Transkript

1

2

3

4

5

6

7 REVISORERNAS för resultatet av revisionen 2012 i LANDSTINGET SÖRMLAND Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel hemsida ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 1(40)

8 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Revisionens granskningar Revisionens uppföljning av tidigare granskningar... 7 Årsredovisning...10 Aktiebolag och förbund...12 Ägarstyrning...13 Uppföljning av de strategiska målen Medborgarperspektiv...18 Personalperspektiv...23 Förnyelseperspektiv...26 Miljöperspektiv...27 Ekonomiperspektiv...28 Granskning av räkenskaper Intern kontroll Bilagor ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 2(40)

9 REVISORERNAS 2012 Sammanfattning Vår bedömning är att nämndernas rapportering är bra strukturerad och att modellen med styr- och måltal har utvecklats positivt. Återrapporteringen från landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige har utvecklats positivt avseende analyser och utvärdering i årsredovisningen. Av årsredovisningen framgår också, i större utsträckning än tidigare, vidtagna och planerade åtgärder för att komma tillrätta med de områden där måluppfyllelsen brister. Årets samlade rapportering ger i stort en rättvisande bild av Landstinget Sörmlands verksamhet, resultat och ställning. Vår bedömning utifrån årets granskning är att verksamheten i allt väsentligt bedrivits ändamålsenligt och på ett sätt som är ekonomiskt tillfredsställande med nedanstående undantag; Den lagstadgade nationella vårdgarantin uppfylls inte för besök och behandling inom den specialiserade vården av Hälso- och sjukvården under Av årsredovisningen framgår åtgärder som vidtagits samt planeras för att förbättra tillgängligheten. För tillgängligheten enligt normen för den prestationsbaserade kömiljarden har det skett en försämring för både nybesök och behandling jämfört med föregående år. För måttet för sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid rapporteras en successiv försämring under året. Detsamma gäller för de två andra övergripande målen i landstingets rehabiliteringspolicy. Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel, kallad VOHJSnämnden, har inte heller under sitt andra år tillämpat styrmodellen fullt ut för de ansvarsområden nämnden har vid sidan av hjälpmedelsverksamheten. Vi rekommenderar att endast ansvarsområdet hjälpmedelsverksamhet rapporteras och följs upp enligt landstingets styrmodell. VO-College Sörmland och FOU i Sörmland föreslår vi följs upp och rapporteras enligt den modell som används för samverkansfrågor. DU-nämndens rapportering följer inte Landstinget Sörmlands styrmodells rapportering. Nämnden har inte heller beslutat om någon ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 3(40)

10 budget för Vi rekommenderar att en översyn av rapportering och uppföljning för DU-nämnden genomförs, för att se om endast upphandlingsverksamheten ska följa landstingets styrmodell. Revisionens samlade bedömning är att formerna och rutinerna för information och kommunikation mellan ägaren landstinget moderbolaget och dotterbolagen i viss mån har stärkts men att förbättringsområden fortfarande finns. Den interna kontrollen bedöms sammantaget som tillräcklig, men möjlig att förbättra. Revisorerna vill från årets granskning lyfta fram följande: Vid VOHJS-nämndens verksamhet vid Hjälpmedelscentralen har vi, i likhet med tidigare år, noterat brister i den interna kontrollen avseende lagerhantering. Patientnämndens och DU-nämndens verksamhetsberättelser saknar redovisning av hur arbetet med den interna kontrollen har bedrivits. Nämnderna har heller inte under 2012 antagit någon intern kontrollplan. Bakgrund Revisorernas granskning av verksamheten under 2012 har utförts i enlighet med kommunallag, god revisionssed och revisionsreglemente. Revisorerna granskar all verksamhet som bedrivs inom styrelsens, nämndernas och fullmäktigeberedningarnas verksamhetsområden. Revisorerna granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företag och stiftelser även verksamheten i de av Landstinget Sörmland ägda företagen och förvaltade stiftelserna. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorernas samlade bedömning delges landstingsfullmäktige inför deras beslut i ansvarsfrågan i samband med att landstingets samlade årsredovisning behandlas. Utöver beslut i ansvarsfrågan för styrelser och nämnder har fullmäktige även att ta ställning till instruktioner för sina ombud inför behandling av ansvarsfrågan vid kommande stämmor i landstingets bolag och förbund. Underlag för detta är de granskningsrapporter och revisionsberättelser som avges av lekmannarevisorer och revisorer i bolagen och förbunden. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 4(40)

11 Granskningarna under året har utförts enligt den revisionsplan som upprättats av revisorerna i samråd med landstingsfullmäktiges presidium. Revisionsplanen har baserats på en bedömning av väsentlighet och risk. Revisorerna biträds av sakkunniga i sitt arbete. Under denna period har dessa liksom föregående år bestått av ett eget revisionskontor samt externa konsulter. Kultur- utbildning- och friluftsnämnd, Gemensam Patientnämnd och Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS) har granskats av PwC. FM-enheten har granskats av Ernst & Young. Granskning av de gemensamma nämnderna, Patientnämnd respektive VOHJS-nämnd, utförs av landstinget även på uppdrag av revisorerna i länets kommuner. Planering och utvärdering av detta uppdrag sker gemensamt mellan landstingets och kommunernas revisorer. För Gemensam nämnd för samverkan mellan Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland, i dagligt tal kallad DU-nämnden är Landstinget Sörmland värdlandsting. Granskning av DU-nämnden har genomförts av Landstinget Sörmlands revisorer, och avrapporterats till revisorerna i Landstinget Västmanland. Landstinget i Uppsala län är värdlandsting för den gemensamma Varuförsörjningsnämnden som har bildats av landstingen i Dalarna, Västmanland, Örebro län, Uppsala län och Sörmland. Granskningen av denna nämnd utförs av Landstinget i Uppsala län som sedan avrapporterar till de övriga landstingens revisorer. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 5(40)

