Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9 DATUM RE-REV12- (E) Landstingsstyrelsen Landstinget Sörmland Revisorernas redo örelse 2011 Vid mötet med landstingsstyrelsens arbetsutskott den 27 mars 2012 redovisade revisorerna sina iakttagelser från granskningen av Landstinget Sörmland under Mot bakgrund av bifogad rapport samt de synpunkter som redovisades vid mötet emotser revisorerna svar senast 8juni 2012 om vilka åtgärder styrelsen avser att vidta. jell Ericson Ordförande ell Jansson evisionschef Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post ORG NR HARevisionskontoret GEIVENSAMBOKSLUT, BUDGETBOKGRRAP \2011 \LandstingebBrev LScloc Utskriftsdalurn: :10 SID 1(1)

10 REVISORERNAS REDOGORELSE DATUM RE-REV REVISORERNAS REDOGÖRELSE för resultatet av revisionen 2011 i LANDSTINGET Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel hemsida et.sormland.se/revisionen ORG NR harevisionskontorehgemensamboksha budgebbokgrrap\2011\landsfingel\revisoremas reclogörelseslutlig doc UtskrIftsdatum: SID 1(30)

11 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV Sammanfattning 3 Bakgrund 5 s granskningar s uppföljning av tidigare granskningar 8 Landstingets uppföljning enligt reglementet 8 Arsredovisning 10 Aktiebolag och förbund 12 Ägarstyrning 14 Uppföljning av de strategiska målen 16 Medborgarperspektiv 16 Personalperspektiv 18 Förnyelseperspektiv 19 Miljöperspektiv 19 Ekonomiperspektiv 20 Specifik avrapportering 20 Granskning av räkenskaper Intern kontroll 29 Bilagor 30 ORG NR harevisionskontorehgemensam\boksiut, budgebbokgrrap\20110ardsfingefirevisorernas redogäreiseslutlig.cloc Utskriftsclatum: :05 SID 2(30)

12 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV REVISORERNAS REDOGÖRELSE 2011 Sammanfattning Årets samlade rapportering ger i stort en rättvisande bild av Landstinget Sörmlands verksamhet, resultat och ställning. Vår bedömning utifrån årets granskning är att verksamheten i allt väsentligt bedrivits ändamålsenligt och på ett sätt som är ekonomiskt tillfredsställande med nedanstående undantag; Landstinget uppfyller inte det strategiska målet under ekonomiperspektivet, att uppnå och behålla en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Inte heller resultatmålet klaras. I övrigt bedömer vi att resultatet enligt årsredovisningen i huvudsak är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt undantaget tillgängligheten. Hälso- och sjukvården uppfyller inte det strategiska målet under ekonomiperspektivet, att uppnå och behålla en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Inte heller det budgeterade resultatet klaras. Den interna kontrollen bedöms sammantaget som tillräcklig, men möjlig att förbättra. Revisorerna vill från årets granskning lyfta fram följande: Vi noterar att Hälso- och sjukvården inte, trots att tillgängligheten förbättrats under 2011, uppfyller målet om att uppnå den lagstadgade nationella vårdgarantin. Verksamheten har inte heller i någon större utsträckning nått de skärpta nationella mål som satts upp inom ramen för den så kallade Kömiljarden. Habilitering och Hjälpmedel uppfyller inte målen för tillgänglighet då måltalen inte uppnås för något av de styrtal som beslutats. Inom Habilitering och Hjälpmedel har kostnader reserverats avseende köpta utredningar samt innehållen prestationsersättning. Dessa reserverade kostnader borde, enligt landstingets interna regelverk, behandlats via resultatöverföring. Vår bedömning är att Hjälpmedelscentralen under den gemensamma VOHJS-nämnden haft en tillräcklig intern kontroll trots avsaknad av delegationsordning samt problem med inventeringsdifferenser. Förstärkning av den interna kontrollen sker kontinuerligt. ORG NR likevisionskontoret \gemensam \boksiut, budgebbokgrrap \landsfingebrevisaremas redogörelse slutlig.doc Utskriftsclatum: :05 SID 3(30)

13 LANDST1NGET REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV Revisorernas bedömning 2010 var att den interna kontrollen behövde stärkas kring den ekonomiska uppföljningen för FMenheten. Vid årets granskning gör revisorema bedömningen att den intema kontrollen stärkts och enhetens redovisade resultat- och balansräkning samt årsredovisning ger en rättvisande bild av resultat och ställning för räkenskapsåret Det förekommer brister i styming vid uppstart av nya nämnder och organisatoriska förändringar. Vår bedömning är att rutinerna inom landstinget bör stärkas kring detta. Den intema kontrollen i förtroendemannarutinen har stärkts under året. Granskning har genomförts och avrapporterats separat.1 För att i större utsträckning kunna bedöma måluppfyllelsen behöver ett utvecklingsarbete göras avseende mätbarheten i såväl styrtal som måltal för dessa. Styrmodellen behöver också uppdateras på grund av olika angreppssätt i reglemente/anvisningar. Vi noterar att Krisledningsnämnden inte har haft några protokollförda sammanträden under 2011 vilket ska genomföras minst två gånger per år enligt reglementet. Ett landstingsövergripande ledningssystem har introducerats på landstingets intranät, Insidan. ser positivt på det arbete som inletts och kommer att följa den fortsatta utvecklingen. RE-REV Granskning av den interna kontrollen i förtroendemannarutinen ORG NR Arevisionskontorengemensam\bokslut, budgettlookgrrap\2011uandstingettrevisorernasredogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: SID 4(30)

14 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV Bakgrund Revisorernas granskning av verksamheten under 2011 har utförts i enlighet med kommunallag, god revisionssed och revisionsreglemente. Revisorerna granskar all verksamhet som bedrivs inom styrelsens, nämndernas och fullmäktigeberedningarnas verksamhetsområden. Revisorerna granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företag och stiftelser även verksamheten i de av Landstinget Sörmland ägda företagen och förvaltade stiftelserna. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningarna under året har utförts enligt den revisionsplan som upprättats av revisorerna i samråd med Landstingsfullmäktiges presidium. Revisionsplanen har baserats på en bedömning av väsentlighet och risk. Revisorerna biträds av sakkunniga i sitt arbete. Under denna period har dessa liksom föregående år bestått av ett eget revisionskontor samt externa konsulter. Kultur- utbildning- och friluftsnämnd, Gemensam Patientnämnd och Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS) har granskats av PwC. FM-enheten har granskats av Ernst & Young. Granskning av de gemensamma nämnderna, Patientnämnd respektive VOHJS-nämnd, utförs av landstinget även på uppdrag av kommunerna i länet. Planering och utvärdering av detta uppdrag sker tillsammans med kommunernas revisorer. För Gemensam nämnd för samverkan mellan Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland, i dagligt tal kallad DU-nämnden är Landstinget Sörmland värdlandsting. Granskning av DU-nämnden har genomförts av Landstinget Sörmlands revisorer, och avrapporterats till revisorerna i Landstinget Västmanland. Landstinget i Uppsala län är värdlandsting för den gemensamma Varuförsörjningsnämnden som har bildats av landstingen i Dalarna, Västmanland, Örebro län, Uppsala län och Sörmland. Granskningen av denna nämnd utförs av Landstinget i Uppsala län som sedan avrapporterar till de övriga landstingens revisorer. ORG NR harevisionskontorehgemensamgooksiut,budget\bokgrrap\2011\landstingetvevsoremas redogörelse slutlig.doc DtskrifIsdaturn: :05 SID 5(30)

