LANDSTINGET SÖRMLAND

Transkript

1

2

3

4 Revisionen DATUM DIARIENR RE-REV REVISORERNAS REDOGÖRELSE för resultatet av revisionen 2009 i LANDSTINGET SÖRMLAND Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR H:\Revisionskontoret\GEMENSAM\BOKSLUT, BUDGET\BOKGRRAP\2009\Landstinget\Första sida redogörelsen.doc Utskriftsdatum: SID 1(1) 31 13:44

5 DATUM DIARIENR RE-REV Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Revisionens granskningar Medborgarperspektiv... 5 Återrapportering av genomfört uppdrag på olika nivåer...5 Uppföljning fullmäktigebeslut...7 Aktiebolag och förbund...9 Ägarstyrning...10 Verksamhetsperspektiv Intern kontroll...11 Personalperspektiv Avstämning mål...14 Ekonomiperspektiv God ekonomisk hushållning...15 Finansiella mål...15 Balanskravet...15 Granskning av räkenskaper Bilagor Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel hemsida ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 1(23)

6 DATUM DIARIENR RE-REV REVISORERNAS REDOGÖRELSE 2009 Sammanfattning Årets samlade rapportering ger i stort en rättvisande bild av Landstinget Sörmlands verksamhet, resultat och ställning. Vår bedömning utifrån årets granskning är att verksamheten i allt väsentligt bedrivits ändamålsenligt och på ett sätt som är ekonomiskt tillfredsställande. Resultatet enligt årsredovisningen är i huvudsak förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige beslutat. Den interna kontrollen bedöms sammantaget som tillräcklig. Revisorerna vill från årets granskning lyfta fram följande: Enligt Åtgärdsplan för en ekonomi i balans skulle ytterligare åtgärder preciseras under 2009 för besparingar på 110 mnkr. Vi har inte kunnat finna något beslut eller någon rapportering gällande detta. Liksom tidigare år klarar hälso- och sjukvården inte heller under 2009 att uppfylla den nationella vårdgarantin. Dock har verksamheten under 2009 nått de nationella mål som sattes upp inom ramen för den så kallade Kömiljarden. Årsredovisningen innehåller analyser och kommentarer kring vilka åtgärder som planeras eller redan har vidtagits för att förbättra måluppfyllelsen för den nationella vårdgarantin. Tandvårdsstödet Effica och Effica Reporter, som används av Folktandvården Sörmland, är idag mindre sårbart och vår bedömning är att den interna kontrollen har förstärkts. Då rutinerna kring kassaavstämning inte fungerat fullt ut får vi återkomma under 2010 till ett ställningstagande kring i vilken utsträckning rutinerna fungerar tillfredsställande. Dammsdal, Habilitering och Hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen har inte klarat att bedriva verksamhet inom, av fullmäktige, fastställda ekonomiska ramar. Dammsdal redovisar ett resultat som är 154 tkr lägre än budget. För Habilitering och Hjälpmedel och Hjälpmedelscentralen är resultatet 1,2 mnkr respektive 2,8 mnkr lägre än budget. Vi noterar att de landstingsövergripande analyserna har förbättrats. Vår bedömning är att utvärderingar och egna analyser av den rapportering som begärs in av Landstingsstyrelsen och Landstingets ledningsstab går att utveckla ytterligare för att göra uppsiktsarbetet mer ändamålsenligt och effektivt. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 2(23)

7 DATUM DIARIENR RE-REV Bakgrund Revisorernas granskning av verksamheten under 2009 har utförts i enlighet med kommunallag, god revisionssed och revisionsreglemente. Revisorerna granskar all verksamhet som bedrivs inom styrelsens, nämndernas och fullmäktigeberedningarnas verksamhetsområden. Revisorerna granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företag och stiftelser även verksamheten i de av Landstinget Sörmland ägda företagen och förvaltade stiftelserna. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningarna under året har utförts enligt den granskningsplan som upprättats av revisorerna i samråd med Landstingsfullmäktiges presidium. Granskningsplanen har baserats på en bedömning av väsentlighet och risk. Revisorerna biträds av sakkunniga i sitt arbete. Under denna period har dessa liksom föregående år bestått av ett eget revisionskontor samt externa konsulter. Kultur & Utbildning i Sörmland och Service har granskats av Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Habilitering och Hjälpmedel, Sjuk- och behandlingsresor, Dammsdal, Hjälpmedelsverksamheten och Patientnämnden har granskats av Ernst & Young. Granskning av de gemensamma nämnderna, Hjälpmedelsnämnd respektive Patientnämnd, utförs av landstinget även på uppdrag av kommunerna i länet. Planering och utvärdering av detta uppdrag sker tillsammans med kommunernas revisorer. För Gemensam nämnd för delar av länssjukvård och service mellan Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland, i dagligt tal kallad DU-nämnden är Landstinget Sörmland värdlandsting. Granskning av DUnämnden har genomförts av Landstinget Sörmlands revisorer, och avrapporterats till revisorerna i Landstinget Västmanland. Landstinget i Uppsala län är värdlandsting för den gemensamma Varuförsörjningsnämnden som har bildats av landstingen i Dalarna, Västmanland, Örebro, Uppsala län och Sörmland. Granskningen av denna nämnd utförs av Landstinget i Uppsala län som sedan avrapporterar till de övriga landstingens revisorer. Vid granskning av Nämnden för Kultur, Utbildning och Friluftsverksamhet har inte Leif Jilsmo deltagit på grund av jäv. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 3(23)

