Landstingsstyrelsen Magnus Persson, Utvecklingsdirektör

Transkript

1 Landstingsstyrelsen Magnus Persson, Utvecklingsdirektör

2 Landstingets fokusområden 2016 Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa Digitalisering och innovativa lösningar En av Sveriges bästa arbetsplatser Ltkalmar.se

3 Stor spridning av studie kring kirurgisk behandling av nyfödda Pia Glatz överläkare vid Anestesi- och intensivvårdskliniken på länssjukhuset och doktorand har fått sin forskning om barns eventuella långtidseffekter av narkosmedel publicerad i JAMA Pediatrics. Forskningen visar att farhågorna att narkos och kirurgi i unga år skulle öka risken för sämre inlärningsförmåga och försämrade skolresultat är obefogade. Studien har fått spridning både nationellt och internationellt. Publikation: "Association of Anesthesia and Surgery During Childhood With Academic Performance" Ltkalmar.se

4 Ltkalmar.se

5 Konferens jämlik hälsa 30 november Jämlik hälsa barn och unga Kalmar län Länsgemensam kraftsamling Inspirerande föreläsningar Goda exempel Lokala Regionala Nationella Ltkalmar.se

6 Folktandvården rekryterar och arbetar för tobaksfritt län Swedental nordens största tandvårdsmässa, där Folktandvården deltog för att rekrytera till länet. Seminarium om tobak vårt arbete med Tobaksfri Utmaning. Tobaksfria veckan 300 nya kontrakt Tobaksfri Duo! Tandhygienist Johanna deltog i Tandvård mot tobaks seminarum. Tandsköterska Ann-Cathrin besökte bland andra eleverna på Albäcksskolan under Tobaksfria veckan.

7 Medarbetardagar Psykiatriförvaltningen Föreläsningar, gruppdiskussioner, tillbakablick och framåtblick för samtliga över 600 medarbetare. Dela upplevelser, erfarenheter och tankar över avdelnings- och yrkesrollsgränserna. Ltkalmar.se

8 Markörbaserad journalgranskning för psykiatri Charlotta Brunner

9 Varför markörbaserad journalgranskning?

10 Hur vi har fångat avvikelser? Avvikelserapporter Patientvägledare/-ombudsmän Enskildas klagomål via IVO Lex Maria Patientförsäkringen LÖF Läkemedelsförsäkringen Patientnämnden Analys av dödsfall Kvalitetsregister

11 Hur vi kan fånga avvikelser Markörbaserad journalgranskning Avvikelserapporter Patientvägledare/-ombudsmän Enskildas klagomål via IVO Lex Maria Patientförsäkringen LÖF Läkemedelsförsäkringen Patientnämnden Analys av dödsfall Kvalitetsregister

12 Princip för markörbaserad journalgranskning Metod för att identifiera skador och bedriva egenkontroll inom en verksamhet. Retrospektiv analys av patientjournaler Systematiskt letande Markörer kan indikera avsteg från det normala vårdförloppet Antal skador, allvarlighetsgrad, undvikbarhet och typ antecknas Mätning över tid

13 Metodik: Granskningsproceduren 1. Patientjournal Patientjournal System Välj patientjournaler Slutenvård och öppenvård Minst 30 dagar sedan Komplett journal 3 månader bakåt i tid 1. URVAL AV PATIENTJOURNALER* 2. Markörsökning 3. Fördjupad granskning Journalgranskning Värdering av markörfynd Inga skador En eller flera skador Negativ: Inga markörer Positiv: Markörer finns Kategorisering GRANSKNINGSPROCESS* SKADA* 4. Sammanställning Skador Markörer 4. SAMMANSTÄLLNING AV DATA*

14 Granskningsperiod Granskningsperiod* Start av granskning Tid 30 dagar Tid Slutenvård Öppenvård All öppenvård och slutenvård granskas Granskning sker av vård som ligger minst 30 dagar bakåt i tiden *Granskningsperiod = 3 månader i vuxenpsykiatri och 6 månader i rättspsykiatri

15 Vad är en positiv markör? Uppfyller markördefinitionen Är indikation på att skada kan ha förekommit Arbetsmaterial i granskningsarbetet men kan vara positiv utan att skada har inträffat!

16 Positiv markör med skada Mer än två olika antipsykotiska läkemedel Patient behandlas med tre antipsykotiska läkemedel och har tardiv dyskinesi (ett neurologiskt tillstånd orsakat av långtids- eller högdosbehandling med dopaminantagonister).

17 Positiv markör utan skada Mer än två olika antipsykotiska läkemedel Patient behandlas med tre antipsykotiska läkemedel men mår utmärkt.

18 Moduler med markörer Vårdmarkörer (V) Beroendemarkörer (Y) Markörer för tvångsvård (T) Läkemedelsmarkörer (B) Kontinuitets- och övergångsmarkörer (R)

19 Skadeområde Psykisk skada Förlängt sjukdomsförlopp Avsiktligt självdestruktiv handling Läkemedelsrelaterad skada Åtgärd utan laga stöd Kroppslig skada Övrig skada 1. Lidande 2. Kränkning Skada som registreras 3.Obehandlat sjukdomstillstånd 4. Otillräcklig behandlingseffekt 5. Avbruten behandling 6. Försämring av sjukdom 7. Suicid 8. Suicidförsök 9. Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt 10. Metabol påverkan 11. Extrapyramidala symptom 12. Allergisk reaktion 13. Läkemedelsberoende 14. Övrig läkemedelsrelaterad skada 15. Olaga frihetsberövad 16. Olaga tvångsåtgärd 17. Anestesirelaterad skada 18. Fallskada 19. Trycksår kategori Kognitiv störning 21. Övrig kroppslig skada 22. Övrig skada

20 Kvalitetsbrister syns också Markörer pekar på risker Följsamhet till riktlinjer och rutiner syns Kvalitetsbrister syns även om patienten inte skadats Verktyg för systematisk egenkontroll

21 Resultat från genomförda granskningar i projektet

22 Resultaten bygger på 17 deltagande landsting 471 granskade patienter Könsfördelning 241 Kvinnor 230 Män

23 Data granskade öppenvårdsbesök 503 granskade slutenvårdstillfällen 212 patienter Kombination öppenvård - slutenvård Totalt positiva öppenvårdsmarkörer Totalt positiva slutenvårdsmarkörer

24 Köns- och åldersfördelning Kvinnor Män år år år 85 år - äldre

25 Skadeutfall för kvinnor och män Kvinnor Män Skada Vårdskada

26 Vad händer nu?

27 Handboken

28 Förslag till nationell datainsamling under månaders mätning, 1 mars 31 augusti Gemensamt slumpmässigt urval av journaler Samlad ansats ger nationellt perspektiv på skador, vårdskador och kvalitetsbrister = ny kunskap!

29