ÄLVSTADEN FÄRDPLAN 2016

Transkript

1 ÄLVSTADEN FÄRLAN 2016 Älvstadens utbyggnad med femårsintervall fram till 2035 Godkänd av Älvstadens styrgrupp

2 Genomförande av Vision Älvstaden Vision Älvstaden antogs av kommunfullmäktige Älvstaden ska vara öppen för världen. Den ska vara inkluderande, grön och dynamisk. Vi ska genom Älvstadsvisionen hela staden, möta vattnet och stärka kärnan. Vi ska enligt visionen bygga en tät stadsmiljö som främjar möten och samverkan. Skapandet av platser och grönska ska särskilt beaktas. För att lyckas med detta krävs ett tydligt ledarskap, att man kommunicerar med aktiv öppenhet, bred samverkan och att lärande processer blir en integrerad del av planeringsarbetet. KVILLESTADEN BRUNNSBO Att stärka och utveckla stadens centrala delar är en förutsättning för Göteborgs och regionens framtida utveckling. Genomförandet av Vision Älvstaden är en stor utmaning. Älvstaden är ett stort område längs älvens båda sidor i centrala Göteborg som ska omvandlas till en levande och dynamisk del av stadskärnan. Här finns också svåra frågor att lösa som till exempel förhållandet till förändrade vattennivåer, befintliga barriärer, buller och luftmiljö. För att arbetet ska kunna bedrivas på ett strukturerat sätt har denna färdplan arbetats fram. Färdplanen är i första hand en viljeinriktning en målbild och utgör som sådan en del av styrpaketet för Älvstadsarbetet. Färdplanen är ett levande dokument som uppdateras löpande. Tidplanerna är redovisade fram till 2035 som rimlig tidsram för stora delar av Älvstadens genomförande. Trots detta tror vi att en hel del kommer att kunna byggas inom området även efter Ambitionen är att skapa en någorlunda realistisk bild för vilka projekt som bör startas och fullföljas inom Älvstaden respektive 5-årsintervall med fokus på perioden Denna tidshorizont stämmer med vad som har diskuterats inom Älvstadens projektledningsgrupp avseende överblickbara konsekvenser för den kommunala ekonomin. På längre sikt är bilden rimligen mera osäker men ändå redovisad för att ge en bild av helheten. Målbilden är uppdelad i en redovisning av antalet bostäder resp arbetsplatser med femårsintervall.. HISTORISKA STADSKÄRNAN (CITY) Älvstaden ska enligt visionsarbetet utvecklas med utgångspunkt från knutpunkterna, stråken och ett levande älvrum. Genom att låta Älvstaden växa successivt utåt från redan pågående projekt, starta utbyggnaden i Frihamnen, Backaplan och Centralenområdet samt koppla ihop utbyggnadsområderna med stråk kan en sammanhållen stad skapas medan utbyggnaden pågår. 2

3 Områden för stadsutveckling Älvstaden delas in i sju geografiska delområden: Backaplan (inkl Kvillebäcken), Frihamnen, Ringön, Centralenområdet, Gullbergsvass, Södra Älvstranden och Lindholmen. För varje delområde redovisas här bredvid en kartbild som visar områdenas beräkningsmässiga avgränsning. För alla geografiska delområden har två kommunala projektledare utsetts att leda stadsutvecklingen i området. En projektledare utses av Älvstranden Utveckling eller Fastighetskontoret för att leda arbetet i respektive byggherregrupp eller konsortie för byggande. En projektledare utses av Stadsbyggnadskontoret för att leda det gemensamma planeringsarbetet inom delområdet. Projektledaren anpassar sin projektarbetsgrupp utifrån behov och skede i projektet. Projektledarna ansvarar gemensamt för att ett helhetsansvar tas för arbetet inom resp delområde i enlighet med utarbetade projektdirektiv och att arbetet sker i enlighet med Vision Älvstaden. Med utgångspunkt från detta arbetas sedan projektplaner fram för resp delområde. 3