12 Revisionens granskningar 2012 Nedan görs en kort sammanfattning av de granskningar som revisorerna genomfört och avrapporterat under året. Exemplar av rapporterna finns tillgängliga på revisionens hemsida Granskning Årsbokslut och Verksamhetsberättelse 2011 Revisorernas redogörelse 2011 Bedömning delårsrapport 2012 IK granskning Jämlikhet i hälsa inom den psykiatriska vården Läkemedel för äldre Organisation och ansvar enligt Personuppgiftslagen (PuL) Projekthantering Sammanfattning Granskning av resultat- och balansräkningar samt verksamhetsberättelser per förvaltning Granskning av resultat- och balansräkning samt verksamhetsberättelse Översiktlig granskning av delårsrapporten per 31 augusti 2012 innefattande revisorernas bedömning av måluppfyllelse i enlighet med lagkrav gällande god ekonomisk hushållning Löpande verifikationsgranskning vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom länssjukvårdsnämnden respektive primärvårdsnämnden, Regionsjukhuset Karsudden, Habilitering och hjälpmedel inklusive Sjukresor och Dammsdal samt landstingets ledningsstab Granskning av hur landstinget säkerställer att det strategiska målet jämlikhet i hälsa uppnås inom den psykiatriska vården Granskning av om landstinget och länets kommuner har en effektiv läkemedelsförskrivning/-användning. En samgranskning med länets samtliga kommuner Granskning av hur landstinget har organiserat ansvar och roller i sin hantering av personuppgifter enligt PuL, vilka rutiner som finns samt hur landstinget säkerställer att rutinerna följs. Granskning ur ekonomisk redovisningsoch uppföljningssynpunkt ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 6(40)

13 Intern styrning och kontroll i kund- och leverantörsprocesserna Budget- och uppföljning inom hälso- och sjukvården Den gemensamma Patientnämndens ändamålsenlighet ur ett medborgarperspektiv Ledning och styrning inom gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel Investeringsverksamheten inom FM-enheten Beredskap och åtgärder att hantera ett förändrat elevunderlag Granskning av landstingets koncerngemensamma processer för kund- och leverantörsfakturor En uppföljande granskning av rutiner och förhållningssätt till budget och uppföljning Granskning av om nämnden säkerställer en tillfredsställande servicenivå till de medborgare som vänder sig till nämnden för att få stöd och hjälp Granskning av om VOHJS-nämnden omfattar hela sitt ansvarsområde i sin verksamhetsplanering och uppföljning Uppföljande granskning av genomförda rutinförändringar med anledning av revisionens tidigare rekommendationer Granskning av ändamålsenligheten i styrning inom nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet kring anpassning till förändrat elevantal för nämndens skolverksamhet Revisionens uppföljning av tidigare granskningar Revisionen har inlett ett arbete för att löpande kunna genomföra en mer strukturerad uppföljning av tidigare genomförda granskningar. Följande bedömningar har gjorts efter det att uppföljning skett via skriftliga frågor ut i verksamheterna under året för nedanstående granskningar; Granskning Hantering av bisysslor (2007) Bedömning efter uppföljning Uppföljning skedde Vi har därefter tagit del av den inventering som genomfördes av Personalutskottet under En översyn kommer nu att ske av de styrande dokumenten för bisysslor enligt personalutvecklingsenheten. Revisorerna inväntar översynen. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 7(40)

14 Verksamhetsgenomgångar inom hälso- och sjukvården landstingets akutmottagningar (2009) Hantering av avtal och etableringar för privata vårdgivare (2008) Förstudie Hälsoval/Hälsovalskansli (2010) IK-hantering av landstingsstyrelsens beslut (2009) Förbättringsåtgärder som lyftes i rapporten är i de flesta fall åtgärdade eller påbörjade. Däremot kvarstår flera av de större problemen med lokaler m m som fanns vid akutmottagningarna vid tillfället för granskningen. Planerade fastighetsinvesteringar har inte genomförts av olika skäl. I inriktningsdokumentet Framtidens Hälso- och sjukvård finns nya akutmottagningar planerade för både Nyköping och Eskilstuna. Någon ny granskning föreslås inte för närvarande men revisorerna fortsätter att bevaka området. Hälsovalskansliet har i samband med uppföljningen initierat ett förändringsarbete och ett samarbete med Västmanland i dessa frågor. Revisorerna avvaktar med fördjupad granskning och bevakar utvecklingen av den nya strategiska enheten. Hälsovalskansliet har i samband med uppföljningen initierat ett förändringsarbete och ett samarbete med Västmanland i dessa frågor. Revisorerna avvaktar med fördjupad granskning och bevakar utvecklingen av den nya strategiska enheten. Arbete pågår inom ärendehanteringssystemet EDIL. Dessutom planeras en lösning inom itstödet för planering och uppföljning (PLUSS) som ska kunna koppla ihop beslut som fattas under löpande år för återrapportering i bokslut och årsredovisning/verksamhetsberättelse. Revisorerna avvaktar med fördjupad granskning. I Revisionsplanen för 2012 fanns en uppföljande granskning av avvikelsehantering planerad. Den ursprungliga granskningen genomfördes under 2011 och av svaret framgick att en revidering av kvalitetspolicyn ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 8(40)