15 LANDSTINGET REVISORERNAS REDOGORELSE DATUM RE-REV s granskningar 2011 Nedan görs en kort sammanfattning av de granskningar som revisorerna genomfört och avrapporterat under året. Exemplar av rapporterna finns tillgängliga på revisionens hemsida etsormland.se/revisionen Granskning Årsbokslut och Verksamhetsberättelse 2010 Revisorernas redogörelse 2010 Bedömning delårsrapport 2011 Projekthantering inom FoU Sammanfattning Granskning av resultat- och balansräkningar samt verksamhetsberättelser per förvaltning Granskning av resultat- och balansräkning samt verksamhetsberättelse Översiktlig granskning av delårsrapporten per 31 augusti 2011 innefattande revisoremas bedömning av måluppfyllelse i enlighet med lagkrav gällande god ekonomisk hushållning Granskning av hanteringen av och interna kontrollen för projektmedel Kvalitetssäkring medicinskteknisk utrustning Ledning styming inom Primärvårdsnämnden Avvikelsehantering IK-granskning IK förtroendemannarutinen Granskning av organisation, ansvarsförhållanden och rutiner avseende medicinskteknisk utrustning Förstudie av rutiner för ledning och styming inom den nya nämnden En granskning av hur erfarenheter och kunskap från avvikelserapportering tas tillvara i patientsäkerhetsarbetet Löpande verifikationsgranskning vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom Länssjukvårdsnämnden respektive Primärvårdsnämnden, Regionsjukhuset Karsudden, Habilitering och Hjälpmedel inklusive Sjukresor och Dammsdal, D- data samt Landstingets Ledningsstab Granskning av den intema kontrollen vad gäller utbetalningar av ersättningar enligt landstingets arvodesreglemente ORG NR harevisionskontorengernensambokslut, budgettokgrrap \2011Uandstingebrevisoremasredogörelse slut4doc Utskriftsdatum: :05 SID 6(30)

16 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV Granskning Uppdrag, mål och förutsättningar D-data Uppdrag, mål och förutsättningar Informationsenheten Regelverk för intygsskrivning inom hälsooch sjukvården Rutiner för ledning och styrning inom DU-nämnden Kvalitetssystem för styrning Kulturplanearbetet samt styrning Scenkonst Sörmland Patientsäkerhetslagen Rutiner för ledning och styrning inom VOHJSnämnden samt sekretessfrågor Sammanfattning En granskning i syfte att bedöma om D- data bedriver verksamhet enligt fattade beslut och med god intern kontroll En granskning i syfte att bedöma om informationsverksamheten bedrivs enligt fattade beslut och med god intern kontroll Förstudie över vilka styrande dokument och/eller rutiner som finns inom området för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården Granskning av rutiner för ledning och styrning inom den gemensamma nämnden med anledning av dess förändrade uppdrag och inrättandet av ett utskott för gemensam upphandlingsverksamhet Granskning av kvalitetssystem inom FM-enheten för styrning av kost- och städverksamheterna Granskning av ändamålsenligheten i kulturplanearbetet samt styrning och uppföljning inom Scenkonst Sörmland Granskning av hur den Gemensamma Patientnämnden svarar upp mot kraven i den nya lagen vad avser sin del i patientsäkerhetsarbetet Granskning av rutiner för ledning och styrning inom den nya nämnden samt hantering av sekretessfrågor inom Hjälpmedelsverksamheten ORG NR , harevisionskontoret\gemensam\bokslut, budgebbokgrrap\2011\landstingebrevisorernas redogörelse sluthg.doc Utskriftsdatum SID 7(30)

17 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV s uppföljning av tidigare granskningar har inlett ett arbete för att löpande kunna genomföra en mer strukturerad uppföljning av tidigare genomförda granskningar. Följande bedömningar har gjorts efter det att uppföljning skett via skriftliga frågor ut i verksamheterna under året för nedanstående granskningar; Granskning Bedömning efter uppföljning Köp av konsulttjänst, vindkraft Granskning av landstingets lönehantering Beredskap vid kris och katastrof Hantering politiska beslut rörande psykiatrin Granskning av IVAR Hantering av bisysslor Avvakta till 2012/2013 på effekter av utbildningsinsatser Avvakta utredning 2011 Krisledningsnämndens reglemente reviderat och ytterligare uppföljning bedöms inte aktuell för tillfället Förvaltningen har egenutvecklat stöd Följ upp 2012/2013 när samarbetet med Örebro/Västmanland kommit igång Inventering kommer att göras under 2012 enligt beslut i Personalutskottet. Efter det tar revisorerna ställning till eventuell ny uppföljning/granskning Landstingets uppföljning enligt reglementet2 Landstingets uppföljning ska medverka till förbättrad måluppfyllelse genom att bygga på en korrekt och tillförlitlig redovisning och periodiseringar av hög kvalitet. Därtill ska uppföljning möjliggöra utkrävande av ansvar genom att beskriva avvikelserna i förhållande till uppställda mål och beslutad resursfördelning. 2 Reglemente för planering och uppföljning i Landstinget Sörmland LF 66/09 ORG NR tykevisionskontorengemensam bokslut, budgetkbokgrrap20110andstingebrevisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: SID 8(30)

18 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV Efter årets slut ska nämnd lämna en årsredovisning som kommenterar och analyserar årets verksamhet samt redovisar hur fastställda mål och uppdrag har uppfyllts. Årsredovisning ska innehålla ekonomiskt utfall för året och även redovisa utförda prestationer samt nyckeltal för ekonomi, verksamhet och personal. Resultatet av den intema kontrollen enligt av nämnden fastställd internkontrollplan ska redovisas i årsredovisningen. Balanserad styming, som är den styrmodell landstinget tillämpar, ger förutsättningar att styra mot och följa upp de övergripande strategiska mål som landstingsfullmäktige beslutat. De fem perspektiven3bryts i landstingsbudgeten ner till strategiska mål, vilka är övergripande och gäller för alla verksamheter. Nämnden föreslår styrtal som ska leda till att de strategiska målen uppnås, och styrtalen fastställs av landstingsstyrelsen. I nämndbudgeten bryts styrtalen ner till måltal. Enligt budgetdokumentet och reglementet för planering och uppföljning ska måluppfyllelsen kontinuerligt återrapporteras av nämnden, och årsredovisningen ska kommentera och analysera årets verksamhet samt redovisa hur fastställda mål har uppfyllts. Anvisningama från Landstingets Ledningsstab (LLS) till nämndemas årsredovisning för 2011 anger att nämndema i sin årsredovisning ska presentera resultatet av de åtaganden som nämnderna gjort för 2011 inom respektive perspektiv, vilket är en förändring mot tidigare. De strategiska målen ska endast vara rubriker som inte behöver kommenteras. Den sammanfattande analysen ska endast sammanfatta läget utifrån åtaganden. Landstingsstyrelsen ska till landstingsfullmäktige upprätta årsredovisning totalt för landstinget. I årsredovisningen ska redogöras för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Landstingsstyrelsens utvärdering av landstingets samlade system för intem kontroll ska rapporteras i årsredovisningen. 3 Medborgar-, Personal-, Förnyelse-, Miljö- och Ekonomiperspektivet ORG NR ItVevisionskontorettgemensamtbokslut, budgettbokgrrap\2011\landsfingebrevisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :05 SID 9(30)

