Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8 REVISORERNAS för resultatet av revisionen 2011 i LANDSTINGET SÖRMLAND Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel hemsida ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 1(30)

9 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Revisionens granskningar Revisionens uppföljning av tidigare granskningar... 8 Landstingets uppföljning enligt reglementet... 8 Årsredovisning...10 Aktiebolag och förbund...12 Ägarstyrning...14 Uppföljning av de strategiska målen Medborgarperspektiv...16 Personalperspektiv...18 Förnyelseperspektiv...19 Miljöperspektiv...19 Ekonomiperspektiv...20 Specifik avrapportering...20 Granskning av räkenskaper Intern kontroll Bilagor ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 2(30)

10 REVISORERNAS 2011 Sammanfattning Årets samlade rapportering ger i stort en rättvisande bild av Landstinget Sörmlands verksamhet, resultat och ställning. Vår bedömning utifrån årets granskning är att verksamheten i allt väsentligt bedrivits ändamålsenligt och på ett sätt som är ekonomiskt tillfredsställande med nedanstående undantag; Landstinget uppfyller inte det strategiska målet under ekonomiperspektivet, att uppnå och behålla en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Inte heller resultatmålet klaras. I övrigt bedömer vi att resultatet enligt årsredovisningen i huvudsak är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt undantaget tillgängligheten. Hälso- och sjukvården uppfyller inte det strategiska målet under ekonomiperspektivet, att uppnå och behålla en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Inte heller det budgeterade resultatet klaras. Den interna kontrollen bedöms sammantaget som tillräcklig, men möjlig att förbättra. Revisorerna vill från årets granskning lyfta fram följande: Vi noterar att Hälso- och sjukvården inte, trots att tillgängligheten förbättrats under 2011, uppfyller målet om att uppnå den lagstadgade nationella vårdgarantin. Verksamheten har inte heller i någon större utsträckning nått de skärpta nationella mål som satts upp inom ramen för den så kallade Kömiljarden. Habilitering och Hjälpmedel uppfyller inte målen för tillgänglighet då måltalen inte uppnås för något av de styrtal som beslutats. Inom Habilitering och Hjälpmedel har kostnader reserverats avseende köpta utredningar samt innehållen prestationsersättning. Dessa reserverade kostnader borde, enligt landstingets interna regelverk, behandlats via resultatöverföring. Vår bedömning är att Hjälpmedelscentralen under den gemensamma VOHJS-nämnden haft en tillräcklig intern kontroll trots avsaknad av delegationsordning samt problem med inventeringsdifferenser. Förstärkning av den interna kontrollen sker kontinuerligt. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 3(30)

11 Revisorernas bedömning 2010 var att den interna kontrollen behövde stärkas kring den ekonomiska uppföljningen för FMenheten. Vid årets granskning gör revisorerna bedömningen att den interna kontrollen stärkts och enhetens redovisade resultat- och balansräkning samt årsredovisning ger en rättvisande bild av resultat och ställning för räkenskapsåret Det förekommer brister i styrning vid uppstart av nya nämnder och organisatoriska förändringar. Vår bedömning är att rutinerna inom landstinget bör stärkas kring detta. Den interna kontrollen i förtroendemannarutinen har stärkts under året. Granskning har genomförts och avrapporterats separat. 1 För att i större utsträckning kunna bedöma måluppfyllelsen behöver ett utvecklingsarbete göras avseende mätbarheten i såväl styrtal som måltal för dessa. Styrmodellen behöver också uppdateras på grund av olika angreppssätt i reglemente/anvisningar. Vi noterar att Krisledningsnämnden inte har haft några protokollförda sammanträden under 2011 vilket ska genomföras minst två gånger per år enligt reglementet. Ett landstingsövergripande ledningssystem har introducerats på landstingets intranät, Insidan. Revisionen ser positivt på det arbete som inletts och kommer att följa den fortsatta utvecklingen. 1 RE-REV Granskning av den interna kontrollen i förtroendemannarutinen ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 4(30)

12 Bakgrund Revisorernas granskning av verksamheten under 2011 har utförts i enlighet med kommunallag, god revisionssed och revisionsreglemente. Revisorerna granskar all verksamhet som bedrivs inom styrelsens, nämndernas och fullmäktigeberedningarnas verksamhetsområden. Revisorerna granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företag och stiftelser även verksamheten i de av Landstinget Sörmland ägda företagen och förvaltade stiftelserna. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningarna under året har utförts enligt den revisionsplan som upprättats av revisorerna i samråd med Landstingsfullmäktiges presidium. Revisionsplanen har baserats på en bedömning av väsentlighet och risk. Revisorerna biträds av sakkunniga i sitt arbete. Under denna period har dessa liksom föregående år bestått av ett eget revisionskontor samt externa konsulter. Kultur- utbildning- och friluftsnämnd, Gemensam Patientnämnd och Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS) har granskats av PwC. FM-enheten har granskats av Ernst & Young. Granskning av de gemensamma nämnderna, Patientnämnd respektive VOHJS-nämnd, utförs av landstinget även på uppdrag av kommunerna i länet. Planering och utvärdering av detta uppdrag sker tillsammans med kommunernas revisorer. För Gemensam nämnd för samverkan mellan Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland, i dagligt tal kallad DU-nämnden är Landstinget Sörmland värdlandsting. Granskning av DU-nämnden har genomförts av Landstinget Sörmlands revisorer, och avrapporterats till revisorerna i Landstinget Västmanland. Landstinget i Uppsala län är värdlandsting för den gemensamma Varuförsörjningsnämnden som har bildats av landstingen i Dalarna, Västmanland, Örebro län, Uppsala län och Sörmland. Granskningen av denna nämnd utförs av Landstinget i Uppsala län som sedan avrapporterar till de övriga landstingens revisorer. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 5(30)

13 Revisionens granskningar 2011 Nedan görs en kort sammanfattning av de granskningar som revisorerna genomfört och avrapporterat under året. Exemplar av rapporterna finns tillgängliga på revisionens hemsida Granskning Årsbokslut och Verksamhetsberättelse 2010 Revisorernas redogörelse 2010 Bedömning delårsrapport 2011 Projekthantering inom FoU Sammanfattning Granskning av resultat- och balansräkningar samt verksamhetsberättelser per förvaltning Granskning av resultat- och balansräkning samt verksamhetsberättelse Översiktlig granskning av delårsrapporten per 31 augusti 2011 innefattande revisorernas bedömning av måluppfyllelse i enlighet med lagkrav gällande god ekonomisk hushållning Granskning av hanteringen av och interna kontrollen för projektmedel Kvalitetssäkring medicinskteknisk utrustning Ledning styrning inom Primärvårdsnämnden Avvikelsehantering IK-granskning IK förtroendemannarutinen Granskning av organisation, ansvarsförhållanden och rutiner avseende medicinskteknisk utrustning Förstudie av rutiner för ledning och styrning inom den nya nämnden En granskning av hur erfarenheter och kunskap från avvikelserapportering tas tillvara i patientsäkerhetsarbetet Löpande verifikationsgranskning vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom Länssjukvårdsnämnden respektive Primärvårdsnämnden, Regionsjukhuset Karsudden, Habilitering och Hjälpmedel inklusive Sjukresor och Dammsdal, D- data samt Landstingets Ledningsstab Granskning av den interna kontrollen vad gäller utbetalningar av ersättningar enligt landstingets arvodesreglemente ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 6(30)

14 Granskning Uppdrag, mål och förutsättningar D-data Uppdrag, mål och förutsättningar Informationsenheten Regelverk för intygsskrivning inom hälsooch sjukvården Rutiner för ledning och styrning inom DU-nämnden Kvalitetssystem för styrning Kulturplanearbetet samt styrning Scenkonst Sörmland Patientsäkerhetslagen Rutiner för ledning och styrning inom VOHJSnämnden samt sekretessfrågor Sammanfattning En granskning i syfte att bedöma om D- data bedriver verksamhet enligt fattade beslut och med god intern kontroll En granskning i syfte att bedöma om informationsverksamheten bedrivs enligt fattade beslut och med god intern kontroll Förstudie över vilka styrande dokument och/eller rutiner som finns inom området för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården Granskning av rutiner för ledning och styrning inom den gemensamma nämnden med anledning av dess förändrade uppdrag och inrättandet av ett utskott för gemensam upphandlingsverksamhet Granskning av kvalitetssystem inom FM-enheten för styrning av kost- och städverksamheterna Granskning av ändamålsenligheten i kulturplanearbetet samt styrning och uppföljning inom Scenkonst Sörmland Granskning av hur den Gemensamma Patientnämnden svarar upp mot kraven i den nya lagen vad avser sin del i patientsäkerhetsarbetet Granskning av rutiner för ledning och styrning inom den nya nämnden samt hantering av sekretessfrågor inom Hjälpmedelsverksamheten ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 7(30)

15 Revisionens uppföljning av tidigare granskningar Revisionen har inlett ett arbete för att löpande kunna genomföra en mer strukturerad uppföljning av tidigare genomförda granskningar. Följande bedömningar har gjorts efter det att uppföljning skett via skriftliga frågor ut i verksamheterna under året för nedanstående granskningar; Granskning Köp av konsulttjänst, vindkraft Granskning av landstingets lönehantering Beredskap vid kris och katastrof Hantering politiska beslut rörande psykiatrin Granskning av IVAR Hantering av bisysslor Bedömning efter uppföljning Avvakta till 2012/2013 på effekter av utbildningsinsatser Avvakta utredning 2011 Krisledningsnämndens reglemente reviderat och ytterligare uppföljning bedöms inte aktuell för tillfället Förvaltningen har egenutvecklat stöd Följ upp 2012/2013 när samarbetet med Örebro/Västmanland kommit igång Inventering kommer att göras under 2012 enligt beslut i Personalutskottet. Efter det tar revisorerna ställning till eventuell ny uppföljning/granskning Landstingets uppföljning enligt reglementet 2 Landstingets uppföljning ska medverka till förbättrad måluppfyllelse genom att bygga på en korrekt och tillförlitlig redovisning och periodiseringar av hög kvalitet. Därtill ska uppföljning möjliggöra utkrävande av ansvar genom att beskriva avvikelserna i förhållande till uppställda mål och beslutad resursfördelning. 2 Reglemente för planering och uppföljning i Landstinget Sörmland LF 66/09 ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 8(30)

16 Efter årets slut ska nämnd lämna en årsredovisning som kommenterar och analyserar årets verksamhet samt redovisar hur fastställda mål och uppdrag har uppfyllts. Årsredovisning ska innehålla ekonomiskt utfall för året och även redovisa utförda prestationer samt nyckeltal för ekonomi, verksamhet och personal. Resultatet av den interna kontrollen enligt av nämnden fastställd internkontrollplan ska redovisas i årsredovisningen. Balanserad styrning, som är den styrmodell landstinget tillämpar, ger förutsättningar att styra mot och följa upp de övergripande strategiska mål som landstingsfullmäktige beslutat. De fem perspektiven 3 bryts i landstingsbudgeten ner till strategiska mål, vilka är övergripande och gäller för alla verksamheter. Nämnden föreslår styrtal som ska leda till att de strategiska målen uppnås, och styrtalen fastställs av landstingsstyrelsen. I nämndbudgeten bryts styrtalen ner till måltal. Enligt budgetdokumentet och reglementet för planering och uppföljning ska måluppfyllelsen kontinuerligt återrapporteras av nämnden, och årsredovisningen ska kommentera och analysera årets verksamhet samt redovisa hur fastställda mål har uppfyllts. Anvisningarna från Landstingets Ledningsstab (LLS) till nämndernas årsredovisning för 2011 anger att nämnderna i sin årsredovisning ska presentera resultatet av de åtaganden som nämnderna gjort för 2011 inom respektive perspektiv, vilket är en förändring mot tidigare. De strategiska målen ska endast vara rubriker som inte behöver kommenteras. Den sammanfattande analysen ska endast sammanfatta läget utifrån åtaganden. Landstingsstyrelsen ska till landstingsfullmäktige upprätta årsredovisning totalt för landstinget. I årsredovisningen ska redogöras för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Landstingsstyrelsens utvärdering av landstingets samlade system för intern kontroll ska rapporteras i årsredovisningen. 3 Medborgar-, Personal-, Förnyelse-, Miljö- och Ekonomiperspektivet ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 9(30)

17 Årsredovisning Nämndernas årsredovisning Vår granskning i detta avsnitt avser i vilken utsträckning anvisningarna följts och om årsredovisningarna innehåller den avrapportering som efterfrågas. Vår bedömning är att nämndernas rapportering är bra strukturerad men att modellen med styr- och måltal kan utvecklas. Årsredovisningen är nämndens återrapportering till landstingsstyrelsen och, ska enligt landstingets reglemente, redovisa hur fastställda mål och uppdrag för år 2011 har uppfyllts. I de anvisningar 4 som LLS har utfärdat kring årsredovisning betonas i år mer återrapportering kring nämndens åtagande. Måluppfyllelsen av de strategiska målen kommer sedan att bedömas i landstingets årsredovisning som avges från landstingsstyrelsens till landstingsfullmäktige. I anvisningen anges också hur årsredovisningen ska disponeras samt vilka obligatoriska delar som skall ingå. Organisatoriska förändringar inom landstingets nämndorganisation Under året har förändringar genomförts inom landstingets nämndorganisation. Vi vill i samband med årets granskning lyfta de iakttagelser vi gjort. DU-nämndens uppdrag har förändrats från och med 1 maj 2011 och till DUnämnden har inrättats ett utskott för de båda landstingens upphandlingsverksamhet från och med 1 juli DU-nämndens rapportering följer inte Landstinget Sörmlands styrmodells rapportering 5. DU-nämnden har inte tillämpat styrmodellen under Detta innebär att det saknas nämndspecifika styr- och måltal för nämndens verksamhet och att nämnden inte har beslutat om någon budget. 4 Anvisningar till nämndens årsredovisning för 2011, LS-LED RE-REV12-09 Rutiner för ledning och styrning inom DU-nämnden och dess utskott har granskats och redovisas i en separat rapport. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 10(30)

18 Primärvårdsnämnden och VOHJS-nämnden bildades från och med den 1 januari Primärvårdsnämndens verksamhet bedrivs under hälso- och sjukvårdsförvaltningen och med samma tjänstemannastöd som för Länssjukvårdens delar. Primärvårdsnämndens rutiner för ledning och styrning har också granskats och avrapporterats 6 tidigare under året. Några väsentliga brister i ledning och styrning har inte uppmärksammats i samband med detta. För VOHJS-nämnden har granskning skett i samband med årsgranskningen. Där är bedömningen att rutiner för ledning och styrning inte fungerat tillfredsställande. Nämndens styrande dokument såsom budget, intern kontrollplan och delegationsordning för verksamhetsåret 2011 har inte kommit upp för beslut i den nya nämnden. Detta har fått till följd att hjälpmedelscentralen bedrivit verksamhet utifrån de styrande dokument som beslutades av den gemensamma Hjälpmedelsnämnden som upphörde vid årsskiftet 2010/2011. För övrig verksamhet inom VOHJS-nämnden har ingen budget beslutats för Vi konstaterar att det förekommer brister i styrning vid uppstart av nya nämnder och organisatoriska förändringar. Vår bedömning är att rutinerna inom landstinget bör stärkas kring detta. Förvaltningsberättelsen Förvaltningsberättelsen utgör en del av landstingets årsredovisning enligt KRL 7 vid sidan av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och sammanställd redovisning. Liksom för föregående år så finns inget separat avsnitt som benämns Förvaltningsberättelse. Enligt KRL:s 4 kap ska följande framgå; En sammanfattande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen vilken även skall innehålla en ekonomisk analys samt en riskanalys Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det anges när och på vilket sätt man avser göra den föreskrivna regleringen av resultatet 6 RE-REV Rapport förstudie rutiner för ledning och styrning inom den nya primärvårdsnämnden 7 Lag om kommunal redovisning SFS 1997:614 ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 11(30)

19 Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske, så kallade synnerliga skäl, skall upplysning lämnas om detta. Därvid skall skälen till beslut anges. Upplysning om hur tidigare räkenskapsårs negativa resultat har reglerats. Investeringsredovisning Personalredovisning Utvärdering för om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Information om ovanstående punkter återfinns till stor del i landstingets årsredovisning. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska budget innehålla mål och riktlinjer för verksamheten och ekonomin som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska, enligt kommunal redovisningslag, innehålla en utvärdering av huruvida dessa mål har uppnåtts. I de fall målen inte uppnås, ska planerade och vidtagna åtgärder framgå. Fullmäktige har beslutat i mars 2012 att de strategiska målen fastställda i landstingets budget utgör landstingets mål för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Utvärdering av målen för en god ekonomisk hushållning som finns i årsredovisningen, om de antas till de strategiska målen, görs under eget avsnitt i årsredovisningen. Presentationen under respektive mål avslutas med en bedömning av måluppfyllelse, undantaget de strategiska målen inom miljöperspektivet. Aktiebolag och förbund Landstingets revisorer granskar årligen och i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom landstinget. Detta innebär att revisorerna, genom de revisorer och lekmannarevisorer som utsetts i aktiebolag och förbund även granskar den verksamhet som bedrivs utanför nämndernas verksamhetsområden. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 12(30)

20 För aktiebolag utses auktoriserade alternativt godkända revisorer. Dessa granskar verksamheten, på uppdrag av bolagets ägare, utifrån bland annat aktiebolagslag och årsredovisningslag och lämnar sin revisionsberättelse till bolagsstämman. Lekmannarevisorer utses sedan 1999, ur kretsen av de förtroendevalda revisorerna, med uppdraget att enligt aktiebolagslagen granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Till följd av en ändring i kommunallagen 2006 förtydligades revisorernas roll i avlämnande av revisionsberättelser för denna typ av verksamhet. Detta innebär att revisionsberättelser, inkluderande de sakkunnigas rapporter, för Länstrafiken Sörmland AB, Regionförbundet Sörmland och Samordningsförbundet RAR moderbolaget Vita Huset i Nyköping AB samt dotterbolagen Sörmland Landstingsservice AB och Folktandvården Sörmland AB skall fogas till revisorernas berättelse. Vid denna rapports avlämnande saknas revisionsberättelserna för Regionförbundet Sörmland, Länstrafiken i Sörmland AB, Samordningsförbundet RAR samt Vita Huset i Nyköping AB. Landstingsfullmäktige ska vid ett och samma tillfälle kunna behandla årsredovisning samt revisionsberättelser, granskningsrapporter och rapporter avseende revision i samtliga landstingskommunala bolag, oavsett associationsform. Detta innebär att alla revisionsberättelser för bolag och förbund samt granskningsrapporter från bolagens lekmannarevisorer avseende bolag måste finnas tillgängliga vid avlämnandet av Revisorernas redogörelse. Därmed ges fullmäktige möjlighet att, i fråga om de landstingsägda bolagen, ge ombud på bolagsstämman eventuellt erforderliga direktiv. Detsamma gäller de som valts att representera landstinget i förbund. Detta innebär också att bolagsstämma alternativt fullmäktige som har att besluta om ansvarsfrihet i landstingsägt bolag/förbund ska göra detta efter Landstingsfullmäktiges behandling av årsredovisningen. En översyn av rutinerna och tidsplaneringen för denna hantering genomfördes under 2008 och rutinerna har förbättrats. Vi noterar att datum för slutrevision avseende moderbolaget Vita Huset AB ligger först i slutet av april 2012 vilket gör att revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport inte kommer att finnas klara när landstingsfullmäktige behandlar årsredovisningen 11 april ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 13(30)

21 Övriga bolag och intresseföreningar Förutom ovan nämnda bolag och förbund har Landstinget Sörmland mindre intressen i Sörmlandsturism AB och Inera AB (Sjukvårdsrådgivningen). De tidigare intressen som fanns i Svealandsbanan AB har upphört genom att bolaget likviderats under Mindre intressen finns även i ett antal ekonomiska föreningar, däribland Kommuninvest. Revisionsberättelser för dessa bifogas inte denna redogörelse eftersom landstingets revisorer bedömt Landstinget Sörmlands engagemang som mindre betydande i frågan om helheten på landstingets åtagande. Ägarstyrning Hel- och delägda aktiebolag Landstingsfullmäktige beslutade i oktober 2010 ( 98/LF) om ny bolagspolicy och grundläggande ägardirektiv för Landstinget Sörmlands bolag i huvudsak med anledning av att en koncern skulle bildas. I koncernen är Vita Huset i Nyköping AB moderbolag i koncernen och ett av landstinget helägt bolag. Folktandvården Sörmland AB och Sörmland Landstingsservice AB är två helägda dotterbolag. En övrig viktig ändring i policyn, jämfört med den som gällt tidigare, är den att det nu är inskrivet att bolagen skall följa landstingets samtliga policys. Landstingsfullmäktige skall informeras om verksamhet i samband med bolagsstämman för respektive bolag. Därutöver kan landstingsfullmäktiges ordförande kalla styrelseordföranden för respektive bolag till landstingsfullmäktiges sammanträde för att närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. Av bolagspolicyn framgår också att bolagens verksamhet står under uppsikt av landstingsstyrelsen enligt kommunallagen. Landstingsstyrelsen ska ges den information och tillsändas de handlingar som landstingsstyrelsen begär. Normalt, enligt policyn, går sådan begäran avseende dotterbolagen via moderbolaget. Vi noterar att de 5 ordinarie ledamöterna i styrelsen för moderbolaget Vita Huset även är ordinarie ledamöter i landstingsstyrelsen. Personunion kan ha ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 14(30)

22 både för- och nackdelar men en svaghet kan vara att man förväntas ha uppsikt över sig själv. Moderbolagets roll och dotterbolagsstyrelsernas roller finns beskrivna i policyn. Moderbolaget har, enligt policyn, bildats för att samordna och tillsammans med dotterbolagen utveckla verksamheten på ett värdeskapande sätt. Bland moderbolagets uppgifter nämns bland annat att tillse att policies och regler som fastställts av landstinget efterlevs på ett för bolagsverksamheterna anpassat sätt. De finansiella målen som anges i ägardirektivet för Vita Huset i Nyköping AB, när budgeten för Landstinget Sörmland antas, är bland annat att för koncernen ha ett positivt rörelseresultat, motsvarande ett resultat om lägst 5,3 mnkr före avskrivningar på immateriella tillgångar och räntor på internrevers till landstinget. Detta motsvarar det ursprungliga resultatkravet för Folktandvården. Dessutom ska Vita Huset i Nyköpings soliditet vara lägst 100 %. Efter det att detta direktiv antagits har nya direktiv beslutats för både Folktandvården i Sörmland AB och Sörmland Landstingsservice AB som torde påverka koncernens resultatkrav. Någon formell justering har inte skett av koncernens finansiella mål utifrån de förändrade direktiven för dotterbolagen. Någon egentlig formaliserad kommunikation mellan Vita Huset AB och dotterbolagen har inte förkommit under året. Revisionens samlade bedömning är att formerna och rutinerna för information och kommunikation mellan ägaren landstinget moderbolaget och dotterbolagen i viss mån har stärkts men att förbättringsområden finns. Viktigt är att tydliggöra processer, roller och rutiner för till exempel planering och uppföljning. Detta förbättrar också möjligheten för landstingsstyrelsen att bedriva uppsikt. Enligt landstingsfullmäktiges senast antagna bolagspolicy ska alla styrelseledamöter, genom moderbolagets försorg, få en grundläggande utbildning i styrelsearbete och styrelseansvar. Två olika utbildningstillfällen har genomförts under året. Ansvariga för utbildningen har varit företrädare från SKL och för PwC. Målgruppen i utbildningen har varit styrelseledamöter och företagsledning. Utbildningarna har, enligt ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 15(30)

23 dotterbolagens VD:ar, varit värdefulla och viktiga och kretsen för vilka som deltar vid utbildningarna bör utvidgas till att omfatta även ägarens representanter. Det vill säga tjänstemän ur landstingets ledningsstab. En uppfattning som delas av revisionen. Vi anser också utbildningar bör genomföras kontinuerligt. Bundenheten till de kommunalrättsliga principerna angående självkostnad, likställighet respektive lokalisering har inte skrivits in i bolagsordning och/eller ägardirektiv för de helägda bolagen. Enligt vad vi erfar bör det stå i ägardirektiv/bolagsordning för att binda bolagen till detta annars gäller det inte formellt. Olika förbund och övriga forum Revisorerna har under flera år lyft att det på motsvarande sätt föreligger behov av styrning och uppföljning av landstingets engagemang i olika förbund och övriga forum där landstinget utser ledamöter att representera landstinget och som bedrivs utanför landstingets egen nämndorganisation. Inriktningen för landstingets engagemang i olika förbund och övriga forum bör på samma sätt som för bolag fastställas av landstingsfullmäktige och följas upp via landstingsstyrelsens försorg. Uppföljning av de strategiska målen I årsredovisningens sammanfattning konstateras att det inom Landstinget Sörmland pågår många aktiviteter inom alla vitt skilda verksamheter inom samtliga perspektiv. För att öka mätbarheten behöver, enligt sammanfattningen, ett utvecklingsarbete göras avseende såväl styrtal som måltal för dessa. En uppfattning som delas av revisionen. Vi noterar att de landstingsövergripande analyserna fortsatt har förbättrats. Det nya avsnittet med verksamhetsanalys är också en positiv utveckling. Nedan kommenteras några av de strategiska målen. Medborgarperspektiv Inom det strategiska målet Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta avrapporteras utifrån strukturen i Socialstyrelsens skrift God Vård. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 16(30)

24 Vården ska vara säker Enligt den nya patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Positivt är att målet för andel vårdrelaterade infektioner för första gången har uppnåtts. Vården ska ges i rimlig tid Den lagstadgade besöksgarantin på specialistkliniker på sjukhusen uppfylls till 85 %, måltal är 100 %. Den lagstadgade behandlingsgarantin på specialistkliniker på sjukhusen uppfylls till 80 %, måltal är 100 %. Måltalet, som det uttrycks i budget är att minst uppnå nationellt överenskomna målgränser för att erhålla statliga stimulansmedel. Målgränserna har skärpts inför år 2011 och numera genomförs mätningar månadsvis som rapporteras till SKL:s väntetidsdatabas. De måltalen uppfylls endast till 67 % respektive 59 %. Hälso- och sjukvården har inte erhållit några stimulansmedel för de väntetider som avser behandlingar men för 4 av årets 12 månader för väntetider till nybesök. Patienternas väntetid till besök och behandling enligt den lagstadgade vårdgarantin har minskat men kömiljardens mål nås i begränsad omfattning. För tillgänglighetsmålen gällande barn och ungdomar med psykisk ohälsa uppnås målet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och stimulansmedel kommer att utgå. För primärvården är andel enheter som klarar det nationella målet på 85 % av patienterna som får läkarbesök inom 7 dagar 100 %. Inom Habilitering och Hjälpmedel uppnås inte måltalen för något av de tre styrtal som finns för väntetider inom dess verksamheter. Läget har förbättrats och tillgängligheten har varit ett prioriterat område under året. Nämnden har också omfördelat 3,5 mnkr av sitt anslag till att förbättra väntetiderna men inflödet av remisser är stort. För Syncentralen och Pedagogiska hörselvården uppnås inte styrtalen vare sig för andel individuella planer eller andel utvärderade individuella planer. För de styr- och måltal som avser primärvård är det viktigt att det är tydligt om det är hela den landstingsfinansierade primärvården som rapporteras 8 1/2011 Länssjukvårdsnämnden, Budget 2011 för Hälso- och sjukvården ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 17(30)

25 eller enbart den landstingsdrivna. Utgångspunkten i landstingsstyrelsens årsredovisning bör vara att de styr- och måltal som redovisas, ur ett medborgarperspektiv, bör avse all primärvård inom modellen Hälsoval. Fullmäktiges strategiska mål Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta har inom Kultur och utbildning brutits ned i åtagandet Skolorna ska erbjuda utbildningar/verksamhet som ger goda kunskaper/färdigheter. För två av styrtalen Andel elever inom gymnasieskolan med slutbetyg samt Andel elever inom gymnasieskolan som uppnått grundläggande högskolebehörighet nås inte måltalet inom Öknaskolans gymnasium och även i jämförelse med riket är utfallet lågt. Av årsredovisningen framgår inte vilka åtgärder som har vidtagits/planeras att vidtas. Personalperspektiv I landstingets budget för 2011 beskrivs flera områden där problem kan komma uppstå inom perspektivet. Exempel på detta är kommande generationsväxling och chefsrekryteringar. Intern arbetsförmedling nämns bland annat som ett led i arbetet med att försöka klara detta. I landstingets årsredovisning har vi inte kunnat finna återrapportering av vad som sker inom dessa områden. Inom perspektivet under begreppet jämställdhet och integration rapporteras i årsredovisningen främst jämställdhet. Vi noterar att landstingsstyrelsen inlett ett arbete med att ta fram en sammanhållen personalpolitik 9. Detta för att strategiskt fokusera på personalfrågorna. Enligt direktivet ska slutdokument beslutas av landstingsstyrelsen i november Uppföljning av de övergripande rehabiliteringsmålen I landstingets rehabiliteringspolicy 10 finns tre övergripande mål som ska avrapporteras tertialvis. I årsredovisningen finns en tydlig rapportering över måluppfyllelsen för vart och ett av målen. Utfallet visar att andelen långtidssjuka >90 dagar, inte uppfyllts och dessutom försämrats under året. Inte heller frånvaron på grund av sjukdom och andelen sjuktimmar av ordinarie arbetstid klaras. 9 LS 192/2011 Direktiv till uppdrag om sammanhållen personalpolitik 10 Rehabilitering av medarbetare inom Landstinget Sörmland Policy - LF 59/07 ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 18(30)

26 Förnyelseperspektiv Ett landstingsövergripande ledningssystem har introducerats på landstingets intranät, Insidan. Revisionen ser positivt på det arbete som inletts och kommer att följa den fortsatta utvecklingen. Det vi saknar i den prototyp som presenterats i början av år 2012 är rutiner för riskbedömning/riskanalys. Miljöperspektiv Miljöperspektivet är det enda avsnitt som inte innehåller någon bedömning av måluppfyllelsen för de tre strategiska målen som finns inom perspektivet. I stället ges kommentarer utifrån måluppfyllelsen för styrtalen och om Landstinget Sörmland kommer att nå miljömålen till Inom miljöperspektivet är styrtalen liktydiga med miljömålen i landstingets Miljöprogram 11. I årsredovisningen redovisas utfallet dels under miljöperspektivet men också under avsnittet Miljöanalys. Handlingsplanen inom området gäller perioden Under 2011 har ett verktyg i måttdatabasen installerats som ska kunna mäta avtalstroheten mot ramavtal vilket gör att detta ska kunna följas upp under Måltalet för köptrohet är satt till 95 %. I samband med årets granskning har synpunkter framförts att rapporten ur måttdatabasen är trubbig då den bland annat mäter på leverantör och inte på upphandlad vara. Vi noterar också att en gemensam inköps- och upphandlingspolicy för Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland antogs i juni Vid tidpunkten för vår granskning är det fortfarande den tidigare beslutade policyn som ligger bland styrande dokument. Landstingsstyrelsen ska enligt beslutet ta fram riktlinjer till policyn. Några nya riktlinjer finns inte antagna vad vi har kunnat finna. Policyn anger i princip ingenting kring inköp. Till skillnad mot vad som befarades i 2010 års årsredovisning så har interna miljörevisioner kunnat genomföras. Detta innebär att certifiering av miljöledningssystemet påbörjas under våren 2012 enligt ISO Miljöprogram för Landstinget Sörmland samt tillhörande handlingsplan LS 8/2009 ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 19(30)

27 Ekonomiperspektiv För ekonomiperspektivet finns i budgeten för 2011 ett strategiskt mål - att landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Dessutom finns landstingets resultatmål i Budget 2011 som anger att resultatet ska vara minst 0,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Landstingets resultat är negativt, -111,8 mnkr, vilket innebär att vare sig det strategiska målet eller resultatmålet uppnåtts. Vid beräkning av balanskravsresultatet uppgår det till -13,0 mnkr. Årets utfall för Länssjukvårdsnämndens verksamhet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen är ett underskott på -264 mnkr mot budgeterat -150 mnkr, budgetavvikelse -114 mnkr. Den ursprungliga budgeten för 2011 var -40 mnkr. I juni 2011 beslutade landstingsfullmäktige att resultatkravet för Länssjukvårdsnämnden skulle fastställas till -150 mnkr, en revidering med mnkr. Åtagandet för hälso- och sjukvården inom det strategiska målet är att leda och styra verksamheten så att stabil utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Åtagandet och det strategiska målet uppfylls inte med årets negativa resultat. På uppdrag av Landstingsstyrelsen har Länssjukvårdsnämnden avlämnat rapport och uppföljning av vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder som planeras för att på sikt komma tillrätta med Hälso- och sjukvårdens ekonomi. I avrapporteringen till Landstingsstyrelsen har Länssjukvårdsnämnden sagt att stoppaket, åtgärdsplan samt uppstramad intern uppföljning ska leda till förbättrad ekonomisk situation. I sin årsredovisning rapporterar nämnden att de ekonomiska effekterna har varit marginella i 2011 års siffror. I november 2011 beslutade Landstingsfullmäktige om en revidering av budget 2012, där Länssjukvårdsnämnden får ett nettotillskott på 165 mnkr. Vi noterar att det i budget 2011 finns en tabell med finansiella nyckeltal för budget och planperioden vilka vi inte kan se återrapporteras samlat i årsredovisningen. Specifik avrapportering I årsredovisningen finns avrapportering av särskilda uppdrag kring de policys som landstingsfullmäktige har antagit under år policy för ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 20(30)

28 funktionsnedsättning 12 och HBT-policy 13. Avrapporteringen avser, per förvaltning, pågående arbete med att implementera respektive policy. Vår bedömning är att de aktiviteter som rapporteras främst avser målen för medborgare/brukare och i mindre utsträckning aktiviteter för att nå inriktningsmålen som riktar sig mot de anställda. Granskning av räkenskaper 2011 Granskning av landstingets bokslut innebär att samtliga förvaltningar granskas först. Granskningsrapporter avseende dessa granskningar har redovisats separat till respektive nämnd, förvaltningschef och landstingets tjänstemannaledning. Därefter granskas landstingets samlade bokslut inklusive bolag och stiftelser. Granskningen syftar till att pröva om nämndens årsredovisning ger en rättvisande bild av ställning och resultat. Rättvisande innebär att balans- och resultaträkningens poster är; materiellt rätt (alla poster i resultat- och balansräkningen är fullständigt redovisade och tillhör förvaltningen) formellt rätt (den kommunala redovisningslagen, KRL, samt landstingets regler och anvisningar har tillämpats) rätt periodiserade (alla poster avser redovisningsåret) Vårt intryck av förvaltningarnas och landstingets bokslut är att de i allt väsentligt är upprättade enligt gällande instruktioner. Vår bedömning är att dokumentationen till boksluten hos förvaltningarna har förbättrats. Förbättringsområden kvarstår framförallt kring dokumentation för balansposter hos de resultatenheter som inte är egna förvaltningar, projekt samt för dokumentationen avseende landstingets samlade bokslut. 12 LF 68/2010 Policy för funktionsnedsättning 13 LF 69/2010 HBT-policy ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 21(30)

29 Noterat Inom flera nämnder/förvaltningar finns balansposter avseende projektmedel där rutiner för värdering på bokslutsdagen och dokumentation bör kunna utvecklas ytterligare. Detta i syfte att; säkerställa att rutinen Redovisning av projekt med externa medel följs för alla projekt med externa medel fånga upp kostnaderna, framförallt på nedlagd tid. Detta för att identifiera de verkliga överskotten för landstingets del. bevaka att eventuella överskott av projekt inte ligger kvar längre än överenskommet. Inom Habilitering och Hjälpmedel finns en reservation om 2,5 mnkr för beställda skickade AST 14 -utredningar. Reservering har gjorts i och med att utredningen skickades iväg. Att periodisera för samtliga skickade utredningar som interimsskuld i sin helhet är, enligt vår bedömning, inte god redovisningssed. Upplupen kostnad avser varor eller tjänster som har mottagits respektive utförts men som ännu inte betalats, fakturerats eller blivit föremål för formell överenskommelse med leverantören. Habilitering och Hjälpmedel har också reserverat 100 tkr som upplupen kostnad som avser innehållen ersättning för habiliteringsverksamheten av erhållet landstingsbidrag enligt en intern prestationsersättningsmodell. Båda dessa reserverade kostnader borde, enligt landstingets interna regelverk, behandlats via resultatöverföring 15 det vill säga redovisas som överskott under 2011 och därmed som positivt eget kapital. Därefter kan nämnden besluta att använda medel för tillfälliga satsningar med mera. Nämnden kan även ha ett motsvarande internt regelverk som reglerar resultatöverföring för interna resultatenheter som till exempel prestationsersättningen ovan. Hjälpmedelscentralens nettokostnad för inventeringsdifferenser 2011 uppgår till 2,8 mnkr. För 2010 uppgick de till 3,2 mnkr. Felkällor har identifierats och åtgärder har vidtagits för att minimera differenserna. Under året har en nulägesbeskrivning av lagerhanteringsrutiner genomförts där flöden 14 Autismspektrumtillstånd 15 Landstingsfullmäktige 126/2010, Landstingsbudget 2011, (s. 43) ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 22(30)

30 beskrivs och förbättringsområden identifierats, där syftet är att förbättra och effektivisera lagerprocesserna. Arbetet fortskrider under Landstinget har en fordran på Kommuninvest, ett förlagslån. I bokslutet har den upplupna intäktsräntan på 4 mnkr inte bokats upp vilket innebär att landstingets resultat skulle ha varit 4 mnkr högre. Kontrollinventeringar av kassor har genomförts till viss del under 2011 av Samlad Redovisning för hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Regionsjukhuset Karsudden. Rutinen att någon som inte är involverad i kassahanteringen bör fortsätta att utvecklas ur intern kontrollsynpunkt. Ingående beslutat bidrag till infrastruktur, 344,3 mnkr (332,7 mnkr) har omräknats enligt avtalat index med 11,6 mnkr enligt underlag. Landstinget har valt att redovisa bidraget via balansräkningen vilket innebär att avskrivning kommer att ske från och med det år första utbetalningen av bidraget görs, det vill säga år Avskrivning får ske under maximalt 25 år. Inom FM-enheten noteras, likt föregående år, att fakturor från Sörmland Landstingsservice AB saknar uppgift om leverenstidpunkt vilket ska framgå. Resultaträkning Nedan kommenteras ett antal kostnadsslag på förvaltningsnivå. Beloppen som anges under respektive rubrik kommer från respektive förvaltnings resultaträkning. Resultaträkningen i landstingets årsredovisning har stämts av mot rapport ur landstingets ekonomisystem. Respektive förvaltnings resultaträkning har stämts av mot ekonomisystem och respektive årsredovisning, samt via stickprov att landstingets resultaträkning stämmer med summan av förvaltningarnas. Beloppen som redovisas i landstingets årsredovisning avser beloppen före konsolidering av Regionförbundet Sörmland och aktiebolag. Utomlänsvårdskostnader Utomlänsvårdskostnaderna 2011 inom hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksam inom Länssjukvårdsnämnden överstiger budget med drygt 5 mnkr understeg kostnaden både föregående års utfall och budget vilket var ett trendbrott. I år ökar åter kostnaderna, + 6,5 %. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 23(30)

31 600 Budget respektive kostnader för utomlänsvård mkr Utf all Budget Till Länssjukvårdsnämndens årsredovisning finns en bilaga som enbart behandlar kostnaden för utomlänsvård. Den redogör tydligt för hur olika typer av utomlänsvård har utvecklats. Analysbilagan har upprättats av den analysgrupp som finns för utomlänsvårdskostnader. I balansräkningen finns en skuldpost för ännu ej fakturerad utomlänsvård på tkr ( tkr). Samma princip som tidigare har använts det vill säga bedömningen av ej fakturerad vård fördelas ut i förhållande till hur stor del av årets utomlänsvårdskostnad som belöper på basenheten. Att reserven är lägre än tidigare år beror på ändrade redovisningsrutiner som leder till en snabbare hantering av inkomna fakturor. Vid februari månads utgång var drygt 37 mnkr av reservens 55 mnkr förbrukad. Motsvarande siffra för år 2010 var 43,2 mnkr av reservens 77,8 mnkr. Reserven bedöms vara rimlig. Receptläkemedel Kostnaderna för receptläkemedel, inom Länssjukvårdsnämnden, har ökat med 1,6 % (-8,3 %) jämfört mot föregående år tkr ( tkr). Kostnaden överstiger budget med drygt 15 mnkr. För 2010 berodde minskningen på att budgeten för Privata vårdgivare inte längre redovisas ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 24(30)

32 inom ramen för hälso- och sjukvården. Med justering för detta hade kostnaden för år 2010 ökat med 3 %. För kostnadsuppföljning av läkemedel (recept och övriga) finns en analysgrupp bestående av två ekonomer och en apotekare från läkemedelskommittéen. Labkostnader Kostnadsökningarna, inom Länssjukvårdsnämnden, fortsätter avseende lab, tkr ( tkr). Under 2011 har ökningen varit 4,5 %. Motsvarande ökning för 2010 var 8 % och för %. Kostnadsbudgeten överskrids med drygt 15 %, 31 mnkr. Nettokostnaden för länssjukvården är för år mnkr och för år 2010 ca 157 mnkr. Externa intäkter för lab under år 2011 är 64 mnkr mot för år mnkr. Även för labkostnader finns numer en analysgrupp motsvarande de som finns för läkemedel och utomlänsvård. Kostnader för inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal inom Länssjukvårdsnämnden har ökat från 36,8 mnkr till 44,4 mnkr. En ökning med drygt 20 %. Den arbetade tiden för inhyrd personal har ökat med 65 % enligt lönekostnadsanalysen, från timmar till timmar. Detta ger en genomsnittlig kostnad per timme år 2011 på 1032 kr och för år kr, det vill säga en minskning med drygt 37 %. Kostnaden för inhyrd personal inom Primärvårdsnämnden har ökat från 51 mnkr till 54 mnkr dvs. 6 %. Samtidigt har arbetad tid minskat från timmar till timmar. Detta ger en genomsnittlig kostnad per timme år 2011 på kr och för år 2010 var motsvarande siffra 927 kr. Enligt uppgift ingår i en del fall kostnader för jour och beredskap där tiden inte registreras. Detta innebär kostnadsökning utan att timmarna ökar. Totalt inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, inom både Länssjukvårdsnämnden och Primärvårdsnämnden, bedöms årets reserveringar för kostnader för inhyrd personal som tillräckliga vilket tyder på att rutinerna förstärkts. Revisionen har tidigare framfört att rutinen för att mäta timmar behöver förstärkas. Enligt ekonomichef så skärptes rutinerna under 2010 men de är fortfarande manuell hantering för att fånga upp timmar för inhyrd personal för uppföljning. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 25(30)

33 Ränteintäkter Enligt Redovisningstekniska anvisningar för 2011 års bokslut ska räntor beräknas för varje förvaltning utifrån det nyttjade kapitalet och att LLS/ekonomi bokför räntan. Primärvårdsnämnden har inte fått någon ränteintäkt för sina tillgodohavanden. Primärvårdsnämndens bankmedel på balansdagen den 31/ var 73 mnkr. Balansräkning Beloppen avser landstingets balansräkning före konsolidering av Regionförbundet Sörmland och aktiebolag. Vi har stämt av att respektive förvaltnings balansräkning enligt redovisningen överensstämmer med respektive årsredovisning, samt via stickprov att landstingets balansräkning stämmer med summan av förvaltningarnas. Balansräkningen för landstinget är även avstämd mot rapport ur ekonomisystemet. Uppställningen av balansräkningen och notanteckningarna följer i princip samma form som tidigare vilken introducerades år Den synes i stort motsvara uppställningen enligt Lag om kommunal redovisning. Belopp anges för taxeringsvärden som åsatts vissa av landstingets fastigheter, däremot framgår inte dessa fastigheters bokförda värde. Av not 25, Leasing, framgår, liksom föregående år, att ingångna avtal för lokalhyror inte sammanställts och värderat. Uppgift saknas om vad anledningen till detta är. Nedan kommenteras några större belopp i balansräkningen. Föregående års värden redovisas inom parentes. Materiella anläggningstillgångar 1 522,3 mnkr (1 505,0 mnkr) En plan för planerad och genomförd inventering ska finnas tillgänglig enligt de redovisningstekniska anvisningarna. Detta har tagits fram under 2011 av Samlad redovisning, som har i uppgift att samordna och initiera fysisk inventering. Enligt planen ska inventering ske regelbundet och samtliga verksamheter ska omfattas under en 3-årsperiod. Årets anskaffningar, avyttringar och utrangeringar av objekt finns specificerade och dokumenteras samlat på övergripande landstingsnivå. Årsrapporten från anläggningsregistret har stämts av mot landstingets samlade årsredovisning. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2011\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :21 SID 26(30)