8 DATUM DIARIENR RE-REV Revisionens granskningar 2009 Nedan görs en kort sammanfattning av de granskningar som revisorerna genomfört och avrapporterat under året. Exemplar av rapporterna finns tillgängliga på revisionskontoret samt på revisionens hemsida. Granskning Årsbokslut och verksamhetsberättelse 2008 Revisorernas redogörelse 2008 Bedömning delårsrapport 2009 Implementering av det etiska programmet Arbetet med de interna kontrollplanerna Valutasystemet IVAR Uppföljning av politisk styrning av Samverkansnämnden IK-granskning Köp av konsulttjänst inom ramen för miljösatsning på vindkraftverk Sammanfattning Granskning av resultat- och balansräkningar samt verksamhetsberättelser per förvaltning Granskning av resultat- och balansräkning samt verksamhetsberättelse Översiktlig granskning av delårsrapporten per 31 augusti 2009 innefattande revisorernas bedömning av måluppfyllelse i enlighet med lagkrav gällande god ekonomisk hushållning Inom ramen för uppföljning av fullmäktigebeslut har implementeringen av det etiska programmet granskats Granskning avseende hur arbetet med och utvecklingen av de interna kontrollplanerna ser ut i Landstinget Sörmland Granskning av hantering av redovisning, intern kontroll och styrning gällande IVAR (Integrerat Valuta Aktie och Räntesystem) En uppföljning av granskningen från 2006 av hur styrningen av Samverkansnämnden fungerar Löpande verifikationsgranskning vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Regionsjukhuset Karsudden, Folktandvården Sörmland samt Landstingets Ledningsstab Granskning av hanteringen i samband med köp av konsulttjänst ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 4(23)

9 DATUM DIARIENR RE-REV IK Landstingsstyrelsens beslut Verksamhetsgenomgångar inom hälso- och sjukvården Projektstyrning IK Upphandlingsenheten Tandvårdsenheten uppdrag och mål En granskning för att följa upp hur beslut tagna i Landstingsstyrelsen hanterats, efterlevts och i förekommande fall implementerats Inledande granskning och jämförelse av hur länets akutmottagningar är organiserade och hur verksamhetsuppdragen ser ut och följs upp En uppföljning av en granskning från 2005 gällande rutiner och arbetssätt för hantering av landstingets projektverksamhet En granskning av Upphandlingsenhetens efterlevnad av Upphandlingspolicy och riktlinjer, följsamhet mot regler för delegation och avtalstecknande samt eventuella ansvaret för att informera i organisationen kring mutor/jäv En granskning av hur enhetens uppdrag är formulerat samt vilka mål och riktlinjer som finns för verksamheten Medborgarperspektiv Återrapportering av genomfört uppdrag på olika nivåer Förvaltningarnas/nämndernas årsredovisning Årsredovisningen utgör förvaltningarnas/nämndernas återrapportering till Landstingsstyrelsen över hur uppdraget för 2009 har genomförts. Landstingets Ledningsstab har i Anvisningar till Nämndens årsredovisning för 2009 angivit hur denna ska disponeras samt vilka obligatoriska delar som skall ingå. Liksom tidigare har en tvingande dokumentmall bifogats anvisningarna. Vår genomgång av hur anvisningarna följts omfattar, i detta avsnitt, endast om årsredovisningarna innehåller en avrapportering, inte hur uppdragen har genomförts. Samtliga årsredovisningar följer i allt väsentligt gällande anvisningar och verksamheterna belyses i enlighet med de fyra perspektiven. Enligt anvisningarna ska en avstämning göras där förvaltningen presenterar i ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 5(23)

10 DATUM DIARIENR RE-REV vilken utsträckning man lyckats uppnå de mål som Landstingsfullmäktige fastställt och om något mål inte har uppnåtts ska planerade åtgärder presenteras. Samtliga årsredovisningar innehåller en avstämning av hur förvaltningen lyckats uppnå de mål som fullmäktige fastställt, enligt anvisningarna. I två av årsredovisningarna är det en blandning av fullmäktiges mål och nämndens mål, eller att det saknas ett antal av fullmäktiges mål. En förbättring jämfört med tidigare är att Landstingets Ledningsstab nu upprättar en årsredovisning. Den innehåller dock inte någon balansräkning eller samlad resultaträkning. Liksom föregående år vill vi lyfta fram årsredovisningen för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som ett gott exempel, men även årsredovisningen för Habilitering och Hjälpmedel utgör bra exempel. Förvaltningsberättelsen Förvaltningsberättelsen utgör en del av landstingets årsredovisning enligt lagen om kommunal redovisning (KRL) vid sidan av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och sammanställd redovisning. I årets årsredovisning finns, till skillnad från tidigare år, ett separat avsnitt som benämns Förvaltningsberättelse, vilket är bra. Avsnittet innehåller tydlig information om väsentliga händelser under året och bedömning inför framtiden. Förvaltningsberättelsen kan utvecklas ytterligare inom följande områden. Vi noterar att i avsnitten Medborgarperspektiv och Verksamhetsperspektiv är det bara hälso- och sjukvårdens verksamhet som beskrivs. Förvaltningsberättelsen ska vara styrelsens översikt och analys av utvecklingen inom alla verksamhet inom landstinget även den verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Förvaltningsberättelsen ska, enligt KRL, innehålla upplysningar om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den upplysningen har landstinget valt att redovisa i bilaga till årsredovisningen, bilaga 3. Hänvisning till bilagan saknas i förvaltningsberättelsen. Enligt KRL ska en samlad redovisning av landstingets investeringsverksamhet finnas i förvaltningsberättelsen. Detta saknas men framgår under ekonomiavsnittet längre fram i årsredovisningen. I förvaltningsberättelsen skulle också rapporteringen kring måluppfyllelsen kunna utvecklas både vad gäller de finansiella målen som de av fullmäktige beslutade verksamhetsmålen. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 6(23)