15 skulle ske och ansvarsfördelning och delegering inom patientsäkerhetsarbetet skulle ses över. Det arbetet beräknades då vara klart andra kvartalet En uppföljning planerades därför med inriktning mot ledning och styrning av patientsäkerhetsarbetet. Översynen av de styrande dokumenten har försenats varför uppföljning får ske under nästkommande år. Landstingets uppföljning enligt reglementet 1 I reglementet för planering och uppföljning, som avser nämnder och helägda bolag, beskrivs hanteringen av planerings- och uppföljningsprocessen. Efter revidering framgår det tydligt att även landstingets helägda bolag omfattas av styrmodellen och generellt gäller, om inte annat anges, att det som gäller för nämnd även avser landstingets helägda bolag. Landstingets uppföljning ska medverka till förbättrad måluppfyllelse genom att bygga på en korrekt och tillförlitlig redovisning och periodiseringar av hög kvalitet. Därtill ska uppföljning möjliggöra utkrävande av ansvar genom att beskriva avvikelserna i förhållande till uppställda mål och beslutad resursfördelning. Balanserad styrning, som är den styrmodell landstinget tillämpar, ger förutsättningar att styra mot och följa upp de övergripande strategiska mål som landstingsfullmäktige beslutat. De fem perspektiven 2 bryts i landstingsbudgeten ner till strategiska mål, vilka är övergripande och gäller för alla verksamheter. Nämnderna anger sedan sina åtaganden, kopplat till de strategiska målen, och utarbetar indikatorer vars syfte är att visa i vad mån åtaganden uppnås Enligt budgetdokumentet och reglementet för planering och uppföljning ska åtaganden och måluppfyllelsen kontinuerligt återrapporteras av nämnden, och verksamhetsberättelsen ska utvärdera årets verksamhet samt hur fastställda åtaganden, indikatorer, aktiviteter och eventuella uppdrag har uppfyllts. Anvisningar har getts ut från Landstingets Ledningsstab (LLS) 3. 1 Reglemente för planering och uppföljning i Landstinget Sörmland LF 29/12 2 I 2012 års budget är de fem perspektiven; Medborgar-, Personal-, Förnyelse-, Miljö- och Ekonomiperspektivet 3 Anvisningar till nämndens verksamhetsberättelse för 2012, LS-LED ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 9(40)

16 H REVISORERNAS Efter årets slut ska nämnd lämna en verksamhetsberättelse som utvärderar årets verksamhet samt hur fastställda åtaganden, indikatorer, aktiviteter och eventuella uppdrag har uppfyllts. Verksamhetsberättelsen ska innehålla ekonomiskt utfall för året och relevanta nyckeltal. Resultatet av den interna kontrollen enligt av nämnden fastställd internkontrollplan redovisas i verksamhetsberättelsen. Nämndens verksamhetsberättelse ska innehålla en rapport över respektive enhet. Motsvarande anvisningar har även givits ut från LLS till moderbolaget Vita Huset i Nyköping AB som sedan i sin tur har utfärdat anvisningar till dotterbolagen Sörmland Landstingsservice AB och Folktandvården Sörmland AB. Landstingsstyrelsen ska till landstingsfullmäktige upprätta årsredovisning totalt för landstinget. I årsredovisningen ska redogöras för verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Vidare ska måluppfyllelsen samt relevanta nyckeltal utvärderas. Landstingsstyrelsens utvärdering av landstingets samlade system för intern kontroll ska rapporteras i årsredovisningen. Årsredovisning Nämndernas verksamhetsberättelser Verksamhetsberättelsen är nämndens återrapportering till landstingsstyrelsen och ska, enligt landstingets reglemente, redovisa hur uppdraget för 2012 har genomförts. I berättelsen ska måluppfyllelsen analyseras utifrån resultatet av de åtaganden som nämnden gjort inom respektive perspektiv. De strategiska målen utgör enbart en rubrik i nämndernas verksamhetsberättelser. Måluppfyllelsen av de strategiska målen kommer sedan att bedömas i landstingets årsredovisning som avges från landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige. I anvisningen från LLS anges också hur verksamhetsberättelsen ska disponeras samt vilka obligatoriska delar som skall ingå. Vår granskning i detta avsnitt avser i vilken utsträckning anvisningarna följts och om verksamhetsberättelserna innehåller den avrapportering som efterfrågas. Vår bedömning är att nämndernas rapportering är bra strukturerad och att modellen med styr- och måltal har utvecklats positivt. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 10(40)

17 VOHJS-nämnden har ett driftansvar för Hjälpmedelscentralen och för dess verksamhet tillämpar nämnden rutiner för ledning och styrning i enlighet med landstingets styrmodell. För övriga ansvarsområden, där nämnden inte har driftsansvar, pågår en utveckling av mål och uppföljning som ligger utanför landstingets styrmodell. Vi anser det väsentligt att samtliga områden som nämnden ansvarar för rapporteras till fullmäktige, både i landstinget och i kommunerna. Nämnden är drivande i flera samverkansfrågor, men har inte mandat att fatta beslut över berörda verksamheter. För att få genomslag av nämndens arbete kan beslut i andra politiska organ krävas. Av VOHJS-nämndens nyligen reviderade reglemente framgår inte om arbetsgivaransvaret ingår. Däremot ingår personalfrågorna i delegationsordningen. Vår uppfattning är att reglementet är otydligt när det gäller om nämnden har ett personalansvar. Det finns även en otydlighet i vad som avses med ansvaret för verksamheterna FoU i Sörmland och Vårdcollege. Vad vi kan bedöma är nämndens ansvar för dessa områden främst av samverkanskaraktär. De har också av nämnden inrymts i uppföljningen av samverkansansvaret. Den gemensamma patientnämnden har nyligen startat arbetet med att upprätta åtaganden utifrån de strategiska målen och vad vi kan bedöma är nästa steg att konkretisera målen till styrtal, mått och aktiviteter. I och med att styrtal och mått saknas, har inte någon uppföljning i förhållande till dessa genomförts. Uppföljningen i delårsrapporten och verksamhetsberättelsen kring medborgarperspektivet utgörs framför allt av en beskrivning av verksamheten, men utan koppling till några mätbara mål. DU-nämndens verksamhetsberättelser följer inte anvisningar för nämndens rapportering och har inte kopplats till landstingsfullmäktiges övergripande strategiska mål. Upphandlingsverksamhetens verksamhetsberättelse följer anvisningar för enhetsrapportering inom landstinget. Rapporteringen borde ske enligt anvisningar för nämndrapportering. Resultaträkning som redovisas i Upphandlingsenheten Sörmland Västmanlands verksamhetsberättelse avser Landstinget Sörmlands del av kostnaderna. Verksamhetsberättelsen saknar redovisning av hur arbetet med den interna kontrollen har bedrivits. Nämnden har heller inte under 2012 antagit någon intern kontrollplan. För de verksamheter direkt under landstingsstyrelsen, där styrelsen är att betrakta som nämnd, redovisas verksamhetsberättelsen till nämnden samlat i resultatanalysen för Politisk- och tjänstemannaledning, landstingets ledningsstab. Någon samlad rapportering motsvarande den i verksamhetsberättelsen går inte att ta fram ur ekonomisystemet IFS eller rapportverktyget Måttdatabasen utan den kräver manuell hantering. Vår ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 11(40)