4 Hur mycket kan Älvstaden rymma? En tätare regionkärna Göteborgsregionens (GR) förbundsfullmäktige antog i juni 2013 mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt. Enligt detta ska befolkningsökningen inom GR vara minst invånare per år. Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2030 omfatta 1,75 miljoner invånare. Kärnan ska stärkas med ytterligare boende och arbetsplatser till Det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken och kustzonens större tätorter ska till samma tidpunkt stärkas med boende och arbetsplatser. Kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. Strukturbild för Göteborgsregionen, antogs 2008 och visar att GRs medlemskommuner är överens om hur den regionala strukturen ska utvecklas. De övergripande strukturbildande elementen är Kärnan, Det sammanhängande stadsområdet, Huvudstråken, Kustzonen, De gröna kilarna och Göta Älv. Ambitionen är att medlemskommunerna lokalt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar genom att i sin planering utgå från och följa strukturbilden och överenskommelsen. Den kan även ligga till grund för diskussioner i gränsöverskridande frågor samt utgöra underlag för ett samordnat agerande i fråga om exempelvis åtgärder i transportinfrastrukturen. 4 Stadsbyggnadskontoret har i samverkan med fastighetskontoret under 2013 tagit fram rapporten Strategi för utbyggnadsplanering som planeringsunderlag. Rapporten har till syfte att lyfta fram utbyggnadspotentialen inom det område som i kommunens översiktsplan benämns mellanstaden. Totalt behöver bostäder och lika många arbetsplatser byggas i Göteborg fram till Potentialen för nya bostäder i mellanstaden uppskattas till ca fram till ungefär år Utifrån dagens prognos och antaganden görs bedömningen att ca av dessa kan vara byggda före år I Älvstadsvisionen pekas kraftsamlingen inför stadens 400-årsjubileum 2021 särskilt ut men inom Älvstaden kommer utbyggnadsvolymerna att vara stora fram till ca Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt samspelar med utbyggnad av infrastruktur som t ex Hisingsbron (planeras klar 2020) och Västlänken (planeras klar 2026). Baserat på en målsättning att bygga minst bostäder per år inom Älvstaden samt att ett mindre tillskott kommer att ske i den befintliga stadskärnan kan utbyggnadspotentialen för hela innerstaden fram till 2020 uppgå till totalt ca bostäder och under perioden ytterligare ca bostäder. Målbilden för Älvstaden är att bygga bostäder och ca arbetsplatser under denna tid. Med ett genomförande av Älvstaden kan staden således klara Göteborgsregionens (GR) tillväxtmål för bostäder i kärnan. En viktig fråga är hur tät innerstaden ska byggas, en fråga som naturligtvis även bör analyseras och diskuteras vidare i respektive delprojekt och på så vis få genomslag i kommande revideringar av färdplanen. Önskemålet om en tät stad måste balanseras mot behovet av offentliga platser och parkytor av god kvalitet. Att räkna exploateringstal är alltid vanskligt då det i hög grad beror på vilka markytor som räknas in som exploaterbara. Älvstadens totala landareal enl redovisade delområden är 5,9 km² (590 ha) varav redan bebyggd yta ca 1,5 km². Detta resulterar i en exploaterbar yta av ca 4 km² (400 ha). Föreslagen täthet svarar mot ett exploateringstal (BTA per m² markyta) för hela Älvstaden (inkl parker och andra offentliga ytor) av ca 1,5 vilket är jämförbart med exv Långgatsområdet och Kvillebäcken. För själva kvartersbebyggelsen ligger motsvarande tal på ca 3,0 3,5.

