Juni Annikas ruta. I det här numret. 1 Annikas ruta. 4 Evenemang inför sommaren. 5 Utbildningar och övningar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Juni 2010. Annikas ruta. I det här numret. 1 Annikas ruta. 4 Evenemang inför sommaren. 5 Utbildningar och övningar."

Transkript

1 PKMC-nytt Ansvarig utgivare: Annika Hedelin, , Redaktör: Iréne Johansson, , Juni 2010 Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum Postadress: Regionens Hus GÖTEBORG Telefon Fax Besöksadress: Svangatan 4 Hemsida: E-postadress: I det här numret 1 Annikas ruta 2 Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser Översyn av prehospital akutsjukvård 3 Händelseutveckling/loggbok i samband med Göteborgsvarvet Evenemang inför sommaren 5 Utbildningar och övningar 10 Smittskyddsnytt - Pandemiutvärdering - Sommar utan onödiga sjukdomar 12 Anslagstavlan Annikas ruta Årets Göteborgsvarv med deltagare ställde stora krav på SOS Alarm, ambulanssjukvården och sjukhusen i Göteborgsområdet. Under några timmar avfördes ett 80-tal personer till sjukhus och sjukvårdstältet vid målet i Slottsskogen liknade, enligt en av läkarna på plats, ett katastrofområde. Sjukvårdens resurser utmed banan och i start/ målområdet var otillräckliga. Planeringen inför årets varv följde tidigare års planering och erfarenheter, men i år var antalet deltagare mycket större samtidigt som en värmebölja inföll med ca 26 graders värme. Inför kommande Göteborgsvarv kommer man att se över organisation och resurser avseende första hjälpen och sjukvården. Under kvällen, samma dag som Göteborgsvarvet, anordnades ett Facebook-upprop dit personer anmälde sig. Dessa upprop går ut på att festsugna informeras på Internet om ett visst evenemang. Den aktuella festen som ägde rum på Skanstorget var en av de första som arrangerats i Sverige och förlöpte lugnt. I sommar genomförs precis som vanligt ett stort antal evenemang i Västra Götalandsregionen. Länsstyrelsen i Västra Götaland har sedan några veckor tillbaka telefonmöte varje torsdag där representanter från räddningstjänstförbunden, polisen, Göteborgs kommun och PKMC m fl informerar varandra om kommande veckas aktiviteter och vilka resurser som planeras från de olika aktörerna. Behov av ytterligare samverkan för specifika aktiviteter beslutas. PKMC (regional tjänsteman i beredskap) skickar varje torsdag, efter telefonmötet, information till sjukhus och ambulanssjukvård och delger dem vad som tagits upp på mötet. Telefonmötena är en försöksverksamhet som hittills visat sig vara mycket värdefull för alla parter. Vi hoppas nu att samhällets gemensamma planering av evenemangen räcker till och att alla som bor här och de som kommer som besökare till regionen får en riktigt trevlig sommar! 13 Rapporter och andra lästips Annika Hedelin Beredskapschef PKMC-nytt Juni

2 Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser MSB (Myndigheten för samhällsskydd och Beredskap) har tagit fram ett förslag till föreskrifter om Risk- och sårbarhetsanalyser för statliga myndigheter, kommuner och landsting. Vid en hearing om detta förslag samlades den 18 maj ca 90 personer från statliga myndigheter, kommuner och landsting i Stockholm för att diskutera förslaget. Varför föreskrifter inom detta område? ge beslutsunderlag ge underlag för information om samhällets samlade resurser till allmänheten ge underlag för samhällsplanering bidra till att ge en riskbild för hela samhället Varje myndighet/motsvarande skall lämna en riskoch sårbarhetsanalys en gång per år. För kommuner och landsting är förslaget den 15 september. Landstingen skall redovisa till Socialstyrelsen med kopia till Länsstyrelsen och MSB. I risk- och sårbarhetsanalyserna skall förmågan bedömas. MSB kommer att ta fram handböcker och vägledning för att underlätta arbetet. Frågeställningarna kommer att vara de samma för alla, vilket är en förutsättning för att kunna jämföra resultaten. Det är troligt att MSB också tar fram olika scenarios som skall bedömas och att dessa kommer att variera över tid. Frågor som diskuterades under hearingen var bl a sekretessfrågan. Om en risk- och sårbarhetsanalys bedömts som hemlig handling av rapporterande myndighet/motsv så skall mottagaren göra en egen sekretessbedömning. Detta innebär enligt flera talare ett problem eftersom innehållet i det som rapporteras kan bli urvattnat. Termer och begrepp Här finns olika definitioner och för att alla skall rapportera på ett sätt som gör resultaten jämförbara måste dessa termer och begrepp utvecklas. Förslag finns på att MSB tar samordningsansvar för detta och tillsammans med övriga myndigheter och terminologer gör en ordlista. Vad kommer sammanställningen från kommuner och landsting att användas till? Vad är syftet? Förutom att den egna kommunen/landstinget bör nyttja resultaten i sin planering och utbildningsoch övningsverksamhet bör grannkommuner/ landsting kunna ta del av analyserna. Farhågor för att MSB kommer att använda analyserna i ekonomisk planering diskuterades också. Remissvar skall vara inskickade i mitten av juni. Beslut om föreskrifterna fattas under september. Föreskrifterna kommer att gälla from Ytterligare information lämnas av Översyn av prehospital akutsjukvård Tidigare utredningar och rapporten Prehospital akutsjukvård i ett regionalt perspektiv från september 2004 har legat till grund för gällande ägaruppdrag för den prehospitala akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inom den prehospitala sjukvårdsnivån sker en snabb utveckling. Nya möjligheter att utveckla och förbättra vården ur såväl patient- som sjukvårdssystemperspektiv har skapats inte minst genom ett nytt avtal med SOS Alarm AB om gränslös ambulansalarmering, -prio- ritering och dirigering och om disponering av liggande sjuktransporter. Det samtidiga inrättandet av regionens egen enhet AmbuAlarm, som organisatoriskt är knuten till PKMC, har vidare skapat nya och förbättrade förutsättningar för att följa upp, utvärdera och ut- PKMC-nytt Juni

3 veckla dessa verksamheter. I ljuset av bl.a. detta beslutade hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) därför vid sammanträde den 16 december 2009 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att genomföra en översyn av den prehospitala akutsjukvården inför framtagandet av ett nytt ägaruppdrag. Utredningen genomförs i två steg. Det första steget innebär att en översyn av området görs, och denna skall redovisas för HSU den 23 juni i år. Översynen ska ge en heltäckande beskrivning av den prehospitala akutsjukvården i Västra Götalandsregionen och beskriva de senaste årens utveckling. Den skall också beskriva ett framtidsscenario avseende utveckling och förändring inom prehospitalt och akut omhändertagande och belysa hur organisering av verksamheten sker i andra landsting och länder. I kartläggningen skall också ingå att inventera och beskriva uppdrag, stödfunktioner och samarbetsmöjligheter med andra samhällsfunktioner, t ex hemsjukvård, primärvård, räddningstjänst, sjöräddning och försvarsmakten. Det andra steget innebär framtagande av underlag för ett nytt ägaruppdrag, varvid uppdraget kan komma att kompletteras. Som projektägare fungerar Robert Sinclair på Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Regionstyrelsens kansli, och som projektledare Lennart Löfgren. Referensgrupp under första steget är Regionala rådet för prehospital akutsjukvård, medan referensgruppen under andra steget skall utvidgas med representanter för såväl beställare som utförare. Robert Sinclair Information från Ambulanssjukvården SU Händelseutveckling/loggbok i samband med Göteborgsvarvet 2010 Med facit i hand kan man säga att detta var en av de större påfrestningar som vår organisation varit utsatt för även om den till karaktären inte liknade branden vid Backaplan och EU-kravallerna. Det blev ett stort skadeutfall med ca 50 avförda till sjukhus och troligen lika många kvar på uppsamlingsplats för vård. Den troliga siffran för avförda är kanske större, men är lite oklar på grund av att flera patienter transporterades i samma ambulans. Det var också ett test av kapaciteten på SU:s akutintag. Sjukvårdsansvariga för Göteborgsvarvet hade lagt en beställning på två extra ambulanser och två motorcyklar baserat på erfarenheter från tidigare år. Lite unikt: - Patienterna var spridda över ett stort geografiskt område på samma sätt som var fallet vid EUkravallerna. - Det blev ett stort skadeutfall och många avförda till sjukhus. Vi transporterade flera patienter i samma ambulans enligt samma principer som vid Backabranden. - Inga traumapatienter - något som vi ofta utgår från i diskussion om katastroforganisation. - Brist på dropp uppstod. SU-jour Ingela Wennman/Kerstin Norrbin PKMC-nytt Juni