18 uppfattning är att manuell hantering bör undvikas. Beställaren och Finansförvaltningen avger också egna verksamhetsberättelser till landstingsstyrelsen. De följer inte den landstingsmall som finns. Det saknas information om eventuell intern kontrollplan. För landstingsstyrelsens verksamheter D-data och FM-enheten upprättas helt egna verksamhetsberättelser, helt i enlighet med landstingets styrmodell och mall, men de avrapporteras inte separat till landstingsstyrelsen utan ingår i rapporteringen från landstingets ledningsstab. Helägda bolag Respektive bolags verksamhetsberättelse, benämnd årsrapport, innehåller i stort de delar som anvisningen och reglementet för planering och uppföljning anger. Vi noterar att det enbart är Landstingsservice av bolagen i koncernen som rapporterar formella åtaganden under respektive perspektiv. För Vita Huset finns ingen egen intern kontrollplan beslutad och heller ingen avrapportering av bolagets eget arbete med intern kontroll. Aktiebolag och förbund Landstingets revisorer granskar årligen och i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom landstinget. Detta innebär att revisorerna, genom de revisorer och lekmannarevisorer som utsetts i aktiebolag och förbund även granskar den verksamhet som bedrivs utanför nämndernas verksamhetsområden. För aktiebolag utses auktoriserade alternativt godkända revisorer. Dessa granskar verksamheten, på uppdrag av bolagets ägare, utifrån bland annat aktiebolagslag och årsredovisningslag och lämnar sin revisionsberättelse till bolagsstämman. Lekmannarevisorer utses ur kretsen av de förtroendevalda revisorerna, med uppdraget att enligt aktiebolagslagen granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisionsberättelser och de sakkunnigas rapporter för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, Regionförbundet Sörmland och Samordningsförbundet RAR, moderbolaget Vita Huset i Nyköping AB samt dotterbolagen Sörmland Landstingsservice AB och Folktandvården Sörmland AB skall fogas till revisorernas berättelse. Till idag har enbart revisionsberättelsen för Kollektivtrafikmyndigheten och Regionförbundet kommit revisionen tillhanda. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 12(40)

19 Landstingsfullmäktige ska vid ett och samma tillfälle kunna behandla årsredovisning samt revisionsberättelser, granskningsrapporter och rapporter avseende revision i samtliga landstingskommunala bolag, oavsett associationsform. Detta innebär att alla revisionsberättelser för bolag och förbund samt granskningsrapporter från bolagens lekmannarevisorer avseende bolag måste finnas tillgängliga vid avlämnandet av Revisorernas redogörelse. Därmed ges fullmäktige möjlighet att, i fråga om de landstingsägda bolagen, ge ombud på bolagsstämman eventuellt erforderliga direktiv. Detsamma gäller de som valts att representera landstinget i förbund. Detta innebär också att bolagsstämma alternativt fullmäktige som har att besluta om ansvarsfrihet i landstingsägt bolag/förbund ska göra detta efter Landstingsfullmäktiges behandling av årsredovisningen. Övriga bolag och intresseföreningar Förutom ovan nämnda bolag och förbund har Landstinget Sörmland mindre intressen i Sörmlandsturism AB och Inera AB (Sjukvårdsrådgivningen). Mindre intressen finns även i ett antal ekonomiska föreningar, däribland Kommuninvest. Revisionsberättelser för dessa bifogas inte denna redogörelse eftersom landstingets revisorer bedömt Landstinget Sörmlands engagemang som mindre betydande i frågan om helheten på landstingets åtagande. Ägarstyrning Hel- och delägda aktiebolag Styrande dokument Landstingsfullmäktige beslutade i oktober 2010 ( 98/LF) om ny bolagspolicy och grundläggande ägardirektiv för Landstinget Sörmlands bolag i huvudsak med anledning av att en koncern skulle bildas. Av policyn framgår att bolagen skall följa landstingets samtliga policys. I koncernen är Vita Huset i Nyköping AB moderbolag och ett av landstinget helägt bolag. Folktandvården Sörmland AB och Sörmland Landstingsservice AB är två helägda dotterbolag. Respektive bolagsordning är också ett styrande dokument ur ett landstingsperspektiv. Det årliga ägardirektivet för 2012, enligt budget 2012, har reviderats och landstingtingsfullmäktige tog nytt beslut i maj ( 86/LF). Dessutom framgår det efter revidering av reglementet för planering och uppföljning också tydligt att även landstingets helägda bolag omfattas av ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 13(40)

20 styrmodellen och generellt gäller, om inte annat anges, att det som gäller för nämnd även avser landstingets helägda bolag. Landstingsfullmäktiges roll Samtliga ledamöter i bolagens styrelser, undantaget de fackliga representanterna, utses av landstingsfullmäktige. De utser också ordförande och vice ordförande i bolagens styrelser. Enligt bolagspolicy och respektive bolagsordning ska ledamöterna utses för tiden från årsstämman det ena året till och med årsstämman det andra året. Vid landstingsfullmäktiges val 4 skedde det för samma mandatperiod som i övriga nämnder, det vill säga 4 år. Av bolagspolicyn framgår vilka frågor som skall beslutas av fullmäktige innan de behandlas i respektive bolag. Det åligger respektive bolag att se till att landstingsfullmäktige bereds tillfälle att ta ställning i sådant ärende. Fullmäktige utser ombud till bolagsstämma i moderbolaget. Av valärendet från fullmäktige (enligt fotnot 4 ovan) framgår att fullmäktige har valt ombud även till dotterbolagen vilket enligt bolagspolicyn ska ske av moderbolagets styrelse. Enligt bolagspolicyn ska landstingsfullmäktige informeras om verksamhet i samband med bolagsstämman för respektive bolag. Därutöver kan landstingsfullmäktiges ordförande kalla styrelseordföranden för respektive bolag till landstingsfullmäktiges sammanträde för att närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. Landstingsstyrelsens roll Av bolagspolicyn framgår också att bolagens verksamhet står under uppsikt av landstingsstyrelsen enligt kommunallagen. Landstingsstyrelsen ska ges den information och tillsändas de handlingar som landstingsstyrelsen begär. Normalt, enligt policyn, går sådan begäran avseende dotterbolagen via moderbolaget. Av reglementet för planering och uppföljning framgår också landstingsstyrelsens roll att utöva uppsikt. Reglementet gör i princip ingen skillnad på verksamhetsform i landstingets planerings och uppföljningsprocess. Protokoll från dotterbolagens styrelsemöten skickas till Vita Huset och Vita Husets protokoll skickas till styrelserna för dotterbolagen. 4 Landstingsfullmäktiges valärende 140/2010 ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 14(40)