5 Utbyggnad av bostäder och arbetsplatser I kärnan vill vi skapa blandstad. Inom Älvstaden skulle antalet bostäder kunna öka från dagens ca 2500 lgh till mellan och lgh och mellan och arbetsplatser fram till Detta svarar med ett snitt på 100 m²/lgh mot en tillkommande byggd area på minst 5 miljoner kvm BTA. Älvstaden bedöms härigenom kunna svara för merparten av Göteborgsregionens önskemål om utbyggnad av regionkärnan. När det gäller bostadsbyggande bedöms Älvstaden kunna svara för ungefär en tredjedel av den ordinarie årliga plan- och byggverksamheten inom kommunen under kommande 20-årsperiod. Till detta ska läggas den jubileumssatsning på bostäder inför 2021 som nu genomförs i samverkan med fastighetsägarna. ÄLVSTADEN Hela Älvstadsområdet har idag en mycket stor andel arbetsplatser. Området har idag ca boende och drygt arbetsplatser (dagbefolkning). En total ökning med boende ( lgh) och arbetsplatser fram till 2035 ger en täthet av ca 130 boende/ha eller 260 inv/ha dag- och nattbefolkning. Detta ger, med rimlig kvartersstorlek och bebyggelseskala även gott om utrymme för såväl allmänna platser som grönytor av olika slag. Ur hållbarhetssynpunkt är det viktigt att skapa en lagom blandning av bostäder, offentliga rum och arbetsplatser av olika slag för att minska behovet av att förflytta sig inom staden och skapa en nära storstad. En rimlig ambition är en jämn fördelning av ytor för bostäder och arbetsplatser i den tillkommande bebyggelsen. Detta bör gälla hela Älvstaden förutom Centralenområdet där andelen bostäder antas vara något lägre och Lindholmen där andelen bostäder bör vara högre i den tillkommande bebyggelsen. Som målbild innebär detta att man tillskapar en kritisk massa av bostäder som tillför liv i staden under många av dygnets timmar. En utgångspunkt bör alltid vara att bottenvåningar reserveras för lokaler av olika slag, varav en stor andel handel nära de fem knutpunkterna. Kontorsarbetsplatser har i nedanstående sammanställning inte specificerats delområdesvis. En grov bedömning visar att ca 90 % av tillkommande arbetsplatser kan vara kontorsarbetsplatser. Med en genomsnittlig yta på 30 m² per kontorsarbetsplats innebär detta en potential av ca 1 miljon kvm tillkommande kontorsyta i Älvstaden som helhet. 5

6 Målbild för ungefärligt tillkommande bostäder och arbetsplatser inom Älvstaden fördelat på 5-årsintervall. Observera att målbilden inte utgör summan av sammanställningen från resp projekt utan är en avvägd målbild för Älvstaden som helhet. Fördelningen av bostäder och arbetsplatser för respektive delområde kan komma att variera. Antal bostäder efter 2035 Summa 2035 Summa totalt Frihamnen/Ringön Backaplan Kvillebäcken Backaplan Övrigt Masthugget Skeppsbron Centralenområdet Gullbergsvass Lindholmen Summa Ackumulerat ungefär Antal arbetsplatser efter 2035 Summa 2035 Summa totalt Frihamnen/Ringön Backaplan Kvillebäcken Backaplan Övrigt Masthugget Skeppsbron Centralenområdet Gullbergsvass Lindholmen Summa Ackumulerat ungefär

7 En 3D-modell har tagits fram för att studera en ungefärlig täthet inom exploaterbara delar. Det är viktigt att påpeka att modellen inte gör anspråk på att visa stadens slutliga gestaltning utan endast syftar till att visa hur mycket Älvstaden kan rymma. Modellen uppdateras kontinuerligt i samband med pågående planering inom delprojekten och kan på detta sätt även skissmodell för att pröva etillkommande bebyggelses nyttjas som skala och 7 utformning. Uppdaterad modell finns tillgänglig på stadsbyggnadskontoret.