19 REVISORERNAS REDOGORELSE DATUM RE-REV Årsredovisning Nämndernas årsredovisning Vår granskning i detta avsnitt avser i vilken utsträckning anvisningarna följts och om årsredovisningarna innehåller den avrapportering som efterfrågas. Vår bedömning är att nämndernas rapportering är bra strukturerad men att modellen med styr- och måltal kan utvecklas. Årsredovisningen är nämndens återrapportering till landstingsstyrelsen och, ska enligt landstingets reglemente, redovisa hur fastställda mål och uppdrag för år 2011 har uppfyllts. I de anvisningar4som LLS har utfärdat kring årsredovisning betonas i år mer återrapportering kring nämndens åtagande. Måluppfyllelsen av de strategiska målen kommer sedan att bedömas i landstingets årsredovisning som avges från landstingsstyrelsens till landstingsfullmäktige. I anvisningen anges också hur årsredovisningen ska disponeras samt vilka obligatoriska delar som skall ingå. Organisatoriska förändringar inom landstingets nämndorganisation Under året har förändringar genomförts inom landstingets nämndorganisation. Vi vill i samband med årets granskning lyfta de iakttagelser vi gjort. DU-nämndens uppdrag har förändrats från och med 1 maj 2011 och till DUnämnden har inrättats ett utskott för de båda landstingens upphandlingsverksamhet från och med 1juli DU-nämndens rapportering följer inte Landstinget Sörmlands styrmodells rapportering5. DU-nämnden har inte tillämpat styrmodellen under Detta imlebär att det saknas nämndspecifika styr- och måltal för nämndens verksamhet och att nämnden inte har beslutat om någon budget. Anvismngar till namndens årsredovisning för 2011, LS-LED RE-REV12-09 Rutiner för ledning och styrning inom DU-nämnden och dess utskott har granskats och redovisas i en separat rapport. ORG NR hareoisionskontorehgemensam\bokslut, budget\bokgrrapt2011\landsöngenrevisorernasredogörelse slutlig doc Utskriftsdatum SID 10(30)

20 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV Primärvårdsnämnden och VOHJS-nämnden bildades från och med den 1 januari Primärvårdsnänmdens verksamhet bedrivs under hälso- och sjukvårdsförvaltningen och med samma tjänstemannastöd som för Länssjukvårdens delar. Primärvårdsnämndens rutiner för ledning och styrning har också granskats och avrapporterats6tidigare under året. Några väsentliga brister i ledning och styrning har inte uppmärksammats i samband med detta. För VOHJS-nämnden har granskning skett i samband med årsgranskningen. Där är bedömningen att rutiner för ledning och styrning inte fungerat tillfredsställande. Nämndens styrande dokument såsom budget, intern kontrollplan och delegationsordning för verksamhetsåret 2011 har inte kommit upp för beslut i den nya nämnden. Detta har fått till följd att hjälpmedelscentralen bedrivit verksamhet utifrån de styrande dokument som beslutades av den gemensamma Hjälpmedelsnämnden som upphörde vid årsskiftet 2010/2011. För övrig verksamhet inom VOHJS-nämnden har ingen budget beslutats för Vi konstaterar att det förekommer brister i styming vid uppstart av nya nämnder och organisatoriska förändringar. Vår bedömning är att rutinerna inom landstinget bör stärkas kring detta. Förvaltningsberättelsen Förvaltningsberättelsen utgör en del av landstingets årsredovisning enligt KRL7vid sidan av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och sammanställd redovisning. Liksom för föregående år så finns inget separat avsnitt som benämns Förvaltningsberättelse. Enligt KRL:s 4 kap ska följande framgå; En sammanfattande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen vilken även skall innehålla en ekonomisk analys samt en riskanalys Om kostnadema för ett visst räkenskapsår överstiger intäktema, skall det anges när och på vilket sätt man avser göra den föreskrivna regleringen av resultatet 6 RE-REV Rapport förstudie rutiner för ledning och styrning inom den nya primärvårdsnämnden 7 Lag om kommunal redovisning SFS 1997:614 ORG NR h:vevisionskontorettgemensamtboksiut,budgettbokgrrapt2011\landstingettrevisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdaturn SID 11(30)

21 REVISORERNAS REDOGORELSE DATUM RE-REV Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske, så kallade synnerliga skäl, skall upplysning lämnas om detta. Därvid skall skälen till beslut anges. Upplysning om hur tidigare räkenskapsårs negativa resultat har reglerats. Investeringsredovisning Personalredovisning Utvärdering för om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Information om ovanstående punkter återfinns till stor del i landstingets årsredovisning. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska budget innehålla mål och riktlinjer för verksamheten och ekonomin som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska, enligt kommunal redovisningslag, innehålla en utvärdering av huruvida dessa mål har uppnåtts. I de fall målen inte uppnås, ska planerade och vidtagna åtgärder framgå. Fullmäktige har beslutat i mars 2012 att de strategiska målen fastställda i landstingets budget utgör landstingets mål för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Utvärdering av målen för en god ekonomisk hushållning som finns i årsredovisningen, om de antas till de strategiska målen, görs under eget avsnitt i årsredovisningen. Presentationen under respektive mål avslutas med en bedömning av måluppfyllelse, undantaget de strategiska målen inom miljöperspektivet. Aktiebolag och förbund Landstingets revisorer granskar årligen och i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom landstinget. Detta innebär att revisorerna, genom de revisorer och lekmannarevisorer som utsetts i aktiebolag och förbund även granskar den verksamhet som bedrivs utanför nämndernas verksamhetsområden. ORG NR harevisionskonlorenernensam bokslut, budget 11sokgrrap201111andstinget 1revisorernas redogörelse siuthg.doc Utskriftsdatum: SID 12(30)