21 All offentlig information i form av protokoll, direktiv och liknande gällande moderbolaget kommer, enligt Vita Husets vd, dessutom att från mitten av mars att finnas på landstingets hemsida under avsnittet för bolag. Motsvarande information om dotterbolagen följer därefter. Protokollen sänds inte, vad vi har kunnat finna, till landstingsstyrelsen. Rapporter för hela koncernen hanteras via Vita Huset och delges landstinget via ekonomienheten. Vi noterade i redogörelsen för 2011 att det råder personunion mellan flera av de ordinarie ledamöterna i styrelsen för moderbolaget Vita Huset och ordinarie ledamöter i landstingsstyrelsen. Personunion kan ha både för- och nackdelar men en svaghet kan vara att man förväntas ha uppsikt över sig själv. Vi ser positivt på det tjänstemannastöd som inrättats för Vita Huset med en ekonomichef. Vi noterar att det även bland ledande tjänstemän kan råda personunion. Ledande tjänstemän som ska bistå landstingsstyrelsen i uppsiktsplikt har suttit/sitter i bolagens styrelse alternativt är ekonomiansvarig i moderbolaget/koncernen vilket också kan innebära en intressekonflikt och att man förväntas ha uppsikt över sig själv. Revisionen vill peka på att det kan finnas en risk för konflikt mellan ägarstyrning och avtalsstyrning då både Landstingsservice och Folktandvården även har avtal med Landstinget Sörmland för sina verksamheter. Landstingsservice upplever till exempel inte att alla beslut som rör bolaget kanaliseras via Vita Huset som är tänkt enligt bolagspolicyn. Det saknas en tydlighet kring roll- och ansvarsfördelning. Moderbolagets roll Moderbolagets roll finns beskriven i antagen bolagspolicy. Moderbolaget har bildats för att samordna och tillsammans med dotterbolagen utveckla verksamheten på ett värdeskapande sätt. Bland moderbolagets uppgifter nämns bland annat att tillse att policies och regler som fastställts av landstinget efterlevs på ett för bolagsverksamheterna anpassat sätt. Vi noterar att Vita Huset saknas i ledningssystemet trots sin samordnande roll för bolagen och kanal mot landstingsstyrelse och landstingsledningen. Enligt bolagets vd har bolagets verksamhet inte varit prioriterat i ledningssystemet som i sig är under utveckling. Planen är att hela bolagskoncernen ska implementeras i såväl ledningssystemet som i PLUSS, landstingets planerings- och uppföljningssystem, under Under året har kommunikationen mellan moderbolaget och dotterbolagen förbättrats och ett arbete inletts genom moderbolagets försorg med att skapa forum för dialog. Revisionens samlade bedömning är att formerna och ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 15(40)

22 rutinerna för information och kommunikation mellan ägaren landstinget moderbolaget och dotterbolagen i viss mån har stärkts men att förbättringsområden finns. Vi ser positivt på att bolagen nu tydligt ingår i reglementet för planering och uppföljning. Viktigt är att fortsätta tydliggöra processer, roller och rutiner också i syfte att förbättra möjligheten för landstingsstyrelsen att bedriva uppsikt. Dotter- och moderbolagsstyrelsernas roll I respektive bolag finns en styrelse. Styrelsens allmänna roll framgår av aktiebolagslagen. Av bolagspolicyn och reglementet för planering och uppföljning framgår att genom valet att driva vissa verksamheter i bolagsform har också ställning tagits till att styrelsearbetet ska präglas av ansvaret för bolagets förvaltning och utveckling. Varje styrelseledamot har - juridiskt och formellt - ett personligt ansvar för bolagets verksamhet. Vi noterar i sammansättningen av bolagsstyrelser att arbetstagarrepresentanterna i Landstingsservice Servicebolaget är fullvärdiga styrelseledamöter medan de i Folktandvården är adjungerade. Styrelserna utses av landstingsfullmäktige, på en mandatperiod om ett år, och noteras till protokoll från respektive bolagsstämma. Grundinriktningen är att bolagsstyrelserna görs relativt små. Några ledamöter är externa. Bolagspolicy anger också att alla styrelseledamöter, genom moderbolagets försorg, ska få en grundläggande utbildning i styrelsearbete och styrelseansvar. Under 2012 har utbildning genomförts riktad till styrelserna i bolagen och landstingsstyrelsen. Vi anser fortsatt att utbildning bör genomföras kontinuerligt. Den 1 januari 2013 trädde vissa ändringar i kommunallagen i kraft som innebär att bolagsordningar i kommunala/landstingskommunala bolag ska innehålla uppgifter om bland annat det kommunala ändamålet för bolaget, vilka kommunalrättsliga principer som gäller för bolaget och att bolaget ska se till att fullmäktige får ta ställning innan bolagsstyrelsen fattar beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Syftet med lagändringen är att tydliggöra inom vilka ramar kommunala bolag bedriver sin verksamhet. Genom lagändringen införs också en ökad uppsiktsplikt för landstingsstyrelsen och en skyldighet att årligen pröva om bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med bolagsordning angivet ändamål och angivna principer. En översyn bör göras av bolagens bolagsordningar och ägardirektiv med anledning av lagändringen. En översyn bör samtidigt göras av hur landstingsstyrelsens utvidgade uppsiktsplikt ska bedrivas rent konkret. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 16(40)