11 DATUM DIARIENR RE-REV Miljöredovisning Under 2009 har Landstingsstyrelsen antagit Miljöprogram Tre miljömålsområden är beslutade. Dessa är Effektivt miljöarbete, Klimatpåverkan och Kemikalier och läkemedel. Till varje miljömålsområde finns uppsatta mätbara miljömål. I bilaga till årsredovisningen (bilaga 7) finns Miljöredovisning Den redovisar nyckeltal för respektive mål inom miljöområdet. Dessutom finns i årsredovisningen en beskrivning av vad som skett både inom det landstingsövergripande och det förvaltningsspecifika miljöarbetet. Redovisningen är väl strukturerad och överskådlig men vi saknar redovisning av åtgärder i de fall där mål inte uppnås samt någon form av sammantagen utvärdering av miljöarbetet under året. Vi har heller inte kunnat finna någon rapportering av statistik från Landstingets Ledningsstab. Uppföljning fullmäktigebeslut Avrapportering mål och specifika uppdrag Revisorerna gör årligen uppföljning av hur fullmäktigebeslut hanteras och rapporteras. Vi konstaterar, liksom för tidigare år, att genomförandet av det som i Budget 2009 angetts som mål och specifika uppdrag rapporteras tillbaka till fullmäktige i form av bilaga till årsredovisningen. Bilagan bygger på de årsredovisningar som varje nämnd/förvaltning avger till Landstingsstyrelsen. Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska, i en separat bilaga till årsredovisning, nämndernas/förvaltningarnas samtliga specifika uppdrag och mål avrapporteras både i ord och med grad (0-3) av måluppfyllelse. I de fall målet bedöms enbart delvis bli uppfyllt under verksamhetsåret alternativt inte påbörjats under verksamhetsåret (1 respektive 0) ska kommentarerna belysa bakgrunden till den bristande måluppfyllelsen. Revisorerna har tidigare framfört synpunkten att vi saknat en, från Landstingsstyrelsen, övergripande analys över måluppfyllelse. I årets årsredovisning finns en sammanställning av hur måluppfyllelsen ser ur både totalt för landstinget men också för enskilda förvaltningar. Årsredovisningen presenterar också fem mål/uppdrag vilka inte påbörjats under För tre av dessa anges orsaken i årsredovisningen. För resterande två; Delta i arbetet med översynen av landstingets styrande dokument respektive Landstingsstyrelsen ska arbeta fram en kollektivtrafikplan, finns ingen närmare förklaring till varför inget har skett. Det vi saknar är en tydligare utvärdering av i vilken utsträckning Landstingsstyrelsen är nöjd med måluppfyllelsen. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 7(23)

12 DATUM DIARIENR RE-REV Åtgärdsplan samt krav på förbättrat resultat Vår granskning gällande uppföljning av fullmäktigebeslut har under året koncentrerats till Åtgärdsplan för ekonomi i balans, LF 106/08, samt kravet på resultatförbättring som Landstingsfullmäktige beslutade om i samband med att årets första tertialrapport behandlades, LF 90/09. Under avsnittet Förvaltningsberättelse finns en tabell som visar nämndernas lägesrapporter av hur Åtgärdsplan för en ekonomi i balans enligt LF 106/08 har uppfyllts hitintills. I bilaga redovisas dessutom en lägesrapport för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens besparingsprojekt. Av tabellen framgår att de besparingar som återstår att konkretisera för förvaltningarna är 5 mnkr för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och 3,4 mnkr för Habilitering och Hjälpmedel. Dessutom kvarstår de 110 mnkr för vilka Landstingsstyrelsen, enligt Landstingsfullmäktiges beslut skulle precisera besparingsåtgärder under Vi har inte kunnat finna något beslut eller någon rapportering kring vad som kommer att ske för att uppnå besparingen på 110 mnkr. Vi har heller inte kunnat finna någon återrapportering över det uppdrag, kring arbetsmiljösituationen inom Kultur & Utbildning, som Service fick i samband med åtgärdsplanen. Uppdraget gällde arbetsmiljösituationen för den personal inom Kultur & Utbildning som berörs av att ombyggnationen av konsthallen i Nyköping som inte skulle komma att inledas som planerat. I samband med Landstingsfullmäktiges behandling av tertialrapport fick förvaltningarna ett krav på ett nytt förväntat resultat. För detta finns inte en lika tydlig redovisning av i vilken utsträckning förvaltningarna lyckats. Dock visar vår sammanställning att samtliga förvaltningar, förutom Service, Dammsdal samt Habilitering och Hjälpmedel når det förbättrade resultatkravet. För Service är avvikelsen 2,7 mnkr, för Dammsdal 1,2 mnkr och för Habilitering och Hjälpmedel 2,3 mnkr. De två senare når inte heller sina resultatmål enligt budget. Tillgänglighet Vi noterar att hälso- och sjukvården inte heller under 2009 uppfyller målet om att uppnå den nationella vårdgarantin. Dock har verksamheten under 2009 nått de nationella mål som sattes upp inom ramen för den så kallade Kömiljarden. Detta har också lett till att Landstinget Sörmland fått ett tillskott med 29,5 mnkr under 2009 vilket i sin helhet tillgodoförts hälsooch sjukvården. Årsredovisningen innehåller analyser och kommentarer kring vilka åtgärder som planeras eller redan har vidtagits för att förbättra måluppfyllelsen för den nationella vårdgarantin. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 8(23)