22 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV För aktiebolag utses auktoriserade alternativt godkända revisorer. Dessa granskar verksamheten, på uppdrag av bolagets ägare, utifrån bland annat aktiebolagslag och årsredovisningslag och lämnar sin revisionsberättelse till bolagsstämman. Lekmannarevisorer utses sedan 1999, ur kretsen av de förtroendevalda revisorerna, med uppdraget att enligt aktiebolagslagen granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Till följd av en ändring i kommunallagen 2006 förtydligades revisorernas roll i avlämnande av revisionsberättelser för denna typ av verksamhet. Detta innebär att revisionsberättelser, inkluderande de sakkunnigas rapporter, för Länstrafiken Sörmland AB, Regionförbundet Sörmland och Samordningsförbundet RAR moderbolaget Vita Huset i Nyköping AB samt dotterbolagen Sörmland Landstingsservice AB och Folktandvården Sörmland AB skall fogas till revisorernas berättelse. Vid denna rapports avlämnande saknas revisionsberättelserna för Regionförbundet Sörmland, Länstrafiken i Sörmland AB, Samordningsförbundet RAR samt Vita Huset i Nyköping AB. Landstingsfullmäktige ska vid ett och samma tillffille kunna behandla årsredovisning samt revisionsberättelser, granskningsrapporter och rapporter avseende revision i samtliga landstingskommunala bolag, oavsett associationsform. Detta innebär att alla revisionsberättelser för bolag och förbund samt granskningsrapporter från bolagens lekmannarevisorer avseende bolag måste finnas tillgängliga vid avlämnandet av Revisorernas redogörelse. Därmed ges fullmäktige möjlighet att, i fråga om de landstingsägda bolagen, ge ombud på bolagsstämman eventuellt erforderliga direktiv. Detsamma gäller de som valts att representera landstinget i förbund. Detta innebär också att bolagsstämma alternativt fullmäktige som har att besluta om ansvarsfrihet i landstingsägt bolag/förbund ska göra detta efter Landstingsfullmäktiges behandling av årsredovisningen. En översyn av rutinerna och tidsplaneringen för denna hantering genomfördes under 2008 och rutinerna har förbättrats. Vi noterar att datum för slutrevision avseende moderbolaget Vita Huset AB ligger först i slutet av april 2012 vilket gör att revisionsberättelse och lekmannarevisorns granskningsrapport inte kommer att finnas klara när landstingsfullmäktige behandlar årsredovisningen 11 april ORG NR IyArevisionskontorengemensarnbokslut, budgebbokgrrap\2011\landstingetvevisorernas redogöreiseslullig.doc Utskriftsdatum: :05 SID 13(30)

23 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV Övriga bolag och intresseföreningar Förutom ovan nämnda bolag och förbund har Landstinget Sörmland mindre intressen i Sörmlandsturism AB och Inera AB (Sjukvårdsrådgivningen). De tidigare intressen som fanns i Svealandsbanan AB har upphört genom att bolaget likviderats under Mindre intressen finns även i ett antal ekonomiska föreningar, däribland Kommuninvest. Revisionsberättelser för dessa bifogas inte denna redogörelse eftersom landstingets revisorer bedömt Landstinget Sörmlands engagemang som mindre betydande i frågan om helheten på landstingets åtagande. Ägarstyrning Hel- och delägda aktiebolag Landstingsfullmäktige beslutade i oktober 2010 ( 98/LF) om ny bolagspolicy och grundläggande ägardirektiv för Landstinget Sörmlands bolag i huvudsak med anledning av att en koncern skulle bildas. I koncernen är Vita Huset i Nyköping AB moderbolag i koncernen och ett av landstinget helägt bolag. Folktandvården Sörmland AB och Sörmland Landstingsservice AB är två helägda dotterbolag. En övrig viktig ändring i policyn, jämfört med den som gällt tidigare, är den att det nu är inskrivet att "... bolagen skall följa landstingets samtliga policys." Landstingsfullmäktige skall informeras om verksamhet i samband med bolagsstämman för respektive bolag. Därutöver kan landstingsfullmäktiges ordförande kalla styrelseordföranden för respektive bolag till landstingsfullmäktiges sammanträde för att närvara och besvara frågor om bolagets verksamhet. Av bolagspolicyn framgår också att bolagens verksamhet står under uppsikt av landstingsstyrelsen enligt kommunallagen. Landstingsstyrelsen ska ges den information och tillsändas de handlingar som landstingsstyrelsen begär. Normalt, enligt policyn, går sådan begäran avseende dotterbolagen via moderbolaget. Vi noterar att de 5 ordinarie ledamöterna i styrelsen för moderbolaget Vita Huset även är ordinarie ledamöter i landstingsstyrelsen. Personunion kan ha ORG NR harevisionskontorehgemensam\boksiut, budgebbokgrrap\2011\landstingehrevisorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: SID 14(30)

24 REVISORERNAS REDOGORELSE DATUM RE-REV både för- och nackdelar men en svaghet kan vara att man förväntas ha uppsikt över sig själv. Moderbolagets roll och dotterbolagsstyrelsernas roller finns beskrivna i policyn. Moderbolaget har, enligt policyn, bildats för att samordna och tillsammans med dotterbolagen utveckla verksamheten på ett värdeskapande sätt. Bland moderbolagets uppgifter nämns bland annat att tillse att policies och regler som fastställts av landstinget efterlevs på ett för bolagsverksamheterna anpassat sätt. De finansiella målen som anges i ägardirektivet för Vita Huset i Nyköping AB, när budgeten för Landstinget Sörmland antas, är bland annat att för koncernen ha ett positivt rörelseresultat, motsvarande ett resultat om lägst 5,3 mnkr före avskrivningar på immateriella tillgångar och räntor på internrevers till landstinget. Detta motsvarar det ursprungliga resultatkravet för Folktandvården. Dessutom ska Vita Huset i Nyköpings soliditet vara lägst 100 %. Efter det att detta direktiv antagits har nya direktiv beslutats för både Folktandvården i Sörmland AB och Sörmland Landstingsservice AB som torde påverka koncernens resultatkrav. Någon formell justering har inte skett av koncernens finansiella mål utifrån de förändrade direktiven för dotterbolagen. Någon egentlig formaliserad kommunikation mellan Vita Huset AB och dotterbolagen har inte förkommit under året. s samlade bedömning är att formerna och rutinerna för information och kommunikation mellan ägaren landstinget moderbolaget och dotterbolagen i viss mån har stärkts men att förbättringsområden finns. Viktigt är att tydliggöra processer, roller och rutiner för till exempel planering och uppföljning. Detta förbättrar också möjligheten för landstingsstyrelsen att bedriva uppsikt. Enligt landstingsfullmäktiges senast antagna bolagspolicy ska alla styrelseledamöter, genom moderbolagets försorg, få en grundläggande utbildning i styrelsearbete och styrelseansvar. Två olika utbildningstillfållen har genomförts under året. Ansvariga för utbildningen har varit företrädare från SKL och för PwC. Målgruppen i utbildningen har varit styrelseledamöter och företagsledning. Utbildningarna har, enligt ORG NR hareoisionskontorehgemensambokslut, budgettokgrrap \2011llandstingebrevisorernas redogörelse slutligdoc Utskriftsdatum: :05 SID 15(30)