23 Olika förbund och övriga forum Revisorerna har under flera år lyft att det på motsvarande sätt föreligger behov av styrning och uppföljning av landstingets engagemang i olika förbund och övriga forum där landstinget utser ledamöter att representera landstinget och som bedrivs utanför landstingets egen nämndorganisation. Inriktningen för landstingets engagemang i olika förbund och övriga forum bör på samma sätt som för bolag fastställas av landstingsfullmäktige och följas upp via landstingsstyrelsens försorg. Uppföljning av de strategiska målen Återrapporteringen från landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige har utvecklats positivt avseende analyser och utvärdering i årsredovisningen jämfört med dem som tidigare rapporterats i årets delårsrapporter. Årsredovisning innehåller analyser av måluppfyllelse per perspektiv och en sammanvägd bedömning av målet för god ekonomisk hushållning. Av årsredovisningen framgår också, i större utsträckning än tidigare, vidtagna och planerade åtgärder för att komma tillrätta med de områden där måluppfyllelsen brister. Nedan kommenteras några av de strategiska målen och dess rapporterade styrtal samt några av nämndernas åtaganden under de strategiska målen vilka inte redovisas i landstingets samlade årsredovisning. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska budget innehålla mål och riktlinjer för verksamheten och ekonomin som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Fullmäktige har i mars 2012 beslutat att de strategiska målen fastställda i landstingets budget utgör landstingets mål för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska, enligt kommunal redovisningslag, innehålla en utvärdering av huruvida dessa mål har uppnåtts. I de fall målen inte uppnås, ska planerade och vidtagna åtgärder framgå. Landstingsstyrelsens utvärdering av målen för en god ekonomisk hushållning återfinns i årsredovisningens sammanfattning enlig följande; Landstinget uppvisar ett positivt ekonomiskt resultat med ett trendbrott med låga kostnadsökningar. Även inom andra målområden uppvisas goda resultat. Beträffande målområdet tillgänglighet klarar dock inte landstinget att leva upp till målsättningarna inom vårdgaranti och kömiljard. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 17(40)

24 Bristsituation råder för vissa personalkategorier och beträffande personalens sjukfrånvaro har den ökat under Sammantaget bedöms därför landstinget inte leva upp till målet om god ekonomisk hushållning under Revisorerna delar landstingsstyrelsens bedömning. Medborgarperspektiv Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Tillgänglighet Generellt är måluppfyllelsen låg. Tillgänglighet inom länets primärvård I årsredovisningen framgår tydligt att det är måtten för tillgänglighet avseende all primärvård som är landstingsfinansierad, enheter inom Hälsoval, som rapporteras. För styrtalet Andel invånare som utnyttjat vårdvalet genom aktiv listning redovisas ett utfall om 36 % och ett måltal på 100 %. Av årsredovisningen framgår inte vilka åtgärder som planeras eller vidtagits för att nå måltalet. I landstingets årsredovisning finns ingen återrapportering av måluppfyllelsen, enskilt, för den av Primärvårdsnämnden bedrivna primärvården. Av Primärvårdsnämndens verksamhetsberättelse framgår att alla de landstingsdrivna vårdcentralerna uppnådde Hälsovals mål för telefontillgänglighet, 90 %, i januari och december Den senaste nationella mätningen i oktober visar en tillgänglighet på 97 % jämfört med motsvarande mätning för riket på 89 %. Hälsovals mål på 85 % avseende besökstillgänglighet uppnås i stort. Det är 3 av de 17 landstingsdrivna vårdcentralerna som inte har nått målet varje månad. Enligt verksamhetsberättelsen har orsaken varit brist på kontinuitet i läkarbemanningen. När Hälsovals mål inte uppnås sker ett månatligt avdrag i Hälsovalsersättningen baserat på antal listade patienter. I verksamhetsberättelsen för primärvårdnämnden anges också resultatet att 94 % av sörmlänningarna som behövde träffa en primärvårdsläkare fick göra det inom sju dagar vilket är bättre än riksgenomsnittet som visar ett resultat på 93 %. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 18(40)

25 Tillgänglighet inom den specialiserade vården För länssjukvårdsnämndens åtagande Hälso- och sjukvården ska bedriva en patientfokuserad verksamhet finns, under rubriken Vård i rimlig tid, styrtal kopplade till vårdgarantin och genomloppstiden på akuten. Styrtalet i 2012 års budget är att vårdgarantin ska följas. Länssjukvårdsnämnden har inte nått detta under I nedanstående tabell finns en jämförelse från de 5 senaste rapporteringstillfällena. Dels av andelen som väntat 90 dagar eller kortare enligt den lagstadgade vårdgarantin. Dels andelen som väntat 60 dagar eller kortare enligt regelverket för den prestationsbaserade ersättningen kömiljarden. Mätningar sker månadsvis och rapporteras till SKL:s väntetidsdatabas. Siffrorna inom parentes för decembermånaderna är motsvarande siffror för riket enligt SKL:s webbsida Väntetider i vården. December 2012 Augusti 2012 Mars 2012 December 2011 Augusti 2011 % Mål Vårdgaranti Nybesök (90) (90) 72 Behandling (88) (87) 56 Kömiljard Nybesök (74) (76) 54 Behandling (71) (71) 37 För vårdgarantin har tillgängligheten till nybesök försämrats jämfört med förra årsbokslutet medan en förbättring har skett för tillgängligheten till behandling. För kömiljarden har det skett en försämring för både nybesök och behandling. Jämfört med riket är utvecklingen sedan förra årsbokslutet sämre för alla mått undantaget väntetid för behandling enligt vårdgarantin. För att få ta del av kömiljarden ska andel väntande högst 60 dagar vara minst 70 %. Detta har nåtts 1 månad av 12 (mars) för nybesök och ger ett tillskott om 1 mnkr. För 2011 fick länssjukvårdsnämnden 4 mnkr i ersättning från kömiljarden. Då nåddes målet för nybesök vid mätningen för 4 månader under Av årsredovisningen framgår åtgärder som vidtagits samt planeras för att förbättra tillgängligheten. Vakanser finns på specialistläkare inom vissa specialiteter men också inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att försöka upprätthålla tillgängligheten har inhyrd personal anlitats. Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 48,5 % jämfört med föregående år. Minst ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 19(40)