13 DATUM DIARIENR RE-REV Aktiebolag och förbund Landstingets revisorer granskar årligen och i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom landstinget. Detta innebär att revisorerna, genom de revisorer och lekmannarevisorer som utsetts i aktiebolag och förbund även granskar den verksamhet som bedrivs utanför nämndernas verksamhetsområden. För aktiebolag utses auktoriserade alternativt godkända revisorer. Dessa granskar verksamheten, på uppdrag av bolagets ägare, utifrån bland annat aktiebolagslag och årsredovisningslag och lämnar sin revisionsberättelse till bolagsstämman. Lekmannarevisorer utses sedan 1999, ur kretsen av de förtroendevalda, med uppdraget att enligt aktiebolagslagen granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Till följd av en ändring i kommunallagen 2006 förtydligades revisorernas roll i avlämnande av revisionsberättelser för denna typ av verksamhet. Detta innebär att revisionsberättelser, inkluderande de sakkunnigas rapporter, för Länstrafiken Sörmland AB, Regionförbundet Sörmland och Samordningsförbundet RAR samt det nybildade Sörmland Landstingsservice AB skall fogas till revisorernas berättelse. För 2009 års granskning har vid upprättande av detta dokument revisionsberättelsen för Sörmland Landstingsservice AB ännu ej inkommit till landstingets revisorer. Landstingsfullmäktige ska vid ett och samma tillfälle kunna behandla årsredovisning samt revisionsberättelser, granskningsrapporter och rapporter avseende revision i samtliga landstingskommunala bolag, oavsett associationsform. Detta innebär att alla revisionsberättelser för bolag och förbund samt granskningsrapporter från bolagens lekmannarevisorer avseende bolag måste finnas tillgängliga vid avlämnandet av Revisorernas redogörelse. Därmed ges fullmäktige möjlighet att, i fråga om de landstingsägda bolagen, ge ombud på bolagsstämman eventuellt erforderliga direktiv. Detsamma gäller de som valts att representera landstinget i förbund. Detta innebär också att bolagsstämma alternativt fullmäktige som har att besluta om ansvarsfrihet i landstingsägt bolag/förbund ska göra detta efter Landstingsfullmäktiges behandling av årsredovisningen. En översyn av rutinerna och tidsplaneringen för denna hantering genomfördes under 2008 och rutinerna har förbättrats. Övriga bolag och intresseföreningar Förutom ovan nämnda bolag och förbund har Landstinget Sörmland mindre intressen i Sörmlandsturism AB, Svealandsbanan AB och Sjukvårdsrådgivningen SVR AB. Mindre intressen finns även i ett antal ekonomiska föreningar, däribland Kommuninvest. Revisionsberättelser för ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 9(23)

14 DATUM DIARIENR RE-REV dessa bifogas inte denna redogörelse eftersom landstingets revisorer bedömt Landstinget Sörmlands engagemang som mindre betydande i frågan om helheten på landstingets åtagande. Ägarstyrning Revisorerna har sedan ett antal år tillbaka i sin redogörelse påpekat att övergripande ägarpolicy och specifika ägardirektiv saknas. I första hand har då egna aktiebolag avsetts. Av stor vikt är också att styra landstingets engagemang i önskvärd riktning inom de områden där landstinget utgör delägare eller i övrigt har engagemang i mer eller mindre omfattning. Hel- och delägda aktiebolag Under 2009 har beslut tagits om bolagisering av landstingets serviceverksamhet, Sörmland Landstingsservice AB, och för detta bolag har utformats och fastställts bolagsordning och ägardirektiv. Sörmland Landstingsservice AB har dock inte bedrivit någon verksamhet under 2009 utan denna överfördes i och med årsskiftet 2009/2010. Vi har noterat att det vid utgången av 2009 saknas avtal som reglerar mellanhavanden mellan landstinget och det nybildade bolaget. Vid Landstingsfullmäktige i mars 2010 ( 30) beslutades en modell för styrning av landstingets bolag. Den innehåller en övergripande bolagspolicy samt ett antal övriga styrdokument. Revisorerna ser positivt på det som skett och kommer att fortsätta att följa arbetet med att utveckla formerna för ägarstyrning. Olika förbund och övriga forum På motsvarande sätt föreligger behov av styrning och uppföljning av landstingets engagemang i olika förbund och övriga forum där landstinget utser ledamöter att representera landstinget och som bedrivs utanför landstingets egen nämndorganisation. Vid en inventering, som genomfördes under 2008, av omfattningen av sådana engagemang har revisorerna kunnat identifiera ett 50-tal uppdrag av olika art och dignitet. En stor del av dessa är inte förknippade med landstingets huvuduppdrag, vilket innebär att Landstingsfullmäktige i detta avseende endast ombesörjer val av ledamöter eller revisorer till dessa forum. Exempel på sådana organ är domstolar, skattenämnder etc. Exempel på revisionsuppdrag är stiftelser, bolag, etc. Vid ca 20 av det 50-tal uppdrag som revisorerna identifierat väljer Landstingsfullmäktige alternativt Landstingsstyrelsen ledamöter att representera landstinget. De mest omfattande uppdragen utgörs av Regionförbundet Sörmland, Mälardalsrådet och dess utskott, samt RAR. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 10(23)

15 DATUM DIARIENR RE-REV Exempel på andra uppdrag är Länsteaterföreningen, Bildningsförbund, Viltvårdsnämnd, olika vattenvårdsförbund etc. Inriktningen för landstingets engagemang i olika förbund och övriga forum bör på samma sätt som för bolag fastställas av Landstingsfullmäktige och följas upp via Landstingsstyrelsens försorg. Revisorerna anser det extra viktigt att Landstingsstyrelsen verkar för att en ägarpolicy fastställs och att en systematiserad ägarstyrning skapas vad avser Regionförbundet Sörmland då ett antal uppgifter som normalt ingår i landstingets åtagande överförts till regionförbundet att sköta. Verksamhetsperspektiv Intern kontroll Intern kontroll är ett samlingsbegrepp för alla de arbetssätt, verktyg, system och rutiner som syftar till att med rimlig säkerhet uppnå en effektiv verksamhet, följsamhet mot bland annat lagar och förordningar, policies samt politiska beslut, och tillförlitlig återrapportering. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom styrelse och nämnder är tillräcklig. Revisorernas bedömning för 2009 är att landstinget i allt väsentligt har fungerande interna kontrollverktyg. Vid den uppföljning som revisionen genomfört under 2009 av utvecklingen av nämndernas interna kontrollplaner mellan åren 2008 och 2009 framfördes följande; De interna kontrollplanerna har i flera fall samma inriktning som tidigare trots att kontrollarbetet under 2008 inte visat på några väsentliga brister. I vissa fall finns det en risk för att personer kan komma att kontrollera sitt eget arbete. Det är oklart på vilket sätt Landstingsstyrelsen informerar sig om hur den interna kontrollen fungerar i de landstingskommunala företagen. Inriktning, bedömning och prioritering av kontrollernas omfattning och utformning bör göras utifrån en dokumenterad väsentlighetsoch riskanalys. Kretsen av personer involverade i arbetet med den interna kontrollen bör utökas och finnas i hela verksamheten. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 11(23)

