Vad vet vi om tillbud, skador och vårdskador inom hemsjukvården?

Transkript

1 Vad vet vi om tillbud, skador och vårdskador inom hemsjukvården?

2 Seminariets upplägg Bakgrund Informationskällor till säkerhetsdata Markörbaserad journalgranskning Projekt Markörbaserad journalgranskning inom hemsjukvård Preliminära resultat Erfarenheter från granskningsteam

3 Projektgrupp Mirjam Ekstedt, Leg. sjuksköterska, professor, Linnéuniversitet och Karolinska Institutet Marlene Lindblad, Leg. sjuksköterska, adjunkt, doktorand Kungliga Tekniska Högskolan Lena Nilsson, Chefläkare, docent, Universitetssjukhuset Linköping Kristina Schildmeijer, Leg. sjuksköterska, Fil Dr, lektor, Linnéuniversitetet Maria Unbeck, Leg. Sjuksköterska, Med Dr, Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus

4 Deltagare från granskningsteam Maud Karlsson, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska, Omvårdnadsförvaltningen, Falu kommun Arnhild Nilsson, Leg. sjuksköterska / teamledare, Palliativ Vård och ASIH, Ängelholm

5 Sjukvård i förändring Hemsjukvård förväntas öka Demografiska förändringar Patienters önskemål Medicinsk och teknisk utveckling patienter 2015

6 Utmaningar i hemsjukvård Mångfald av olika yrkesutövare och organisationer som ska samverka i en komplicerad kedja av vård Samordnat ansvar mellan olika vård- och omsorgsgivare Begränsade tillfällen att mötas Ett hem är byggt för boende, inte för sjukvård Ökat beroende och tillit i vården av närstående Nya frågor kring säkerhet och risker

7 Data behövs som underlag till evidensbaserade interventioner

8 Informationskällor till säkerhetsdata Avvikelserapporter Kvalitetsregister LÖF, Lex Maria, Patientnämnderna Strukturerade journalgenomgångar Mortalitets- och morbiditetskonferenser Återkoppling från patient/närstående Enkäter Intervjuer Observationer

9 Strukturerad journalgranskning Instrument för att identifiera patientskador och tillbud Retrospektiv analys av patientjournaler Systematiskt letande av information Markörer kan indikera avsteg från det normala vårdförloppet Antal tillbud/skador, dess undvikbarhet och allvarlighetsgrad antecknas Mätning över tid 9

10

11 Markörbaserad journalgranskning Komplement till bl.a. avvikelserapportering Frivillig rapportering fångar 10-20% av alla avvikelser Av dessa har 90-95% inte medfört någon skada Identifierar skador utan avancerad teknologi Effektivt hjälpmedel för att fånga händelser som leder till tillbud och skador Kan integreras i systematisk mätmetodik

12 Metodik Granska månadsvis i team (1-2 ssk, 1 läkare) journaler/månad Välj patientjournalerna slumpvis Granska i max 20 minuter (ssk) Leta markörer, läs inte varje ord Bedömning av tillbud/skada/vårdskada

13 Vad är en markör? En markör är en journalanteckning som kan indikera ett möjligt avsteg från det normala vårdförloppet Avvikande laboratorieprov Anteckning att patienten har överförts till en högre vårdnivå

14 Olika trigger tools Akut vuxenvård Intensivvård Pediatrik Barnintensivvård Kritiskt sjuka barn Neonatalvård Dagkirurgi Onkologi Psykiatri - Sverige Hemsjukvård - kommande 17 SEPTEMBER

15 Tidigare studier inom hemsjukvård Riskområden Läkemedel Intravenös infart Teknisk apparatur Infektioner / KAD Fall Sår

16 Tidigare studier inom hemsjukvård Skadetyper med allvarligast konsekvens Sepsis Lunginflammation Delirium Läkemedelsorsakad skada Fallskada Doran et al. BMC Health Services Research 2013,13:227

17 Rapport från Socialstyrelsen 2008 Ökade krav på tillgänglighet till läkare och sjuksköterskor dygnet runt i hemsjukvård Antal delegeringar som sjuksköterskor ansvarar för är för omfattande Stort behov av rutiner för åtkomst till olika journalanteckningar Hemsjukvård i förändring En kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer november 2008

18 Rapport från Socialstyrelsen 2014 Patientsäkerhet är generellt relevant även inom hemtjänst. Ett exempel på hur patientsäkerhet har beaktats är när översiktsförfattarna framhållit vilka personer som bör eller inte bör erbjudas en insats, liksom när oönskade händelser rapporteras. Vid studier av rehabilitering i hemmet förekom rapportering av antal fallskador, frakturer och blåmärken efter fysisk träning och upplevd säkerhet i fysisk träning. Innehållsrika interventioner för att främja äldres oberoende i hemmet kan även främja möjligheterna att leva på ett säkert sätt. I övrigt är aspekter på eller brister avseende patientsäkerhet inte särskilt framträdande. Hemvård En kartläggning av översikter december 2014

19 Rapport från Socialstyrelsen 2015 Riskområde Procent Läkemedelshantering 89 Fall 86 Informationsöverföring 64 Kommunikation 32 Överflyttning mellan vårdenheter 28 Delegering 24 Följsamhet till basala kläd- och hygienregler 21 Nutrition 17 Kompetensbrist 10 Otillräcklig bemanning 10

20 Övergripande syfte Att öka kunskapen om vilka tillbud, skador och vårdskador som drabbar patienter med behov av vård i hemmet Delsyften Att utveckla valida och reliabla markörer anpassade för att identifiera tillbud, skador och vårdskador i hemmet Att testa om framtagna markörer fungerar inom avsedd kontext Att i samarbete med SKL utveckla en handbok samt en markörbilaga anpassad för vård i hemmet

21 Deltagande granskningsteam från Ersta ASIH Falu kommun Helsingborgs kommun Jönköpings kommun Kalmars kommun Landstinget Västernorrland SSIH Ljungby kommun/ Region Kronoberg Region Östergötland - LAH Västerbottens län Robertsfors kommun Bjurholms kommun Skellefteå kommun Ängelholm - palliativ vård och ASIH

22 Process för utveckling av MJG i hemsjukvård sept 2015 Intervjuer sept - dec 2015 Genomgång av litteratur Referensgruppsmöte jan juni 2016 Identifiering av riskområden Pilotgranskning av journaler Utbildning av granskningsteam sen höst 2016 Testgranskningar Utveckling och revidering av markörer Framtagande av granskningsmanual Revidering av markörer och granskningsfrågor Skarp granskning av 600 journaler Utvärdering av markörer Analys av resultat Referensgruppsmöte Utveckling markörbilaga inklusive kategoriseringar i samarbete med SKL

23 Inklusionskriterier Patienter minst 18 år gamla som skrivits in i hemsjukvård under 2015 Vården granskades i 90 dagar från inskrivning Slumpmässigt urval

24 Exempel på markörer Allmänna markörer 22 st Laboratoriemarkörer 5 st Läkemedelsmarkörer 6 st Kontinuitets- och övergångsmarkörer 5 st Kärl-, hudoch/eller vävnadsskada Avvikande glukosvärde Ogynnsam effekt av läkemedelsbehandling Oplanerat byte av vårdenhet Fall Ökande kreatininvärde Läkemedel som kräver uppföljning med provtagning Oplanerad läkaroch/eller sjuksköterskekontakt Uttalad smärta Avancerad medicinteknisk produkt Avvikande natriumvärde Avvikande kaliumvärde Medicinering med minst 10 läkemedel Behandling med läkemedel som ökar blödningsrisken Dokumentation avseende bristande samordning, kommunikation och/eller information

25 Preliminära resultat demografi Kvinnor (53%) Män (47%) Medianålder (range) - 80 (20-99) år Diagnos - multisjuklighet (cancer, hjärt/lung/ neurologiska sjukdomar)

26 De vanligaste markörerna Oplanerad läkar- och/eller sjuksköterskekontakt Uttalad smärta Uttalad oro, ångest, lidande, existentiell smärta och/eller psykisk smärta Fall Oplanerat byte av vårdenhet

27 Preliminära resultat - arbetsprocess Omvårdnad Behandling - medicinsk Övervakning/observation Läkemedelshantering Information/kommunikation

28 Preliminära resultat bakomliggande orsaker Försenad/felaktig/utebliven/ofullständig - omvårdnad behandling övervakning/observation uppföljning av vård/ behandling diagnostik Rutiner/riktlinjer saknas/bristfälliga/har inte följts

29 Preliminära resultat - tillbud En fjärdedel av patienterna råkade ut för ett eller flera tillbud Över hälften av tillbuden bedömdes som undvikbara

30 Preliminära resultat typ av tillbud Fall Läkemedel t.ex. uteblivna, försenade, oklarheter i ordination Smärta Psykologisk påverkan t.ex. ökad oro Förstoppning

31 Preliminära resultat - skador Cirka en tredjedel av patienterna råkade ut för en eller flera skador De flesta skadorna bedömdes möjliga att undvika Den stora majoriteten av skadorna bedömdes som lindriga

32 Preliminära resultat typ av skador Vårdrelaterade infektioner Fall Kärl-, hud- och/eller vävnadsskada exklusive trycksår Trycksår

33 Sammanfattning - preliminära resultat Hög medianålder, multisjuka patienter och palliativ vård Tillbud och skador verkar vara vanliga även inom hemsjukvård Flertalet tillbud och skador har av teamen bedömts som undvikbara MJG metoden kan anses vara en användbar metod för att identifiera tillbud och skador även inom hemsjukvård

34 Reflektioner kring projektet

35 Journalgranskning - möjligheter Identifierar skador/tillbud Identifierar andra kvalitetsdata som inte lätt kan följas upp via t.ex. administrativa system Identifierar följsamhet till processer Datakällor kompletterar varandra Systematisk analys av kvalitets- och säkerhetsinformation Uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Ny kunskap och ökad medvetenhet i teamen

36 Journalgranskning - utmaningar Tidskrävande - är beroende av vad man granskar hur van granskaren är Dokumentationskvalitet Komplikation kontra skada Interbedömarreliabilitet Bedömning av undvikbarhet

37