26 10 vårdplatser har, enligt verksamhetsberättelsen, varit stängda på Mälarsjukhuset på grund av personalbrist. Under hösten stängde ytterligare 12 platser på Nyköpings lasarett av samma orsak. Vi noterar att en styrgrupp tillsatts under februari månad 2013 i syfte att hitta lösningar för att kunna öppna dessa vårdplatser. Revisorerna kommer att fortsätta följa utvecklingen av tillgängligheten. För akutmottagningarna finns i år ett nytt styrtal Genomloppstiden på akuten ska förbättras. Måltalet är satt till 80 % och utfallet är 68 %. Definitionen för genomloppstiden, vad som mäts, framgår inte av länssjukvårdens verksamhetsberättelse eller landstingets årsredovisning. Nedanstående tabell är hämtad ur Måttdatabasen och av den framgår det tydligare att genomloppstiden = vistelsetiden på akutmottagningen. Målet är att 80 % ska vara omhändertagna inom 4 timmar. Tabellen visar vistelsetid på de tre mottagningarna genomsnittligt under hela året Vistelsetiden beräknas från att patienten lagts upp på beläggningslistan tills patienten tas bort från beläggningslistan. Totalt antal Antal mer än 4 Antal mindre än 4 Andel mindre än 4 Mål besök tim tim tim KSK Akuten ,1% 80 % MSE Akuten ,4% 80 % NLN Akuten ,2% 80 % Summa Genomsnitt 68,2 % 80 % Enligt verksamhetsberättelsen rapporterar både akutmottagningarna och berörda kliniker aktiviteter för att effektivisera patientflödet på akuten. Tillgänglighet inom habiliteringsverksamheten Måltalen uppnås inte för något av de 6 styrtal som finns för väntetider inom habilitering och utbildningsnämndens verksamheter. För 2 av styrtalen redovisas ett utfall om 0 % mot måltalet 100 %. Det ena är Andel väntande som väntat på nybesök mindre än 30 dagar (förstärkt vårdgaranti för barn med psykisk ohälsa, HabV) där 4 barn väntade sista december. Det andra är Andel väntande som väntat på behandling/insats mindre än 30 dagar (förstärkt vårdgaranti, för barn med psykisk ohälsa, HabV) där väntade 9 barn den sista december. Vid mätningen har de utredningar som remitterats till extern utförare räknats bort. Av habilitering och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse framgår åtgärder men också att den korta tidsramen i den förstärkta vårdgarantin, 30 dagar, nästintill är omöjlig att leva upp till i de fall familjen uteblir eller lämnar återbud. Vi noterar att nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet i sin verksamhetsberättelse rapporterar att utfallet för åtagandet Skolorna ska ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 20(40)

27 erbjuda utbildningar/verksamhet som ger goda kunskaper/färdigheter utvecklats positivt. Nu nås måltalen för de två styrtalen Andel elever inom gymnasieskolan med slutbetyg samt Andel elever inom gymnasieskolan som uppnått grundläggande högskolebehörighet. Patientsäkerhet Under länssjukvårdsnämndens åtagande Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet finns 4 styrtal. För ett av dessa, Antalet avslutade avvikelser inom 2 månader ska öka, nås måltalet då 83 % av de rapporterade avvikelserna är avslutade. Föregående år var motsvarande siffra 81 %. Under 2011 nåddes målet för andel vårdrelaterade infektioner för första gången. För 2012 hade länssjukvårdsnämnden styrtalet Andel vårdrelaterade infektioner ska minska. Måltalet sattes till 7 % men uppnåddes inte vid höstens punktprevalensmätning. Tvärtom har andel vårdrelaterade infektioner ökat till 10,4 %, riksgenomsnitt 9,0 %. Enligt länsjukvårdsnämndens verksamhetsberättelsen beror ökningen på en besvärlig överbeläggningssituation veckorna före och under mätningen. Nästa mätning sker i mars månad Ovanstående styrtal redovisas inte i landstingets årsredovisning. Av årsredovisningen framgår att strukturerad journalgranskning enligt Global Trigger Tools (GTT) för att spåra vårdskador genomfördes på samtliga sjukhus under 2012 men inte resultatet. I länssjukvårdsnämndens verksamhetsberättelse rapporteras att totalt 180 journaler granskades vid hälso- och sjukvårdsförvaltningens tre sjukhus. Resultatet av granskningen visade 17 skador per 1000 vårddagar. Den procentuella andelen vårdtillfällen med skada blev då 11 %. Medelvärde för riket anges till 14 %. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare För habilitering och utbildningsnämndens styrtal Andel individuella planer av dem som ska ha en plan (HabV) har utfallet förbättrats jämfört med tidigare rapportering men fortfarande nås bara 40,9 %, måltalet är 65 %. ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 21(40)

28 Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Landstingsfullmäktige har fastställt vissa policys och planer för vilka nämnderna årligen ska redovisa hur beslutade intentioner successivt förverkligas. Områden som berörs är barnkonventionen, jämställdhet och antidiskrimineringsarbete, nationella minoriteter, hbt-policy och funktionsnedsättning. Redovisning av arbete med detta återfinns i de flesta nämnders verksamhetsberättelser. Följande har noterats; För länssjukvårdnämndens verksamhet vid Regionsjukhuset Karsudden finns avrapportering för landstingfullmäktiges beslut om funktionsnedsättnings- och hbt-policys samt åtgärdsplan för genomförande av lagen om nationella minoriteter. Däremot saknas uppföljning och utvärdering av arbetet med jämställdhet och mångfald undantaget att ett av mångfaldsplanens mål används som måltal. För åtgärdsplanen för att uppfylla intentionerna i lagen om nationella minoriteter har habilitering och utbildningsnämnden och dess förvaltning så här långt informerats om lagen under året och diskuterat åtgärder. Åtgärdsplanen som fullmäktige beslutat 2011 fokuserar på de skyldigheter som landstinget har som del i ett förvaltningsområde för finska och vad som behöver vidtas snarast. Vidtagna åtgärder skulle ha rapporteras redan i delårsrapporten 2. För VOHJS-nämnden uppnås måltalen för samtliga av hjälpmedelsverksamhetens mått under medborgarperspektivet undantaget Andel hjälpmedelsbeslut i VOHJS och HH:s förvaltningsledning där barnperspektivet beaktats. Där är måltalet satt till 80 % och utfallet 50 % och avser 1 av 2 beslut. Helägda bolag Landstingsservice och Folktandvården avrapporterar båda ur ett kundperspektiv. Vi noterar att Folktandvården inte når sitt kundmål att rekrytera fler kunder, utfall nya kunder. Ökade varsel samt att hela 15,7 % av länets invånare lever på försörjningsstöd anges som en av förklaringarna. Landstingsservice har ett styrtal Andel nöjda eller mycket nöjda kunder där det saknas rapport över utfall. Av bolagets årsrapport framgår att NKIundersökning (Nöjd Kund Index) är utförd av FM-enheten, men att ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 22(40)

29 resultatet inte är helt färdigställt och analyserat. Måltalen är satta till 75 % för tjänsteutförande och till 85 % för bemötande. Personalperspektiv Rapportering kring perspektivet har fått större plats i årets delårsrapporter och landstingets årsredovisning jämfört med under Till skillnad mot då så framgår nu vad som sker inom de områden som är utmaningar inom perspektivet enligt budget till exempel kompetensförsörjning och chefsrekryteringar. Vi noterar att det arbete som inleddes under 2011 med att ta fram en sammanhållen personalpolitik 5 skulle, enligt det ursprungliga direktivet, ha kommit upp till beslut i november Tidsramen har förskjutits och behandlades vid landstingsstyrelsens sammanträde i mars Arbetet nämns kort i landstingsdirektörens inledning men redovisas inte vidare i årsredovisningen. Av statistiken som presenteras inom perspektivet avseende antal anställda respektive årsarbetare framgår att antalet ökat marginellt sedan föregående år. Inom landstingets ledningsstab redovisas störst ökning med 26 årsarbetare medan den största minskningen finns inom länssjukvården med 47 årsarbetare. Det är främst sjuksköterskor, skötare och medicinska sekreterare som minskat i antal. Minskningen beror enligt länssjukvårdsnämndens verksamhetsberättelse till stor del på kapacitetsanpassningen. Ökningen inom landstingets ledningsstab består bland annat av 19 nyinrättade tjänster fördelade inom D-data, FM-enheten och ledningsstabens enheter. Dessutom ingår i landstingets statistik för landstingets ledningsstab i årsredovisningen 4 personer som registrerats som anställda i Landstingets Sörmland men med sysselsättning i Kollektivtrafikmyndigheten. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje För måttet för sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid rapporteras en successiv försämring under året. Detsamma gäller för de två andra 5 LS 192/2011 Direktiv till uppdrag om sammanhållen personalpolitik ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 23(40)

30 övergripande målen i landstingets rehabiliteringspolicy 6. Måltal och utfall redovisas i följande tabell; December 2012 Augusti 2012 Mars 2012 December 2011 Augusti 2011 Mål i policyn Måltal Sjukfrånvaro i relation till ordinarie arb tid 4,1 % 5,0 % 4,9 % 4,6 % 4,4 % 4,4 % Andel långtidssjuka över 90 dagar 1,4 % 2,0 % 2,1 % 2,0 % 1,9 % * 1,5 % * Frånvarodagar på grund av sjukdom/per anställd under 12 månader 14 16,4 16,0 15,4 14,8 14,1 * mättes exklusive de med tillfällig sjukersättning Av årsredovisningen framgår att graden av måluppfyllelse minskat. Sjukfrånvaron har ökat och många anställda inom framför allt vården talar om en svår arbetssituation utifrån stängda vårdplatser och hög arbetsbelastning. Samtidigt görs på flera håll, enligt årsredovisningen, viktiga insatser på flera håll i syfte att förbättra arbetsmiljön. I årsredovisningen nämns friskvårdssatsningar och satsningar på arbetsmiljöfrågor inom flera nämnder. Inom nämnden för kultur- och utbildning och friluftsverksamhet redovisas en positiv riktning för styrtalet Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Där var utfallet år % jämfört med 4,7 % för år För länssjukvårdsnämndens verksamhet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen är måltalet för samma styrtal satt till max 4,5 %. Utfallet för hälso- och sjukvården är 5,2 % en ökning jämfört med föregående år med 0,7 %. Inom länssjukvårdsnämndens verksamhet inom hälso- och sjukvården har sjukfrånvaron ökat från 14,9 dagar per anställd de senaste 12 månaderna till 17,1, en ökning med 2,2 dagar per anställd. Det är främst sjukfrånvaro över 90 dagar som ökat. Den befattningsgrupp där ökningen av antalet sjukskrivna är störst avser sjuksköterskor. Övriga befattningsgrupper är, enligt nämndens verksamhetsberättelse, lika som förra året eller uppvisar en minskning. Ökningen av sjukfrånvaron är högre inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen än inom landstinget i snitt. Där redovisas enligt 6 Rehabilitering av medarbetare inom Landstinget Sörmland Policy LF 59/07 ORG NR h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut, budget\bokgrrap\2012\landstinget\revisorernas redogörelse_slutlig.doc Utskriftsdatum: :39 SID 24(40)