16 DATUM DIARIENR RE-REV Vi ser positivt på det arbetssätt som använts inom Habiliterings- och Hjälpmedelsförvaltningen under året. Det vill säga att enhetschefer från verksamheter inom förvaltningen har utfört granskning av kontrollmoment utanför sina ordinarie verksamhetsgränser. Vi har i samband med årets bokslutsgranskning noterat att landstingets centrala anvisningar beträffande vilka krav som ställs på dokumentation av genomförda kontroller bör utvecklas och förtydligas. Enligt anvisningen Bilaga redovisningstekniska anvisningar bokslut, dokumentation m m, vilken ges ut av Ekonomienheten, ska den dokumentation som finns kring utförda kontroller enligt beslutad intern kontrollplan finnas tillgänglig när verksamhetsberättelsen är klar. Av dokumentationen ska framgå; Vad som kontrollerats Vem som utfört kontrollen När kontrollen gjorts Vilka slutsatser som dragits Till vem det rapporterats När rapportering skett Trots detta har vi uppmärksammat att samlad dokumentation av genomförda kontroller ofta saknas ute på förvaltningarna. Den mall för dokumentation vilken används inom Landstingets Ledningsstab bör kunna användas inom hela organisationen. Vi kommer att fortsätta följa utvecklingen inom området. Delegationsordningen inom nämnden för Habilitering och Hjälpmedel En granskning har genomförts av delegationsordningen inom Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel. Revisionsfrågorna var om delegationsbestämmelserna är i harmoni med kommunallagen, synkroniserade med Landstingsstyrelsens, om ansvar och befogenheter är klart uppdelade mellan förtroendevalda och tjänstemän samt hur delegationsbestämmelserna tillämpas ur intern kontrollsynpunkt, t.ex. återrapportering, uppföljning och kontroll. Granskningen visar att nämndens delegationsordning behöver aktualiseras och renodlas. Delegationsordningen behöver vidare endast innehålla vad som delegeras. Hantering och rutiner fungerar tillfredsställande utifrån den verifiering som gjorts. Nämnden har en tillfredsställande struktur på sitt uppföljningsarbete utan att detta särskilt regleras i delegationsordningen. Sammantaget visar granskningen att nämnden har en god intern kontroll. Under 2010 kommer även en granskning att genomföras av ändamålsenligheten för Landstingsstyrelsens och övriga nämnders delegationsordningar. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 12(23)

17 DATUM DIARIENR RE-REV Förskrivning och återlämning av hjälpmedel för Hjälpmedelsnämnden En granskning har genomförts i syfte att bedöma om det finns ändamålsenliga och enhetliga rutiner för utlämning och återlämning av hjälpmedel till invånare i Södermanlands län. Slutsatsen efter genomförd granskning är att det finns tillfredsställande rutiner för förskrivning och återlämning av hjälpmedel. Nämnden kan överväga en mer omfattande enkät än vad som används för närvarande. Syftet med enkäten är att säkerställa att hjälpmedlen används på avsett sätt. Enkäten skickas varje år till ca 350 individer, vilket motsvarar ca 2,5 procent av antalet brukare. Urvalet styrs av födelsedag, alla födda en viss dag får en enkät och sedan varieras denna dag år efter år. Hittills har man gjort enkäten i nio år och fått ungefär samma resultat, dvs. 80 procent svarar och 95 procent av dem bekräftar riktigheten i de registrerade uppgifterna. Någon formell bortfallsanalys görs inte. Hittills har man nått ca en tredjedel av hela gruppen brukare. Stödpersonsverksamheten för Patientnämnden En granskning har genomförts i syfte att bedöma ändamålsenligheten i hur stödpersonsverksamheten bedrivs utifrån lagkrav, genomförande och uppföljning. Granskningen visar att stödpersonsverksamheten har en betydande omfattning och fungerar tillfredsställande. Många av de som är aktiva har varit det under lång tid. Genomgående har stödpersonen ett par uppdrag samtidigt. I intervjuer med ett flertal stödpersoner framkommer att de regelbundet deltar i utbildningsinsatser som anordnas av patientnämnden. Alla uppfattar dessa kurser som viktiga och utvecklande för uppdraget. Verksamheten följs upp av Patientnämnden månadsvis avseende ekonomin och varje tertial avseende ekonomi och verksamhet. Kanslichefen rapporterar pågående och avslutade uppdrag varje månad på patientnämndens sammanträden. Det finns tydliga interna rutiner på kansliet för budgetuppföljning och utbetalning av arvoden och resersättningar. Dessa följs. Frisktandvårdsavtalen Vid revisionen av 2008 framförde vi att en skriftlig utvärdering av Frisktandvårdsavtalen borde göras och under 2009 har en utvärdering skett. Den har främst jämfört om det finns några skillnader mellan fristandvårdskunder med styckpriskunder med avseende på vilka åtgärder som utförts samt om det finns någon skillnad inom tre utvalda ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 13(23)

18 DATUM DIARIENR RE-REV munhälsoområden. Utvärderingen har publicerats i Folktandvården Sörmlands personaltidning och varit uppe som informationsärende i nämnden men vi har inte kunnat finna att den diarieförts. Hantering av avtal och etableringar privata vårdgivare Revisionen granskade 2007 hanteringen av avtal och etableringar gällande privata vårdgivare och framförde då att en översyn bör göras som tydliggör var ansvaret för kontroll och uppföljning ligger och innebär samt säkerställer att Landstinget Sörmland har ett enhetligt och professionellt sätt att samverka med privata vårdgivare. Vi noterar att Hälsovalskansliet som Hälso- och sjukvårdsförvaltningen etablerade under 2009 är tänkt att vara den administrativa enhet som ska hantera dessa frågor. Hälsovalskansliet har efter etablering bytt organisatorisk enhet och är nu placerat under Landstingsstyrelsen och ingår i Landstingets Ledningsstab. Revisionen kommer att fortsätta följa utvecklingen inom området. Personalperspektiv Avstämning mål Av den rehabiliteringspolicy som Landstingsfullmäktige antog 2007 (LF 59/07) framgår tre övergripande mål som ska avrapporteras tertialvis. I årsredovisningen finns ett avsnitt som heter Uppföljning av de övergripande rehabiliteringsmålen. Där redovisas de tre mätbara mål som satts upp i policyn samt, för varje mål, hur väl landstinget lyckats. Rapporteringen är mycket tydlig och innehåller också ett visst mått av analys och åtgärder för att uppnå målen. För två av måtten kring sjukfrånvaro avseende de senaste 12 månaderna har kvalitetssäkrade uppgifter inte gått att ta fram ur personalsystemet. Det gäller antalet anställda med fler än 6 sjukfrånvarotillfällen samt antal nytillkomna fall med sjukfrånvaro överstigande 28 dagar. Omställningsarbetet inom landstinget har fortsatt under året. Enligt åtgärdsplanen som fastställdes av fullmäktige 2008 ska landstinget minska sin personalstyrka med 450 personer under de närmaste tre åren. Detta framgår också av de långsiktiga målen i Budget Under 2008 minskade antalet med 87 och under 2009 med ytterligare 49, tillsammans 136. Denna nettominskning består, enligt årsredovisningen, av en ökning av antalet tillsvidareanställningar med 83 och en minskning av antalet visstidsanställda med 219. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 14(23)

19 DATUM DIARIENR RE-REV Ekonomiperspektiv God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska budget innehålla mål och riktlinjer för verksamheten och ekonomin som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska, enligt kommunal redovisningslag, innehålla en utvärdering av huruvida dessa mål har uppnåtts. I de fall målen inte uppnås, ska planerade och vidtagna åtgärder framgå. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Finansiella mål Enligt Budget 2009 är det långsiktiga målet för ekonomin, för att nå upp till en god ekonomisk hushållning, att uppvisa ett positivt resultat på minst 100 mnkr per år samt att säkerställa att likvida medlen lägst är 50 mnkr och högst 350 mnkr. Eventuell likviditet över 350 mnkr ska överföras till pensionsförvaltning. Budgeterat resultat för år 2009, kortsiktigt mål, var 56 mnkr. Avstämning mot resultatmål Det redovisade resultatet för 2009 uppgår till 261,6 mnkr, vilket innebär att resultatmålet både på kort och lång sikt har uppnåtts. Avstämning mot finansieringsmål Likviditetsmålet uppnås då de likvida medlen uppgår till 871,6 mnkr vid årets slut. I tidigare års budget har även funnits ett finansieringsmål som sagt att landstinget inte ska ha någon upplåning. Landstinget har heller ingen upplåning vid utgången av Balanskravet När ändringarna i kommunallagen (1991:900) trädde i kraft den 1 januari 1992 slopades en rad äldre bestämmelser om ekonomisk förvaltning, t ex om förmögenhetsskydd. Detta skydd av förmögenheten ersattes så småningom av balanskravet. Tanken bakom balanskravet är att garantera att varje generation bär kostnaderna för den service generationen i fråga själv fattat beslut om och konsumerar. Balanskravsutredningen i årsredovisningen ska visa om balanskravet är uppfyllt. Enligt landstingets årsredovisning justeras resultatet med synnerliga skäl enligt följande tabell; ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 15(23)

20 DATUM DIARIENR RE-REV Balanskravsutredning, mnkr Årets resultat ,6 Avgår realisationsvinst fastigheter -78,0 Omställningskostnader 18,0 Justerat resultat ,6 Resultat 2007 enligt -11,0 balanskravsutredning Resultat 2008 enligt -106,8 balanskravsutredning Årets balanskravsresultat 83,8 Omställningskostnader som syftar till att uppnå god ekonomisk hushållning definieras som synnerliga skäl. Realisationsresultatet består av realisationsvinst vid försäljning av Hedlandet. Realisationsvinster tillgodoräknas inte i balanskravet. Genom årets balanskravsutredning är samtliga gamla underskott återställda. Granskning av räkenskaper 2009 Granskning av landstingets bokslut innebär att samtliga förvaltningar granskas först. Granskningsrapporter avseende dessa granskningar har redovisats separat till respektive nämnd, förvaltningschef och landstingets tjänstemannaledning. Därefter granskas landstingets samlade bokslut inklusive bolag och stiftelser. Granskningens mål är att säkerställa att räkenskaperna ger en rättvisande bild av ställning och resultat. Detta sker genom att granska balans- och resultaträkningarnas poster utifrån följande kriterier; Existens/Inträffande att bokförda tillgångar och skulder existerar att de bokförda transaktionerna har inträffat Fullständighet att samtliga tillgångar och skulder har medtagits i bokföringen Tillhörighet att de bokförda tillgångarna och skulderna tillhör landstinget Värdering, brutto att tillgångar och skulder har bokförts till korrekt anskaffningsvärde att intäkter och kostnader har upptagits till korrekta belopp ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 16(23)

21 DATUM DIARIENR RE-REV Värdering, netto att tillgångarna och skulderna har värderats på ett godtagbart sätt att erforderliga av- och nedskrivningar gjorts på tillgångarna och att erforderliga reserveringar gjorts för skulderna Avklipp att tillgångarna och skulderna är bokförda på rätt period/år att intäkter och kostnader har bokförts på rätt period/år Presentation att tillgångarna och skulderna är riktigt klassificerade/rubricerade att erforderliga tilläggsupplysningar/noter lämnats Vårt intryck av förvaltningarnas och landstingets bokslut är att de är upprättade enligt gällande instruktioner, och att de är väl dokumenterade. Noterat Delar av rutinen och systemet för skanning av leverantörsfakturor bedöms fortfarande som bristfällig och tidskrävande vid informationssökning. Det så kallade TM-systemet fungerar fortfarande ej bra för Kultur & Utbildning utan medför en del manuellt arbete med omkonteringar. Resultatförbättringen mot budget 2009 inom Kultur & Utbildning förklaras av nämnden bland annat med Sörmlands Musik & Teaters strävan att spara resurser för en större föreställning Tandvårdsstödet Effica och Effica Reporter, som används av Folktandvården Sörmland, är idag mindre sårbart och vår bedömning är att den interna kontrollen har förstärkts. Då rutinerna kring kassaavstämning inte fungerat fullt ut får vi återkomma under 2010 till ett ställningstagande kring i vilken utsträckning rutinerna fungerar tillfredsställande. Vi kommer att följa avstämningsarbetet under året. Redovisningen av antal arbetade timmar för inhyrd personal inom hälsooch sjukvården är osäker då det är en manuell hantering. Rutinen behöver förstärkas så att det säkerställs att den statistik som presenteras är korrekt. Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har skulden för läkarjour och beredskap ökat med knappt 16 %, vilket är i stort sett samma ökningstakt som året innan. Ökningen torde innebära en stor volymökning. Förvaltningen bör planera för hur denna skuld på sikt ska kunna minskas. Skulden är vid bokslutet 26 mnkr (föregående år 22 mnkr) ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 17(23)

22 DATUM DIARIENR RE-REV Utomlänsvårdskostnaderna 2009, för hälso- och sjukvården, överskrider budget med 12 mnkr. Ökningen jämfört med 2008 års kostnad är 2 %, motsvarande siffror för 2008 var 36 mnkr och 10 %. Vi har noterat att budgeten för 2010 är 547 mnkr, dvs 6 mnkr högre, 1 %, än utfallet för mkr Budget respektive kostnader för utomlänsvård Utfall Budg et I posten övriga interimsskulder finns för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen en reservation för ej inkomna fakturor för utomlänsvård på 27 mnkr (23 mnkr). Årets reserv har till och med 28 februari utnyttjats med ca 4 mnkr. Vi kommer att fortsätta följa utvecklingen under våren. Vår bedömning är att det i nuläget inte finns något som talar för att reserven inte skulle vara rimlig. Vid förra årets bokslut överskreds reserven med ca 2 mnkr. Årets generella reserv för upplupna kostnader inom Service uppgår till 1,5 mnkr (1,2 mnkr). Vi rekommenderar att FM-enheten följer upp leverantörsfakturor som inkommit under januari-februari 2010 för att säkerställa att kostnaderna hamnar rätt antingen i FM-enheten eller i det nybildade servicebolaget. Inom hälso- och sjukvården inleddes 2008 ett arbete för att stärka dokumentation och hantering av projektmedel. Detta arbete har fortsatts under ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 18(23)

23 DATUM DIARIENR RE-REV Det som är viktigt i det fortsatta arbetet med projektmedlen är; Att säkerställa att rutinen Redovisning av projekt med externa medel följs för alla projekt med externa medel Att fånga upp samtliga kostnader, framförallt på nedlagd tid. Detta för att identifiera de verkliga överskotten för landstingets del. Att bevaka att eventuella överskott av projekt inte ligger kvar längre än överenskommet. På grund av versionsbyte av Hjälpmedelscentralens hjälpmedelssystem SESAM har en differens uppstått på 3 mnkr mellan lagerlista och huvudbok. Ledningen har gjort bedömningen att differensen inte är resultatpåverkande till någon del och därför valt att låta den vara kvar. Vi reserverar oss för att viss resultatpåverkan kan komma uppstå under För medfinansieringen av Citybanan 317 mnkr (0 mnkr) har landstinget valt att redovisa bidraget via balansräkningen vilket innebär att avskrivning kommer att ske från och med det år första utbetalningen av bidraget görs, dvs år Avskrivning får ske under maximalt 25 år. Balansräkning Beloppen avser landstingets balansräkning före konsolidering av Regionförbundet Sörmland och aktiebolag. Vi har stämt av att respektive förvaltnings balansräkning enligt redovisningen överensstämmer med Årsredovisning, samt via stickprov att landstingets balansräkning stämmer med summan av förvaltningarnas. Uppställningen av balansräkningen och notanteckningarna följer i princip samma form som tidigare vilken introducerades år Den synes i stort motsvara uppställningen enligt Lag om kommunal redovisning. Benämningen Fastigheter i notanteckningarna bör bytas ut mot Byggnader. Vi har tidigare framfört att för att öka informationsvärdet i årsredovisningen vore det intressant om det i klump, för de fastigheter där taxeringsvärde finns åsatt, redovisades dels bokfört värde dels åsatta taxeringsvärden för mark respektive byggnad. I årets årsredovisning framgår åsatta taxeringsvärden men inte vilket bokfört värde dessa motsvarar. Av not 25, Leasing, framgår att ingångna avtal för lokalhyror inte sammanställts och värderat. Uppgift saknas om vad anledningen till detta är och om och i så fall när detta kommer att genomföras. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 19(23)

24 DATUM DIARIENR RE-REV I avsnittet Redovisnings- och värderingsprinciper anges för anläggningstillgångar att anskaffningsvärdet ska uppgå till minst kr för att en tillgång ska klassificeras som anläggningstillgång. Detta borde också kompletteras med hur lång den ekonomiska livslängden ska vara för att en anskaffning ska vara en anläggningstillgång. Nedan kommenteras några större belopp i balansräkningen. Föregående års värden redovisas inom parentes. Materiella anläggningstillgångar 1 510,9 mnkr (1 508,7 mnkr) Som vi påtalat tidigare år så framgår det av de redovisningstekniska anvisningarna att plan för planerad och genomförd inventering ska finnas tillgänglig. Vi har inte heller i år kunnat finna en sådan. Enligt anvisningarna är det Samlad redovisning som ska samordna och initiera fysisk inventering enligt uppgjord plan och den ska ske regelbundet och innebära att samtliga verksamheter omfattas under en 3-årsperiod. I investeringsbudgeten för Regionsjukhuset Karsudden fanns avsatt drygt 3 mnkr för investeringar i byggnader under Dessa har skjutits på för att uppnå den resultatförbättring som Landstingsfullmäktige beslutade om efter tertial 1. Förskjutningar i tiden gällande investeringar bör följas upp på övergripande landstingsnivå dels ur budgetföljsamhetssynpunkt men även ur likviditetsplaneringssynpunkt. På grund av versionsbyte av hjälpmedelssystemet SESAM hos Hjälpmedelscentralen har en differens uppstått på 0,3 mnkr mellan anläggningsregister och huvudbok. Av försiktighetsskäl har differensen redovisats som en kostnad på 2009 vilket även vi bedömer vara korrekt. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 20(23)

25 DATUM DIARIENR RE-REV Kortfristiga fordringar 441,9 mnkr (465,2 mnkr) Externa kundfordringar, reserv osäkra fordringar och kostnader kundförluster (mnkr) Benämning Kundfordran Reserv Kostnad 2009 Kostnad 2008 Kostnad 2007 Hälso- och 51,0-27,8 4,1 3,9 2,7 sjukvården Folktandvården 11,2-8,2 0,8 1,0 0,5 Habilitering & 11,5-0,5 0,1 0,1 Hjälpmedel mfl Service 14,6-3,0-0,1-0,2-0,3 Kultur & 5,4-0,5 0,1 0,1 Utbildning RS Karsudden 23,8-6,9 0,3 0,4 Dammsdalskolan 8,7-1,4 Landstinget gem 2,1 IT-enheten 4,6 TOTALT 132,9-46,9 4,9 5,2 2,0 TOTALT F.Å. 146,1-43,8 Kostnader för kundförluster visar en fortsatt ökning för hälso- och sjukvården. Analys bör göras av vilka typer av fordringar som ökar för att kunna komma med eventuella åtgärder för att minska dessa kostnader. En rutinförändring har skett under året. Från och med maj 2009 så skickas påminnelser ut från Sörminkasso redan från första påminnelsen vid förfallna kundfakturor. Panter och ansvarsförbindelser Pensionsskuld 3 937,8 mnkr (3 844,6 mnkr) Redovisningen av landstingets pensioner sker enligt den så kallade blandmodellen. Den innebär att pensionslöften intjänade från och med år 1998 redovisas i balansräkningen som Avsättning pensioner, medan övriga pensionslöften redovisas som ansvarsförbindelse. Landstingets totala pensionsskuld inklusive löneskatt uppgick till 4 995,8 mnkr den 31 december Därav avsåg 3 937,8 mnkr den skuld som tjänats in före 1998 och som därmed inte är bokförd i landstinget. Den skulden har ökat under 2009 med drygt 93 mnkr. Utbetalningarna från denna skuld, 106,7 mnkr för 2009, minskar skulden och blir en kostnad i resultatet. Ränte- och basbeloppsuppräkningarna, som uppgår till 212,1 mnkr för 2009, ökar endast skulden inom linjen eftersom det endast är värdeökningen av balansräkningens pension som redovisas som finansiell ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 21(23)

26 DATUM DIARIENR RE-REV kostnad. Detta är helt enligt blandmodellen. Utbetalningarna kommer successivt att öka för att inom ca en 10-årsperiod nå taket och skulden inom linjen kommer att börja minska. Redovisning enligt blandmodellen jämfört med fullfonderingsmodellen ger lägre kostnader så länge som skulden i ansvarsförbindelsen ökar. Förvaltade fonder 17,5 mnkr (14,8 mnkr) De förvaltade fondernas förmögenhet är inom linjen upptagna till marknadsvärdet den 31 december 2009, vilket är drygt 1,8 mnkr lägre än anskaffningsvärdet, 19,3 mnkr. Under 2009 har bidrag beviljats till ett värde av 61,5 tkr från fem förvaltade fonder. År 2008 var motsvarande värde 96,8 tkr från sju förvaltade fonder. Riksdagen har beslutat om ändringar i stiftelselagen vilka trädde i kraft 1 januari Ändringarna innebär dels ökad tillsyn genom till exempel registreringskrav på samtliga stiftelser, dels lättnader såsom ökade möjligheter till avveckling för mindre stiftelser. Vi rekommenderar därför att en övergripande genomgång görs av de donationsmedel som förvaltas av landstinget för att säkerställa korrekt hantering. I samband med detta bör även gemensamma rutiner för administration och redovisning avseende donationsfonder och stiftelser upprättas, liksom samlad hantering övervägas. Till följd av ändringarna i kommunallagen ska även revisionsberättelser för stiftelser fogas till revisorernas berättelse. Från 2009 års granskning hade dock, vid upprättande av detta dokument, revisionsberättelser för stiftelserna ännu ej inkommit till landstingets revisorer. Därför saknas dessa revisionsberättelser som bilagor till Revisorernas redogörelse. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är upprättad i enlighet med rekommendation nr 16.1 från Rådet för Kommunal Redovisning. Koncernredovisning Vi har granskat tillvägagångssättet vid upprättandet av koncernredovisningen. Oförändrade redovisningsprinciper har tillämpats jämfört med föregående år. Vi har inte gjort någon egen granskning av det material som ligger till grund för konsolideringen. Väsentliga poster avseende balansräkning och resultaträkning har verifierats i respektive företags underlag. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 22(23)

27 DATUM DIARIENR RE-REV Vi har noterat att landstingets andel av Regionförbundet Sörmlands ansvarsförbindelser i form av pensionsförpliktelser och leasingkostnader saknas. BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Revisionsberättelse för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Revisionsbiträdets rapport för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Revisionsberättelse för Regionförbundet Sörmland Revisionsbiträdets rapport för Regionförbundet Sörmland Revisionsberättelse för Länstrafiken i Sörmland AB Lekmannarevisorns granskningsrapport för Länstrafiken i Sörmland AB Bilaga 7 Lekmannarevisorns granskningsredogörelse 2009, Länstrafiken Sörmland ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2009\landstinget\revisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :27 SID 23(23)