25 REVISORERNAS REDOGORELSE DATUM RE-REV dotterbolagens VD:ar, varit värdefulla och viktiga och kretsen för vilka som deltar vid utbildningarna bör utvidgas till att omfatta även ägarens representanter. Det vill säga tjänstemän ur landstingets ledningsstab. En uppfattning som delas av revisionen. Vi anser också utbildningar bör genomföras kontinuerligt. Bundenheten till de kommunalrättsliga principerna angående självkostnad, likställighet respektive lokalisering har inte skrivits in i bolagsordning och/eller ägardirektiv för de helägda bolagen. Enligt vad vi erfar bör det stå i ägardirektiv/bolagsordning för att binda bolagen till detta annars gäller det inte formellt. Olika förbund och övriga forum Revisorerna har under flera år lyft att det på motsvarande sätt föreligger behov av styrning och uppföljning av landstingets engagemang i olika förbund och övriga forum där landstinget utser ledamöter att representera landstinget och som bedrivs utanför landstingets egen nämndorganisation. Inriktningen för landstingets engagemang i olika förbund och övriga forum bör på samma sätt som för bolag fastställas av landstingsfullmäktige och följas upp via landstingsstyrelsens försorg. Uppföljning av de strategiska målen I årsredovisningens sammanfattning konstateras att det inom Landstinget Sörmland pågår många aktiviteter inom alla vitt skilda verksamheter inom samtliga perspektiv. För att öka mätbarheten behöver, enligt sammanfattningen, ett utvecklingsarbete göras avseende såväl styrtal som måltal för dessa. En uppfattning som delas av revisionen. Vi noterar att de landstingsövergripande analyserna fortsatt har förbättrats. Det nya avsnittet med verksamhetsanalys är också en positiv utveckling. Nedan kommenteras några av de strategiska målen. Med borgarperspektiv Inom det strategiska målet Medborgarnafår tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta avrapporteras utifrån strukturen i Socialstyrelsens skrift God Vård. ORG NR harevisionskontoret\gemensam1boksiut,budgettbokgrrapl201111andstingebrevisorernasredogöreise slutlig.doc Utskriftsdatum SID 16(30)

26 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV Vården ska vara säker Enligt den nya patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Positivt är att målet för andel vårdrelaterade infektioner för första gången har uppnåtts. Vården ska es i rimli tid Den lagstadgade besöksgarantin på specialistkliniker på sjukhusen uppfylls till 85 %, måltal är 100 %. Den lagstadgade behandlingsgarantin på specialistkliniker på sjukhusen uppfylls till 80 %, måltal är 100 %. Måltalet, som det uttrycks i budget 20118är att minst uppnå nationellt överenskomna målgränser för att erhålla statliga stimulansmedel. Målgränserna har skärpts inför år 2011 och numera genomförs mätningar månadsvis som rapporteras till SKL:s väntetidsdatabas. De måltalen uppfylls endast till 67 % respektive 59 %. Hälso- och sjukvården har inte erhållit några stimulansmedel för de väntetider som avser behandlingar men för 4 av årets 12 månader för väntetider till nybesök. Patienternas väntetid till besök och behandling enligt den lagstadgade vårdgarantin har minskat men kömiljardens mål nås i begränsad omfattning. För tillgänglighetsmålen gällande barn och ungdomar med psykisk ohälsa uppnås målet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och stimulansmedel kommer att utgå. För primärvården är andel enheter som klarar det nationella målet på 85 % av patienterna som får läkarbesök inom 7 dagar 100 %. Inom Habilitering och Hjälpmedel uppnås inte måltalen för något av de tre styrtal som finns för väntetider inom dess verksamheter. Läget har förbättrats och tillgängligheten har varit ett prioriterat område under året. Nämnden har också omfördelat 3,5 mnkr av sitt anslag till att förbättra väntetiderna men inflödet av remisser är stort. För Syncentralen och Pedagogiska hörselvården uppnås inte styrtalen vare sig för andel individuella planer eller andel utvärderade individuella planer. För de styr- och måltal som avser primärvård är det viktigt att det är tydligt om det är hela den landstingsfinansierade primärvården som rapporteras 8 1/2011 Länssjukvårdsnämnden, Budget 2011 för Hälso- och sjukvården ORG NR harevisionskontoreögemensambokslut, budgetusokgrrap\20110andstingebrevisorernasredogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :05 SID 17(30)

27 REVISORERNAS REDOGORELSE DATLIM RE-REV eller enbart den landstingsdrivna. Utgångspunkten i landstingsstyrelsens årsredovisning bör vara att de styr- och måltal som redovisas, ur ett medborgarperspektiv, bör avse all primärvård inom modellen Hälsoval. Fullmäktiges strategiska mål Medborgarnafår tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta har inom Kultur och utbildning brutits ned i åtagandet Skolorna ska erbjuda utbildningar/verksamhet som ger goda kunskaper/färdigheter. För två av styrtalen Andel elever inom gymnasieskolan med slutbetyg samt Andel elever inom gymnasieskolan som uppnått grundläggande högskolebehörighet nås inte måltalet inom Öknaskolans gymnasium och även i jämförelse med riket är utfallet lågt. Av årsredovisningen framgår inte vilka åtgärder som har vidtagits/planeras att vidtas. Personalperspektiv I landstingets budget för 2011 beskrivs flera områden där problem kan komma uppstå inom perspektivet. Exempel på detta är kommande generationsväxling och chefsrekryteringar. Intern arbetsförmedling nämns bland annat som ett led i arbetet med att försöka klara detta. I landstingets årsredovisning har vi inte kunnat finna återrapportering av vad som sker inom dessa områden. Inom perspektivet under begreppet jämställdhet och integration rapporteras i årsredovisningen främst jämställdhet. Vi noterar att landstingsstyrelsen inlett ett arbete med att ta fram en sammanhållen personalpolitik9.detta för att strategiskt fokusera på personalfrågorna. Enligt direktivet ska slutdokument beslutas av landstingsstyrelsen i november Uppföljning av de övergripande rehabiliteringsmålen I landstingets rehabiliteringspolicym finns tre övergripande mål som ska avrapporteras tertialvis. I årsredovisningen finns en tydlig rapportering över måluppfyllelsen för vart och ett av målen. Utfallet visar att andelen långtidssjuka >90 dagar, inte uppfyllts och dessutom försämrats under året. Inte heller frånvaron på grund av sjukdom och andelen sjuktimmar av ordinarie arbetstid klaras. 9 LS 192/2011 Direktiv till uppdrag om sammanhållen personalpolitik io Rehabilitering av medarbetare inom Landstinget Sörmland Policy - LF 59/07 ORG NR IlArevisionskontorehgemensarn\bokslut, budget\bokgrrapl2011gandstingebrevisorernasredogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :05 SID 18(30)