4 Inför sommaren! Vi har som tidigare år arbetat med att kartlägga evenemangen i vår region för att på bästa sätt få en överblick över när och var det pågår evenemang i regionen. Denna kartläggning har vi gjort genom att ha kontakt med arrangörer, polis, turistbyråer och via sökning på Internet. Alla som har information om ett evenemang i vår region har också möjligheten att gå in på vår hemsida där man på första sidan hittar en länk till formuläret för evenemangsplanering. Genom att fylla i detta formulär och skicka in till oss får vi in nyttig information om evenemang som vi sedan kan sprida till nyckelpersoner inom sjukvården. All information som vi får in sammanställer vi i ett dokument evenemangsguiden där vi genom att ge de olika sjukhusområdena olika färgmarkeringar snabbt kan få en överblick över om det pågår evenemang på flera ställen i regionen samtidigt. Exempel på Dimensioneringsmall för de första tio dagarna i juli. SU NU SkaS SÄS Kungälv Juli Kanalyran Mellerud Uddevalla grand prix (motocross) Carl Einar Häckners varieté på Liseberg Världsungdomsspelen friidrott Medeltidsdagar Gräfsnäs Lotta på Liseberg Öis-Hammarby Partille cup handboll Match cup segling Sommartorsdagar Borås diverse artister Cykeltävling U6 Tidaholm Bluesfestival Åmål Grebbestadskarnevalen Läckö slott Diggiloo familjekonsert Hova Riddarvecka Detta dokument uppdateras ständigt när nya evenemang kommer till vår kännedom. Vi kan med hjälp härav se vilka dagar som trycket på sjukvårdens resurser i regionen kan bli extra hårt då det pågår evenemang på flera ställen samtidigt i regionen. Exempel på helger då vi har mycket på gång runt om i regionen denna sommar är helgen juli då vi har partille cup (Göteborg), Match cup segling (Marstrand), Cykeltävling (Tidaholm), Bluesfestival (Åmål), Grebbestadskarnevalen, Diggiloo familjekonsert (Läckö slott) samt starten på Hova riddarvecka. Även helgen därpå den juli kan vi räkna med mycket festligheter i regionen. Då spelar bl.a. Elfsborg, Göteborg och Gais hemmamatch samma dag som Gothia cup har invigning och Hova riddarvecka och Fallens dagar i Trollhättan avslutas. Länsstyrelsen har nyligen tagit initiativet till ett månadsmöte för berörda myndigheter och arrangörer där vi övergripande går igenom de evenemang som är på gång i Göteborg. Här har de större arrangörerna möjlighet att ge sin beskrivning av arrangemanget samt polis och övriga samverkande organisationer kan ge sin bedömning över hur påverkan blir för deras organisation. Initiativ har även tagits för veckovisa möten mellan länsstyrelsen, polis, räddningstjänst, SOS Alarm och sjukvård (PKMC). Här informerar främst polisen mer detaljerat om kommande veckas evenemang i regionen. PKMC sitter här i form av regional tjänsteman i beredskap (RTiB) med som sjukvårdens representant i regionen. Vår uppgift efter mötet är att sammanställa och bedöma den information vi fått utifrån sjukvårdens perspektiv och sedan förmedla denna information ut i regionen via ambulanschefer, beredskapssamordnare och lokala tjänstemän i beredskap (LTiB). Frågor besvaras av PKMC-nytt Juni

5 Utbildningar och övningar Tillsyn av utbildning Socialstyrelsens tillsyn kommer nu även att innefatta utbildning och övning inom det katastrofmedicinska området. En omfattande enkät om landstingens katastrofmedicinska utbildning och övningsverksamhet har besvarats i början av juni. Handlingen (dnr RSK ) sammanfattar regionens utbildningsaktiviteter under de senaste åren och anger också hur planering, genomförande och kvalitetssäkring genomförs. Frågor besvaras av Nationell utbildning RN Den 1-3 september genomför PKMC, på uppdrag av Socialstyrelsen, en nationell utbildning inom RN. Utbildningen kommer att vara på Lökeberg konferensanläggning i Hålta som ligger mellan Kungälv och Marstrand. Vi har nu fått tillstånd att lägga ut riktiga strålkälllor, för att få så realistiska övningar som möjligt. Kursen genomför vi i samverkan med sjukhusfysikerna på SU och Göteborgs Universitet. Västra Götalandsregionen har fem platser. Målgrupp är läkare och sjuksköterskor från akutmottagningar, ambulanssjukvård och IVA. Anmälningar skickas till eller på fax Frågor besvaras av Temadag Att möta och förstå människor i olika kritiska situationer Vi planerade för 100 deltagare, vi fick 300 anmälningar! Temadagen genomfördes därför i Stenhammarsalen i Göteborg. Annika Hedelin inledde dagen med en sammanfattning av hot i vårt samhälle. Övriga föreläsare under dagen var sjukhuspräst Daniel Brattgård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och psykiatriker Per-Olof Michel, Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri i Uppsala, som båda förmedlade aktuell forskning och gav åhörarna många tänkvärda infallsvinklar. Vi har tillsammans med Sapientia genomfört denna temadag i Arvidsjaur, Växjö, Stockholm och Göteborg. Nästa tillfälle blir i Falun i november. Då intresset är så stort planerar vi att genomföra ytterligare en under våren 2011 i Göteborg. Frågor Foto: Börje Wenander Engagerade åhörare Sjukhuspräst Daniel Brattgård Psykiatriker Per-Olof Michel PKMC-nytt Juni

6 Temadag Det mångkulturella samhället Temadagen Det mångkulturella samhället har genomförts vid totalt elva tillfällen sedan Syftet med dagen är att presentera några grundläggande livsåskådningar som finns i vårt samhälle och se i vad mån dessa skiljer sig från eller liknar varandra. Medverkande är representanter från olika kulturer och livsåskådningar. Nu har Landstinget Kronoberg visat sitt intresse med följden att den tolfte temadagen kommer att genomföras i Växjö den 29 september. Vi planerar ytterligare en temadag i Göteborg under Anmälningar till temadagarna skickas till Kurs i hypotermi, maj 2010 Den maj 2010 anordnade Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) kursen Medicinskt omhändertagande i samband med kyla på konferenscentret i Lökeberg. Kursen riktar självklart in sig på hypotermi i alla aspekter men också på andra faktorer som omhändertagande vid drunkningstillbud och dykolyckor. En nyhet i år var terapeutisk hypotermi, exempelvis vid hjärtstopp. Kursen inramades av soligt och fint väder vilket uppskattades av deltagarna vid den praktiska sjöräddningsövningen under dag 2. Dag 1 Första dagen stod Johan Holmén (anestesiläkare SU/Sahlgrenska) för föreläsningarna på förmiddagen. Här avhandlades grundläggande kunskaper om hypotermi, definition, fysiologi, köldskador och riskfaktorer. En utgångspunkt är att kyla inte existerar utan att det handlar om frånvaro av värme! Värme kan fattas av olika anledningar, exempelvis nedsatt värmeproduktion (ex hög/låg ålder), ökad värmeförlust (ex alkohol, hudskador) eller nedsatt värmereglering (ex skador på CNS, trauma samt vissa läkemedel). Man kan se tre viktiga predisponerande faktorer, alkohol/narkotika, demens/psykisk sjukdom samt fritidsaktiviteter i kyla. Även opåverkade, fysiskt och psykiskt friska individer kan hamna därhän att man blir så avkyld att man inte fungerar normalt utan tar irrationella beslut vilket minskar chansen till räddning. Man blir kall och dum i huvudet! som eftermiddagens föreläsare Sven Martinell rättframt sammanfattade det hela. möjlighet till en uppfriskande promenad ned till havet för rekognoscering inför den praktiska övningen dag 2. Vilka faktorer måste man ta hänsyn till vid omhändertagande av en hypoterm person som behöver räddas ur vattnet? Efter återsamling talade Per Lilja (ambulanschef i Kungälv) om sjukvårdsinsatser och sjuktransporter till sjöss. Vem har egentligen ansvaret i olika situationer? Efter en god lunch hade den insiktsfulle schemaläggaren planerat det så väl att kursdeltagarna gavs Näst på programmet stod Symtom och behandling prehospitalt. Föreläsare var Sven Martinell, till PKMC-nytt Juni

7 vardags anestesiläkare och medicinskt ansvarig för bland annat ambulanshelikoptern. Sven började med att berätta att man i den amerikanska staten Alaska ligger långt framme i hypotermiforskningen. State of Alaska protocol fördes här fram som en värdefull referens. Vidare nämndes en känd punchline som är relevant i sammanhanget no one is dead until warm and dead! Kylan har här en skyddande effekt på hjärnan. Även om en nedkyld patient saknar alla tecken på liv kan utgången bli positiv under vissa omständigheter. Ett känt fall är en svensk kvinna som i samband med skidåkning fastnade i forsande vatten i norra Norge men klarade sig utan allvarliga neurologiska skador, trots grav hypotermi med kroppstemperatur på strax under 14 grader Celsius! Framgångsfaktorer vid svår hypotermi: kallt vatten snabb nedkylning kortvarig nedkylning korrekt handläggning prehospitalt tillgång till hjärt-lungmaskin (ECMO) Tre viktiga aspekter vid prehospital handläggning av hypoterm patient: Patienten Hypovolemi ger stor risk för allvarliga blodtrycksfall Varsamhet För att inte utlösa ventrikelflimmer. Synen att intubation skall undvikas av samma skäl motsägs dock av forskning som visat motsatsen (Danzl et al. 1987). Krävs intubation skall intubation utföras! Hjärt-lungmaskin (ECMO) Tillgång till avancerad behandling har varit direkt avgörande för positiv utgång vid ett flertal fall med svårt hypoterma patienter. Simon Jalén från Naturkompaniet i Göteborg redogjorde under en trevlig session på kvällen för hur man skall klä sig rätt ur antihypotermisk synvinkel. Förtjänster och tillkortakommanden hos plagg av diverse olika material förevisades enligt lager-på-lager-principen. Detta var ett tydligt tecken på kursledningens mål att kursen skall vara värdefull för deltagarna även utanför arbetstid. Dag 2 Den andra dagen inledde anestesiläkare Per Arnell (läkare anestesi SU/Östra) med en redogörelse för sitt arbete vid tryckkammaren på Östra sjukhuset samt behandling och principer vid dykolyckor. Efter honom fortsatte Andreas Claesson med ett pass om drunkning. Andreas arbetar till vardags vid ambulansen men forskar även i ämnet Hjärtstopp i samband med drunkning. Under en medryckande framställning fick kursdeltagarna ta del av ett flertal filmer där drunknade personer räddades på ett effektivt sätt. I Sverige drunknar cirka 250 personer årligen enligt Socialstyrelsens siffror och finns alkohol i blodet löper man 15 gånger större risk! Andreas sitter i styrelsen för HLR-rådet och tipsade om att de nya nationella riktlinjerna för hjärt- och lungräddning (HLR) kommer att tillkännages oktober 2011 på Svenska mässan i Göteborg. Dessa inkluderande riktlinjer för HLR vid hypotermi. Nedan några användbara länkar: Svenska HLR-rådets hemsida https://www.erc.edu European Resuscitation Council. Europeiska riktlinjer för HLR Titeln talar för sig själv. Möjlighet att få sms om hjärtstopp inträffar i närheten för att kunna göra en insats om möjligt. Idag endast i Stockholm. Efter lunch avlivades myten att man inte skall bada efter intag av måltid rent praktiskt när en livräddningsövning genomfördes nere vid havet. Scenariot var att en större båt hade kapsejsat och flera personer då hamnat i vattnet och behövde assistans. Uppgiften var att ta sig ut till de drabbade och på ett korrekt sätt forsla dem iland för vidare handläggning enligt ABCDE-principen och avslutningsvis rapportera över till en Kungälvsambulans som förtjänstfullt bidrog med sin närvaro. Härefter erbjöds vedeldat bad samt bullar och varm choklad till deltagarnas förtjusning. Efter genomgång av övningen och efterföljande middag så spenderades kvällen i kvällssolen med många skratt och allmän allsång till gitarrackompanjemang. PKMC-nytt Juni

8 Dag 3 innebar att hypotermihandläggningen flyttade in på sjukhus och anestesiläkaren Johan Malmgren (SU/Sahlgrenska) lotsade oss noggrant genom symtom och behandling av hypotermi på sjukhus. Avslutningsvis hölls ett pass om terapeutisk hypotermi, vilket innebär att man utnyttjar kylans hjärnskyddande egenskaper vid exempelvis hjärtstopp. Denna kunskap stöddes på ett stort antal vetenskapliga studier. Om dag 2 hade tydlig prehospital prägel så kompletterades kursen nu med intressanta diskussioner om vård på akutmottagning och IVA. Kursdeltagare från flera olika sjukhus delade med sig av kunskap och erfarenheter, något som för övrigt speglade kursen som helhet. De positiva tongångar som kursdeltagarna gav uttryck för var extra glädjande då årets kurs delvis följde ett nytt koncept. Vill du veta mer, kontakta Platser kvar på PKMC:s utbildningar i höst Kurs Tid Anmälan senast HMIMMS 2-3/9 30/6 Grundkurs: Katastrofmedicinsk beredskap 28/9 1/8 Regional sjukvårdsgruppsutbildning: Medicinskt omhändertagande i skadeområde 13-15/9 1/8 Grundkurs: Farliga ämnen kem 29-30/9 1/8g Temadag: Internationella stödstyrkan 15/9 1/8 MIMMS 15-17/9 1/8 Temadag Regional sjukvårdsgruppsutbildning: Medicinskt omhändertagande i skadeområde 14/9 15/8 Grundkurs: Lednings- och stabsmetodik 20/9 15/8 Beslutsfattande och ledarskap under stress 21/9 15/8 Grundkurs: Katastrofmedicinsk beredskap 1/10 1/9 Avlastningssamtal 19/10 1/9 Smittskyddsdag 22/10 15/9 MIMMS 3 dagar 10-12/11 15/9 MIMMS 1 dag 4/11 15/9 HMIMMS 8-9/11 15/9 MRMI 24-26/11 10/9 Anmälan skickas till fax PKMC-nytt Juni

9 Två övningar i Karlsborg Vid K3 i Karlsborg genomfördes två övningar under två dagar i april. Västra Götalansregionen, PKMC, var inbjudna att delta. Jag hade förmånen att få vara med under båda dagarna och min huvuduppgift var att förmedla sjukvårdens uppgift vid en allvarlig händelse och beskriva rollen som den regionala tjänstemannen i beredskap RTiB har vid dessa tillfällen. Från K3 deltog ett 25-tal av personalen. Deltagare från 14 myndigheter var också med under övningen jämte nio observatörer. Dagen startade med att chefen för K3 hälsade oss välkomna. Spelledningen poängterade vikten av att de svar som lämnas i spelet speglar dagens verklighet när det gäller planverket. Övningen dag 1 testade dagens operativa plan för stort skadeutfall inom utlandsstyrkan. Målet var att öva tillämpliga delar av försvarsmaktens plan främst vad avser samverkan mellan berörda myndigheter. Men också att belysa komplexiteten inom olika myndigheters ansvarsområden och skapa en förståelse för andra myndigheters agerande. Övning dag 2 hade ett scenario där det hade skett ett helikopterhaveri i närheten av Karlsborg. Här övades tillämpliga delar av haveriinstruktionen och krisledningsfunktionen. Också här ville man öva komplexiteten och skapa förståelse för andra myndigheters agerande och ansvarsområde. Resultatet av övningarna var mycket goda. Alla representanter från de olika myndigheterna var eniga om vikten av samverkan och nätverksbyggande. grupp. Övningsledare var Robert Nilsson och Thomas Cederquist från Combitech. Deltagarna var ett 20-tal som kom från olika evenemangsorganisationer exempelvis Got Event AB och Svenska Mässan. Dessutom fanns representanter från Göteborgs Stad, polisen, räddningstjänst och sjukvården. Det scenario som vi arbetade med under dagen handlade om vad som kan hända vid stora nederbördsmängder. Vi fick beskriva hur vi löser och hanterar problem som kan uppkomma när det t ex gäller personer som behöver hjälp med transporter, mat och sjukvård. Sjukvården ingick i en arbetsgrupp med polis och räddningstjänst. Efter grupparbetet redovisade vi hur vi arbetar vid en allvarlig händelse och vad vi har för ansvarsområden och möjligheter att lösa uppkomna problem. Vi lämnade även en beskrivning på hur vi arbetar med samverkan både före och under en inträffad händelse. De olika evenemangsorganisationerna presenterade sina krisorganisationer och hur de hade tänkt arbeta vid en kris. Göteborgs Stad presenterade även sin krisorganisation och vilka krisgrupper som fanns förberedda. Efter dagens övning hade vi fått en ökad insyn i andra organisationers arbetssätt och fått möjlighet att presentera våra respektive organisationer och ansvarsområde. Agneta Nero, beredskapssamordnare PKMC Den modell som användes vid övningen med tabletop och moderator fungerade mycket väl. Flera intressanta diskussioner fördes och resultatet av dessa kommer att kunna användas för vidareutveckling av våra planverk. För sjukvårdens del handlade det bl a om patientsekretess och hur vi skall hantera detta mellan olika myndigheter. Agneta Nero, beredskapssamordnare PKMC Svår störning som drabbar evenemangsstråket i Göteborg. Detta var temat för en diskussionsövning som genomfördes i maj vid Göteborgs Garnison på Käringberget. Initiativet kom från Göteborgs Stad och övningen genomfördes som en diskussionsövning med arbete i mindre grupper och redovisning i en stor Utbildningar och övningar 2011 Under sommaren sammanställs 2011 års utbildnings- och övningskatalog, och den beräknas finnas på hemsidan i mitten av september. Utbildningarna bygger bl a på de förmågeanalyser som vi genomfört, erfarenheter efter inträffade händelser, ny lagstiftning/föreskrifter samt behov av specialistutbildningar inom olika områden. Under 2011 kommer vi att fortsätta prioritera stabs- och ledningsutbildningar på olika nivåer, temadagar, ledning på skadeplats (MIMMS) och ledning på sjukhus (HMIMMS) samt vår nya utbildning MRMI (Medical Response to Major Incidents). Frågor besvaras av PKMC-nytt Juni

10 Smittskyddsnytt Pandemiutvärdering Det pågår just nu olika utvärderingar av arbetet med den pandemiska influensan. Västra Götalandsregionens egen utvärdering som utförs av NCHSA (Nordic Center for Health and Social assessment) vid Nordiska högskolan för hälsovetenskap (NHV) beräknas bli klar under första halvåret. Socialstyrelsen har gjort en kartläggning (men ingen utvärdering) av landstingens vaccinationsarbete och smittskyddsinstitutet har påbörjat en epidemiologisk utvärdering där man tittar på hur influensan spreds i Sverige, sjuklighet och dödlighet i olika grupper. I Västra Götaland har vi kartlagt alla patienter som sjukhusvårdats och kontrollerat riskgruppstillhörighet och vaccinationsstatus. Vi har ingen exakt siffra på hur många som varit sjuka men utifrån uppskattningar av sjukligheten totalt i Sverige från SMI så insjuknade mellan och personer i Västra Götaland. De flesta som har varit sjuka har inte uppsökt vård och inte heller provtagits eftersom de som enligt Socialstyrelsens rekommendationer skulle provtas, bara var de som var eller riskerade att bli allvarligt sjuka. Totalt har patienter varit positiva för den pandemiska influensan i Västra Götaland, motsvarande siffra för hela landet är De flesta som insjuknade var yngre barn och vuxna, se bild. 289 patienter har vårdats på sjukhus och 19 har vårdats inom intensivvård varav 2 i ECMO. Totalt har 4 patienter avlidit men en av dessa var ej hemmahörande i vårt län men insjuknade under vistelse här. I Sverige totalt har 29 dödsfall rapporterats. Under influensan sattes flera olika system upp för att kunna följa sjukligheten i befolkningen. Det som fungerade bäst var samtal till 1177, se bild. Övriga informationskällor var olika webbaserade rapporter som bl a skolor, förskolor, militärförläggningar, infektionskliniker använde för att till Smittskyddsenheten rapportera in sjukdomsfall. Sjukhusen rapporterade inneliggande fall med misstänkt eller konstaterad influensa dagligen via en beläggningsöversikt som tillskapades under pandemin. H1N1-fall per vecka i Västra Götaland per åldersklass (1 811 fall varav 289 har rapporterats som sjukhusvårdade t.o.m ) PKMC-nytt Juni

11 Antal samtal till 1177 i Västra Götaland från personer som ringer med symtom i form av feber, hosta och halsont Antal samtal Feber barn Feber vuxen Halsont Hos ta barn Hosta vuxen Vecka Vecka Vaccinationstäckningen totalt ligger runt 60 %. Vi hoppas nu tillsammans med statistiker på NHV att kunna lägga ut vaccinationstäckning per kommun i Västra Götaland uppdelat i åldersintervall, kön och var man har vaccinerat sig. Det har tagit lite tid då vårt registreringssystem, Svevac, inte riktigt är uppbyggt för att ta ut data på detta sätt. Vaccinationstäckning avseende den nya influensan per åldersklass i Västra Götaland Västra Götaland beställde liksom alla övriga landsting två doser pandemivaccin till hela befolkningen vilket för vår del innebar drygt 3 miljoner doser. Tjugofem procent av dessa har nu förhandlats bort och kommer aldrig att nå Sverige. Då återstår doser av vilka vi har förbrukat knappt hälften. Vi kommer att lagra runt doser lokalt i Västra Götaland och övriga doser kommer att läggas i ett centralt beredskapslager som Socialstyrelsen ansvarar för. Dessa doser har aldrig varit ute på enheterna då vi liksom många andra landsting stoppade leveranserna hit till regionen efter julhelgerna. Detta vaccin ligger sedan en tid redan i ett lager i Skåne. I det nya avtalet så ingår att läkemedelsföretaget kan byta ut adjuvans (den del i vaccinet som förstärker immunstimuleringen) samt byte av virusstam mot ny om virus skulle förändras. Hållbarheten beräknas till tre år. Det återstår nu en hel del arbete med att sammanställa resultat både lokalt men framför allt på nationell nivå. Det är dock svårt att jämföra data både inom landet mellan olika landsting och mellan olika länder eftersom vi rapporterar på olika sätt i olika system. Redan nu kan man ändå se att Sverige har ett lägre antal dödsfall i förhållande till övriga nordiska länder. Ann Söderström, smittskyddsläkare PKMC-nytt Juni

12 Sommar utan onödiga sjukdomar Äntligen stundar sommaren med förhoppningsvis många sköna dagar. Sommaren innebär också en ökad risk för vissa smittsamma sjukdomar som t ex olika magtarminfektioner, fästingburna infektioner samt sexuellt överförda sjukdomar. Det finns en del man kan tänka på för att slippa bli sjuk. I Sverige blir närmare en halv miljon människor sjuka av mat varje år. En vanlig orsak är bakterier som kunnat växa till i mat som förvarats för varmt eller stått framme för länge. En god handhygien är viktig liksom att inte använda samma fat eller skärbräda till rått kött som till grönsaker eller färdiggrillat kött. De flesta bakterier dör vid upphettning till 70 grader men om man lämnat kvar bakterier från det råa köttet på skärbrädan så kan man få i sig dem ändå om man lägger tillbaka det färdiggrillade köttet eller skär salladen på samma yta. Tänk på att fågel, griskött och köttfärs ska vara genomstekt. Fästingar brukar trivas i högt gräs och i buskvegetation. Fästingar kan överföra borrelia-infektion som orsakas av en bakterie och kan behandlas med antibiotika men vaccin saknas. Fästingarna kan också överföra TBE (Tick Borne Encephalitis) som orsakas av ett virus. Mot denna infektion finns vaccin men ingen specifik behandling. Vistas man mycket ute i skog och mark där TBE finns (se karta på smittskyddsenhetens hemsida så kan det vara bra att vaccinera sig. Fästingarna trivs inte på kala klippor eller i kortklippt gräs så där är det tämligen riskfritt att tillbringa sommaren. När man har varit ute i område där fästingar kan finnas är det viktigt att inspektera kroppen och plocka bort eventuella angripare. Det är dock få fästingar som bär på smitta. De sexuellt överförbara sjukdomarna ökar i omfattning under sommaren. Vanligast är klamydia som framför allt sprids bland ungdomar. Risken ökar naturligtvis också för övriga sjukdomar som gonorré och syfilis samt HIV och hepatit B. Ökat resande och nya bekantskaper ger också upphov till ett ökat risktagande i många fall. Glöm inte bort att kondom ger ett bra skydd mot alla dessa sjukdomar. Bada ska man gärna göra men inte tillsammans med betande djur eftersom deras avföring kan sprida smittor. Tänk också på att själv inte bada när du precis har varit magsjuk. Detta gäller framför allt vid bassängbad då du riskerar att sprida sjukdom till andra. Låt nu inte rädslan för att bli sjuk hindra dig från att njuta av sommarens fröjder men var klok och undvik onödiga sjukdomar så att sommaren verkligen blir så bra som möjligt! Ann Söderström, smittskyddsläkare ANSLAGSTAVLAN Ny ordförande i krisledningsnämnden Gert-Inge Andersson, regionstyrelsens ordförande, har efterträtt Roland Andersson som krisledningsnämndens ordförande. Krisledningsnämnden består av fem ledamöter. Regionfullmäktige utser en ordförande och en vice ordförande bland nämndens ledamöter. Krisledningsnämndens ordförande larmas av den regionala katastrofmedicinska ledningen. Det sker vid händelser som kan komma att få stor påverkan på regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet, både av ekonomisk och verksamhetsmässig art. Händelsen skall vara av sådan art att den innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning av regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet. Ny ordförande i RKMK Regionchefläkare Claes-Håkan Björklund har utsetts till ny ordförande i den regionala katastrofmedicinska kommittén (RKMK) efter Axel Bergh. Lokal tjänsteman i beredskap Följande sjukhus har nu inrättat lokal tjänsteman i beredskap, LTiB: SU, Alingsås, SÄS, NU och SkaS. Organisationerna ser olika ut mellan sjukhusen men gemensamt är att LTiB fungerar som larmväg in till sjukhusen. LTiB söks via respektive sjukhus växel och/eller av RTiB (regional tjänsteman i beredskap). RTiB och LTiB kommer att träffas minst två gånger per år för att informera, diskutera och öka kunskapen om de olika sjukhusområdena och regionen. Frågor besvaras av Landvetter flygplats PKMC har ett avtal med Luftfartsverket som innebär att personal utbildas i akut omhändertagande och att akutväskor är uppdaterade och fylls på så snart plombering brutits. Beredskapsöverläkare från PKMC har det medicinska ansvaret. Frågor besvaras av PKMC-nytt Juni

13 Rapporter och andra lästips Haiti ett drabbat land Haiti är det fattigaste landet på det västra halvklotet med ett ungefärligt invånarantal av ca 9 miljoner invånare. Landet har under modern tid präglats av politiska oroligheter, instabilitet och utbredd fattigdom. Hög arbetslöshet har i huvudstaden Port-au- Prince lett till omfattande kriminalitet och att kidnappning blivit något av en egen näringsgren. Sedan 2004 har FN-trupper på plats för att försöka garantera ett visst mått av säkerhet. I mitten av januari drabbades landet av en jordbävning som under loppet av 35 sekunder dödade ca människor och gjorde ca hemlösa. Förödelsen var massiv i huvudstaden (ca 2 miljoner invånare) med omgivningar. Omvärlden reagerade snabbt på förödelsen och hjälpflygningar började anlända i en sådan strid ström att de inte kunde tas emot på flygplatsen, som också delvis var förstörd. Många hjälparbetare och hjälpsändningar fastnade på flygplatser i grannländerna. I akutfasen skickades från Sverige bl.a läkarteam från Läkare utan gränser. Annan svensk sjukvårdspersonal kom att arbeta genom Röda Korsteam från andra länder. Den svenska staten bidrog genom MSB med att upprätta och driva en tältbaserad camp avsedd för FN-personal som arbetade för WFP (World Food Programme). Denna camp bemannades och drevs genom en multinationell organisation kallad IHP (International Humanitarian Partnership) där, förutom MSB från Sverige, motsvarigheterna från Norge, Danmark, Finland och Estland deltog. (I IHP ingår dessutom Storbritannien och Holland men dessa länder var inte inblandade i det aktuella projektet). Campen som låg någon mil utanför Port-au- Prince stadskärna kunde husera ca 300 personer i tältförläggning. I driften av campen ingick också att se till att all infrastruktur som krävdes fungerade (vatten, avlopp, duschar, el, mat, tvätt etc). Camp-personalen bestod av tiotalet personer med blandad yrkesbakgrund och nationalitet: kockar, elektriker, mekaniker, vattentekniker etc. Dessutom ingick i avtalet att de boende på campen skulle ha tillgång till akutsjukvård. Av denna anledning fanns ett sjukvårdstält upprest, bemannat av 1 läkare och 2-3 sjuksköterskor. Till medic-teamet hörde också en Toyota Landcruiserambulans. Ursprungligen var denna avsedd för att kunna transportera sjuka eller skadade camp-invånare till ett PKMC-nytt Juni

14 argentinskt fältsjukhus i anslutning till flygplatsen om behov fanns av inneliggande vård. Det hade dock uppdagats på ett tidigt stadium att behovet av sjukvård på campen var ytterst begränsat och behovet av ambulanstransporter av FN-personal i stort sett obefintligt. Mina föregångare som läkare på campen (Olle Carlsson och Martin Wahl) hade dock upptäckt att den ambulans vi disponerade var den enda civila ambulans med avancerad medicinteknisk utrustning som fanns att tillgå i hela Port-au- Prince. De hade därför lagt sin kraft på att utnyttja fordonet för att genomföra sekundärtransporter av sjuka och skadade mellan olika (mer eller mindre fungerande) vårdinrättningar i staden. När jag kom ner i mars, drygt två månader efter jordbävningen, för att avlösa Martin Wahl hade sekundärtransporterna utvecklats till en rätt stor verksamhet med dagliga uppdrag. Trafiksituationen kan i sina bästa stunder beskrivas som kaotisk och en lokal driver var ett måste för att kunna hitta och ta sig fram bland blockerade gator och självmordsbenägna lokala förare. Sirén och blåljus hade ingen annan effekt på omgivande trafik än att folk blev irriterade. Primäruppdrag var inte aktuella, dels pga trafiken, dels pga att larmcentral (SOS-central) helt saknas. Dessutom råder utegångsförbud nattetid och i vissa delar av staden krävs militäreskort för att över huvud taget röra sig enligt FN:s säkerhetsbestämmelser. Akutmottagning Fortfarande vårdades till viss del offer efter jordbävningen men majoriteten av de patienter som vi fraktade var offer för nya olycksfall; trafikskador, fallolyckor, rasolyckor under uppröjningsarbete, el-olycksfall och brännskador - ofta i kombination med olika typer av infektioner (TB, HIV). Barn var vanligt förekommande patienter i ambulansen. Eftersom sjukvården på Haiti bygger på att varje patient får mat, rena kläder och sköts av familjen är det aldrig fråga om att transportera enbart patienten. Man måste dessutom räkna med att minst en anhörig och diverse husgeråd (tvättbaljor, elfläktar mm) också skall åka med. Ambulansens takbox visade sig kunna transportera mycket annat än skidor. Var det dessutom fråga om att köra barn kunde dessa ibland läggas skavfötters på båren eller transporteras sittande i mammas knä för att öka transportkapaciteten. Rekordet var nog 11 personer i bilen Den vanligaste turen var att hämta en patient från det som fanns kvar av University Hospital i stadens centrum. På sjukhuset fanns inga möjligheter att operera någon. Patienterna vårdades i helt öppna tält på sjukhusgården, vilka alltid stank av urin trots att det emellanåt kom en och annan vindpust. Härifrån gick sedan turen till Miami University Field Hospital, lokaliserat nere vid flygplatsen. Även detta sjukhus drevs av amerikanska volontärer och var helt tältbaserat, men ansågs ändå ha den högsta vårdnivån i Port-au-Prince. Nackdelen var att hela sjukhuspersonalen byttes ut var eller varannan vecka, varför kontinuiteten blev därefter och kontaktvägarna fick hela tiden aktualiseras. Vad har då de drabbade att se fram emot? De som blivit hemlösa kan närmast se regnperioden närma sig. PKMC-nytt Juni

15 Skyfallen kommer att dränka de dåligt dränerade tältläger dit många tagit sin tillflykt. Sannolikt kommer väl detta att förorsaka en del utbrott av olika tarminfektioner, när orenat avloppsvatten översvämmar tältlägren. Malaria har man endemiskt inom området. Längre fram väntar deras hurricane season när tropiska stormar förmodligen kommer att blåsa bort ett antal tält och provisoriska hyddor. Man kan mest konstatera att uppbyggnaden av Haiti kommer att ta mycket lång tid och kräva mycket hjälp från omvärlden. Personligen blev jag mest ödmjuk över med vilken fattning lokalbefolkningen fann sig i situationen. Att själv riskera att bli in-askad ter sig då som ett ganska litet problem. Per Örtenwall, beredskapsöverläkare Förstärkt gränsöverskridande av operativt samarbete inom räddningstjänsten i norra Europa Detta projekt, som finansierats av den Europeiska kommissionen (räddningstjänstens utvecklingsmedel), kommer att utveckla underlag för ett effektivt gränsöverskridande bistånd mellan de nordiska länderna Norge, Sverige, Danmark och Finland. Projektet kommer att utnyttja tidigare erfarenheter för att bemöta dagens verklighet och morgondagens utmaningar. De nordiska länderna delar inte bara historia, kultur och värderingar, utan har också en lång tradition av gränsöverskridande bistånd vid nödsituationer. Länderna har också liknande risker och utmaningar och delar samma svårigheter, t ex klimatförändringar. Idag finns flera avtal och nätverk för gränsöverskridande förstärkningar på olika nivåer (lokala, regionala och nationella) i norra Europa t ex de nordiska ramavtalen (NORDRED). Men dagens mix av avtal kan leda till ineffektiv och otillräcklig användning av gränsöverskridande räddningstjänstresurser. Syftet med detta arbete är att: Förbättra begreppsramen för gränsöverskridande samarbete baserat på befintliga rättsliga ramar, framtida behov och bästa praxis. Identifiera behovet av kompatibel utrustning och ömsesidigt stöd till exempel gränsöverskridande grupper och moduler. Identifiera behovet av gemensamma operativa riktlinjer, handledningar, fokala kontaktpunkter, varnings- och larmrutiner samt rutiner för utbyte av information, stöd och utbildning. Skapa ett handlingsprogram för gemensam utbildning, övning och forskning. Projektets partners är den svenska Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), den danska Emergency Management Agency (DEMA), det norska direktoratet för räddningstjänsten och Emergency Planning (DSB) samt det finska räddningsväsendets avdelning för inrikesministeriet. A: Regionalt förbättrat gränsöverskridande operativt samarbete Svenska MSB ansvarar för denna arbetsgrupp. Inledningsvis kommer befintliga avtal att kartläggas och analyseras för att ligga till grund för vidare utveckling av det gränsöverskridande operativa samarbete som behövs för att uppfylla framtida behov och utmaningar. B: Verksamhet över gränserna Den danska krisberedskapsmyndigheten ansvarar för detta arbete. Arbetsgruppens resultat kommer att beaktas vid det fortsatta utarbetandet av vilka grundläggande kapaciteter och funktioner som behövs för att bemöta framtida risker och PKMC-nytt Juni

16 utmaningar. Behovet av gemensamma resurser för ömsesidigt stöd, gränsöverskridande grupper, moduler och gemensam utrustning kommer att undersökas och bli än mer detaljerat. C: Ta emot och ge stöd Det norska direktoratet för civilt skydds- och beredskapsarrangemang är ansvarigt för arbetsgrupp C. Resultaten från grupp A kommer att beaktas och vidareutvecklas och bli ett viktigt underlag för att studera behovet av rutiner för mottagande och tillhandahållande av gränsöverskridande assistans. Som exempel kan nämnas gemensamma riktlinjer, manualer och rutiner för varning och larmning. Resultatet av denna uppgift kommer att testas i en tabel-top övning. D: Åtgärdsprogram Det finska inrikesministeriet ansvarar för uppgift D. Resultaten av uppgifterna A, B och C kommer att ge ett viktigt underlag för handlingsplanen. En plan för att öka kunskap och som föreslår åtgärder för gemensam utbildning, övning och forskning är det sista steget mot ett ökat gränsöverskridande operativt samarbete inom räddningstjänsten. Slutligen kommer det att finnas en rapport om hur de rön och resultat från detta projekt kommer att genomföras för att säkerställa upptag i systemet. Resultat från seminariet i Stockholm Grupp A Förutom att ha många fördelar såsom kostnadseffektivitet, lämplig användning av resurser och expertis, kan det också finnas nackdelar med det gränsöverskridande samarbetet som bör komma i fråga. Språkproblem, olika organisationer och utrustning och en eventuell isolering från resten av EU är några av dessa nackdelar. Ett optimalt samarbete bör byggas på en nordisk riskanalys utan politiska eller rättsliga hinder, med gemensamma nordiska resurser och metoder, och med samverkan mellan olika nivåer. En del av dessa förutsättningar saknas i dag. Speciellt behov finns för nordiska mötesplatser, gemensam utbildning och ömsesidig information. För att öka det gränsöverskridande samarbetet behöver vi en politisk agenda, reglerat samarbete, gemensamma mål och relevanta scenarier att öva på. Vår kunskap bör förbättras genom utbyte av information, skapande av seminarier, möten, träningar, och databas och färre avtal att arbeta med. Grupp B Idag finns det många gemensamma risker för de nordiska länderna. Jordskred, översvämningar, farliga material och skogsbränder är några av dessa risker. Vi delar också många risker i framtiden som extrema väderförhållanden, pandemi, strukturell kollaps och självklart även de risker som finns idag. För att säkra vår framtid behövs risk- och sårbarhetsanalys göras lokalt, regionalt och nationellt. Vi måste genomföra multinationella övningar, ha gemensam övervakning och utbildning och säkerställa kvaliteten på våra prestationer. Detta kanske kan nås genom standardisering eller erfarenheter från tidigare kriser eller tillbud. Vi måste skapa gemensamma verktyg för att dela information. Vi måste också förvalta våra resurser genom att övervaka kvaliteten på utrustning och personalens utbildning. Vi måste skapa en standard gemensam nordisk planering och beredskap för att fördela alla resurser. Fallbaserad utbildning och simuleringsmetod, gemensamma system för utbyte av data och information mellan alla länder är av avgörande betydelse. Idag finns det många exempel på ett bra samarbete mellan nordiska länder såsom COP 15 eller nordisk MIC, men för att bli bättre och utöka vårt samarbete måste vi identifiera våra behov och resurser och utveckla framtida gemensam planering och inköp av material och personal. Grupp C För att skapa och använda ett gemensamt operativt verktyg måste vi ha gemensam bas och metod, gemensam terminologi, riktlinjer och ett nätverk av nationella kontaktpunkter. Dessutom gemensamt underhåll av utrustning, utbytesprogram för nordiska experter, gemensam utbildning och ackreditering och ett nordiskt harmoniseringssystem. Det finns redan områden där vi samarbetar på detta sätt [IHP (International humanitärt partnerskap) PKMC-nytt Juni

17 eller många lokala/regionala kontakter]. Men det finns ett behov av framtida verktygslådor med gemensamma operativa riktlinjer och nationella kontaktpunkter; gemensamma operativa manualer, gemensamma varnings- och larmrutiner, överblick och undersökning av befintliga rättsliga och operativa ramar, och synkronisering av utrustning och de ekonomiska aspekterna av samarbetet. Grupp D Nuvarande verksamhet t ex Barents avtal och övningar har ökat det gränsöverskridande samarbetet. För att stärka detta samarbete krävs det utbildning och övningar som MRMI, som redan finns inom området katastrofmedicin. Denna sorts träning är scenariobaserad och testar även de organisatoriska aspekterna för denna typ av samarbete. Utbildningen bör ske i alla olika organisationer. Några andra viktiga faktorer för forskning och utbildning inom det nordiska samarbetet är ömsesidigt ministermöte för att ge oss en politisk vilja och stöd, gemensamma EUansökningar, utbyte av sakkunskap, gemensamma nordiska utbildningscentra och kalendrar. Det finns många ämnesområden som kan användas för ömsesidigt forskningsprojekt inom fältarbete eller de organisatoriska nivåerna. PKMC återkommer med en mer detaljerad rapport senare. Frågor besvaras av Amir Khorram-Manesh Demodag Hantering av händelser med farliga ämnen De organisationer som deltog under dagen var Försvarsmakten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Tullverket, SOS Alarm, Västra Götalandsregionen och kommunal räddningstjänst (representerade av Räddningstjänsten Storgöteborg, Räddningstjänsten Östra Skaraborg och Uddevalla räddningstjänst), MSB och Strålsäkerhetsmyndigheten. Syftet med dagen var att öka kunskapen om länets CBRNE-resurser och främja samverkan mellan de olika organisationerna. ansvarsområden, resurser och tillgänglighet inom CBRNE-området. PKMC hade en monter där regional tjänsteman i beredskaps (RTiB) roll och mandat vid en händelse med farliga ämnen visades, samt statistik över RTiB:s larm i regionen under det gångna året. Vårt utbud av utbildningar inför allvarliga händelser visades upp samt vilken forskning som vi bedrivit inom området katastrofmedicin under det gångna året. Cirka 300 personer anmälde sig till demodagen som genomfördes på Försvarsmaktens område Göteborgs garnison den 16 april kl Dagen inleddes i Bohussalen där Lars-Gunnar Olsson, chef för Elfsborgsgruppen på Göteborgs garnison, och Lennart Olofsson, säkerhetsdirektör på Länsstyrelsen, hälsade alla välkomna. Därefter slussades deltagarna vidare ner till idrottshallen där personal från de utställande organisationerna presenterade sina respektive PKMC-nytt Juni

18 Från idrottshallen tog sig deltagarna vidare till hamnområdet där de mer praktiskt kunde ta del av den tekniska utrustning och andra resurser som finns i länet. Bland annat demonstrerades teknisk utrustning för att ta hand om explosiva ämnen, indikering och mätning av radioaktivitet och giftiga gaser, skyddsutrustning, personsanering, indikerings- och skyddsfordon som används på land och till sjöss. Sjukvården i Västra Götaland hade en akutambulans på plats där Niklas Martinsson och Ola Johansson visade upp skyddsdräkten samt informerade om arbetsrutiner i samband med farliga ämnen. PKMC:s nya beredskapsbil som vi visade upp på demodagen väckte uppmärksamhet och genererade en hel del frågor från besökarna. Bilens främsta användningsområden/egenskaper kommer att vara följande Regional tjänsteman i beredskap använder bilen för att under dygnets alla timmar snabbt och säkert kunna ta sig till ledningscentral och vid behov etablera stab vid en allvarlig händelse. Leif Carlsson beredskapssamordnare SkaS och Mikael Engvall, instruktör på PKMC, visade upp hur omhändertagandet av patienter som blivit utsatta för farliga ämnen tas om hand av sjukvården i en fast saneringsanläggning som denna dag fick illustreras i form av ett tält Under färd med bil kan en säker samverkan med berörda parter/organisationer etableras. Transport av regionala sjukvårdsgrupper. Transport av samverkansperson mellan samverkande organisationers staber. Kan vid behov användas till transport av stabspersonal för visuell överblick av skadeområdet. Nere i hamnområdet fanns också Försvarsmaktens tross på plats för att under fältmässiga förhållanden laga lunch till alla besökare som bjöds på en vällagad kycklinggryta. Syftet med detta inslag var inte bara att mätta tomma magar, utan även demonstrera att trossen kan vara en resurs vid en händelse som kräver långvarig närvaro ute på fältet. Ambulansbåten Hjärtrud var på plats med besättningspersonalen Ola Thuresson, Jonas Eriksson och skepparen Tomas Börjesson för att visa upp båtens användningsområde och resurser. Andreas Berner, instruktör PKMC PKMC-nytt Juni

19 Grundutbildning för Stödstyrkan Karlstad vecka Med IKEA-flodhäst och vattenflaska I mitten av april genomfördes en fjärde grundutbildningsomgång av Stödstyrkan vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i Karlstad. Deltagarna representerade de sex samverkande myndigheter och organisationer som ingår i Stödstyrkan, det vill säga MSB, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Svenska Kyrkan, Rädda Barnen och Röda Korset. Deltagarna fick både teoretisk och praktisk utbildning under dessa dagar där stor vikt lades vid att lära känna Stödstyrkans organisation och mandat, samverkande myndigheter och organisationer samt övriga deltagare. Vecka 40 genomförs även en större praktisk övning med samma grupp vid MSB:s anläggning i Revinge. Som getingar till en tappad mjukglass en solig dag i juli söker sig akutfolket i form av sjuksköterskor och läkare från ambulans, akutmottagning, IVA och anestesi bort mot de uppställda akutväskorna i ena hörnet av föreläsningssalen. Väskornas fack genomsöks nogsamt och med vana händer, innehållet granskas och kommenteras. - Vad bra att de kommit ihåg det. - men varför finns det ingen sådan? Vi har tagit en bensträckare under vårens grundutbildning av Stödstyrkan vid MSB:s anläggning Karolinen i Karlstad. Människor från landets alla hörn flyter runt i lokalerna under pausen. Det har poängterats att Stödstyrkans uppdrag knappast kommer att innebära akutsjukvård. Tid till beslut, restid med mera, gör att det mesta är gjort i den vägen när Stödstyrkan anländer. Att ett akutteam, eller mer troligt, sjukvårdskompetens för bedömning och prioritering behövs, kan ju inte uteslutas. Men de viktigaste uppgifterna kommer sannolikt att vara förmedling av information, trygghet och allmänmänskligt stöd. Detta påpekades vid ett flertal tillfällen under kursen och fick till slut en erfaren kirurg att motivera sin plats i Stödstyrkan med kommentaren - även en traumakirurg kan väl hitta en nappflaska och göra lite nytta?. Kursdeltagarna fortsätter att testa laryngoskopen och man nickar nöjt när batterierna fungerar. Det handlar om beredskap, om trygghet i sin enklaste form. Barn har en snuttefilt eller ett gosedjur vi som akutfolk har en välfylld akutväska Jan Tapani (MSB) ledde grundutbildningen på ett förtroendeingivande sätt när experter föreläste om sina egna specialområden. Johan Prawitz (Röda Korset) gjorde en levande framställning i ämnet Hur hantera/bemöta större grupper?, och beskrev rätt bra en situation som vi i Stödstyrkan kan ställas inför. Att få uppdraget att finna och initialt bemöta en större grupp drabbade som väntat länge på en samlingsplats utan information och så vidare. Vi fick också med oss ett säkert mycket användbart tips för att vinna en utsatt grupps förtroende. Att se till att få med sig vattenflaskor så att man kan ställa frågan har ni tillräckligt med vatten? till de drabbade, och sedan omgående tillgodose behovet och därmed förhoppningsvis få lite goodwill. Den vattenflaskan tar vi med i bagaget. Maja Herstad (MSB) talade senare i ämnet genus och mångfald och gav ett typexempel på hur genustänk kan genomsyra internationellt arbete. En bro skall byggas i ett utvecklingsland. Bron är anpassad för bilar och har ingen trottoar. Bilarna körs av män. Kvinnor och barn går till fots och skulle utsättas för stora faror genom att nyttja bron. Efter att genusperspektivet uppmärksammats bestämmer man sig för att bygga en mindre bro för gående bredvid den större bron. Stödstyrkans och dess mandat är relativt nytt och oanvänt vilket, naturligt nog, sken igenom vid flera av framställningarna under grundkursen. En hel del av föreläsarna men även många av kursdeltagarna PKMC-nytt Juni

20 hade erfarenhet från internationellt arbete i olika former, så det var naturligt att exempel gavs från internationellt arbete där förutsättningarna skiljde sig markant från dem som mest troligt kommer gälla Stödstyrkan. Det vill säga att ta hand om ett stort antal drabbade svenskar i ett någorlunda säkert och välfungerande land (t ex Thailand under tsunamin), alternativt verka från ett någorlunda säkert land gränsande till ett land med drabbade svenskar (t ex grannländer under evakueringen från Libanon). Och visst hickade några kursdeltagare till när säkerhetsdiskussionen inbegrep länder som Afghanistan, Irak och Somalia Stödstyrkan på Haiti i jordbävningens spår? Ämnet diskuterades men svaret måste bli nej. Stödstyrkans mandat gäller i princip svenskar och människor bosatta i Sverige, och var därmed inte relevant på Haiti. Däremot kunde en insats ha varit aktuell om grannlandet Dominikanska republiken, där hundratals svenskar semestrade, blivit hårdare drabbat. Cyniskt? Nej, inte alls. För det första så råder det vid en mediamässigt (!) stor humanitär kris i världen inte någon brist på organisationer som är redo att hjälpa till i strålkastarljuset, och genom Haitis närhet till västerlandet slogs säkerligen något slags rekord i denna del. För det andra möter det inga hinder att medlemmar i Stödstyrkan var för sig utför humanitärt arbete inom ramen för andra organisationers verksamhet. Detta var också fallet när flera sjuksköterskor och läkare med flera arbetade för Läkare utan Gränser, Röda Korset, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap med flera på Haiti. Vidare belystes uppförandekoden, alltså hur man skall bete sig när man representerar Stödstyrkan och därmed staten Sverige utomlands. Det är väl känt att felaktigt uppförande kan innebära risker såväl för den enskilde personen som för teamet och därigenom för de man skall hjälpa och uppdraget som helhet. Det är också känt att vad som ses som felaktigt uppförande ibland ligger i betraktarens öga. Av denna anledning har man en gemensam uppförandekod som gäller alla som ingår i Stödstyrkan. Tommy Ackerman från Rikskriminalpolisen gjorde en rättfram presentation i ämnet och lade fram ett otal exempel på olämpligt uppförande som han stött på under utlandstjänstgöring. Under kursen refererades ofta till Tsunami-katastrofen 2004 och massevakueringen från Libanon 2006 till följd av kriget mellan Israel och Hizbollah. Båda händelserna påverkade många svenskar både i Sverige och utomlands och en större insats krävdes av svensk personal utanför Sveriges gränser. I samband med evakueringen från Libanon var det dock få svenskar som skadades direkt av våldshandlingarna men desto fler som behövde hjälp med problem av primärvårdskaraktär som brist på dagliga mediciner eller sårinfektioner efter planerade operationer eller barn med olika besvär. Med anledning av detta rekryterades sjukvårdspersonal med erfarenhet från barnsjukvård och internmedicin och även brännskadevård till denna grundutbildning med målet att bredda kompetensen inom Stödstyrkan. Barnperspektivet är extra glädjande för undertecknad som genom åren till största delen ägnat sig åt barnsjukvård i olika former. Större bas och bredare kompetens ger flexibilitet och möjlighet att skräddarsy ett team för ett givet uppdrag. Under kursens gång blev det tydligt att vi alla representerade olika specialiteter och funktioner med en hisnande spännvidd i bakgrund och vardag. Poliser, präster, socionomer, barnpsykologer, logistiker, IT-experter, ansvariga för kontakter med media, sjuksköterskor, läkare och representanter för utrikesdepartementet. Ett veritabelt smörgåsbord av personer med expertis inom skilda områden som tillsammans bildar en funktionell enhet. Det förtjänar dock att nämnas att deltagaruppsättningen i denna omgång av grundutbildningen (ur undertecknads synvinkel och utan djupare analys, märk väl), verkade ha tydlig kulturell slagsida. Uppgifter om tidigare kullar föreligger dock ej. De kunskaper PKMC-nytt Juni

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare Ebola erfarenheter av samverkan Per Follin Smittskyddsläkare 1 Smittskyddens varierande perspektiv 21 landsting / regioner 21 smittskyddsläkare (SmL) Totalt 198 personer i landet (SmL, biträdande SmL,

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden?

Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Symposium Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte Östersund 28 maj 2015 Ulf Törnebladh, moderator Enheten för

Läs mer

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare i Västra Götalandsregionen Verksamhetsrapport 2011 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 1 Sammanfattning Under 2011 larmades regional tjänsteman

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013 Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska

Läs mer

Höstkonferens om landstingens krisberedskap

Höstkonferens om landstingens krisberedskap VÄLKOMMEN TILL Höstkonferens om landstingens krisberedskap Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har glädjen att bjuda in till årets

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-

Läs mer

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Sörmland Bakgrund

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor

Läs mer

Redovisning CBRNE-övning

Redovisning CBRNE-övning www.lansstyrelsen.se/orebro Redovisning CBRNE-övning - Samverkansövning 3 oktober Dnr: 455-9117-2012 1 1 Bakgrund Örebro län är ett nordiskt logistik- och transportcentrum där det löper transportflöden

Läs mer

Traumavårdsuppdrag

Traumavårdsuppdrag Traumavårdsuppdrag 2013-2015 Enheten för krisberedskap Johan Carlstedt 2015-03-13 Översikt 1. Uppdraget 2. Organisation 2013-2015 3. Mål 4. Omfattning 5. Delprojekt - frågeställningar 6. Genomförande 7.

Läs mer

Samverkan i gränsområde

Samverkan i gränsområde Samverkan i gränsområde Foto: Görgen Åberg Gränsöverskridande sjukvårdsledning i fokus Fokus på gränsöverskridande sjukvårdsledning - Välkommen till nyhetsbrev april 2013 för projektet Samverkan i gränsområde.

Läs mer

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade: Landstinget Blekinge Landstingets revisorer Räkenskapsår 2010 Datum 2010-10-07 Till Från Angående Landstingets förtroendevalda revisorer Ernst & Young AB, Andreas Endrédi Grundläggande granskning / hearing

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs

Läs mer

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Beredskapsplan vid pandemisk influensa 1/11 Bo Jensen Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-02 Beredskapsplan vid pandemisk influensa 2/11 1. Inledning

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Planering och genomförande av stora evenemang. Per Örninge Regional överläkare Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum

Planering och genomförande av stora evenemang. Per Örninge Regional överläkare Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum Planering och genomförande av stora evenemang Per Örninge Regional överläkare Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum PLANERING AV SJUKVÅRD VID PUBLIKA EVENEMANG Dimensionering av sjukvård Modeller

Läs mer

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 1 (15) Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 2 (15) Innehåll 1 Inledning och planeringsförutsättningar...3 2 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i landstinget...4 2.1 Regional

Läs mer

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Traumadagen Stockholm 14 september 2016 Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Monika Scott Näslund, psykolog www.katastrofpsykologi.se Regionalt kunskapscentrum

Läs mer

Utvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43

Utvärdering.  Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43 Utvärdering Regional samverkanskurs 11 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr: 11:3 Dnr: 5-5191-11 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... Målgrupp/deltagare....1 Förkunskapskrav... 3 Kursinnehåll... Planering

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Genomfördes 12 november 2009 www.lansstyrelsen.se 2010-04-23 Dnr: 455-02299-2010 Utvärdering av övning för utveckling av samverkan

Läs mer

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Sida 1 (5) Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Årets seminarier genomförs på traditionellt sätt det vill säga delat i två olika delar med lite olika målgrupper, seminarierna har delvis

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Smittskydd Västra Götaland 2015-05-19 Dnr: 00025-2015 Smittskydd Västra Götaland har analyserat om det finns sådan sårbarhet, eller sådana hot och risker inom sitt ansvarsområde, som synnerligen allvarligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Gränsräddningsrådet i Mittskandinavien

Gränsräddningsrådet i Mittskandinavien Gränsräddningsrådet i Mittskandinavien Hur det började Deltagare Organisation Viktiga händelser Övningar och annat samarbete Att arbeta med.. Framtiden för rådet Fakta 35 mil gräns Glest befolkat Fjällområden

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING

Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING Simklubben Elfsborgs policy gällande OLYCKSFALL, AKUT SJUKDOM och KRISHANTERING samt riktlinjer vid plötsliga dödsfall i samband med idrottsutövning (Reviderad 2014-02-18) 1 Denna policy för olycksfall

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi 1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m.; beslutade den 25 juni 2009. (M) Utkom från trycket

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00023-2015 2015-04-30 2015 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00008-2016 2016-03-29 M 2016 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Foto: Göran Fält/Trafikverket Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008)

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008) Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap Handläggare: Ulla Hedström, REK YTTRANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 1 (6) Förslag till handbok

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:24 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:23 av Åke Holmström och Sara Frykman (kd) om kombinerad räddnings- och ambulanshelikopter Föredragande landstingsråd: Inger Ros

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00018-2014 2014-06-26 M 2014 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa Bild 1 KARINA TERP UNIVERSITETS ADJUNKT OCH SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I ANESTESI Bild 2 Jordbävningar Vulkanutbrott Atmosfäriska störningar (orkaner, översvämningar) Svältkatastrofer Epidemier Naturkatastrofer

Läs mer

Motion - Ambulanssituationen i Jönköpings län

Motion - Ambulanssituationen i Jönköpings län YTTRANDE 1(2) 2012-01-26 LK11-0480 Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet Landstingsfullmäktige Motion - Ambulanssituationen i Jönköpings län Inledning I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Vid stort utbrott av influensa Lägesrapport

Vid stort utbrott av influensa Lägesrapport Vid stort utbrott av influensa 2009 - Lägesrapport Hans-Ivar Swärd 2009-08-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Ansvarsfrågor... 3 2.1 Landstinget... 3 2.2 Kommunen... 3 2.3 Samverkan kommun landsting...

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung Rapport 214 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 214-2- Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...

Läs mer

Rapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan

Rapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Rapport 2006:76 Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Rapport

Läs mer

Säkerhetsplan För de större evenemangen

Säkerhetsplan För de större evenemangen För de större evenemangen Handläggare: Datum: Arrangör: Namn Datum Arrangörens namn Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Säkerhetsinformation...3-5 Instruktion vid brand...6 Rutiner vid olycksfall

Läs mer

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland

Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 1 (7) Generell informationsplan vid förhöjd epidemiberedskap i Landstinget Västmanland 2 (7) Innehåll 1 Utgångspunkter och förutsättningar...3 2 Syfte...3 3 Mål...3 4 Samordning och ansvar...4 5 Åtgärdskalender

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

RSA från lokal- till europeisk nivå

RSA från lokal- till europeisk nivå RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075 Kmc_ra_06_075 006-11-13 Landstinget Sörmland Enheten för kris- och katastrofberedskap Att: Thorbjörn Olsson Utvärdering av regional sjukvårdsledning vid samverkansövning Mårten Nyköping 06-11-09 Samverkansövning

Läs mer

Regional samverkanskurs Utvärdering 2012

Regional samverkanskurs Utvärdering 2012 www.lansstyrelsen.se/orebro Regional samverkanskurs Utvärdering 2012 Dnr 455-7382-2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 2 2 Målgrupp/deltagare... 2 2.1 Förkunskapskrav... 2 3 Kursinnehåll... 2 4 Planering

Läs mer

Landstingsdirektörens stab 2013-03-25 Dnr 2013/0316 Gunilla Skoog

Landstingsdirektörens stab 2013-03-25 Dnr 2013/0316 Gunilla Skoog Landstingsdirektörens stab 2013-03-25 Dnr 2013/0316 Gunilla Skoog Landstingsstyrelsen Deltagande i nationell samordning och upphandling av ambulansverksamhet med flygplan (fixed wing) Ambulanstransporter

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott

Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott samhällsskydd och beredskap Konsekvensbedömning 1 (6) Avdelningen för samordning och insats Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott Konsekvensbedömningen är gjord på uppdrag av

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer