Ekonomisk utveckling för ideell sektor

Transkript

1 En analys över eventuella kompetensutvecklingsbehov Lena Åkerlind,

2 Analys av kompetensutvecklingsbehov för ideella föreningar, för ökad ekonomisering av verksamheter Ekonomisk utveckling Projekttid: Sammanfattning, Kommunbygderådet i Söderhamns kommun, har haft skäl att anta att det viktigaste för ideella föreningar som vill eller behöver öka ekonomiseringen av sina verksamheter är kompetensutveckling. Vi har i en förstudie undersökt och analyserat hur det konkreta behovet av kompetensutveckling ser ut och/eller om och hur det egentliga behovet ser ut, ifall problemet skulle visa sig vara något annat. De frågeställningar som förstudien primärt har sökt svar på, genom denna analys, har varit - Attityder till ekonomisk verksamhet inom ideella verksamheter i bygderna - Hur den ekonomiska verksamheten ser ut idag i ett antal föreningar i bygderna - Kompetensutvecklingsbehov för att klara en ökad ekonomisering av verksamheter - Möjligheter till ekonomiska samarbeten mellan aktörer (även företag), inom och mellan bygderna (även utanför kommunen) - Kartlägga vilka möjligheter det finns för föreningarna att få sådant stöd idag, t ex via Söderhamns kommun Det har visat sig att Ideella föreningarnas verksamheter och de ideellt arbetande människornas engagemang har en vardag och verklighet att förhålla sig till som inte alltid är så lätt att interagera med. Under förstudien har det utkristalliserats tre nivåer, eller cirklar, med olika påverkan på och betydelse för föreningarna, där det som finns inom de respektive cirklarna är mer eller mindre lätt att påverka. Det är 1: Kärnan, som utgörs av föreningen, dess verksamhet och medlemmar. 2: Omgivningen, som utgörs av organisationer som föreningen interagerar med, t ex kommuner. 3: Periferin, som utgörs av inte direkt påverkbara strukturer och förhållanden, t ex lagstiftning. Både lust och kompetens är nyckelfrågor när det gäller hur livskraftig och framgångsrik en förening är. Vilken kompetens som behövs kan vara olika, hur mycket kompetens som behövs är också olika. Men lusten man har att engagera sig i en förenings verksamhet och tiden man har till förfogande, eller väljer att ställa till förfogande, är av absolut betydelse. Inom den egna föreningen finns ett antal saker man kan tänka på, för att få till en önskad verksamhet. Men det kan vara väldigt olika för de respektive föreningarna hur väl de olika rekommendationerna fungerar, beroende på ett antal faktorer, t ex olika individer, verksamheter och platser. Den finns också en hel del som omgivningen kan göra för att underlätta föreningarnas verksamheter, medan periferin förstås är svår att påverka. Till det sistnämnda hör människors livspussel, vilket gör det svårt att åtgärda de önskemål om mer tid och fler engagerade medlemmar, vilket många föreningar efterfrågar.

3 Innehåll Sammanfattning...2 Innehållsförteckning...3 Inledning...4 Frågeställningar...4 Underlag för analysen...4 Intervjuerna...5 Sammanställning av svar...6 Om föreningarnas svar...6 Behov...7 Önskemål...7 Egen verksamhet...8 Om tjänstemännens svar...8 Problem...8 Förslag på lösningar...9 Övriga reflektioner...10 Intervju med gott exempel...11 Intervju med trött eldsjäl...11 Svar på frågeställningarna...12 Landsbygdsutveckling i hälsingekommunerna...13 Slutsatser...14 Rekommendationer...16 Referenslitteratur...19 Bilagor Sammanställning av föreningarnas svar Sammanställning av tjänstemännens svar Sammanställning av intervjuer med landsbygdsutvecklare Sammanställning av intervjuer med landsbygdens vänner Sammanställning av intervjuer med tjänstemän på Söderhamns kommun Intervju med gott exempel Intervju med trött eldsjäl

4 Inledning, Kommunbygderådet i Söderhamns kommun, har haft skäl att anta att det viktigaste för ideella föreningar som vill eller behöver öka ekonomiseringen av sina verksamheter är kompetensutveckling. Vi har i en förstudie undersökt och analyserat hur det konkreta behovet av kompetensutveckling ser ut och/eller om och hur det egentliga behovet ser ut, ifall problemet skulle visa sig vara något annat. ns målgrupp har primärt varit ideella föreningar på landsbygden i Söderhamns kommun, både lokala utvecklingsgrupper och andra (t ex bygdegårdsföreningar m fl). Men eftersom Leader Hälsingebygden, som finansierat förstudien, uttryckt önskemål om att analysen ska vara överförbar till de övriga hälsingekommunerna, har en del tid i förstudien omfördelats till förmån för intervjuer av mer övergripande slag. Så, förutom de planerade intervjuerna med föreningar i Söderhamns kommun och tjänstemän på Söderhamns kommun, har personer som med olika uppdrag arbetar eller har arbetat med landsbygdsutveckling, samt den tjänsteman på respektive hälsingekommun som ansvarar för landsbygdsutvecklingsfrågor, intervjuats. Dessutom har en förening som utgör ett gott exempel intervjuats, liksom en eldsjäl som tröttnat. Analysen inkluderar även en del rapporter från tidigare projekt samt annan litteratur som lästs. Mer info om tillvägagångssätt, måluppfyllelse mm, finns i slutrapporten. Frågeställningar De frågeställningar som förstudien primärt har sökt svar på, genom denna analys, har varit - Attityder till ekonomisk verksamhet inom ideella verksamheter i bygderna - Hur den ekonomiska verksamheten ser ut idag i ett antal föreningar i bygderna - Kompetensutvecklingsbehov för att klara en ökad ekonomisering av verksamheter - Möjligheter till ekonomiska samarbeten mellan aktörer (även företag), inom och mellan bygderna (även utanför kommunen) - Kartlägga vilka möjligheter det finns för föreningarna att få sådant stöd idag, t ex via Söderhamns kommun Underlag för analysen - Intervjuer med ideella föreningar i Söderhamns kommun, enligt särskild frågemall; 9 besvarade - Intervjuer med landsbygdens vänner, som arbetar och/eller har arbetat med att stödja ideella föreningar på landsbygden, inom landsbygdsutveckling; 5 personer - Intervjuer med ansvarig landsbygdsutvecklare i respektive hälsingekommun; 7 personer - Intervjuer med tjänstemän på Söderhamns kommun (exkl landsbygdsutvecklaren); 4 personer - Intervju med ett gott exempel, 1 person - Intervju med eldsjäl som tröttnat, 1 person (samt ytterligare 1 person i samma styrelse) - Erfarenheter från tidigare projekt, samt ytterligare referenslitteratur 4

5 Intervjuerna Föreningarna har fått frågan om vilka behov man har, medan övriga grupper har fått frågan om vilka problem de tycker sig se när det gäller ideella föreningars ekonomi och ekonomiska verksamheter. Föreningarna har också fått en fråga om vilka önskemål man har, vilket kan motsvaras av att övriga grupper spontant har kommit med förslag på lösningar på föreningarnas ev problem. Det goda exemplet har fått svara på en fråga om vilka framgångsfaktorer han tycker sig se, och den trötta eldsjälen har fått beskriva sin situation. De sistnämndas svar hanteras separat, för att komplettera eller belysa övriga svar i analysen. Frågorna har varit öppna, man har fritt fått svara med så lite styrning från frågeställaren som möjligt, och intervjuerna har skett i dialogform, med syfte att hjälpa respondenterna att hålla tråden. Detta gör att svaren har blivit spretiga, och att man ibland menat samma saker men har använt helt olika formuleringar. I sammanställningarna av svaren har försök gjorts att gruppera dem, så att resultatet ska bli blir mer överskådligt och lättare att greppa. Arbetet med att sammanställa svaren har därför varit omfattande, och det är inte helt lätt att jämföra dem. Eftersom det sammanlagda antalet intervjuade personer inte utgör ett helt tillfredsställande statistiskt underlag, rent numerärt, har viss referenslitteratur lästs för att söka stöd för olika tankebanor och synpunkter. Eftersom frågeställningarna varit öppna, är det troligen så att man under intervjuerna inte har kommit på allt man egentligen har i huvudet. Med största sannolikhet är det därför så att fler skulle hålla med som saker som någon annan har tagit upp, om man fått just den synpunkten som en konkret fråga. För att få allas svar på alla synpunkter, skulle man behöva sammanställa dem i ett nytt frågeunderlag och låta respondenterna få svara på detta. På nästa sida följer en schematisk sammanställning av svaren på frågorna, uppdelade i föreningar och tjänstemän. Syftet är att få en snabb överblick över vad man tyckt från föreningarna å ena sidan, och från alla andra, som mer betraktar föreningarna utifrån, å andra sidan. Därefter följer en tydligare specificering av svaren, och de kompletta sammanställningarna finns som bilagor. Föreningarna och tjänstemännen har även haft ytterligare funderingar och synpunkter som kan anses tillföra analysen något. De finns angivna under Egen verksamhet resp Övriga reflektioner. 5

6 Sammanställning av svar Föreningarnas svar (9 st) Tjänstemännens svar (16 st) Behov Antal % % Antal Problem Större ideellt engagemang 4 44,4 37,5 6 Strukturfel Administrativ hjälp 3 33,3 25,0 4 Kompetensbrist Ekonomiska behov 3 33,3 25,0 4 Brist på affärsmässigt tänk Egen lokal 3 33,3 18,8 3 Drivkrafter Utveckla verksamheten 1 11,1 12,5 2 Organisering Översyn av fastigheter 1 11,1 12,5 2 Samarbete, kommunikation Transport för personal 1 11,1 12,5 2 Lokalkostnader 12,5 2 Ålder, mandattid 12,5 2 Attityder 12,5 2 Inga 6,2 1 Tidsbrist 6,2 1 Anpassningsförmåga Önskemål Förslag på lösningar Stöd från offentlig aktör 5 55,5 56,2 9 Strukturer/stöd från offentlig aktör Stöd, aktör ej definierad 4 44,4 56,2 9 Samarbete/samverkan Samarbete/samverkan 2 22,2 43,8 7 Kompetensutveckling Ålder 2 22,2 25,0 4 Struktur/arbetssätt Attityder 1 11,1 18,8 3 Mobilisering/processer Arbetstillfällen 1 11,1 18,8 3 Attityder/tänkesätt Ökade kunskaper hos andra 1 11,1 18,8 2 Drivkraft/engagemang Service 1 11,1 18,8 2 Omvärldsbevakning Riva fastigheter 1 11,1 6,2 1 Arbetsledning Övrigt 1 11,1 6,2 1 Sälja fastighet Egen verksamhet Övriga reflektioner Utvecklad verksamhet 2 4 Om enskilda individer Ekonomisk utveckling 2 4 Om ideellt engagemang Lokal identitet 1 4 Om landsbygden som resurs Om föreningarnas svar De föreningar som varit villiga att ställa upp på intervju har svarat på ett allmänt mailutskick från intervjuaren (projektledaren). Inbjudan skickades till 43 föreningar på landsbygden i Söderhamns kommun, både idrottsföreningar, bygdeföreningar och olika intresseföreningar, via kontaktuppgifter från bl a hemsidor och projektägarens sändlistor. Orsaken till varför så få har svarat har det inte funnits tid att undersöka inom ramen för denna förstudie, men några anledningar som antytts är tidsbrist, felaktiga kontaktuppgifter och/eller ointresse. Av 12 intervjuade föreningar har 9 föreningar lämnat enkätsvar som är användbara i förstudien. De 9 föreningarna har verksamheter inom - Bygdens utveckling och/eller intressen (6 st) - Värnar kulturarv (5 st, varav 3 angett att man också verkar för bygdens utveckling) - Socialt arbetskooperativ (1 st) 6

7 Generellt kan man säga att föreningarna sällan betraktar sig själva så mycket utifrån och analyserar sig själva, sina verksamheter eller omvärlden. De problem man har är ofta knutna till de idéer och/eller den verksamhet man vill genomföra, kopplat till det antal personer som är engagerade och vill hjälpa till. Det primära tycks vara det antal engagerade och för uppgifterna kompetenta personer man tillsammans utgör. Först i andra hand kommer uttryck för ekonomiska problem. Man rättar oftast munnen efter matsäcken, och anpassar verksamheten därefter. De behov man ger uttryck för är främst av administrativ art, t ex hjälp med momsredovisning. Det stöd man främst efterfrågar är ett utökat och/eller förbättrat samarbete med kommunen. Flera efterfrågar också processtöd, projektstöd, kurser inom bidrag och ekonomi och liknande. Nedan anges de specificerade behoven och önskemålen, hela sammanställningen finns i bil 1. Behov 4 föreningar anger behov av större ideellt engagemang - Att hitta engagerade eldsjälar som vi kan stötta - Fler engagerade i föreningens verksamhet - Mer aktivitet av samhällsmedborgarna, samt mer självkänsla och offervilja i form av engagemang - Fler engagerade medlemmar, fler medlemmar som kan arbeta, samt yngre medlemmar 3 föreningar anger behov av administrativ hjälp - Administrativ personal samt arbetsledare - Hjälp med praktiska ting, t ex momsredovisning - Professionell hjälp för ekonomisk verksamhet (kan ge 1,5 tjänst/år på sikt) 3 föreningar anger behov av ekonomisk art - Avknoppning av fastigheter till en egen organisation samt inköp av fler fastigheter - Finansiering till förverkligande av de bra verksamheter och idéer som finns - Egen ekonomi Övrigt - 3 föreningar anger behov av (egen) lokal Önskemål 5 föreningar önskar någon form av stöd från kommunen, m fl offentliga aktörer - Mer än en klapp på axeln och ett leende från kommunen samt dialog med ansvariga personer om avknoppning av kommunala verksamheter - Utökat samarbete med Söderhamns kommun - Större lyhördhet för landsbygdens behov från kommunens och regeringens sida - Större förståelse från kommunförvaltningen över det unika i museet och orten samt gärna att kommunen lägger sammankomster i museet och kringlokalerna - Person som stöd på kommunen, föreningar har fullt upp med egen verksamhet 4 föreningar önskar någon form av stöd, ej definierat från vilken aktör - Projektstöd, ekonomiskt och personellt, stöd vid affärs- och verksamhetsutveckling, samt processkvällar - Personella resurser - Kurs/seminariedag om EU-bidrag (fonder, ansökningar mm) - Mentor samt ekonomikurs Övrigt - 2 föreningar har önskemål om utökade samarbeten med andra - 2 föreningar har önskemål om att nå och/eller engagera yngre personer 7

8 Egen verksamhet 2 föreningar lägger till något om utveckling av verksamheten - En framtida satsning är besöksnäringen (stugby, idrottsturism, fastigheter) - Vi kan jobba mer med besöksnäring (guidningar, övernattningar) 2 föreningar lägger till något om ekonomisk utveckling - Fastigheter är en resurs En tröskel i början, sedan rullar det på - Viktigt med pengar för att komma över tröskeln, sedan rullar det av sig själv. Man borde ta bättre betalt, men ett problem är att det får inte kosta något. Utsocknes folk är dem vi ska tjäna pengar på. 1 förening lägger till något om lokal identitet - Lokal identitet är viktig, inte minst för det lokala engagemanget Om tjänstemännens svar Denna grupp kallas förenklat för tjänstemän, men består av tre undergrupper mellan vilka de respektive uppdragen skiljer sig åt. Samtliga har fått frågan om vilka ev problem man tycker sig ha sett angående ideella föreningars ekonomiska verksamheter. Spontant har samtliga dessutom kommit med förslag på lösningar. Grupp 1 består av den tjänsteman på respektive hälsingekommun (7 st) som har ett särskilt ansvar för landsbygdsutvecklingen i kommunen. Samtliga arbetar primärt med andra uppdrag men ansvarar också för landsbygdsutvecklingen inom ramen för sin tjänst. Denna grupp har också fått svara på frågan om hur man arbetar med landsbygdsutveckling inom sin kommun. Grupp 2 består av personer som arbetar och/eller har arbetat med att stödja ideella föreningar på landsbygden med bl a projektkunskap, finansiering, bollplank mm, inom landsbygdsutveckling (5 st). För att förenkla kallas gruppen landsbygdens vänner. Grupp 3 består av tjänstemän inom Söderhamns kommun som, med olika uppdrag och i olika roller, möter föreningar med olika behov i Söderhamns kommun (4 st). De har också fått svara på frågan om vilka resurser som finns inom resp förvaltning eller enhet för föreningarna. Nedan anges de specificerade behoven och önskemålen, hela sammanställningen finns i bil 2. Hela sammanställningarna av de respektive undergruppernas svar finns i bilaga 3, 4 och 5. Problem 6 anger ett slags strukturfel i omvärlden, och/eller inom det offentliga - Projekt som form för landsbygdsutveckling är ett stort problem. Det behöver finnas någon trygghet inom kommunen för ideella föreningar, permanenta resurser för att man ska ha orken att arbeta på fältet. - En svårighet för landsbygdsföretag är att de är osynligare än om de ligger i centralorten. Man behöver dessutom i högre utsträckning tänka på kringservice mm. - Det är skandal att inte den sociala ekonomin finns representerad i strukturfondspartnerskapet! - Samtidigt som olika arbetsmarknadsåtgärder är resurser för föreningar kan de också vara björntjänster, eftersom att man riskerar att bli beroende av arbetskraften och de ev bidrag som följer med. - Lagstiftning sätter en hel del käppar i hjulen. Möjligheterna till entreprenörskap försvåras av t ex livsmedels- och skattelagstiftning mm. Även företag som vill hjälpa till kan drabbas av detta. - Externa hot för landsbygden är vikande ekonomi och elevunderlag (leder till minskad service). 8

9 4 anger kompetensbrist - Kompetensbrist är en avgörande faktor. Man behöver ha en hög kompetens i styrelsen, våga ta in professionella styrelseledamöter och växa. Annars ska man sälja bort sådant som andra är bättre på. - Kompetens är avgörande, åtminstone en grundkunskap i ekonomi är nödvändig. - Många föreningar behöver bli bättre på att tänka ekonomi. Här kanske kompetensutveckling behövs? - I allmänhet pratar man bättre än man skriver, när det gäller projekt. Att söka projektmedel är egentligen ganska lätt, men problem finns när det gäller att förstå dokumenten och när det gäller redovisningen. 4 anger brist på affärsmässigt tänk - Det kan vara svårt att ta betalt för något som alltid har funnits och att ta betalt av grannar. - Man tänker i regel att vi ska inte tjäna pengar på varandra och därför är man dålig på att ta betalt. - Man ser en tydlig skillnad mellan de föreningar som har entreprenörer i sina styrelser och de som inte har det. De förstnämnda är generellt bättre på att ordna sin egen finansiering. Man tar och ger i en tydligare ömsesidig vinn-vinnsituation än föreningar som inte riktigt har förstått det här. - Det är lättare att kommunicera med byaråd när de tänker affärsmässigt. Att man börjat tänka mer affärsmässigt är en framgångsfaktor. Entreprenörer tänker framåt oavsett situation! 3 anger drivkrafter - Man har ett demokratiskt fokus snarare än en ekonomisk drivkraft från början. - Fler och fler vill ha betalt för den tid man lägger ned. Därför blir det mer och mer nödvändigt att söka finansiering, vilket gör att fler får arbeta med andra uppgifter än dem man engagerade sig i från början. - Det finns ett glapp mellan de människor som jobbar på lokalt och de som vill engagera sig i mer övergripande frågor (ex samarbete med andra bygder). 2 anger organisering - Det största problemet är av organisatoriskt slag. Hur man får upp idéer på bordet, och hur man sedan formulerar, formaliserar och konkretiserar dem. Finansiering kommer i andra hand. - Problemställningarna kring att få till ekonomin är likartade för alla föreningar. Det som skiljer är hur man organiserar sig och sköter administrationen. 2 anger samarbete och kommunikation - I allmänhet lobbar man för dåligt mot andra, när det gäller att få gehör för idéer. I allmänhet förankrar man sina idéer för dåligt hos sina egna, för att få folk med på tåget. - Man tänker ofta för smått för att idéer ska gå att utveckla ordentligt. Man behöver t ex samverka med ett större område geografiskt. Övrigt - 2 anger lokalkostnader - 2 anger att man inte ser några problem - 2 anger ålder/mandattid - 2 anger attityder - 1 anger tidsbrist - 1 anger anpassning till det nya Förslag på lösningar 9 förslag på ändrade strukturer och/eller stöd från det offentliga - Kommunerna behöver se resurser till landsbygdsutveckling som en investering i stället för en kostnad. Man behöver också bli bra på att ge energi, i form av ett engagerat ansikte! - Finansiärer borde ställa högre krav på att projekt ska ha en ordentlig styrning. - Det behövs anställd personal på minst 50 % för stöd till landsbygden. - Det är mycket viktigt att den sociala ekonomin finns representerad i olika partnerskap. - Alla kommuner borde försöka få till Bygdeavgiftsmedel för vindkraften. - Kommunen kanske kan ta initiativ till dialog med föreningar kring olika finansieringskällor. - Det borde införas en ny parameter i EU-programmen, att samla folk till kraft. - En strategi för landsbygdsutveckling kan vara en bra idé, för att ännu bättre kunna arbeta långsiktigt. - Politiker, på alla nivåer, borde generellt bli bättre på att förstå hur olika beslut påverkar landsbygden. 9

10 9 förslag på samarbeten/samverkan - Nätverk, ett sammanhang där eldsjälar får utrymme och stöd. - Fler organisationer behöver gå samman lokalt för att bli starka. - Med en vinn-vinnsituation som mål samarbeta med en entreprenör/företagare. - Om man ska samarbeta är det viktigt att skriva samarbetsavtal, vem som gör vad och tjänar vad. - Om föreningar inte har företagare i sin styrelse behöver man kanske samarbeta med företagare i stället. - Jag tror på samarbete mellan föreningar och företag. - En strategi för samverkan är mycket viktigare än en landsbygdsstrategi. - Trepartnerskap är viktigt för hållbar utveckling på landsbygden. - Det är viktigt att byautvecklingsgrupper samverkar med varandra. 7 förslag på kompetensutveckling - Rent kunskapsmässigt kan man behöva fundera kring prissättning och marknadsföring. - Det är en utbildningsfråga att bli bra på att ta betalt för sina tjänster och produkter. - Det är viktigt att jobba med kompetensutveckling och att jobba i partnerskap. - Det är viktigt med funktionsutbildningar (styrelseutbildningar) och här behövs studieförbunden. - Studieförbunden har en roll att fylla, de skulle kunna få ett uppdrag från det offentliga att ta fram och genomföra utbildningar inom projektkunskap. - 2 rekommenderar Uffen Redhe som föreläsare, om hur och vart man kan söka bidrag till föreningars verksamheter. 4 förslag på struktur/arbetssätt - Det behövs commitment, långsiktigt tänkande, en strategi, ett koncept. - Det som behövs för föreningarna är att jobba med en affärsplan. - Det är viktigt att tänka på aktiviteterna först, vad vill vi göra, och därefter bygga för det behov man har. - Det borde finnas utrymme för kreativa lösningar för att underlätta verksamheterna, kanske en slags minibolag som sköter bokföring och administration åt föreningar och små företag. 3 förslag på lokal mobilisering/processer/diskussioner - Att arbeta med någon slags mini-lea (LokalEkonomisk Analys) i bygderna är en bra idé, för att tänka kreativt och få fart på ekonomin. Det gäller att skaka om, väcka, skapa engagemang! - Föreningarna behöver jobba med en LUP (Lokalt UtvecklingsProgram/-Plan) eller LEA, för att både utvecklas och få förankring i bygden. - Det är väldigt viktigt att det finns demokratiska verksamheter när man ska utveckla ekonomin: Det är omöjligt att gå från diktatur till marknadsekonomi utan att passera demokrati. Övrigt - 3 förslag som har med attityder och/eller tänkesätt att göra - 2 förslag på drivkraft/engagemang - 2 förslag på omvärldsbevakning - 1 förslag på arbetsledning - 1 förslag på att sälja fastighet Övriga reflektioner 4 reflekterar om enskilda individer - Enskilda personer och deras förmåga är mer betydelsefulla för verksamheter än formen för dem. - Oavsett verksamhet så är det hela tiden kreativa individer som driver frågor och utvecklingen framåt. - Hur hanterar vi eldsjälar för att fånga dem som finns och inte bränna ut dem? - Den enskilda människan utgör en resurs, det går att åstadkomma mycket genom människors intressen och engagemang. 10

11 4 reflekterar om ideellt engagemang - Typiskt för ideellt engagemang är att man håller på så länge det är roligt, man är inte bunden. - Man arbetar ideellt så länge man orkan och kan. Sedan, när det inte går längre, söker man bidrag. - Det finns en stolthet (vi klarar oss själva), kanske typiskt hälsingsk, som visar sig i att man gärna bjuder på det man har, men inte sätter upp en skylt där det står Café. - Människor orkar inte engagera sig hur mycket som helst utöver det arbete och den vardag man har. Därför blir det ofta pigga pensionärer som engagerar sig ideellt, och verksamheterna speglar förstås de intressen man har. 4 reflekterar om landsbygden som en resurs - Landsbygd och byar är en resurs för kommuner, eftersom det troligen är där som inflyttare från större orter vill bo. Då är det viktigt att byarna fungerar och att bygderna är aktiva. - Med en allt sämre kommunekonomi är det nödvändigt med ideella föreningars engagemang. Ett livaktigt föreningsliv är en motkraft till nedläggning av service mm. - Människor som flyttar till landsbygden gör det delvis med andra drivkrafter än tidigare. Vi har också en ökad inflyttning av nya svenskar. - Föreningar är en möjlig dold resurs när det gäller integration av nya svenskar. Föreningsliv är en väldigt stor del av den svenska kulturen, i och med att de allra flesta svenskar är medlemmar i någon förening. Här kan man bidra med både språk, kultur, mentorskap och kontaktnätverk. Intervju med gott exempel En förening har av många andra angetts som ett särskilt gott exempel. De har ett utvecklat trepartnerskap, ett samarbete mellan ideella bygdeföreningar, företag och sin kommun. Jag bad en engagerad ledamot i föreningens styrelse försöka identifiera framgångsfaktorerna för det lyckade arbetet. Hela sammanställningen finns i bil 6. Framgångsfaktorer - Ideellt arbete måste bygga på lust, att det är kul att jobba - Man måste vara några som tycker det är kul att jobba tillsammans, god personkemi är A och O - Det är viktigt att var och en gör det man har lust med - För att få till framgångsrikt samarbete är den största hemligheten en kopp kaffe - Man måste vilja ge av sin tid, vara beredd att dela sin tid med andra - Att vara på samma nivå, hitta delaktighet och vara förnöjsam är viktigt. Hitta kemin! - Det är viktigt med mötesplatser av olika typer - Bra samtal och personliga kontakter är A och O för framgångsrikt samarbete Intervju med trött eldsjäl Denna eldsjäl har engagerat sig i en förening ett antal år, men har nyligen avsagt sig alla praktiska uppdrag med omedelbar verkan och är nu bara ledamot i styrelsen. Huvudorsaken, anger han, är att han jobbat ensam så länge, med stöd endast från en person i styrelsen. Denna enda person har dock andra ansvarsområden att ta hand om och har därför inte haft möjligheter att arbeta praktiskt tillsammans med den trötta eldsjälen. Detta stöd har varit helt avgörande för att engagemanget ändå har blivit så långvarit som det har blivit, menar han. Annars har det inte funnits något vidare engagemang eller stöd, inget gensvar, från de övriga i styrelsen (eller föreningen), och det är just denna brist på gensvar som gör att han nu till slut lägger ner det här engagemanget. 11

12 Han beskriver situationen som att han kommit med idéer, tagit initiativ och varit självgående och misstänker att styrelsen/föreningen därmed har blivit bortskämd med servicen. Han anger också ett antal exempel på aktiviteter mm som inte har blivit av eftersom ingen annan tar tag i det. Han lägger till att hade det inte varit denna förening, så hade jag engagerat mig i något annat. Denna andra person i styrelsen fanns med vid en av de två intervjuerna med eldsjälen, han bekräftar helt beskrivningen av situationen. Ingen annan i föreningen har intervjuats. Hela sammanställningen finns i bil 7. Svar på frågeställningarna Attityder till ekonomisk verksamhet inom ideella verksamheter i bygderna Mitt generella intryck är att man i många fall inte ens har tänkt tanken att man behöver tjäna pengar för att kunna bedriva verksamheter. Flera gånger har också detta med drivkrafter och syften med verksamheter kommit upp, att man har andra anledningar att engagera sig i olika frågor än just de ekonomiska. Man vill hellre tjäna varandra än tjäna på varandra. Man tycker att det man engagerar sig i är roligt och/eller viktigt, och den ekonomiska verksamheten är något man behöver för att kunna genomföra den verksamhet man har. Enskilda personer har ett mer företagsmässigt tänk, genom att de har intresse för ekonomi och finansiering och dessutom är kompetenta att hantera just de frågorna. I det fall sådana personer ingår i styrelser tycks benägenheten att själva driva affärsmässiga verksamheter vara större. Hur den ekonomiska verksamheten ser ut idag i ett antal föreningar i bygderna Man upplever generellt att man har en relativt god ekonomi. 8 av 9 föreningar anger mellan 3 och 4 på en 5-gradig skala, och jag upplever att man ändå är relativt nöjd utifrån den verksamhet man bedriver. Alltså, att det mer handlar om att rätta munnen efter matsäcken på så vis att om man inte har så mycket pengar är man inte så aktiva, men om man har gott om pengar har man mer aktiviteter. Det får till följd att man kan ha en låg verksamhetsnivå men uppleva sin ekonomi som god, samt att man kan ha en relativt hög verksamhetsnivå men uppleva att ekonomin är mindre god (Nära konkurs) (Dålig) ( Går runt ) (God) (Mycket god) Kompetensutvecklingsbehov för att klara en ökad ekonomisering av verksamheter Inom föreningarna funderar man mest på vem som ska utföra det arbete som krävs för den ökade ekonomiseringen. Att det inte tjänar så mycket till att bara vara bra på ekonomi, om ingen orkar, kan eller vill driva verksamheter. Av den anledningen står ökat ideellt engagemang samt praktisk hjälp med administration överst på önskelistan, inte förrän längre ner på listan kommer kompetensutveckling av olika slag. 12

13 Möjligheter till ekonomiska samarbeten mellan aktörer Där det finns exempel på samarbeten mellan föreningar och företag fungerar det bra. Dessa goda exempel rekommenderar varmt fler att ta efter. De flesta föreningarna är uttalat positiva till samarbeten, både med andra föreningar och med andra organisationer, men också med Söderhamns kommun. Några samarbetar med andra föreningar, t ex kring olika arrangemang. Ingen är uttalat negativ, det handlar i så fall mer om att man tycker att man redan samarbetar så mycket det behövs och/eller så mycket man hinner, och inte har tänkt vidare på saken. Tidsbrist är något som återkommer i intervjuerna, som ett allmänt hinder för ökat engagemang. Det gäller förstås också kontaktsökande verksamheter, som främst kräver gott om tid. Kartlägga vilka möjligheter det finns för föreningarna att få sådant stöd idag I Söderhamns kommun finns relativt goda möjligheter till olika sorters stöd från kommunen. - Man kan få hjälp med att söka projektmedel, om idéerna är uppväxlingsbara till större projekt och om man samverkar med andra. - En person arbetar på deltid med att ta sig an de signaler och förfrågningar som kommer från landsbygden. Han svarar på frågor själv, eller fungerar som en slags dörr in till kommunen. - Det finns stöd att få för t ex olika arrangemang, samlingslokaler och föreningsbidrag. - Man kan få hjälp med olika praktiska uppgifter, t ex inom fastighetsskötsel och administration, både punktinsatser och löpande verksamhet. Man får inte glömma bort att studieförbund utgör en resurs när det gäller t ex processer, kompetensutveckling och olika arrangemang, vilket också flera personer påpekat. Det finns också andra organisationer som arbetar med kompetensutveckling och mobilisering, t ex Riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva ( Landsbygdsutveckling i hälsingekommunerna I de olika hälsingekommunerna arbetar man något olika med landsbygdsutveckling, och därför ser inte förhållanden likadana ut överallt. Ta kontakt med respektive kommun för att få reda på hur det ligger till hos dig. Det övergripande intrycket från de olika hälsingekommunerna är relativt enhetligt, med viss anpassning till lokala förhållanden (ex kustkommun, storlek på kommun mm). Den största skillnaden är att man mer eller mindre aktivt tar kontakt med och söker samarbete med landsbygden i utvecklingsfrågor. - Ingen kommun har en särskild landsbygdsstrategi - I två kommuner finns kommunbygderåd. Båda kommunbygderåden upplever emellertid att viljan till samarbete mellan bygderna och kommunen är ensidigt. Från KBR:s sida försöker man samordna bygdernas röst gentemot resp kommun, bl a för att vara en kommunal resurs och öka kommunens beslutskompetens i olika frågor, men att kommunen sällan eller aldrig kontaktar KBR för dialog i motsvarande ärenden. - I två av de andra kommunerna verkar landsbygdsutvecklaren aktivt för att få till ett kommunbygderåd eller motsvarande, men gensvaret från bygderna har inte varit tillräckligt stort. Hela sammanställningen finns i bil 2. 13

14 Särskild landsbygdsstrategi - 2 anger att kommunen är så liten att all utveckling samtidigt är landsbygdsutveckling. - 2 anger att man inte behöver en landsbygdsstrategi, eftersom den ändå troligen inte skulle användas. Finansiering till landsbygdsutveckling - 4 anger att det inte finns några fria pengar eller särskilda landsbygdsmedel i kommunen. - 1 kommun anger att man har avsatt medel till landsbygdsutveckling. Demokrati - 1 anger att man ser landsbygdsfrågor ytterst som demokratifrågor. - 1 anger att man aktivt arbetar med medborgardemokrati genom en kommundelsnämnd samt att kommunen gör turnéer i bygderna när frågor som berör de boende ska behandlas. - 2 anger att bygderna fungerar som remissinstanser för kommunen, t ex när det gäller LUP. Samarbete En kommun anger att det finns ett antal byaråd i kommunen, samarbeten mellan föreningar och andra aktörer lokalt. Kommunen har träffat alla för presentation av resp verksamheter och diskussion kring vad man kan samarbeta kring. Sedan kommer man gemensamt fram till vem som ska göra vad. Man tycker det är positivt med aktiva kommunmedborgare. Kommunbygderåd - Det finns kommunbygderåd i 2 kommuner. - 2 av de övriga kommunerna stödjer aktivt bildandet av ett KBR eller liknande. Arbetssätt 3 kommuner anger att man arbetar anropsstyrt, dvs att man kommer när föreningarna hör av sig. Varav 1 anger att man gjort ett medvetet ställningstagande att inte göra någon skillnad mellan landsbygd och stad när det gäller arbetssätt, samma spelregler ska gälla oavsett vart man bor, samt att man medvetet har en positiv inställning till bygglov, för att göra landsbygden attraktiv. Slutsatser Ideella föreningarnas verksamheter och de ideellt arbetande människornas engagemang har en vardag och verklighet att förhålla sig till, men som inte alltid är så lätt att interagera med. Det har utkristalliserats tre nivåer, eller cirklar, med olika påverkan på och betydelse för föreningarna, där det som finns inom de respektive cirklarna är mer eller mindre lätt att påverka. 1 Kärnan, cirkeln i centrum, utgörs av föreningen, dess verksamhet och medlemmar Omgivningen, cirkeln utanför kärnan, utgörs av organisationer som föreningen interagerar med. Det kan vara finansiärer, kommuner (politiker och tjänstemän), studieförbund m fl. 3 Periferin, den yttersta cirkeln, utgörs av inte direkt påverkbara strukturer och förhållanden, sådant som har att göra med lagstiftning, trender mm. Projekt som finansiering har sina särskilda villkor, fördelar och nackdelar. De omfattar alltid samtliga nivåer och behandlas endast kort i denna analys, under rubriken Rekommendationer. 14

15 Kärnan Här ryms det som har direkt med föreningen att göra och det som föreningen själv lättast kan påverka. Alltså, den egna verksamheten och de människor som engagerar sig i den. Som många har påtalat är en av nyckelfaktorerna för en bra verksamhet lust. Att ha kul, känna gemenskap, var en del i ett sammanhang, engagera sig i ett ämne eller på en ort man känner för. Men vad är själva syftet med att bilda förening? Många drar sig för att dra på sig ett extra tidskrävande och tråkigt engagemang, och oroar sig för att lusten därmed ska minska. Formellt är det rätt att bilda förening när man behöver hantera pengar. Det är också bra att vara tydlig med vad man gemensamt vill åstadkomma eller verka för, alltså ändamålet med föreningen, för att bli en gemensam kraft i en fråga eller en verksamhet. Och här kommer kompetens in i sammanhanget, man behöver ha en del kunskaper för att driva en förening. Alltså är både lust och kompetens nyckelfrågor när det gäller hur livskraftig och framgångsrik en förening är. Vilken kompetens som behövs kan vara olika, hur mycket kompetens som behövs är också olika. Men lusten man har att engagera sig i en förenings verksamhet och tiden man har till förfogande, eller väljer att ställa till förfogande, är av absolut betydelse. Lust är alltså det viktigaste för ett engagemang. Den uppstår av olika orsaker, individuellt för var och en av oss. Ibland är det ett yttre hot som för människor samman i ett gemensamt engagemang, t ex en dålig kustplan eller hot om nedläggning av en deltidsbrandkår, eller att man vill ha tillgång till service i sin egen bygd och man tycker sig se en risk att den försvinner. Ibland är det gemenskap (att göra saker tillsammans med andra), att man är intresserad av ett ämne (t ex att bevara gamla byggnader), att man vill att det ska finnas bra fritidssysselsättningar för barnen, eller något helt annat. Den kompetens som kan behövas är dels sakkunskap, som hänger ihop med vilken verksamhet föreningen bedriver, dels föreningskunskap. Men också kunskap kring lagstiftning och affärsverksamhet kan behövas, i de fall en förening har verksamhet som omfattar anställd personal, momspliktig verksamhet, särskilda tillstånd (t ex livsmedel) osv. Om föreningen bedriver, eller vill bedriva, ekonomiska verksamheter är det viktigt med styrelseledamöter som har kompetens som tillför styrelsen handlingskraft och en förmåga att fatta bra beslut. T ex har ett flertal av de intervjuade personerna vittnat om skillnaden mellan föreningar som har företagare i styrelsen och föreningar som inte har det, på så vis att de med företagare ofta är mer framgångsrika när det gäller att vara oberoende och ha en egen ekonomi, i stället för att vara beroende av bidrag och/eller människors ideella engagemang. Omgivningen Dvs alla andra som föreningen försöker arbeta med och för. Det kan gälla privatpersoner i närområdet, andra föreningar, företag, finansiärer, kommuner, studieförbund och andra organisationer. Denna omgivning har också att förhålla sig till periferin, vilket gör att det inte alltid är så lätt för föreningarna att påverka eller samarbeta med dem som finns i omgivningen. Den finns en hel del som omgivningen kan göra för att underlätta föreningarnas verksamheter. Flera personer i intervjuerna, frf a kommunala landsbygdsutvecklare och landsbygdens vänner, påtalar vilken resurs föreningarna och de engagerade människorna utgör, inte minst för den egna kommunen. 15

16 Periferin Benämningen periferi är bara relevant när det gäller hur långt ifrån föreningarna står när det gäller att kunna påverka den. I själva verket har den en central betydelse för vad man kan och får göra (genom lagar och förordningar), vad som lönar sig ekonomiskt (t ex i förhållande till energipolitik, trender inom besöksnäring, mm), vilka frågor som är angelägna att driva (t ex avfolkningstrend och krympande avstånd som leder till att butiker och skolor får stänga) samt i övrigt det livspussel som människor försöker få ihop (t ex med jobb, barnens aktiviteter mm). Här är det förstås svårt att påverka, och frågan är hur mycket energi man ska lägga på att stånga mot den vägg som periferin emellanåt utgör. Ett tips kan vara att identifiera vad som hör till denna nivå, för den egna föreningen, och sedan helt enkelt lägga mindre energi på det. Vad som kan vara viktigt att komma ihåg är att i denna cirkel finns enskilda människors livspussel. Under intervjuerna har det framkommit många tankar om tid, eller brist på tid, som ett hinder för verksamheter, särskilt från föreningarna. Man önskar mer tid, mer engagemang, fler engagerade och fler ungdomar. Men troligen kan man inte göra mer än att så tydligt som möjligt kommunicera vad man gör och varför, för att ge människor chansen att engagera sig i de fall man tycker frågorna och sammanhanget känns lockande. Svårigheten, för föreningen, kan vara att hitta den tid man behöver för att kunna ägna sig åt denna kommunikation Rekommendationer Kärnan Inom den egna föreningen finns ett antal saker man kan tänka på, för att få till en önskad verksamhet. Men det kan vara väldigt olika för de respektive föreningarna hur väl de olika rekommendationerna fungerar, beroende på ett antal faktorer, t ex olika individer, verksamheter och platser. Därför kan du som engagerar dig ideellt mycket väl ha försökt att använda någon eller flera av nedanstående rekommendationer utan att lyckas bättre. Detsamma gäller motsatsen, man kan mycket väl lyckas med en verksamhet mot alla odds. Se därför gärna rekommendationerna som en idébank att hämta inspiration från, och om inget verkar fungera för dig/er, kontakta gärna andra föreningar för erfarenhetsutbyten. Samverkan/samarbeten ger alltid mervärden! För att återkoppla till den viktigaste anledningen till engagemang, nämligen lust, är det viktigt att ha respekt för att inte alla människor delar samma lust som du. Och om andra har lust att engagera sig tillsammans med dig, kan orsaken till lusten variera. I samma styrelse kan det t ex finnas någon som upplever ett yttre hot, någon som är intresserad av själva ämnet och någon som mest av allt uppskattar gemenskapen. Nummer två, som också hänger ihop med ovanstående, är tid. Vi har alla 24 h om dygnet att disponera, och vi väljer själva hur vi vill fördela den. Kom ihåg att det livspussel vi alla försöker få ihop hör till cirkel tre, periferin. I grunden är det svårt att påverka någon annans pussel, och det krävs att människor känner tillräckligt mycket lust för att byta ut en pusselbit mot en annan. För att människor ska vilja välja att engagera sig i just din förening, behöver man därför beskriva vad föreningen gör på ett tydligt sätt. Föreningens ändamål och syfte, och vilken verksamhet man har. På så vis kan den enskilde människan lättare välja att byta till sig just din förenings pusselbit. 16

17 Sedan är det mycket viktigt att de praktiska uppgifterna inte blir helt andra än de man engagerade sig för. Engagemanget slocknar snabbt om man inte hjälps åt när det var gemenskap man ville ha, eller att man får jaga sponsorer, när det var en sakfråga man ville ägna sig åt. Så kom ihåg att ha roligt! Hitta på roliga och trevliga saker att göra, som fest, julbord mm Kommunikation är alltså det viktigaste om föreningen vill ha fler medlemmar, eller fler engagerade medlemmar. Tala om, på olika sätt, vad föreningen gör. Men lyssna också efter människors önskemål, behov och drivkrafter: - Gör en kommunikationsplan (både extern och intern). Troligen lika viktigt som er aktivitetsplan - Gör ett informationsblad som säger det viktigaste - Och ta dig tid att ge tid Glöm inte bort enskilda möten över en kopp kaffe Kompetens kommer därefter. Lyssna bland medlemmarna vad kan var och en bidra med? Valberedningen har alltid en viktig uppgift med att hitta rätt personer till styrelsen, t ex att anpassa styrelsen så man rättar munnen efter matsäcken när det gäller föreningens ambitionsnivå. Ju mer man tänker sig att driva ekonomisk verksamhet, desto mer måste man tänka på att någon/några i styrelsen är kunniga inom t ex skattelagstiftning, företagsekonomi mm. - Välj in ledamöter med rätt kompetens för verksamheten - Gör en affärsplan för föreningen - Jobba med kompetensutveckling inom styrelsen och föreningen. Delta i studiecirklar, seminarier, kurser, gör en lokalekonomisk analys (LEA) mm. - Om föreningen inte kan eller vill driva ekonomiska verksamheter samarbeta med en eller flera som vill. Det kan vara företagare eller en annan förening. - Kombinera nytta med nöje arrangera seminarier, studiecirklar, studieresor, utställningar mm - Omvärldsbevakning är också viktigt, särskilt om föreningen satsar på ekonomisk verksamhet Samverkan/samarbeten behövs av flera anledningar. Vad som är viktigt är att verkligen ha allas bästa, vinn-vinn, som ledstjärna, annars kommer inga samarbeten att hålla i längden. Man kan samarbeta: - Med andra föreningar, för att få inspiration, utbyta erfarenheter, driva verksamheter eller genomföra arrangemang där det behövs mer människor eller en mer ekonomisk verksamhet än man klarar själv - Med företag, för att var och en ska göra det den är bäst på. Om inte föreningen kan eller vill bedriva ekonomisk verksamhet kan en företagare göra det. Kom ihåg att skriva avtal. - Med omgivningen, för stöd och utveckling. Det kan gälla både finansiering, kompetensutveckling, samarrangemang, nyttjande av resurser mm. Tänk på att även de i omgivningen arbetar för sina ändamål och syften, vilket gör att det ibland kan vara svårt att hitta rätt. - Med andra bygder, för att bli fler. För att kunna påverka, söka projekt, marknadsföra sig, mm - Med kommunen, för att nyttja resurser och driva verksamheter, ex inom den sociala ekonomin Projektmedel Ibland kan föreningen vilja driva projekt för att få draghjälp med en utvecklingsidé. Var säker på att föreningen har den likviditet som behövs för att klara ekonomin. Var också säker på att ni inom föreningen har den kompetens som krävs för att klara all formalia. Ta hjälp av någon kunnig om du/ni är det minsta tveksam. Det finns sådan hjälp att få hos landsbygdsutvecklarna på respektive kommun, men kan också finnas hos tidigare projektägare, studieförbund, Länsstyrelsen, Region Gävleborg, Leader Hälsingebygden m fl aktörer. Observera att det inte är tillräckligt att bara vara kunnig inom bokföring eller företagande. 17

18 Omgivningen Flera personer har tagit upp hur viktigt det är med attityder och bemötanden hos personer man söker hjälp hos, framför allt inom den kommunala organisationen. Föreningarna poängterar att det är svårt att på ideell tid driva frågor - som kräver möten på dagtid - som drar ut på tiden i den kommunala organisationen, särskilt om fler förvaltningar är inblandade i ett ärende - där motparten/personen man är i kontakt med inte är intresserad av eller förstår frågan - där man skulle vilja och/eller behöva samarbeta med kommunen Andra, framför allt landsbygdens vänner, uttrycker att det inte är bra om landsbygdsutveckling, som egen fråga, är projektbaserad inom den kommunala organisationen. Man behöver bli bättre på att förstå hur viktig frågan är och att den inte kan slarvas bort. Ideellt engagerade människor är resurser, och att ta tillvara kunskap, kompetens och energi hos människor som bor på landsbygden är mycket viktigt. Kompetensutveckling blir därför en viktig rekommendation, för att tjänstemän och politiker ska förstå frågan om landsbygdsutveckling, och ha med sig kunskap om hur olika beslut påverkar landsbygden. Det är bra om (minst) en person har som uppdrag att bevaka landsbygdsintressena, och hela tiden lär sig mer. Omvärldsbevakning, deltagande vid lokala arrangemang, intresse och förståelse för frågan är viktigt. Liksom att kunna vara en dörr in i den kommunala organisationen. Man får också gärna ta initiativ till olika saker, t ex samarbeten. I de fall man inte har möjligheter att själv ge den tid och fokus åt frågan som behövs, är det bra om man hämtar in den kunskap som behövs från annat håll, t ex direkt från berörda bygder och de människor som bor där, Sveriges Kommuner & Landsting eller Hela Sverige Ska Leva. Lathund Inom föreningarna upplever man att det kan vara svårt att hålla sig informerad om vilka möjligheter man har att få stöd och hjälp av olika organisationer. Även om enskilda personer har bra koll, kan det ändras snabbt vid nästa årsmöte då ledamöter byts ut. Inom Söderhamns kommun, liksom i flera andra kommuner, finns en guide för företag, Företagens A-Ö. Där kan man lätt hitta kontaktuppgifter till de förvaltningar, enheter och kommunala bolag man som företagare behöver kontakta i olika ärenden. För att synliggöra resurserna i kommunen och för att underlätta för föreningar att bedriva sina verksamheter, kunde det vara en god idé att sammanställa en liknande guide, Föreningarnas A-Ö. Helst skulle den kompletteras med de resurser som finns inom fler organisationer än den kommunala. Projektstöd efterfrågas väldigt ofta och är troligen mycket viktigt, eftersom det finns en hel del svårigheter för ideella organisationer när det gäller att driva projekt. Det gäller både ekonomi, administration, arbetsgivaransvar, lagstiftning mm. Samtidigt finns det ett värde för många fler än inom den egna bygden när projekt drivs. Det ger emellanåt anställning, oftast under projekttiden, men ibland också långvarigt, och verksamheter som kan leva kvar efter projekttidens slut fortsätter att generera intäkter till människor, föreningar, företag, bygder och kommuner. 18

19 Både kommuner, studieförbund, större organisationer och föreningar med bra likviditet kan här hjälpa till på olika sätt. Man kan framför allt - Arrangera kurser och informationsträffar inom t ex projektägarskap, fonder och program mm. - Vara projektägare, i samarbete med föreningen som genomför projektet Verksamhet Något som många föreningar har efterfrågat är administrativt stöd eller andra hjälpande händer. Det gäller framför allt sådana uppgifter som man inte primärt har engagerat sig för. Alltså, allt från bokföring och protokollskrivning till snöskottning och klippning av gräsmattor. Att ta på sig en arbetsgivarroll för dessa sysslor är för de flesta föreningarna övermäktigt. Här har kommuner, och andra föreningar och organisationer, en viktig uppgift att fylla för att stödja och underlätta de verksamheter som i de flesta fall helt och hållet utförs ideellt. Periferin Här finns de trögaste strukturerna som kan ta många år att ändra. Till bl a lagstiftare på nationell nivå, programansvariga inom EU-program samt övriga beslutsfattare, partnerskap och större organisationer får man i olika sammanhang påtala den nytta som ideella organisationer gör och under vilka villkor de verkar. Och att det är viktigt att inte problematisera föreningarna när systemen inte har anpassats till dem. Dialog Det är viktigt att se att strukturer och system är komplexa och att de regleringar som sker av ett syfte kan få en helt motverkande effekt i andra sammanhang. Att man försöker vara flexibel och följa lagens intentioner snarare än snäva formuleringar. Att man bjuder med den ideella sektorn, den sociala ekonomin, Non Government Organizations osv i partnerskap och skrivargrupper, som dialogpartners. På så vis kan man öka möjligheterna till att hänsyn tas i författandet av lagar och förordningar, samt att strukturer byggs som håller för mångfaldslösningar. Referenslitteratur Exempel på samverkan kring lokal utveckling Gusten Windelhed m fl, Glesbygdsverket 2008 Lokal demokrati i förändring Jessika Wide, Gunnel Gustafsson, Svenska kommunförbundet 2001, ISBN Lyssnandets båda sidor Maria Andersson, FoU-Centrum Söderhamn 2006 Manual för levande landsbygd Roland Hamlin, Lena Bergils m fl, 2009 Nycklar till regional förändring Johan Gaddefors, Pär Vilhelmson, Entreprenörstaden, Nr Regionalt UtvecklingsProgram Gävleborg, Region Gävleborg, 2009 Trångsviken Ingenting är tur Karin Johansson m fl, 2007, ISBN Utvärdering av Leader+ Intryck Hälsingland Clas Engström, Olof Linde, SWECO EuroFutures

20 Svar, sid 1 (4) Svar från intervjuade föreningar Intervjuade Antal 12 Antal svar 9 Föreningens form Ideell förening 8 Ekonomisk förening 1 Varav 3 paraplyföreningar (2 enbart för föreningar, 1 även för enskilda) Föreningens syfte Bygdens intressen 3 Socialt arbetskooperativ 1 (Fler alternativ ok) Bygdens utveckling 3 Värna kulturarv 5 Medlemsantal Enskilda: 75, 150, 200, 225, 288, 300, 700 Föreningar: 5, 6, 10 Ekonomi Nära konkurs Dålig Går runt God Mycket god Äger fastighet Ja Nej Belånad Ja Nej Taxeringsvärde Obeskattad (1), vet ej (3), Verksamhet 4 föreningar anordnar olika arrangemang i bygden: - Arrangerar jul- och hantverksmässor samt andra arrangemang, för att få inkomster som kan finansiera föreningens aktiviteter - Arrangerar kulturkvällar, julmarknad, utställningar, bygdedag, - Arrangerar aktiviteter i bygden, typ midsommar - Årliga arrangemang 2 föreningar ger ut lokalt bygdeblad 2 föreningar driver museum 2 föreningar hyr ut fastighet (varav 1 hyr ut affärsfastighet) Övrig verksamhet är varierande: Bevakar bygdens intressen, när något dyker upp så försöker vi ta tag i det Driver brandvärn Socialt arbetskooperativ, hjälper äldre att bo kvar hemma samt hjälper sjukskrivna och arbetslösa att komma igång med arbetslivet Vikarierande anhöriga Utkörning av varor Medpart i kommunalt utvecklingsprojektet Uthyrning av lokaler samt viss utrustning Anordnande av verksamhet rörande socknens historia Visning av kulturarv Anordnar studiecirklar När bildades föreningen? 1934, 1950-talet, 1982, 1992 (2 st), 1993, 2001, 2004, 2006