8 Utbyggnad av allmän plats och kollektivtrafik För att möjliggöra det tillskott av bostäder och arbetsplatser som här skisserats förutsätter färdplanen att utöver utbyggnad av lokala parker och gatunät inom resp delområde viss utbyggnad kan genomföras av befintligt övergripande gatunät och kollektivtrafik vilket framgår av nedanstående bild Följande övergripande trafikinfrastrukturprojekt pågår/har diskuterats inom Älvstaden: Nya spårvägsdragningar över Backaplan mot Norra Älvstranden och på Gullbergsvass. Utbyggnad av samtliga fem knutpunkter/bytespunkter enl Vision Älvstaden Gång- cykel och kollektivtrafikförbindelse mellan Lindholmen och Södra Älvstranden Ny gång- och cykelförbindelse mellan lilla Bommen och Frihamnen Omgestaltning av Mårten Krakowgatan (Götaleden) Älvkantsskydd högt vatten (hela Älvstaden) Hantering av barriär (risker och störningar) längs Lundbyleden/Hamnbanan Om inte dessa projekt kommer till kan ett eller Ny spårvagn mot Brunnsbo flera delprojekt enligt färdplanen behöva Utbyggnad av knutpunkt/bytespunkt Ny vagnhall på Hisingen senareläggas alternativt utgå helt. Till detta kommer utbyggnad av allmän plats i form av platser, stråk och parker i samtliga delområden såsom : - Jubileumspark (stadspark) i Frihamnen - Stadspark i Gullbergsvass Framtida tunnelförläggning av Lundbyleden/Hamnbanan Överdäckning av Götaleden Nytt kollektivtrafikstråk över Gullbergsvass - Kajstråk på ömse sidor om älven - Parker och grönområden i enlighet med kommunens grönstrategi. (Trafikstrategi och parkeringar etc.) När dessa projekt beräknas komma i tid har sammanfattats i en separat tidplan nedan. Nedanstående sammanställningar av tidplaner för Ny koll trafik- Förbindelse Lindholmen/ Stigberget de olika delområdena är bl a med hänsyn till utbyggnad av infrastruktur ungefärlig och schematisk. Projektering av kommunala anläggningar sker parallellt med såväl plan som genomförande och har därför stor del utelämnats av utrymmesskäl. 8

9 Ekonomisk modell Resurssättning Projektledningsgruppen för Älvstaden har fått i uppdrag av styrgruppen att bryta ner färdplanen i en övergripande budget för Älvstaden avseende behov av resurser och ekonomi för projektet som helhet. Projekt Älvstaden sker i samverkan med SBK, FK, TK, SLK, PoN, ÄUAB, SDN Lundby och BRG som ingående parter. Projektet äger inga egna resurser utan resurssätts i respektive linjeorganisation. Resursbehoven estimeras av projektledarna i respektive delprojekt, nästa steg i resurssättningsmodellen är att informera respektive linjechef om behoven, respektive linje resursätter sedan delprojekten efter bästa förmåga. Resurser ligger till grund för hur vi på kort sikt kan leva upp till färdplanen. Negativa differenser mellan projektledares resursbehov för att nå färdplan och linjens förslag på resurssättning konsekvensbeskrivs utifrån vilken påverkan på färdplanen och hur kvaliteterna i projektet påverkas. Konsekvenserna meddelas styrgrupp som i sin tur får ta ställning till om detta är acceptabelt eller inte. Resurssättning totalt linjen 2016, i tabellen personal heltid ingår volymkonsulter Ett syfte med resurssättningsmodellen är att tidigt kunna ta ställning till om det är effektivare att rikta resurser till vissa förvaltningar för att på så sätt kunna få framdrift i vissa delområden dvs att använda samlat tilldelade resurserna på effektivast möjliga sätt. 9

10 Exploateringskalkyl En första modell för kommunal bruttoekonomi gällande exploateringen av Älvstaden har tagits fram. Här prognostiseras framtida utgifter och intäkter. Syftet är att få ekonomisk styrning och kontroll i utbyggnaden av Älvstaden. Modellen är även ett hjälpmedel för tidiga strategiska vägval. Prognosens träffsäkerhet minskar med tiden, detta beror på osäkerheter vad gäller kostnadsläge, marknad mm. En kalkyl tas fram för respektive delområde, delområdenas framväxt har olika tidshorisonter och är därför olika vad gäller prognossäkerhet. Målsättningen med exploateringsekonomin är att skapa förutsättningar för leverans av så stor samhällskvalitet som möjligt och att ta. Stadskvaliteter skapar värden och bildar en god spiral för den hållbara staden. Den övergripande exploateringskalkylen för Älvstaden visar i olika skeden negativt respektive positivtekonomiskt resultat då korrelationen mellan investeringar och sålda byggrätter varierar. Flera principiella delar diskuteras: Kopplingen till det kommunala budgetarbetet och den långsiktiga investeringsplanen (10-årig) Älvstaden som testarena Drift & underhållskostnader Utbyggnad social service såsom förskolor, skolor, vårdcentraler etc. Samhällskalkylen och den samhällsekonomiska nyttan Tydlig koppling mellan exploateringsekonomi och planeringsresurser 10

11 Frihamnen Frihamnen består, med ovanstående avgränsning i dagsläget av drygt 1 km² varav närmare en tredjedel är vatten. Exploaterbar landyta kan komma att ökas genom igenfyllning av vissa vattenytor. Det aktuella området har idag ca arbetsplatser och bör i framtiden kunna bebyggas med en ungefärlig lika del ytor för boende och arbetsplatser. En tillkommande exploatering på ca m² BTA är möjlig (totalt ca 9000 lgh och ca arbetsplatser). Visionen pekar ut en kraftsamling inför stadens 400-årsjubileum genom att utveckla en första etapp på 1000 lgh och 1000 arbetsplatser som då kan stå klar i Frihamnsområdet. Denna etapp har nu markanvisats och ett konsortium bestående av 8 byggherreteam har bildats. På sikt förutsätts en utbyggnadstakt av ca 400 bostäder och ca m² lokalyta per år i området. Frihamnen Planer och byggprojekt Stadsutveckling helhet Skissarbete och stöd Jubileumspark workshopar Projektering Etapp 1 och del av park Etapp 2 inkl utbyggnad spårväg o hållplats GC-förbindelse Single tenant kontorshus Etapp 3 Temporära åtgärder Urban basics Badkultur Lekplats/vattenkonst Odlingskultur Ja, vi säger ja Förstudie Detaljplan 1 = 3000 lgh arb etapp 2 = Större badfunktioner Proj och bygg etapp lgh+1000 arbetsplatser färdiga Proj och bygg etapp 2 Forts proj och bygg etapp 1 etapp 3 Proj och bygg etapp lgh+2000 arb pl 2000 lgh+2000 arb pl Andra påverkande projekt Volvo Ocean Race o Triennal Volvo Ocean Race Volvo Ocean Race Avveckl hamnverksamhet mm Godsfärja och bussdepå bort Kryssningsläge avvecklas Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Frihamnen 11

12 Backaplan Backaplan består, med ovanstående avgränsning av ungefär 0,9 km² landareal. En tillkommande exploatering på ca m² BTA föreslås öster om Kvillebäcken. När det gäller grönytor bör framförallt grönstråket i Kvillebäcken förstärkas samt ett antal mindre parker skapas i kvartersbebyggelsen. Området har idag drygt arbetande och inga bostäder utöver det som nu byggs i Kvillebäcken (ca lgh och ca 500 arbetsplatser). Planarbete startas nu (2015) för området runt knutpunkt Hjalmar. Fram till 2020 bedöms utöver Kvillebäcken ett tillskott på ca 300 bostäder vara möjligt i området. Efter 2021 föreslås en årlig produktion av minst ca 250 bostäder i området vilket ger ett totalt innehåll av ca 7000 bostäder för området som helhet. Genomförda handelsutredningar visar att det finns underlag för en dubblering av handelsytorna i området (från dagens ca m² BTA till ca m² BTA). Totalt föreslås ett tillskott av mellan ca arbetsplatser i området. Backaplan Planer och byggprojekt Projekt Kvillebäcken 2041lgh+500 arbetsplatser färdiga Struktur- och färdplan Gator + planskild korsning i norr Gator STADSUTVECKLINGSPROGRAM Samordnas med byggnation av Kvillemotet Handel mm vid Backavägen Proj och Centrum och knutpunkt Proj och Bygg i flera etapper 1800 lgh Bostäder centrala Backaplan Framtida byggetapper Temporära åtgärder ytterligare etapper Bygg ytterligare etapper Platsbyggande Uppstart 2015 Andra påverkande projekt Brunnsbo Centrum Programarbete Strategi för Kvilledalen Program (strat avd) Kvillebäcksparken 2021? Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Backaplan 12

13 Ringön Ringön består, med ovanstående avgränsning av ungefär 0,9 km² landareal. Samverkan med näringsidkare och tomträttshavare i området fortskrider som grund för eventuell ändring av gällande detaljplaner och i syfte att utveckla området med befintliga verksamheter i fokus. I anslutning till detta genomförs projektet Tillåtande oaser inom ramen för Arbetet med detaljplan för ny vagnhall vid Kville bangård fortskrider. Ringön Planer och byggprojekt Spårvagnshall vagnhall Proj vagnhall Ny detaljplan gator och kvarter "spontaneous city" Temporära åtgärder Tillåtande oaser 2021 Järnmalmsgatans vita duk Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Ringön 13

14 Centralenområdet Centralenområdet består, med ovanstående avgränsning i dagsläget av ca 0,4 km². En tillkommande exploatering på ca m² BTA föreslås inom området. Området har redan idag ca arbetsplatser, i första hand inom området Holmen, där en viss ökning sker kontinuerligt och oberoende av de detaljplaner som nu pågår. En grov uppskattning av denna spontana ökning har räknats in i siffrorna. Med tanke på läget föreslås Centralenområdet få ett relativt stort inslag av handel och arbetsplatser men även viss andel bostäder av den typ som passar i utpräglade innerstadslägen. På lite längre sikt ska området utvecklas österut över Gullbergsvass med förbindelse mot Gamlestaden och Stampen. Det är viktigt att knyta samman det inre området med vattnet och minska omgivande trafikbarriärer. Totalt föreslås ett tillskott på ca bostäder och ca arbetsplatser inom området varav ca 1500 arbetsplatser bedöms kunna stå klart t o m år Centralenområdet Planer och byggprojekt Stadsutvecklingsprogram STADSUTVECKLINGSPROGRAM (stöd och samordning av projekten) Område norr om Centralstationen Regionens hus Götaleden överdäckning Bangårdsförbindelsen mm Norr om Nordstan Packhusplatsen Senare etapper Temporära åtgärder Cykelgarage Uppstart platsbyggande Andra påverkande projekt Förstudie logistik o spårfunktioner Ombyggnad bangård Proj Projektering Regionens hus Nytt regionens hus klart 2020 (900 arb pl) Proj och Bangårdsförbindelsen Proj Centralenområdet Proj Program Senare etapper planering Flytt kombiterminal Förstudie Bangårdsförb mm Byggskede Järnvägstunnel (Linjen)VL Spårtunnel Västlänken Station Centralen VL Projektering Station C Västlänken hus Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Centralenområdet 14

15 Gullbergsvass Älvstadsområdet Gullbergsvass består av ca 0,9 km² bruttoarea och ca 0,6km 2 utvecklingsbar area. Området har idag ca arbetande och endast knappt ett tiotal boende. Totalt möjliggörs ett tillskott på ca bostäder och arbetsplatser inom området. En tillkommande exploatering på totalt ca m² BTA är möjlig varav ca hälften efter Området behöver kopplas till omgivande stadsbebyggelse. Möjligheter för stadsdelar öster och söder om Gullbergsvass att få ökade rekreationsytor och tillgänglighet till vattnet genom att skapa stråk. Ett sammanhängande stråk längs Gullbergs kaj är möjligt att skapa till Gbg Stora strukturerande infrastrukturprojekt pågår tidigt under perioden. Gullbergsv ass Planer och byggprojekt Stadsutveckling helhet Förstudie Planeringsförutsättningar Området ovanpå Västlänken Byggetapp 1 - Gullbergs kaj mm Senare etapper Kopplingar söderut/österut Ny Älvförbindelse Temporära åtgärder Kajstråket/Platsen vid Gasklockan Gullberget park / Gbg Norra Andra påverkande projekt Omlokalisering spårfunktioner Nedsänkning E45 Västlänken Bebyggelse på Götaleden mm Förstudie Underla STADSUTVECKLINGSPROGRAM Underlag Underlag Underlag Underlag ETAPP 1 Proj BYGGNATION ETAPP 1 ETAPP 1 Senare etapper planering Förstudie ETAPP 1 Förstudie Fö d P j B Fö di P j B Fö d P j B Flytt Proj E45 Fö di P j Proj Västlänken Proj ovanpå E45 Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Gullbergsvass 15

16 Södra Älvstranden Södra Älvstranden består, med ovanstående avgränsning av ungefär 0,5 km² landareal. En tillkommande exploatering på ca m² BTA föreslås inom området. Området domineras idag av ett relativt stort antal kontorsarbetsplatser och i praktiken inga bostäder. Andelen boende är däremot relativt hög i angränsande områden som Linnéstaden och Masthugget. Skeppsbron byggs ut först, med ca 450 bostäder och arbetsplatser av vilka ca 300 lgh och 600 arb pl bedöms stå klara Nästa fas blir att utveckla Järnvågen/Masthuggskajen där den första etappen beräknas omfatta ca m² BTA = ca bostäder och arbetsplatser, av vilka ca 500 bostäder och ca arbetsplatser bedöms kunna vara färdiga Ett totalt tillskott på ca bostäder och ca arbetsplatser föreslås för Masthuggskajen som helhet. Södra Älv stranden Planer och byggprojekt Skeppsbron etapp 1 (spår) Bygg Skeppsbron etapp 2 (bygg) Kollektivtrafikterminal Bygg Masthugget 1 (Etapp IA o IB) Masthugget 2 (Etapp 2=Stena) Masthugget 3 (västra) Temporära åtgärder Platsbyggande Uppstart 2015? Skeppsbropromenaden Heurlins plats temporärt Program 450lgh+1200 arb platser totalt + bad 1000 lgh+3000 arbetsplatser Etapp 3 (Masthugget västra) etapp 3 Andra påverkande projekt Stena Lines avtal löper ut Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Södra Älvstranden 16

17 Lindholmen Lindholmen består, med ovanstående avgränsning av ungefär 0,9 km² landareal. Området har redan idag mellan och arbetsplatser och ungefär lika många studenter. En tillkommande exploatering på ca m² BTA föreslås. När det gäller grönytor bör framförallt kajstråket och stråket Lindholmsallén förstärkas samt ett antal mindre parker skapas i bebyggelsen. Området har idag ca boende. Vid knutpunkten Lindholmen planeras och byggs för närvarande bostäder. Detaljplanearbete för Karlavagnsplatsen inkl Karlavagnstornet har påbörjats, med ett blandat innehåll av bostäder och arbetsplatser. Fram till 2020 bedöms ett tillskott på ca bostäder och ca arbetsplatser vara möjligt i området. Totalt bör området kunna kompletteras med ca bostäder och lika många arbetsplatser fram till Lindholmen Planer och byggprojekt Stadsutvecklingsprogram Bostäder vid Götaverksgatan Kontor vid Götaverksgatan Vision Lindholmen Science Park Program centrala Lindholmen Karlavagnsplatsen etapp I STADSUTVECKLINGSPROGRAM Proj och Programarbete Projektering och byggande 450lgh+50 arb platser Karlavagnstornet ca 1600lgh+500 arb pl Karlavagnsplatsen etapp II Senare etapper planering ca 320lgh+500 arb pl Södra Lindholmen (bostäder) Programar Projektering och byggande ca 550lgh Norra Lindholmen (bostäder) Single tenant kontorshus Programar Projekteringoch byggande Projekteringoch byggande Lindholmens Tekniska Gymn Ca arb platser Lindholmsallén inkl spårväg spårväg Park, gata och spårväg Smedjan studentbostäder Varvs- och ind.historiskt centrum 80 studentlgh Lokalt älvskydd/högt vatten Utredn. underlag Chalmers Lindholmen Projektering och byggande Lindholmspiren 7 Temporära åtgärder Diskussionsunderlag Andra påverkande projekt Linbana mot Järnvågen Förstudie och proj Bygg Översiktlig tidplan för planer och byggprojekt inom Lindholmen 17

18 Järnväg och stomkollektivtrafik Utbyggnad av det övergripande gatunätet har av praktiska skäl redovisats under respektive delområde ovan. Älvstadens genomförande är dessutom beroende av att ett antal utbyggnader av järnväg och stomkolletivtrafik kommer till. Nedanstående tidplaner är en grov uppskattning av när dessa bedöms kunna realiseras. Utbyggnad koll trafik Planer och byggprojekt Västlänken Bohusbanan Brunnsbo station Lindholmsförbindelsen Spårvagn Norra Älvstranden Spårvagn Backaplan-Brunnsbo Spårvagn Operalänken Hisingsbron Linbana Järnvågen-Lindholmen Linbana Svingeln-Ringön och Projektiering och Projektiering Förstudier Proj Proj Förstudier Proj Förstudier Proj Proj Rivning bef bro hus Förstudier och Proj Förstudier och Proj 18

19 Projektledningsgruppen för Älvstaden genom Anders Svensson Stadsbyggnadskontoret November