så fall vilka? Man kan också låta mötet göra dagordningen genom att var och en säger vad den vill ta upp och hur lång tid man tror att den punkten tar. Om det visar sig att det är svårt att få in allt under den tid som är avsatt för mötet får man försöka jämka och göra en gemensam prioritering av punkterna. Exempel på en dagordning 19:00 19:10 Namnrunda och alla säger vad de förväntar sig av mötet. 19:10 19:15 Avstämning att alla är nöjda med dagordningen, är det någon som behöver gå tidigare? Vem underlättar och vem kan ta anteckningar? 19:10-19:20 En kort genomgång av vad som bestämdes på förra mötet. 19:20-19:30 Anders och Anna rapporterar från föreläsningskväll 19:30-19:45 Dela upp oss i smågrupper och idéstorma aktiviteter för våren 19:45-20:00 Återrapportering från smågrupperna. 20:00-20:15 Fika. 20:15-20:30 Omröstning av vilka aktiviteter som ska genomföras och utse ansvariga. 20:30-20:40 Nästa möte. När? Var? Och vem planerar? 20:40-20:50 Sammanfattning av vad olika personer har tagit på sig. 20:50-21:00 Avslutningsrunda. Är alla nöjda med mötet? Vad kan vi göra bättre nästa gång? Funktioner >> Utse en mötesordförande/mötesunderlättare En person som fördelar ordet och säger till om någon bryter mot de gemensamma mötesreglerna brukar kallas mötesordförande eller mötesunderlättare. Den här personen kan också uppmana spretiga talare att komma till sak och sammanfatta diskussioner. Mötesordförande har också till uppgift att stämma av att allas erfarenheter, dubier och åsikter kommit fram innan man går till beslut. Det kan vara bra att rotera det här uppdraget. På så sätt är det många personer i gruppen är med och tar ansvar. Det kan också vara ansträngande att alltid vara den som måste fördela ordet. Ska gruppen ta beslut i frågor som det råder stor oenighet om kan det vara bra att ta in en ordförande utanför gruppen. Utse någon som tar anteckningar Även på mindre formella möten är det bra att föra anteckningar så att man kan gå tillbaka till det som sagts och personer som inte varit med kan se vad som bestämts. Numera när många har bärbara datorer kan man skicka ut anteckningarna nästan direkt efter mötet. Övriga funktioner På ett längre möte kan man också ha tidsunderlättare som 5

5 6 hjälper till att kalla samman personer efter lunch och fika pauser. Används det mycket jargong på mötet kan det vara bra att ha en person som är uppmärksam på det och hjälper till att förklara förkortningar och svåra ord. >> Man kan också ha en tvärtomidéstorm då man räknar Inledning för att upp hur man inte vill ha det. Sen fastställer man gemensamt Tekniker under regler för att det inte ska bli så. etablera en god tiden >> Introduktion stämning >> Berätta vad som har hänt på föregående på möte och kort 7 Inledningsrunda Därefter kan det vara bra att fortsätta med en runda där man berättar vad man heter (om inte alla redan har träffat varandra) och kort om hur man mår och om ens förväntningar på mötet. Läs mer om rundor på sidan 8. Förhållningsregler Det kan vara bra att börja mötet med att sätta upp lite förhållningsregler så att alla trivs. Det behöver inte vara så komplicerat; är det okej att ha mobiltelefon på, ska datorer vara av eller på, hur länge ska vi hålla på. Skriv upp era gemensamma regler på ett blädderblock eller på en whiteboardtavla så blir de tydliga för alla. Kanske också ta upp vad man vill ha uppnått efter mötet. Är ni en grupp som kommer att ses återkommande kan man anta regler som gäller en längre tid och som man sen uppdaterar någon gång under året eller när gruppens medlemmar byts ut. Syftet med det här är att sätta upp gemensamma gränser för att alla ska ha det bra på mötet. vad som är syftet med det här mötet. Vet man att det kommer många nya till ett möte kan det vara bra att be dem komma lite tidigare, så att mankan hålla en speciell introduktion för dem. Mötestecken Under större möten är det vanligt att man använder sig av mötestecken. De är till för att mötesdeltagarna lättare ska kunna kommunicera med mötesunderlättaren/mötesordföranden. Här följer de mötestecken som brukar användas på MJV:s årsmöten: För att få ordet - räck upp handen om du vill göra ett inlägg i debatten. För att ställa en ordningsfråga - forma händerna som en ring över huvudet om du t ex vill öppna ett fönster. För att stryka dig från talarlistan - sök ögonkontakt med mötesunderlättaren och dra ett streck över halsen. I andra sammanhang kan det finnas andra mötestecken, t ex är hattifnatten då man viftar med händerna i öronhöjd för att uttrycka sitt gillande till det som någon säger. På så sätt kan mötesunderlättaren lättare pejla av den allmänna stämningen i rummet.

6 8 Rundor Rundor innebär att man låter ordet vandra runt i rummet. Ibland kan man förtydliga det med att skicka runt ett föremål och det är bara den som håller i föremålet får prata. Poängen är att man inte ska behöva räcka upp handen eller sätta upp sig på en talarlista för att säga något, utan att alla får möjlighet att yttra sig i tur och ordning. Rundor fungerar bäst i lite mindre grupper, är man väldigt många kan det ta så lång tid att det blir praktiskt omöjligt. Då kan man istället dela upp sig i smågrupper där man har en runda och att varje smågrupp återrapporterar till den stora gruppen. Rundor kan användas för att: alla ska få möjlighet att introducera sig höra allas idéer eller förväntningar pejla av om mötet är redo att besluta i en fråga Rundor kräver lite disciplin, ivriga personer kan bli sugna på att avbryta rundan för att kommentera något som någon precis sa. >> Det kan också vara viktigt att påpeka att man inte behöver säga något om man inte vill. Bikupor Innebär att man pratar eller surrar parvis i några minuter. Det kan vara bra efter en lång presentation eller ett föredrag då det kan finnas ett behov av att prata av sig. Är man lite osäker kan det vara lättare att först formulera sig för en person, efter det kanske man vågar ställa sig och prata inför hela gruppen. Man kan också be bikuporna att formulera frågor som man har på lappar som man kan lämna in till mötesunderlättaren. På så sätt kan man få sin röst hörd även om man är för blyg för att tala inför hela gruppen. Idéstorm Det här är en metod som är bra för att sätta igång en process. Mötesunderlättaren lyfter en fråga som t ex vad ska vi göra på internationella miljödagen 5 juni? eller hur vill vi att vårt utskott jobbar om tre år?. Alla får komma med förslag som skrivs upp så att alla kan se. Det är absolut förbjudet att kritisera andras förslag under den här fasen, eftersom tanken är att skapa en så kreativ stämning som möjligt. I ett senare skede kan man börja diskutera de olika förslagen och det kan faktiskt visa sig att det där förslaget som först framstod som heltokigt inte är så tokigt när det väl kommer till kritan. >> En variant på idéstormen är att göra en tvärtomstorm. Vad krävs för att du ska hoppa av styrelsen under året? Vad ska man inte säga om man vill övertyga någon kring klimatfrågan? Pluppning eller duttning En idéstorm kan följas av en pluppning eller duttning. Det innebär att varje deltagare får ett begränsat antal röster (i form av klisterlappar eller duttar med penna), som kan läggas på de förslag som man tycker är bäst, viktigast, mest relevanta etc. Fyrahörnsövningar Kan vara bra för att belysa och skapa en diskussion kring mer komplicerade frågor. Det kan vara politiska frågor där organisationen inte tagit ställning eller frågor om moral. På så sätt tvingar man folk att tänka efter och ta ställning samtidigt som man får upp olika argument på bordet. Dialogkafé Mötesdeltagarna sitter tre till fem stycken runt små bord utspridda i lokalen. Det kan också vara en god idé att skapa en mer intim atmosfär genom att lägga ut dukar och tända ljus. På varje bord finns det ett stort vitt papper och tuschpennor. Grupperna får en fråga att diskutera. Lägg gärna ner tid på att formulera den här frågan, den måste kännas relevant och engagera deltagarna. Bra frågor kan man inte svara ja eller nej på. Deltagarna uppmanas att rita och skriva upp viktiga idéer på det stora pappret samtidigt som man diskuterar. Efter tjugo minuter går alla personer utom en vid varje bord till ett annat bord. Den personen som är kvar berättar kort om vad de tidigare har kommit fram till för de nya besökarna och samtalet går vidare i ytterligare i tjugo minuter. Därefter byter deltagarna platser på ett liknande sätt igen och en tredje och sista diskussionsomgång tar vid. Efter det kan man öppna för en storgruppsdiskussion om de tankar och idéer som kommit fram i smågrupperna. Den här metoden kan fungera för allt från relativt små grupper till samlingar på flera hundra personer. >> Läs mer påwww.theworldcafe.com Möjlighetsanalys Inleds med att man låtsas se tillbaka på ett framtida scenario, t ex hur sommarlägret vi planerar för kommer att bli. Låt alla skriva upp konkreta händelser de minns från lägret, 5-8 per person. Låt sen gruppen sortera de olika möjligheterna i ett diagram med två skalor, önskvärt-inte önskvärt och troligt-inte troligt. Det som varken är önskvärt eller troligt kan ni släppa. Kvartilen som innehåller sådant som både är önskvärt och troligt kan ni känna er nöjda med. De två återstående fälten är de som är mest intressanta. Inled en diskussion om hur ni kan förhindra det som inte är önskvärt men troligt och hur ni kan möjliggöra det som är önskvärt men inte troligt. Openspace / öppet forum Är ett möte som formas kring ett större tema. Att genomföra alla stegen i ett öppet forum tar nästan en hel dag. Här följer en kort beskrivning: 9

7 10 1. Mötet inleds med att vem som helst av deltagarna får ta initiativ till diskussioner som de själva tycker är relevanta. Det gör man genom att skriva ner frågan på ett papper och sen presentera den för hela gruppen. Detta pågår tills ingen har några fler förslag. 2. Deltagarna går igenom de olika förslagen och ger alla en viss tid och plats. Eventuellt kan det vara aktuellt att slå ihop diskussionsämnen som ligger nära varandra, det avgör initiativtagarna. 3. Alla bildar diskussionsgrupper med initiativtagaren som samtalsledare. Varje grupp för också ett protokoll där det är speciellt viktigt att formulera förslag på konkreta åtgärder. Oftast har man två eller tre samtalspass för att få utrymme för alla diskussioner. 4. Samtalsprotokollen sätts upp glest på en vägg där alla kan läsa dem. 5. Alla samtalsledare ger en kort återrapportering med fokus på de förslag som kommit fram. 6. Alla får ett visst antal röster att pluppa på de förslag som de tycker är intressantast. 7. Hur går vi vidare? Är det någon som vill gå vidare med något av förslagen? Försök göra så konkreta överenskommelser som möjligt. Bestäm till exempel en tid för ett nästa möte. >> En mer detaljerad beskrivning hittar du på: Mötestorg Mötestorg kan sägas vara en förenklad variant av openspace, men här är frågorna som är öppna för diskussion bestämda i förväg. På ett liknande sätt är det fritt att gå runt mellan olika frågor som är representerade av en fysisk plats och där framföra argument och lägga fram tilläggsoch ändringsförslag. För varje fråga finns det en sekreterare som ansvarar för att dokumentera de åsikter och förslag som förs fram. Talarlistor Under möten i en stor grupp kan det vara många som sätter upp sig på talarlistan men ibland är det samma personer som yttrar sig om och om igen. Det är därför vanligt att ge förtur till personer som inte har talat innan. Det kallas för dubbla talarlistor. Ett annat sätt att försöka jämna ut talartiden är att begränsa talartiden, så att man under sitt första inlägg har rätt att tala i t ex två minuter men senare inlägg begränsas till en minut. Plenum Det här kan kanske inte ses som en teknik, utan mer som den form möten traditionellt brukar ha. Ordet plenum kommer från latinets plenus som betyder full eller fylld och syftar i det här faller på att alla berörda beslutsfattare är närvarande. Det är bra med smågruppsdiskussioner, men det betyder inte att man helt kan rationalisera bort diskussioner inför alla som ska vara med och ta ett beslut. Annars finns det risk att många missar viktiga argument och att konfliktlinjer osynliggörs. Kontrapropositionsvotering Ett ord som kan skrämma bort den tappraste mötesdeltagare. Kort är det en metod för att göra omröstningar med tre eller fler förslag mindre förvirrande och minska risken för manipulation. Grundregeln är att man hela tiden ställer två förslag mot varandra och där det krävs enkel majoritet för ett förslag att vinna. De förslag som ligger bör beslutas i följande ordning: Uppskovsyrkanden yrkanden som vill skjuta fram tidpunkten för beslut (bordläggning, remittering) Avslagsyrkanden yrkande som vill avslå huvudyrkandet Huvudyrkande är oftast det ursprungliga yrkandet eller styrelsens förslag Ändringsyrkanden yrkande som vill ändra på huvudyrkandet Tilläggsyrkande yrkande som godkänner huvudyrkandet men dessutom vill ha något ytterligare Statistik På mer formella möten kan det vara intressant att föra talarstatistik. Vilka är det som pratar? Kvinnor eller män? Personer som är på mötet första gången eller bara gamla rävar? Unga eller gamla? Hur länge pratar de? Presentera statistiken i halvtid och för en konstruktiv diskussion om resultatet. 11

8 Utvärdera >> Är du ny eller? Mötessabotörer >> >> Har man ett kort arbetsmöte kanske det räcker med att bland har vi förmånen att ha nya personer på våra möten. 12 ha en kort runda i slutet. På ett större möte som varat IVad göra? Det är rätt rimligt att tro att nya personer i en dag eller mer och med många inblandade kan det vara behöver lite mer information än personer som varit med värt att göra en enkät antingen i pappersform eller på webben efteråt. Utvärderingen behöver inte alltid vara i slutet. allmänna introduktionen eller håll en särskild introduktion tio eller hundra gånger tidigare. Lägg lite extra tid på den Under ett möte som varar i två dagar kan man lägga en för nya personer precis innan mötet. Se till att finnas tillgänglig på fikapauser och precis efter mötet för att höra om utvärdering i slutet av dag ett och då är det kanske möjligt att göra justeringar för att det resterande mötet ska bli bättre. de nya har ytterligare frågor och förklara eventuell jargong. Linjen Ett interaktivt sätt att utvärdera ett möte är att utse ena ändan av rummet till jag instämmer fullständigt och andra ändan till jag håller inte med alls. Därefter kommer den som leder utvärderingen med en rad påståenden och deltagarna placerar sig i rummet efter hur man känner inför påståendet. Den som leder övningen kan sen fråga några av deltagarna varför de står där de står. Pilkastningstavla Man kan också rita upp en pilkastningstavla där man kan pricka in t ex mötet motsvarade mina förväntningar ju närmare mitten man kryssar ju mer instämmer man i påståendet. Ofta vill man pejla av en organisation innan bestämmer sig helhjärtat för att bli aktiv där. Som regel är personer som är med på ett möte för första gången inte beredda att ro ihop hela höstens föreläsningsserie (det kan förstås finnas undantag). Att fixa fika till nästa möte eller sätta upp en affisch på sin arbetsplats kan för de flesta kännas som en mer lagom ingång i ett nytt engagemang. >> Vill ni som grupp bli bättre på att ta emot nya personer? Gå en runda på hur ni själva kände det när ni var på ert första möte. Vilka förväntningar hade du? Hur var stämningen? Gör en idéstorm och lista några åtgärder för hur ni ska kunna bli bättre. Hur gör man med personer som inte följer de gemensamma förhållningsreglerna? Någon som ständigt avbryter? Eller som hela tiden vill prata om något annat än det som ni bestämt ska vara temat för mötet? I en folkrörelse har man ambitionen att vara inkluderande, men det är inte att vara inkluderande att se mellan fingrarna när en person saboterar för flera andra. Det enklaste är att synliggöra överträdelsen när den uppkommer, t ex nu uppfattade jag det som att du avbröt Johan. Om det är problem som återkommer från en och samma person kan det vara nödvändigt att sätta sig ner med den personen och försöka förklara på vilket sätt personens beteende är ett problem för gruppen. Ett tips är att vara så specifik som möjligt när du framför din kritik. Härskartekniker Socialpsykologen Berit Ås upptäckte att män använde en rad sätt att bekräfta varandra, samtidigt som de underminerade kvinnors ställning i gruppen. De metoder hon identifierade kallade hon för härskartekniker. De kan även användas av andra socialt dominerande grupper, men det bygger på att upprätthålla existerande hierarkier. Skulle en person med låg status härma någon av metoderna är det inte länge en härskarteknik utan en motstrategi. 13

9 14 De fem först identifierade härskarteknikerna: 1. Osynliggörande att på olika sätt visa att vad en person eller en hel grupp säger eller gör är oviktigt. 2. Förlöjligande att på olika sätt visa att vad en person eller en hel grupp säger eller gör inte bör tas på allvar. 3. Undanhållande av information precis som det låter. 4. Dubbelbestraffning - att försätta någon i en situation där personen nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ den väljer 5. Påförande av skuld och skam att få någon att skämmas för vem den är eller för vad den utsätts för. Är oftast en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning. Rosenberg. Giraffspråket är uppbyggt i fyra steg: vad vi observerar (fakta), vad vi känner, vad vi behöver, och slutligen vad vi önskar. När du surfar på mobilen samtidigt som jag pratar så känner jag mig störd. Jag behöver känna din uppmärksamhet när jag pratar. Jag skulle vilja att du slutade. >> Läs mer på: Mötet allas ansvar! Det hjälper inte hur väl någon har planerat ett möte om inte alla (eller åtminstone de allra flesta) hjälps åt för att det ska bli ett bra möte. Här är några saker som kan vara bra att tänka på: 1. Tänk konstruktivt - skuldbelägg inte någon 2. Respektera andra människors åsikter och ifrågasätt på ett konstruktivt sätt God och dåliga vanor >> Dåliga vanor En otillgänglig plats Ingen skyltning till lokalen Generellt ogästvänlig atmosfär Ingen tid för paus, förfriskningar eller sociala inslag under eller efter mötet Inga tydliga mål och syften Ingen underlättar eller är ordförande för mötet Sen ankomst Goda vanor Oforcerat, välkomnande och vänlig atmosfär Tydlig agenda för alla att se Introduktion - inte bara namn Sammanfatta den senaste tidens händelser / sista mötet 15 >> Läs mer på: Genvägar till jämställdhet - Metoder och strategier inom ungas fritid och föreningsliv som finns att ladda ner på Giraffspråket Giraffer är djur med långa halsar och stora hjärtan. De har fått symbolisera en icke aggressiv kommunikationsmetod som utvecklats av den amerikanske psykologen Marshall 3. Var öppen för förändringar 4. Inse att detta bara är början och att inte allt kan göras på en gång

10 16 Miljöförbundet Jordens Vänner Box Göteborg Tel / Plusgiro:

11 Den här lilla skriften handlar om möten, bra möten, möten för alla. Vi har försökt samla sånt som kan sägas tillhöra svensk folkrörelsetradition, modernare tekniker och en hel del sunt förnuft. Här hittar du bland annat tips på hur du: undviker strukturlöshetens tyranni skriver en bra dagordning ger alla utrymme att prata sätter igång kreativa processer hanterar mötessabotörer välkomnar nya personer Ett bra möte är en bra början till att förändra världen! ISBN:

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Metodhäfte: Rekrytera vuxen

Metodhäfte: Rekrytera vuxen Metodhäfte: Rekrytera vuxen Innehållsförteckning Sexstegsmetoden Mina nätverk 4 Engagemang 5 Steg 1 5 Steg 2 Steg 7 Steg 4 7 Steg 5 7 Steg 8 Föräldramöte Förberedande möte Under föräldramötet Följ upp

Läs mer

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN!

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! 18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! En viktig hörnsten i ett företag är att ha en bra möteskultur. Det har skrivits spaltmil om hur man ska tänka när man har ett möte. Nu har vi sammanfattat en

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

att starta Lycka till!

att starta Lycka till! att starta feministcirkel Feministcirklar utgår först och främst från vad de som vill delta i cirkeln har lust att prata om, eller göra, så det bästa är att bygga upp varje cirkel speciellt för just er

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten:

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten: Mötesordning SENAST UPPDATERAD: 28 FEBRUARI 2015 Nedan följer en genomgång av den ordning som gäller under fullmäktigemöten och årsmöten. Ordningen är baserad på organisationens tidigare praxis vid formella

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma.

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma. Sektionsmötes ABC. Ett höst- vinter- eller vårmöte på I-sektionen är ungefär som en cirkus. Det finns en cirkusdirektör som dirigerar och det finns några artister som syns oftare än andra i manegens mitt.

Läs mer

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!

Läs mer

Att skapa bra stämning i ett arbetslag.

Att skapa bra stämning i ett arbetslag. PULS, Rune Olsson AB www.pulsro.se sid 1 Att skapa bra stämning i ett arbetslag. Ett arbetsschema för en Kick-off. 1 Under en kick-off går arbetsgruppen igenom hela arbetsförloppet så att alla blir klara

Läs mer

Mötesteknik KAMP Företagsutveckling

Mötesteknik KAMP Företagsutveckling Mötesteknik KAMP Företagsutveckling Mötesteknik Allmänt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Var förberedd... 4 Kallelse... 5 Agenda... 6 Tid... 9 Grundregler... 10 Protokoll, anteckningar mm... 11 Mall

Läs mer

Metodhäfte: Rekrytera barn

Metodhäfte: Rekrytera barn Metodhäfte: Rekrytera barn Innehållsförteckning Rekryteringsworkshop 4 Del 1 4 Inspirationsmingel 4 Varför ska vi växa 4 Drömkåren 5 Framgångsrikt 5 Del 2 Nulägesanalys Framtida rekrytering Rekryteringscykel

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen

Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Appendix 2 Enkäter Personalenkät om härskartekniker som används av chefen Personalenkät om härskartekniker bland kollegor Personalenkät om yttrandefrihet Skolkulturer enkät Förskolekulturer enkät Personalenkät

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Vi spelar roll Metodhandbok för fritidsledare, ledare och coacher i arbetet med ungas inflytande i Jönköpings kommun

Vi spelar roll Metodhandbok för fritidsledare, ledare och coacher i arbetet med ungas inflytande i Jönköpings kommun Vi spelar roll Metodhandbok för fritidsledare, ledare och coacher i arbetet med ungas inflytande i Jönköpings kommun Hej! I din hand håller du en liten bok med stor betydelse! Det du nu håller i din hand

Läs mer

Dokumentation - Demokratidagen

Dokumentation - Demokratidagen Dokumentation - Demokratidagen 4 juni 2010 på Pulsen Närvarande Ungdomar från Borås Stads Ungdomsråd, Brämhults Ungdomsråd och Fristads demokratiråd Politiker från Kommunstyrelsen och fadderpolitiker till

Läs mer

Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret

Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret Två bilder Tågresan på jämställdhetsspåret Att lära sig något nytt kan ses som en resa från där jag är idag till en ny plats. Rita två bilder av dig själv utifrån temat jämställdhet : - hur ser jag på

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Sibbebo Förskola 1 Vilken förskola går ditt barn på? Mariebo 0 0 Sibbebo 44 100 Obesvarad 0 0 Ack. svar 44 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Gräshoppan 0 0 Nyckelpigan 0 0 Skalbaggen 0 0 Trollsländan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Tips om tillsynsmetodik

Tips om tillsynsmetodik MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) TILLS Frida Billström 010-2405453 frida.billstrom@msb.se Tips om tillsynsmetodik Detta PM är en sammanställning av generella tips, som kan

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1 PROPOSITION #1 Kompletterande förslag - Motion #1 Ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i värdegrunden Motivering motion #1: Denna motion föreslår att ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Det blev en bra presentation och spänningen började släppa så smått.

Det blev en bra presentation och spänningen började släppa så smått. Så var det då dags igen för ännu en Framtidsverkstad med dessa härliga ungdomar. Vi samlades på morgonen den 15 maj på Andreasgården. Det låg förväntan och spänning i luften, speciellt för de nya i gänget.

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Fokusprocessen -instruktioner 1

Fokusprocessen -instruktioner 1 Fokusprocessen -instruktioner 1 Inför Fokusprocessen Med resultatet i hand börjar nu den viktigaste delen i processen, nämligen att förbättra ert arbetsklimat. I ett första steg ska ni diskutera resultatet

Läs mer

KOMMA ÖVERENS. Ett spel om att hitta nya samarbeten

KOMMA ÖVERENS. Ett spel om att hitta nya samarbeten KOMMA ÖVERENS Ett spel om att hitta nya samarbeten Introduktion KOMMA ÖVERENS är ett spel om att skapa nya samarbeten för att lösa gemensamma utmaningar. Genom att byta roller arbetar spelarna tillsammans

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå:

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå: Angående stadgar Det är viktigt att klargöra att enligt svensk lag har vem som helst rätt att bilda en förening. Staten kan inte på något sätt förbjuda detta och det finns inte heller någon lag som reglerar

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper VAD ÄR EN BYGGEMENSKAP? En Byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar,

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera Konstruktiv feedback Hur att hantera positiva/negativa beteenden..prestera mera Konstruktiv feedback Som chef och ledare är det avgörande att kunna ge medarbetare konstruktiv feedback, allt för att ge

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutats. Här kommer tips på hur

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Den rytande mannen & Bittertanten

Den rytande mannen & Bittertanten Den rytande mannen & Bittertanten Osäkerhet och dålig självkänsla kan ta sig olika uttryck. För att den rytande mannen ska känna sig lugn och trygg måste saker och ting ske på hans sätt. Han har en väldigt

Läs mer

Drogpolicy i föreningen

Drogpolicy i föreningen Målet med att arbeta med detta material är att ni ska ta fram en drogpolicy för er förening. På sista sidan finns en förtryckt mall där ni bara kan föra in det ni har beslutat om, men det går också lika

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

En handbok för chefer och personalansvariga

En handbok för chefer och personalansvariga Att synliggöra yrkesverksamma anhöriga på din arbetsplats En sammanfattning av: En handbok för chefer och personalansvariga Arbetsgivare för anhöriga, Sverige - Medlem i det internationella nätverket Employers

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Lathund Fokusgrupps Teknik

Lathund Fokusgrupps Teknik Lathund Fokusgrupps Teknik Bra att tänka på när man formulerar frågan Börja med orden "Vad är viktigt för att " för att lägga fokus på det som verkligen är viktigt i frågan. Därefter beskrivs ett önskeläge

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer