Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075

Transkript

1 Kmc_ra_06_ Landstinget Sörmland Enheten för kris- och katastrofberedskap Att: Thorbjörn Olsson Utvärdering av regional sjukvårdsledning vid samverkansövning Mårten Nyköping Samverkansövning Mårten genomfördes i Sörmland den 9 november. Landstinget Sörmlands regionala sjukvårdsledningen vid allvarlig händelse deltog som en övad del. Scenariot var ett flygplanshaveri på Skavsta flygplats med 177 direkt drabbade. Den regionala sjukvårdsledningen utövades från ledningscentral på landstingskansliet i Nyköping och landstingets egna katastrofplaner samt åtgärdskalendrar användes. Antalet deltagare som fullföljde övningen i regional ledning var 14 stycken. (KMC) i Linköping har på uppdrag av Enheten för kris- och katastrofberedskap, utvärderat den regionala ledningen avseende både ledningsförmåga och stabsmetodik. Utvärdering har gjorts mot mätbara mål enligt den modell som är framtagen vid KMC och som är väldokumenterad och även speglar de metoder som har sig ursprung i internationell expertis inom det katastrofmedicinska området (1). En förutsättning för att utvärdering med denna metod ska kunna utföras är att föreskrifter och allmänna råd följs (). En jämförelse med uppnådda resultat vid ledningsutbildningen som Landstinget Sörmland gjorde på KMC mars 006 finns även redovisad. Med vänlig hälsning Heléne Nilsson Anders Rüter Linköping 1. Sundnes K.O, Birnbaum M.L. Health disaster management guidelines for evaluation and research in the Utstein style. Prehospital disaster med. Volume 17/supplement 3.. Fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap SOSFS 005:13(M) Bilagor Resultat från bedömning mätbara mål- lokalsjukvårdsledning samt stabsmetodik

2 Inledning Regional sjukvårdsledning i Nyköping etablerades efter larm från Tjänsteman i beredskap i Sörmland. Den initiala regionala ledningen (sjukvårdsledarrollen) utövades av den person som tagit emot larmet som Tjänsteman i beredskap (TIB). Medicinskt ansvarig roll var initialt knutet till kirurgisk bakjour på Nyköpings lasarett. Den regionala ledningen övertogs av tjänsteförrättande landstingsdirektör samt läkare på landstingets kansli efter att överrapportering skett. Samtidigt övades lokal sjukvårdsledning vid länets alla sjukhus, Länsstyrelsen, Skavsta flygplats, Polismyndigheten och Nyköpings Kommun. Resultat Resultatet uttryck i siffror finns redovisat i bilaga 1och samt tabell I. 1. Regional sjukvårdsledning Larmet togs emot och bedömdes snabbt av TIB. Beslut fattades om allvarlig händelse direkt efter larm och TIB övergick att utgöra sjukvårdsledare i den regionala ledningen. Kirurgjour på Nyköpings Lasarett blev initialt medicinskt ansvarig lokalt och regionalt. Beslut om förstärkningsläge togs av TIB Medicinskt ansvarig regional nivå larmades. 30 minuter efter att haveriet inträffat och 39 minuter efter första förvarningslarmet, lämnades ledningen över från TIB till landstingsdirektören. Beslut om att resursförstärka i skadeområdet med sjukvårdsgrupper togs initialt av TIB och övriga mottagande sjukhus i länet larmades. Kontakten med sjukvårdsledaren i skadeområdet fungerade ej tillfredställande. Det var oklart vem i den regionala ledningen som hade ansvaret att sköta denna kontakt. Någon preliminär fördelningsnyckel till skadeområdet gavs inte och den definitiva fördelningsnyckeln gavs först efter 50 minuter. Medicinskt ansvarige ägnade mycket tid att försöka hitta platser på olika sjukhus utanför länet. TIB i andra landsting larmades först efter 65 minuter. Det diskuterades om att optimera arbetet men något inriktningsbeslut för insatsen togs ej. Informatör larmades tidigt till regional ledning och arbetade direkt med att få ut ett pressmeddelande. Ledningsarbetet utvecklades efterhand och speciella personer utsågs att vara informationslänkar till de lokala sjukvårdsledningarna. Kontakten med skadeområdet förbättrades mot slutet av övningen. Samtaliga övade i den regionala ledningen arbetade med frågor på regional nivå och inga lokala frågor diskuterades.. Stabsmetodik Någon funktionsindelning med tydliga uppgifter fanns inte initialt. Åtgärdskalendrar utifrån rollerna sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig fanns inte utöver TIB s åtgärdskalender som följdes. Chefskapet var otydligt initialt. Någon placering under specifik roll med tillhörande telefon, åtgärdskalender och arbetsplats fanns ej. Funktionen Regional PKL chef var inte närvarande inledningsvis utan anlände efter tre timmar. Initialt fanns inga andra funktionsspecifika nummer, än numret till TIB. Detta ledde till att stabsarbetet blev svårstartat men problematiken löstes dock efter hand.

3 De stabsverktyg som utnyttjades var blädderblock, fax samt whiteboard. Dokumentationen var bristfällig med endast ett fåtal anteckningar på whiteboard. Detta blev mer strukturerat när sekreterare tog över dokumentationen. Dator användes, men inte till att föra s.k. logg utan till att skriva pressmeddelande mm samt . Stabsorienteringar genomfördes vid sex tillfällen och dessa pågick mellan 11 och som längst 18 minuter. Stabsorientering i regional ledning koordinerades med tiden för stabsorienteringar i de lokala ledningarna. Stabsorienteringen hade en tydlig start och berörde läget just nu samt innehöll en sammanfattning. De stördes av telefoner som ringde samt att stabsmedlemmar började arbeta med annat under tiden. Ett tydligt beslut om när stabsorienteringen var slut saknades. Någon telefonpassning fanns inte till en början men vid de två sista stabsorienteringarna lämnades alla telefoner till en telefonvakt. En stabsarbetsplan ritades så småningom upp för att försöka bygga struktur i arbetet. Efterhand som de larmades in kom nya stabsmedlemmar till ledningsrummet. Introduktionen till nytillkomna var inte strukturerad. Försök till att informera dem avbröts hela tiden. För att analysera läget framåt samlades en liten grupp i ett angränsande rum. Samtliga närvarande var utvalda av sjukvårdsledaren. PKL fanns inte representerad i denna grupp. Av övningstekniska skäl skedde ingen sammanfattning muntligt eller skriftligt. Reflektioner Det är en kritisk framgångsfaktor vid allvarliga händelser där det finns drabbade att kontakten med skadeområdet etableras mycket tidigt och upprätthålls under hela förloppet. Utan denna kontakt kan det innebära att skadade transporteras till enheter utan tillräckliga resurser att ta emot dem, och/eller att omfattande sekundärtransporter måste utföras. Det fanns under hela övningen inte taget något inriktningsbeslut, dvs. ett beslut som definierar vad som är viktigast under en viss tidsperiod. Detta återspeglades i ledningsarbetet genom att det arbetades med samma frågor av flera befattningshavare och vissa prioriterade åtgärder kunde ej lösas tillräckligt snabbt. Exempel på en sådan åtgärd var på vilket sätt och i vilken omfattning skadeområdet skulle stödjas. Frågan om att larma andra landsting för att få sjukvårdsgrupper togs aldrig upp trots att sjukvårdsgrupper efterfrågades flera timmar in i förloppet. Kunskap om att ingången till andra landsting vid en allvarlig händelse alltid är TIB i respektive landsting, fanns inte hos alla i ledningen. Detta ledde till att det tog mycket lång tid att få fram fördelningsnycklar för hänvisning av skadade till angränsande landsting. Lokaler och dess inredning skall också syfta till att stödja stabens arbete och där finns en hel del att förbättra i den regionala ledningscentralen på ledningskansliet i Nyköping. Lokalen i sig är inte ändamålsenlig för sjukvårdsledning vid allvarlig händelse och kan inte enkelt omvandlas till att bli det som den ser ut idag. Enkla åtgärdskalendrar är ett bra hjälpmedel som följer rollen sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Det var tydligt att den person som varit TIB övergick till att bli sjukvårdsledare initialt. Detta ledde till att viktiga beslut kunde tas tidigt. När sjukvårdsledarrollen överlämnats till Landstingsdirektören blev rollen för den som varit sjukvårdsledare initial mer oklar. Hon kom att fungera närmast som en stabschef med uppgift att hålla ordning och struktur på arbetet. Om fler personer tillkallas till staben för att förstärka sjukvårdsledare eller medicinskt ansvarig är det viktigt att rollfördelning och uppgifter tydliggörs och att åtgärdskalendrar finns.

4 Media kontakter samordnades av informatören och den regionala ledningen. Mediatrycket på de lokala sjukhusen kommer ändå att finnas och de bör kunna få uttala sig om sitt eget sjukhus och dess verksamhet. Lokala frågor kan den lokala ledningen svara på medan den regionala samordnar och har det övergripande ansvaret samt alltid svarar för skadeområdet. Vissa av deltagarna hade sedan tidigare fått utbildning och övning vid KMC i regional sjukvårdsledning samt stabsmetodik. Resultat finns från dessa övningar och dessa jämförs i tabell med denna övnings resultat. Inga skillnader kan påvisas i resultaten vilket bör tolkas som att nivån kunnat bibehållas torts ökad svårighetsgrad på övning men att det finns utrymme för ytterligare träning och övning Slutsatser: Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd tillämpades på ett tydligt sätt. Vikten av att TIB kan övergå till regional ledning hade beaktats och fungerade väl. De beslut som behöver tas inom de 30 första minuterna fattades inom adekvata tidsmarginaler. Den regionala ledningen ägnade sig ej åt frågor för lokal sjukvårdsledning. Lokalen där regional ledning skall sitta behöver ses över. Tekniken för att skicka och ta emot rapporter från skadeområde till TIB bör ses över. Digital teknik bör övervägas. TIB behöver sannolikt två telefoner (eller annat tekniskt stöd) initialt. En för rapporter och inkommande samtal, en för utgående. Åtgärdskalendrar för sjukvårdsledare samt medicinskt ansvarig behöver finnas tillgängligt. Regional PKL chef måste tidigt i förloppet finnas i staben.

5 BILAGA 1 Bedömningsmall Regional SJUKVÅRDSLEDNING Regional sjukvårdsledning Landstinget Sörmland Mål Inom..min från larm Helt korrekt Delvis korrekt Fel/ogjort Beslut om allvarlig 1 min händelse Beslut om 3 min beredskapsnivå för regional ledning Beslut om 3 min resursförstärkning till skadeområdet Larma mottagande 5 min sjukhus Säkerställa kontakt 10 min 0 med sjukvårdsledare i skadeområdet Ge preliminära 10 min 0 hänvisningar Ge underlag för 15 min 1 pressmeddelande Fatta preliminärt 15 min 0 inriktningsbeslut Säkerställa att 0 min underlag finns för definitiva hävisningar Bedöma om annat 30 min 1 landsting behöver larmas Meddela definitiva 40min 0 hänvisningar till skadeområde och sjukvårdsinrättning TOTAL 1,0 poäng 1 poäng 0 poäng Godkänd > 11

6 Bilaga Bedömningsmall STABSMETODIK Ledning: Regional sjukvårdsledning Landstinget Sörmland MÄTBARA MÅL - ETT UNDERLAG FÖR BEDÖMNING Tid/Poäng Helt korrekt poäng Delvis 1 poäng Fel/Ogjort 0 poäng Funktionsindelning med tydliga Direkt uppgifter 1 Placering i rummet under roller Direkt 1 Funktionsspecifika Direkt? telefonnummer 1 Introd. av ny stabsmedlem Max 1 min 1 Whiteboard/ Blädderblock Utnyttjande av stabsverktyg (endast de som finns på plats bedöms) Ej 0 1 Fax Dator Annat? Ny orientering 0 Medel:1,5 Stabsarbetsplan Sammanfattning av insats: Muntligt inför stab Sammanfattning av insats: Skriftlig dokumentation Lt Intranet Medel:,0 Stabsorientering Max 8 min 1 Lägesuppföljning Ej 0 1 Sammanfattning INNEHÅLL Nya uppgifter 1 Telefonpassning (under stabsorientering) 1 Stabsorientering Ej 0 1 Mediakontakter Förplägnad Avlösning Medel:,0 0 0 TOTALT 11,5 Godkänt >11

7 Tabell 1 Poängbedömning av resultat för regional sjukvårdsledning och stabsmetodik inom Landstinget Sörmland och jämförelse med uppnått resultat vid KMC övning mars 006# Som referens används sammanställning av opublicerade resultat från utbildningar på KMC Max poäng. Övning Lt Sörmland Referens Mårten KMC övning Regional sjukvårdsledning 1,0 1,0 14, Stabsmetodik 11,5 14,0* 14,7 * medeltal av 15 olika bedömda ledningsgrupper # Under simuleringsövningar vid KMC är svårighetsgraden mindre än under övning i egna lokaler. Övningarna på KMC sker i direkt anslutning föreläsningar om både metodik samt förväntat resultat.