28 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV Förnyelseperspektiv Ett landstingsövergripande ledningssystem har introducerats på landstingets intranät, Insidan. ser positivt på det arbete som inletts och kommer att följa den fortsatta utvecklingen. Det vi saknar i den prototyp som presenterats i början av år 2012 är rutiner för riskbedömning/riskanalys. Miljöperspektiv Miljöperspektivet är det enda avsnitt som inte innehåller någon bedömning av måluppfyllelsen för de tre strategiska målen som finns inom perspektivet. I stället ges kommentarer utifrån måluppfyllelsen för styrtalen och om Landstinget Sörmland kommer att nå miljömålen till Inom miljöperspektivet är styrtalen liktydiga med miljömålen i landstingets Miljöprogram". I årsredovisningen redovisas utfallet dels under miljöperspektivet men också under avsnittet Miljöanalys. Handlingsplanen inom området gäller perioden Under 2011 har ett verktyg i måttdatabasen installerats som ska kunna mäta avtalstroheten mot ramavtal vilket gör att detta ska kunna följas upp under Måltalet för köptrohet är satt till 95 %. I samband med årets granskning har synpunkter framförts att rapporten ur måttdatabasen är trubbig då den bland annat mäter på leverantör och inte på upphandlad vara. Vi noterar också att en gemensam inköps- och upphandlingspolicy för Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland antogs i juni Vid tidpunkten för vår granskning är det fortfarande den tidigare beslutade policyn som ligger bland styrande dokument. Landstingsstyrelsen ska enligt beslutet ta fram riktlinjer till policyn. Några nya riktlinjer finns inte antagna vad vi har kunnat finna. Policyn anger i princip ingenting kring inköp. Till skillnad mot vad som befarades i 2010 års årsredovisning så har interna miljörevisioner kunnat genomföras. Detta innebär att certifiering av miljöledningssystemet påbörjas under våren 2012 enligt ISO Miliöprogram handlingsplan LS 8/2009 för Landstinget Sörmland samt tillhörande ORG NR harevisionskontorengemensam\tookslut,budgebbokgrrap\2011uandsöngetkevisorernasredogörelseslutlig.doc Utskriftsdaturn :05 SID 19(30)

29 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV Ekonomiperspektiv För ekonomiperspektivet finns i budgeten för 2011 ett strategiskt mål - att landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Dessutom finns landstingets resultatmål i Budget 2011 som anger att "... resultatet ska vara minst 0,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag." Landstingets resultat är negativt, -111,8 mnkr, vilket innebär att vare sig det strategiska målet eller resultatmålet uppnåtts. Vid beräkning av balanskravsresultatet uppgår det till -13,0 mnkr. Årets utfall för Länssjukvårdsnämndens verksamhet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen är ett underskott på -264 mnkr mot budgeterat -150 mnkr, budgetavvikelse -114 mnkr. Den ursprungliga budgeten för 2011 var -40 mnkr. I juni 2011 beslutade landstingsfullmäktige att resultatkravet för Länssjukvårdsnämnden skulle fastställas till -150 mnkr, en revidering med mnkr. Åtagandet för hälso- och sjukvården inom det strategiska målet är att leda och styra verksamheten så att stabil utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Åtagandet och det strategiska målet uppfylls inte med årets negativa resultat. På uppdrag av Landstingsstyrelsen har Länssjukvårdsnämnden avlämnat rapport och uppföljning av vidtagna åtgärder samt vilka åtgärder som planeras för att på sikt komma tillrätta med Hälso- och sjukvårdens ekonomi. I avrapporteringen till Landstingsstyrelsen har Länssjukvårdsnämnden sagt att stoppaket, åtgärdsplan samt uppstramad intern uppföljning ska leda till förbättrad ekonomisk situation. I sin årsredovisning rapporterar nämnden att de ekonomiska effekterna har varit marginella i 2011 års siffror. I november 2011 beslutade Landstingsfullmäktige om en revidering av budget 2012, där Länssjukvårdsnämnden får ett nettotillskott på 165 mnkr. Vi noterar att det i budget 2011 finns en tabell med finansiella nyckeltal för budget och planperioden vilka vi inte kan se återrapporteras samlat i årsredovisningen. Specifik avrapportering I årsredovisningen finns avrapportering av särskilda uppdrag kring de policys som landstingsfullmäktige har antagit under år policy för ORG NR harevisionskontoret\gemensamllookslut,budgebbokgrrap\2011\landstingebrevisorernas redogörelseslutlig doc Utskrilisdatum: SID 20(30)

30 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV funktionsnedsättning12och HBT-policy13.Avrapporteringen avser, per förvaltning, pågående arbete med att implementera respektive policy. Vår bedömning är att de aktiviteter som rapporteras främst avser målen för medborgare/brukare och i mindre utsträckning aktiviteter för att nå inriktningsmålen som riktar sig mot de anställda. Granskning av räkenskaper 2011 Granskning av landstingets bokslut innebär att samtliga förvaltningar granskas först. Granskningsrapporter avseende dessa granskningar har redovisats separat till respektive nämnd, förvaltningschef och landstingets tjänstemannaledning. Därefter granskas landstingets samlade bokslut inklusive bolag och stiftelser. Granskningen syftar till att pröva om nämndens årsredovisning ger en rättvisande bild av ställning och resultat. Rättvisande innebär att balans- och resultaträkningens poster är; materiellt rätt (alla poster i resultat- och balansräkningen är fullständigt redovisade och tillhör förvaltningen) formellt rätt (den kommunala redovisningslagen, KRL, samt landstingets regler och anvisningar har tillämpats) rätt periodiserade (alla poster avser redovisningsåret) Vårt intryck av förvaltningarnas och landstingets bokslut är att de i allt väsentligt är upprättade enligt gällande instruktioner. Vår bedömning är att dokumentationen till boksluten hos förvaltningarna har förbättrats. Förbättringsområden kvarstår framförallt kring dokumentation för balansposter hos de resultatenheter som inte är egna förvaltningar, projekt samt för dokumentationen avseende landstingets samlade bokslut. 12 LF 68/2010 Policy för funktionsnedsättning 13 LF 69/2010 HBT-policy ORG NR harevisionskontorehgemensam bokslut, budget \bokgrrap12011\lardstingekevisorernas redogörelse slutlig doc Utskriftsdatum: :05 SID 21(30)

31 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV Noterat Inom flera nämnder/förvaltningar finns balansposter avseende projektmedel där rutiner för värdering på bokslutsdagen och dokumentation bör kunna utvecklas ytterligare. Detta i syfte att; säkerställa att rutinen Redovisning av projekt med externa medel följs för alla projekt med externa medel fånga upp kostnaderna, framförallt på nedlagd tid. Detta för att identifiera de verkliga överskotten för landstingets del. bevaka att eventuella överskott av projekt inte ligger kvar längre än överenskommet. Inom Habilitering och Hjälpmedel finns en reservation om 2,5 mnkr för beställda skickade AST14-utredningar.Reservering har gjorts i och med att utredningen skickades iväg. Att periodisera för samtliga skickade utredningar som interimsskuld i sin helhet är, enligt vår bedömning, inte god redovisningssed. Upplupen kostnad avser varor eller tjänster som har mottagits respektive utförts men som ännu inte betalats, fakturerats eller blivit föremål för formell överenskommelse med leverantören. Habilitering och Hjälpmedel har också reserverat 100 tkr som upplupen kostnad som avser innehållen ersättning för habiliteringsverksamheten av erhållet landstingsbidrag enligt en intern prestationsersättningsmodell. Båda dessa reserverade kostnader borde, enligt landstingets interna regelverk, behandlats via resultatöverföring15det vill säga redovisas som överskott under 2011 och därmed som positivt eget kapital. Därefter kan nämnden besluta att använda medel för tillflulligasatsningar med mera. Nämnden kan även ha ett motsvarande internt regelverk som reglerar resultatöverföring för interna resultatenheter som till exempel prestationsersättningen ovan. Hjälpmedelscentralens nettokostnad för inventeringsdifferenser 2011 uppgår till 2,8 mnkr. För 2010 uppgick de till 3,2 mnkr. Felkällor har identifierats och åtgärder har vidtagits för att minimera differenserna. Under året har en nulägesbeskrivning av lagerhanteringsrutiner genomförts där flöden 14 Autismspektrumtillstånd 15 Landstingsfullmäktige 126/2010, Landstingsbudget 2011, (s. 43) ORG NR h:vevisionskontoret\gemensam\boksiat, budget\bokgrrap\2011\landstingetkeveorernas redogörelse slutlig.doc Utskriftsdatum: :05 SID 22(30)

32 REVISORERNAS REDOGORELSE DATUM RE-REV beskrivs och förbättringsområden identifierats, där syftet är att förbättra och effektivisera lagerprocesserna. Arbetet fortskrider under Landstinget har en fordran på Kommuninvest, ett förlagslån. I bokslutet har den upplupna intäktsräntan på 4 mnkr inte bokats upp vilket hinebär att landstingets resultat skulle ha varit 4 mnkr högre. Kontrollinventeringar av kassor har genomförts till viss del under 2011 av Samlad Redovisning för hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Regionsjukhuset Karsudden. Rutinen att någon som inte är involverad i kassahanteringen bör fortsätta att utvecklas ur intern kontrollsynpunkt. Ingående beslutat bidrag till infrastruktur, 344,3 mnkr (332,7 mnkr) har omräknats enligt avtalat index med 11,6 mnkr enligt underlag. Landstinget har valt att redovisa bidraget via balansräkningen vilket innebär att avskrivning kommer att ske från och med det år första utbetalningen av bidraget görs, det vill säga år Avskrivning får ske under maximalt 25 år. Inom FM-enheten noteras, likt föregående år, att fakturor från Sörmland Landstingsservice AB saknar uppgift om leverenstidpunkt vilket ska framgå. Resultaträkning Nedan kommenteras ett antal kostnadsslag på förvaltningsnivå. Beloppen som anges under respektive rubrik kommer från respektive förvaltnings resultaträkning. Resultaträkningen i landstingets årsredovisning har stämts av mot rapport ur landstingets ekonomisystem. Respektive förvaltnings resultaträkning har stämts av mot ekonomisystem och respektive årsredovisning, samt via stickprov att landstingets resultaträkning stämmer med summan av förvaltningarnas. Beloppen som redovisas i landstingets årsredovisning avser beloppen före konsolidering av Regionförbundet Sörmland och aktiebolag. Utomlänsvårdskostnader Utomlänsvårdskostnaderna 2011 inom hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksam inom Länssjukvårdsnämnden överstiger budget med drygt 5 mnkr understeg kostnaden både föregående års utfall och budget vilket var ett trendbrott. I år ökar åter kostnaderna, + 6,5 %. ORG NR :1revisionskontoren9emensambokslut, budget\bokgrrap 20115ardstingekevisorernas redogörelse sluthg.doc Utskriftsdatum: :05 SID 23(30)

33 LANDSTINGET REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV Budget respektive kostnader för utomlänsvård re Utfal Budget Till Länssjukvårdsnämndens årsredovisning finns en bilaga som enbart behandlar kostnaden för utomlänsvård. Den redogör tydligt för hur olika typer av utomlänsvård har utvecklats. Analysbilagan har upprättats av den analysgrupp som finns för utomlänsvårdskostnader. I balansräkningen finns en skuldpost för ännu ej fakturerad utomlänsvård på tkr ( tkr). Samma princip som tidigare har använts det vill säga bedömningen av ej fakturerad vård fördelas ut i förhållande till hur stor del av årets utomlänsvårdskostnad som belöper på basenheten. Att reserven är lägre än tidigare år beror på ändrade redovisningsrutiner leder till en snabbare hantering av inkomna fakturor. som Vid februari månads utgång var drygt 37 mnkr av reservens 55 mnkr förbrukad. Motsvarande siffra för år 2010 var 43,2 mnkr av reservens 77,8 mnkr. Reserven bedöms vara rimlig. Receptläkemedel Kostnaderna för receptläkemedel, inom Länssjukvårdsnämnden, har ökat med 1,6 % (-8,3 %) jämfört mot föregående år tkr ( tkr). Kostnaden överstiger budget med drygt 15 mnkr. För 2010 berodde minskningen på att budgeten för Privata vårdgivare inte längre redovisas ORG NR harevisionskontoret\gemensarn\bokslut, budget\bokgrrop\2011gandstingehrevisoremas redogörelse sluthg.doc UtskrifIsdatum: SID 24(30)

34 REVISORERNAS REDOGÖRELSE DATUM RE-REV inom ramen för hälso- och sjukvården. Med justering för detta hade kostnaden för år 2010 ökat med 3 %. För kostnadsuppföljning av läkemedel (recept och övriga) finns en analysgrupp bestående av två ekonomer och en apotekare från läkemedelskommitt&n. Labkostnader Kostnadsökningarna, inom Länssjukvårdsnämnden, fortsätter avseende lab, tkr ( tkr). Under 2011 har ökningen varit 4,5 %. Motsvarande ökning för 2010 var 8 % och för %. Kostnadsbudgeten överskrids med drygt 15 %, 31 mnkr. Nettokostnaden för länssjukvården är för år mnkr och för år 2010 ca 157 mnkr. Externa intäkter för lab under år 2011 är 64 mnkr mot för år mnkr. Även för labkostnader finns numer en analysgrupp motsvarande de som finns för läkemedel och utomlänsvård. Kostnader för inh rd ersonal Kostnaden för inhyrd personal inom Länssjukvårdsnämnden har ökat från 36,8 mnkr till 44,4 mnkr. En ökning med drygt 20 %. Den arbetade tiden för inhyrd personal har ökat med 65 % enligt lönekostnadsanalysen, från timmar till timmar. Detta ger en genomsnittlig kostnad per timme år 2011 på 1032 kr och för år kr, det vill säga en minskning med drygt 37 %. Kostnaden för inhyrd personal inom Primärvårdsnämnden har ökat från 51 mnkr till 54 mnkr dvs. 6 %. Samtidigt har arbetad tid minskat från timmar till timmar. Detta ger en genomsnittlig kostnad per timme år 2011 på kr och för år 2010 var motsvarande siffra 927 kr. Enligt uppgift ingår i en del fall kostnader för jour och beredskap där tiden inte registreras. Detta innebär kostnadsökning utan att timmarna ökar. Totalt inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, inom både Länssjukvårdsnämnden och Primärvårdsnämnden, bedöms årets reserveringar för kostnader för inhyrd personal som tillräckliga vilket tyder på att rutinerna förstärkts. har tidigare framfört att rutinen för att mäta timmar behöver förstärkas. Enligt ekonomichef så skärptes rutinerna under 2010 men de är fortfarande manuell hantering för att fånga upp timmar för inhyrd personal för uppföljning. ORG NR harevisionskontorengemensamboksiut, budgellokgrrap120111iandstingebrev1sorernasredogörelse siutiig.doc Utskriftsdatum: :05 SID 25(30)

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR DU-NÄMNDEN ÅR 2013. jell Jgnsson Revisionschef. Revisionen

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR DU-NÄMNDEN ÅR 2013. jell Jgnsson Revisionschef. Revisionen LANDSTINGET SÖRMLAND 2014- ei- A- U5 RE-REV14-0 För kännedom Inköpschef Teemu Lehtimäki Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Personaldirektör Solveig Lampe Revisorerna i

Läs mer

REVISORERNAS för resultatet av revisionen 2011 i LANDSTINGET SÖRMLAND 611 88 Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel 0155-24 50 00 hemsida www.landstinget.sormland.se/revisionen ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut,

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND AB

GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND AB GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND AB Sammanfattning Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

REVISORERNAS för resultatet av revisionen 2012 i LANDSTINGET SÖRMLAND 611 88 Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel 0155-24 50 00 hemsida www.landstinget.sormland.se/revisionen ORG NR 232100-0032 h:\revisionskontoret\gemensam\bokslut,

Läs mer

Arbetsutskottets förslag till beslut. Landstingsstyrelsens beslut

Arbetsutskottets förslag till beslut. Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL D A T U M D I A R I E N R 2011-05-17 LS-LED11-411 89 Yttrande över revisorernas redogörelse 2010 Arbetsutskottets förslag till beslut Landstingsstyrelsens beslut

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Per Ståhlberg Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor April 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Kommunalförbundet Norrbottens läns Kollektivtrafikmyndighet Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR SÖRMLAND LANDSTINGSSERVICE AB

GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR SÖRMLAND LANDSTINGSSERVICE AB GRANSKNINGSREDOGÖRELSE ÅR 2014 FÖR SÖRMLAND LANDSTINGSSERVICE AB Sammanfattning Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet i allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram Granskning av årsredovisning 2013 Norra Västmanlands Samordningsförbund Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT ÅR 2014 FÖR DU-NÄMNDEN

GRANSKNINGSRAPPORT ÅR 2014 FÖR DU-NÄMNDEN GRANSKNINGSRAPPORT DATUM DIARIENR 2015-04-13 RE-REV15-0019 GRANSKNINGSRAPPORT ÅR 2014 FÖR DU-NÄMNDEN Sammanfattning Revisionens granskning har inte visat på några väsentliga felaktigheter enligt bokslutspromemorian

Läs mer

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Rapport nr 05/2013 Juni 2013 Eva Moe, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 Landstinget i Jönköpings län Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen Granskning av årsredovisning 2012 Landstingets revisorer, har med hjälp av sakkunnigt biträde, granskat landstingets årsredovisning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

LANDSTINGET SÖRMLAND

LANDSTINGET SÖRMLAND Revisionen DATUM DIARIENR 2010-03-30 RE-REV10-017 REVISORERNAS REDOGÖRELSE för resultatet av revisionen 2009 i LANDSTINGET SÖRMLAND Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer LF 2011-04-05, 68 D IARIENR LS-LED11-169 RE-REV11-003 Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Landstingets revisorer utgörs av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna.

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR GEMENSAM PATIENTNÄMND ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR GEMENSAM PATIENTNÄMND ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT DIARIENR 2014-03-17 RE-REV14-016 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR GEMENSAM PATIENTNÄMND ÅR 2013 Sammanfattning Den gemensamma patientnämnden, i fortsättningen kallad Patientnämnden, har för första

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Finspångs kommun Granskning delårsrapport 2006-06-30 2006-09-16 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011

Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011 2012-03-29 Richard Vahul Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011 1. Sammanfattande bedömning Inom ramen för lekmannarevisorernas årliga revision genomförs viss fördjupad granskning som ett kompletterande

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2016 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Delårsbokslutsprocessen...3

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll

Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna kontroll Landstingets revisorer 2016-04-12 Rev/16015 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av årsredovisning 2015 samt landstingsstyrelsens styrning, uppföljning och interna

Läs mer

Redovisat resultat samt prognos för helår indikerar att de finansiella målen kommer att uppnås 2015.

Redovisat resultat samt prognos för helår indikerar att de finansiella målen kommer att uppnås 2015. Förtroendevalda revisorer 2015-10-12 I Falkenbergs k- smroun I Kommunstyrelxefö "'ökningen Konsfienhc; ton 7 n!5 -tn- i 3 ' Drir r D pi KS> - A?> r OA l Kommunfullmäktige i Varbergs kommun Kommunfullmäktige

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Förbundets

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Marie Nordström 2012-01-03 LiÖ 2012-69 Landstingsstyrelsen Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB Landstinget äger samtliga aktier i bolaget HjälpmedelsCentrum

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun

Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun Revisionsrapport Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun September 2009 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor 2009-09-15 Namnförtydligande Namnförtydligande

Läs mer

Hallstahammars kommun

Hallstahammars kommun Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Delårsrapport Hallstahammars kommun Utarbetad av Komrev inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde 2010-10-19 Granskningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Delårsrapport per augusti Norrbottens läns landsting. September Anders Färnstrand, auktoriserad revisor

Revisionsrapport. Granskning av. Delårsrapport per augusti Norrbottens läns landsting. September Anders Färnstrand, auktoriserad revisor Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport per augusti 2006 Norrbottens läns landsting September 2006 Anders Färnstrand, auktoriserad revisor INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...1 2. Uppdrag, syfte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer 1 REGLEMENTE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER Antagen av kommunfullmäktige 28 maj 2007 98. 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008-06-30 Krokoms kommun 3 september 2008 Anneth Nyqvist 2008-09-08 Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och

Läs mer

LÄNSTRAFIKEN I JÄMTLANDS LÄN AB GRANSKNINGSPROMEMORIA

LÄNSTRAFIKEN I JÄMTLANDS LÄN AB GRANSKNINGSPROMEMORIA REVISIONSKONTORET LÄNSTRAFIKEN I JÄMTLANDS LÄN AB GRANSKNINGSPROMEMORIA 2015 Revisionsrapport 2 (7) Innehållsförteckning 1 INLEDNING/BAKGRUND... 3 1.1 LEKMANNAREVISORERNAS UPPDRAG... 3 2 SYFTE... 3 2.1

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport per 31 aug Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken

Granskning av delårsrapport per 31 aug Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2016 Granskning av delårsrapport per 31 aug 2016 Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING Granskning av delårsrapport

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Gällivare kommun PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

GEMENSAMT ÄGARDIREKTIV FÖR SAMTLIGA KOMMUNÄGDA BOLAG I KONCERNEN VELLINGE KONCERN AB PRINCIPER FÖR STYRNING AV BOLAGEN

GEMENSAMT ÄGARDIREKTIV FÖR SAMTLIGA KOMMUNÄGDA BOLAG I KONCERNEN VELLINGE KONCERN AB PRINCIPER FÖR STYRNING AV BOLAGEN 2016-12-01 1 (6) GEMENSAMT ÄGARDIREKTIV FÖR SAMTLIGA KOMMUNÄGDA BOLAG I KONCERNEN VELLINGE KONCERN AB Detta ägardirektiv fastställdes av kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 28 september 2016 131. Bolagen

Läs mer