kunskap och inspiration Nätverkande, program Business Arena stockholm SEPTEMBER STOCKHOLM WATERFRONT CONGRESS CENTRE

Transkript

1 Nätverkande, kunskap och inspiration program Business Arena stockholm SEPTEMBER STOCKHOLM WATERFRONT CONGRESS CENTRE

2 PARTNERS STOCKHOLM 2015 Cu be

3 Swedish Association

4 Plan 5, 6 & 7 Plan 2 Plan 3 ONSDAG Registrering och kaffe Gemensam inledning Sal A3-A4 (Plan 5, 6 & 7) Förmiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Seminarium 1 A3-A4 plan 5,6, & 7 Fastighet och finans del 1 Den svenska ekonomin och Sveriges roll i omvärlden Läget i den globala ekonomin Seminarium 2 C2 plan 2 Samhällsb. & infrastruktur del 1 Stockholm Malmö i 320 km/h Samhällseffekter av höghastighetsjärnvägen Seminarium 3 A2 plan 5, 6 & 7 Köpcentrum & detaljhandel Trendspaning: Den fysiska butikens ökade betydelse Unika butiker best practice Seminarium 4 C4 plan 2 Hållbarhet teknik Solen som energikälla hur ställer sig fastighetsägarna? Energisystemet vad händer med priser, nät och energislag? Seminarium plan 2 Regioner i tillväxt Växande klyftor mellan städer och landsbygd Tillväxtligan hur klarar sig de svenska regionerna idag? Lunch och tid att knyta nya kontakter Seminarium 1 A3-A4 plan 5,6, & 7 Fastighet och finans del 1 Internationella kapitalflöden och placeringar Finansiering och räntor Seminarium 2 C2 plan 2 Samhällsb. & infrastruktur del 1 Regeringens infrastrukturpaket Infrastrukturkommissionen Möjligheter utanför budgetramen Seminarium 3 A2 plan 5, 6 & 7 Köpcentrum & detaljhandel Vilka handelslägen vinner framtidens kamp om kunderna? Vem sätter agendan för framtidens handelsplatser? Seminarium 4 C4 plan 2 Hållbarhet teknik Klarar våra fastigheter det klimat och energimål som är på gång? Fördelarna med att bygga i trä Seminarium plan 2 Regioner i tillväxt Case 1: resecentrum Case 2: arenor för kultur och idrott Eftermiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Seminarium 1 A3-A4 plan 5,6, & 7 Fastighet och finans del 1 Kina och USA världens största ekonomier Den rådande deflationen Seminarium 2 C2 plan 2 Samhällsb. & infrastruktur del 1 Samverkan för hållbar stadsutveckling Hur påverkar eldrivna fordon stadsmiljö och byggnader? Seminarium 3 A2 plan 5, 6 & 7 Köpcentrum & detaljhandel E-handeln ställer nya krav på logistikfastigheten Pop-up, show room eller traditionell butik? Seminarium 4 C4 plan 2 Hållbarhet teknik Certifiering vad väljer man och varför? Gränsöverskridande hållbarhetsarbete med fastigheter Seminarium plan 2 Regioner i tillväxt Case 3: vattennära boende Case 4: högre utbildning Business Arena Stockholm afterwork Plan 5, 6 & 7 Plan 2 Plan 3 TORSDAG Registrering och kaffe Gemensam inledning Sal A3-A4 (Plan 5, 6 & 7) Förmiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Seminarium 8 C3 plan 2 Samhällsb. & infrastruktur del 2 Växelspelet mellan stadsbyggnad och infrastruktur Stadsutveckling längs gula linjen Seminarium 9 A3-A4 plan 5,6, & 7 Bostadsmarknaden Var går de ideologiska skiljelinjerna inom social bostadspolitik? Socialt hållbar bostadsmarknad Seminarium 10 A2 plan 5, 6 & 7 Fastighet och finans del 2 Minusräntan: Hot eller möjlighet? Läge att binda? Seminarium 11 C2 plan 2 Fastighetsförvaltning Fastighetsförvaltning samverkan och lärande Ett ökat serviceinnehåll fler möjligheter än hinder? Seminarium 12 C4 plan 2 Urbanitet och storstadsfrågor Urbana innovationer för säkrare städer Hur håller man staden öppen? Nobel center Lunch och tid att knyta nya kontakter Seminarium 8 C3 plan 2 Samhällsb. & infrastruktur del 2 Infrastruktur varför blir det ofta dyrare än beräknat? Vilka knutar måste lösas upp för effektivare processer? Seminarium 9 A3-A4 plan 5,6, & 7 Bostadsmarknaden Miljonprogrammen som möjlighet Det privata miljonprogrammet Seminarium 10 A2 plan 5, 6 & 7 Fastighet och finans del 2 Hur länge varar pengaregnet? Transaktion och uthyrning Seminarium 11 C2 plan 2 Fastighetsförvaltning Benchmarking av praktisk förvaltning Är långsiktighet vägen till lönsamhet? Seminarium 12 C4 plan 2 Urbanitet och storstadsfrågor Cyklar mot bilar frontalkollision eller början på en ny era? Socioekologisk stadsutveckling vägen till ett rättvisare stadsrum? Eftermiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Seminarium 8 C3 plan 2 Samhällsb. & infrastruktur del 2 Benchmark för stadsbyggnad Smartare städer krävs när befolkningen växer Seminarium 9 A3-A4 plan 5,6, & 7 Bostadsmarknaden Nya direktiv, nya förutsättningar Bostadsproblematiken dags att bryta ny mark? Seminarium 10 A2 plan 5, 6 & 7 Fastighet och finans del 2 Special: värdering med makroekonomiska förtecken Seminarium 11 C2 plan 2 Fastighetsförvaltning Ledarskap i det moderna kontoret Nya grepp för att rekrytera unga medarbetare Seminarium 12 C4 plan 2 Urbanitet och storstadsfrågor Finns det möjlighet att bo på landsbygden för den som vill? STHLMNYC vad kan New York lära sig av Stockholm? Business Arena Stockholm afterwork

5 SEPTEMBER Seminarium 6 C3 plan 2 Arkitektur och livsmiljöer Arkitekturpolitik riksnivå och kommunal nivå Aktörsamverkan i tidiga skeden Agenda Livsmiljö Seminarium plan 3 Digitalt/UX Full fart mot en ny digital affärslogik Från vision till vardag hur påverkar de nya lösningarna? Fördjupning A 34 plan 3 En forskningspolitik som stärker näringslivet Fördjupning B 26 plan 2 Samhällsfastigheter ETT fastighetsslag? Fördjupning C 27 plan 2 Står staden på stabilare grund om invånarna får tycka till? Fördjupning D 23 plan 2 Hamnarna Sveriges logistiknav Seminarium 6 C3 plan 2 Arkitektur och livsmiljöer Hur utvecklas arkitekturen inom vården och tvärtom? Hur utvecklas arkitekturen inom skola/kreativa lärmiljöer? Seminarium plan 3 Digitalt/UX Smart cities och den nya digitaliseringsvågen Utifrån vilka värderingar vill vi utveckla den smarta staden? Fördjupning E 26 plan 2 Rusning till börsen hur länge håller det i sig? Fördjupning F 27 plan 2 Logistikfastigheter: framtidens trender och utmaningar Fördjupning G 34 plan 3 Nya företagsskatteutredningen vad kan fastighetsbranschen förvänta sig? Fördjupning H 23 plan 2 Aktuella investeringsmöjligheter i Göteborg planer, anvisningar och projekt Seminarium 6 C3 plan 2 Arkitektur och livsmiljöer Nya perspektiv på social hållbarhet Arkitektens framtida roll branschrapportsläpp Seminarium plan 3 Digitalt/UX UX i praktiken: At Night Stockholm UX i praktiken: Nya Hovås Fördjupning I 27 plan 2 Ett tryggare samhälle bästa sättet att få socialoch fastighetskapital att växa Fördjupning J 23 plan 2 Hotell: Fortsatt hett på transaktionsmarknaden? Fördjupning K 34 plan 3 Aktuella trender inom skatt och moms Fördjupning L 26 plan 2 Vad krävs för att uppnå jämställd representation i våra bolag? SEPTEMBER Seminarium plan 2 Int. investerarseminarium Fastighetsmarknaden i Norden Seminarium plan 2 Int. investerarseminarium Rekordlåg ränta attraherar den utländska investerare? Investering vid svår riskbedömning Fördjupning M 23 plan 2 Vilka ämnen väckte starka känslor? Uppföljning från Business Arena Malmö 2015 Fördjupning N 27 plan 2 Hur vill framtidens konsumenter införskaffa sina varor? Dagligvaruhandelns utmaningar och möjligheter Fördjupning O 26 plan 2 Vilka åtgärder skulle öka mångfalden i fastighetsbranschen? Fördjupning P 34 plan 3 Vad står på den politiska agendan? Uppföljning från årets Almedalsvecka Fördjupning Q plan 3 Öka konkurrensen och påverka byggkalkylerna så skapas förutsättningar för ökat byggande Seminarium plan 2 Int. investerarseminarium Vad skiljer fastighetsmarknaden i Sverige från andra marknader? Vad är så attraktivt med retail? Fördjupning R 26 plan 2 Hur gick snacket på västkusten? Uppföljning från Business Arena Göteborg 2015 Fördjupning S 23 plan 2 Affordable Housing Fördjupning T 34 plan 3 Idrott, självbild och social utveckling Fördjupning U 27 plan 2 Fyra städer samverkar på nytt sätt för tillväxt runt Mälaren Fördjupning V plan 3 Huddinge kommun är redo att bygga mer! Är marknaden? Fördjupning W plan 2 Draknästet: Lösningar på framtida problem Fördjupning X 26 plan 2 Hur mottogs Business Arena i norr? Uppföljning från Business Arena Umeå 2015 Fördjupning Y 23 plan 2 Slaget om stadsbyggnadsprocessen när vision blir verklighet Fördjupning Z plan 3 Stadsutveckling med samverkan och värdeskapande i fokus Fördjupning Å 27 plan 2 Stadsutveckling i Sveriges snabbast växande stad en genomgång för stadsaktörer

6 A2 A3 A4 Övre plan är indelat i två separata rum Hotell Hotellentré PLAN 7 7 PLAN 6 Terrass PLAN 5 Balkong Utställningsyta Lastintag PLAN 4 Kongressentré Canyon PLAN 3 C2 C3 C PLAN 2 KLARASTRANDSLEDEN GRAPHICS BY TOMAS ÖHRLING Planöversikt Stockholm Waterfront Congress PLAN 2 Utställningsyta C2-C4 Seminarier Meetingpointlokaler Fördjupningar Konferensservice PLAN 3 Utställningsyta Business Lounge Privata mötesrum Fördjupningar 37 Talarrum Mötesplats Stockholm PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6-7 Kongressentré Utställningsyta Business Arena service desk Utställningsyta Framtidsforum Kommunicate Gemensam inledning Seminarier

7 Framtidsforum 2015 Årets värdföretag: Brostaden Onsdag 16 sept Infrastruktur för global konkurrenskraft. Hur får vi med aktörerna på banan? Ett lägenhetsregister för bostadssökande? Från miljonprogram till miljonärsprogram, men hur bygger vi för vanligt folk? Väg, vatten eller räls hur kombinerar vi infrastrukturen på bästa sätt? Hur skapar man det goda samhället? Ensam är varken stark eller socialt hållbar Hur behöver våra bostäder utformas för att möta framtiden? Torsdag 17 sept Vilken bostadspolitik behöver Sverige och varför? Vad är det bästa ett fastighetsbolag kan göra för att skapa ett tryggt och jämlikt samhälle? Är en digitaliseringsrevolution lösningen på bostadsbristen? Att sälja en fastighet som ett varumärke: hur gör man? En transportinfrastruktur som omfattar hela vårt avlånga land vad krävs? Fler bostäder till överkomliga priser så kan kommunerna få fart på byggandet! Visst är det möjligt att bygga bostäder om man tänker i nya banor Mer info om programpunkterna hittar du på sidan 64. Nyhet: Kommunicate 2015 Lyssna till ledande politiker och tjänstemän Onsdag 16 sept Barkarbystaden en del av Järfällas nya stadskärna Forskningsdrivna jätteinvesteringar i Lund vad betyder de för fastigheter och stadsbyggande? Höghastighetsbana driver stadsutveckling i Jönköping Galoppfältet blir Täby park: 70 hektar otillgänglig Täbymark ska bli levande stadsdel F ullt fokus på bostäder i Umeå Nacka söker de bästa Södertälje kommun årets stadskärna 2018? Annorlunda modell ska säkra hög bebyggelsetakt i Örebro Mer info om programpunkterna hittar du på sidan 62. Torsdag 17 sept Hur ska Sollentuna utveckla en attraktiv livsmiljö för invånare och näringsliv? Sundbyberg Sveriges snabbast växande stad! Från bruksort till tillväxtort: så ser Örnsköldsviks utvecklingsarbete ut Nu byggs framtiden i Haninge nya investeringsmöjligheter Pendlingsstaden Gävle ska locka nya invånare Nytt universitet och fler bostäder hjärtefrågorna i Kalmar Position Väst: aktuella samarbeten i den svensk-norska gränsregionen Så ska Norrtälje fördubbla sin stadskärna på 15 år

8 Det här händer på Business Arena Stockholm onsdag-torsdag september Registrering och frukost Gemensam inledning Förmiddagskaffe Seminarier och fördjupningar Lunch Seminarier och fördjupningar Eftermiddagskaffe Seminarier och fördjupningar Business Arena Stockholm afterwork (ons) Business Arena Stockholm afterwork (tor) Dessutom: NYHET! KOMMUNICATE FRAMTIDSFORUM MÖTESPLATS STOCKHOLM PRISUTDELNINGAR innehållsförteckning I år firar vi 15 år med Business Arena...10 Om Business Arena...11 Urval inledningstalare Gemensam inledning onsdag...15 Seminarium 1: Det globala makroekonomiska läget...16 Seminarium 2: Samhällsnytta med finansieringsproblematik...18 Seminarium 3: Länge leve butiken!...20 Seminarium 4: Klimatoptimering och minskad energianvändning så går det till i praktiken! Seminarium 5: Trendspaning: vad väljer tillväxtregionerna att satsa på?...24 Seminarium 6: Möt arkitekturen: samverkan, trender och värden i flera dimensioner...26 Seminarium 7: Förändring kommer aldrig gå så långsamt igen...28 Parallella fördjupningar onsdag A-L...31 Gemensam inledning torsdag...39 Seminarium 8: Samspelet mellan stad och infrastruktur...40 Seminarium 9: Sociala utmaningar när Sveriges bostadsbestånd behöver växa...42 Seminarium 10: Vad innebär minusräntan för fastighetsbranschen?...44 Seminarium 11: Ökade kunskapskrav inom förvaltning så hänger du med i utvecklingen!...46 Seminarium 12: Kan den attraktiva storstaden vara tillgänglig för alla?...48 Seminarium 13: Från skatt till förvaltning hur skiljer sig Norden från andra marknader?...50 Parallella fördjupningar torsdag M-Å Kommunicate...62 Framtidsforum...64 Mötesplats Stockholm...66 Prisutdelningar och utmärkelser...68 Programgruppen Business Arena... 71

9 #businessarena businessarena.nu 7

10 BUSINESS ARENA STOCKHOLM SEPTEMBER 2015 I år firar vi 15 år med Business Arena Första gången Business Arena arrangerades hölls det på Stockholmsmässan. Det var vår och vi hade cirka besökare. Det är nu 15 år sedan och en hel del har hänt sedan dess. Bland annat närmar vi oss besökare under två heldagar och dessutom har Business Arena expanderat till fyra andra orter runt om i Sverige. Nu, 15 år senare, känns det minst lika aktuellt att träffas i sammanhang som dessa. Branschen har en viktig roll i samhällsutvecklingen och det är viktigt att vi påvisar den och vad vi kan bidra med. Under årens lopp har vi konsekvent utvecklat och förändrat programmet enligt aktuella bransch- och samhällstrender. I år har vi gjort ytterligare några som vi tror kommer höja kvaliteten. Bland annat har vi infört nyheten Kommunicate, som du kan läsa mer om på sidan 62. Vårt mål är fortfarande att vi ska förmedla, debattera och utveckla de senaste trenderna genom ett brett utbud av seminarier och fördjupningar, samt erbjuda möjligheten att träffas och knyta nya affärsrelationer med sektorns viktigaste aktörer. Johan Zetterstedt Vd, Fastighetsnytt och grundare av Business Arena Med förhoppningen om att du vill fortsätta resan tillsammans med oss vill jag hälsa dig varmt välkommen till Business Arena Stockholm 2015 på Stockholm Waterfront Congress Centre! Johan Zetterstedt I tidernas begynnelse... Business Arena

11 En mötesplats för dig på ledande befattning i fastighets- och samhällsbyggnadssektorn Om Business Arena Business Arena är Nordens ledande mötesplats för befattningshavare och beslutsfattare i fastighetsbranschen och samhälls byggnadssektorn. Evenemanget har sedan 2001 årligen genomförts i Stockholm. Under 2012 tog vi ett inspirerande steg genom att ta evenemanget till Göteborg, Malmö och till Almedalsveckan i Visby. Nu har vi tagit ytterligare ett. Från 2015 arrangeras Business Arena även i Umeå. Genom ett omfattande och mångsidigt program med seminarier och talare av hög kvalitet fokuserar vi på en rad aktuella frågeställningar, trender och framtidsfrågor som är avgörande för Sveriges utveckling. Konceptet är detsamma oavsett plats, men har givetvis regionala och lokala inslag beroende på vilken ort evenemanget arrangeras i. På Business Arena skapar vi förutsättningar för meningsfulla utbyten mellan privat och offentlig sektor. På evenemangen träffas bland annat konsulter, rådgivare, fastighetsägare, utvecklare och investerare, politiker, arkitekter och regionföreträdare för att utbyta erfarenheter, knyta kontakter och göra affärer. Genom att samla branschens alla ledande företag, beslutsfattare och aktörer under ett och samma tillfälle hoppas vi att varje Business Arenaarrangemang ska resultera i samhällsutveckling och nya affärer. Se för mer information. Nyckeltal & 2016 års datum Umeå 24 februari Umeå Folkets Hus Stockholm Kategori Delegater Partners Göteborg Kategori Delegater Partners Stockholm september Stockholm Waterfront Malmö Kategori Delegater Partners Göteborg 5 april Svenska Mässan Umeå Kategori 2015 Delegater 640 Partners 44 Malmö 14 april Malmö Live Almedalen vecka 27 För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 11

12 BUSINESS ARENA STOCKHOLM SEPTEMBER 2015 Ett urval av talare på business Sten Nordin Business Arena Magdalena Andersson Business Arena 2014 Jacob Wallenberg Business Arena 2004 Ingrid Bonde Business Arena 2009 Kerstin af Jochnick Business Arena Karolina Ekholm Business Arena 2010 Jan Eliasson Business Arena 2007 Michael Treschow Business Arena 2005 Marta Vieira da Silva Business Arena

13 BUSINESS ARENA STOCKHOLM SEPTEMBER 2015 arena Göran Persson Business Arena 2008, 2015 Hans Blix Business Arena 2008 Michael Wolf Business Arena 2013 Karin Wanngård Business Arena 2014 Stuart Graham Business Arena 2006 Greg Clark Business Arena Maria Nicanor Business Arena 2014 Anders Sundström Business Arena 2012 Barbro Wickman-Parak Business Arena 2012 För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 13

14 14 onsdag 16 sep

15 BUSINESS ARENA STOCKHOLM ONSDAG 16 SEPTEMBER INLEDNING A3 A4, PLAN 5, 6 & 7 Gemensam inledning Av tradition börjar Business Arena med ett pass där alla sitter i samma lokal. Under inledningspasset bjuder vi på spännande talare och ett lite mer övergripande perspektiv. Det kan handla om ekonomi, politik eller internationella utblickar av olika slag. Tanken är att lägga en intressant och tankeväckande grund för de diskussioner som pågår under dagen. Moderator: Karin Adelsköld, föreläsare, komiker och journalist Medverkande talare i urval Karin Adelsköld Karin Wanngård Micael Dahlén Lisa Lindström Örjan Wikforss Johanna Munck af Rosenschöld Öppningsanförande Johan Zetterstedt, vd, Fastighetsnytt, grundare av Business Arena Välkomstanförande av Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S), finansborgarråd, Stockholms stad Med kreativitet som ledstjärna i ett nytt ekonomiskt landskap Med utgångspunkt i grundläggande mänskliga behov som vår disposition att förvänta oss saker kan Micael Dahlén förklara över gripande ekonomiska trender på ett begripligt och underhållande sätt. En tung förklaringsvariabel i sammanhanget är kommunikationsteknik som gör allting tillgängligt här och nu. Vad är det man måste förstå som chef i en tid av negativ ränta och nya ekonomiska sanningar? Hur påverkas lokaler, fastigheter och stadsmiljöer av förväntningssamhället? Hur skapar man förutsättningar för kreativitet och innovation i den egna organisationen? Micael Dahlén, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm User Experience när beteende, attityder och känslor formar det fysiska rummet I den extremt kundstyrda och snabbrörliga digitala världen är det användarvärde och agila metoder som styr utvecklingen av tjänster och produkter. Det gäller helt enkelt att antingen fånga upp kundernas behov eller bli akterseglad. Metoden User Experience Design innebär enorma möjligheter för företag som tillhandahåller lokaler och fysiska miljöer, men samtidigt stora utmaningar för en bransch som i regel inte har någon hög omställningshastighet. För att utmana invanda föreställningar om kundnytta, styrande faktorer bakom lokalutformning och arbetsplatsens funktionalitet presenterar vi en kunnig och omvälvande panel som diskuterar mötet mellan UX och fastigheter. Samtalsledare: Örjan Wikforss, arkitekt, professor, Arkitekturanalys Lisa Lindström, vd, Doberman Johanna Munck af Rosenschöld, kontorschef, Tengbom Martin Videgård, arkitekt, Tham & Videgård Arkitekter Fredrik Wirdenius, vd, Vasakronan Förmiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Diskutera på Twitter och Instagram #businessarena För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 15

16 BUSINESS ARENA STOCKHOLM ONSDAG 16 SEPTEMBER SEMINARIUM 1 A3 A4, PLAN 5, 6 & 7 Seminariet genomförs på engelska Tema: Fastigheter, ekonomi och finans del 1 Det globala makroekonomiska läget Sju år efter Lehman Brothers fall och åtta år efter att subprime-krisen bröt ut i USA befinner sig den globala ekonomin fortfarande i Den stora recessionens kölvatten. Europas kräftgång fortsätter, Grekland är åter på tapeten och i USA velar centralbanken, Federal Reserve, med att höja räntan eftersom ingen vet vilka konsekvenser det får. Den globala ekonomin går på slak lina och balansgången är svår. Å ena sidan hägrar tecken på återhämtning, å den andra trycker teknologiska framsteg ner kostnaderna och inflationen vägrar ta fart. I detta seminarium analyserar vi läget i den globala ekonomin och kopplar an till den svenska ekonomin och fastighetsmarknaden. Moderator: Pontus Herin, ekonomi- & samhällsjournalist Expertkommentator: Lennart Sten, vd, Svenska Handelsfastigheter Medverkande talare i urval Fredrik Reinfeldt Lars Oxelheim Pia Fromlet Richard Barkham Marianne Nessén Pär Magnusson Den svenska ekonomin och Sveriges roll i omvärlden hot och möjligheter I de finansiella och ekonomiska kriser som har uppstått efter 2008 är Sverige ett av de länder i Europa som har klarat sig bäst. Många bedömare har lyft fram de jämförelsevis stabila statsfinanserna och en exportsektor som stod emot nedgången väl. Samtidigt har även Sverige problem med ekonomisk integration av utrikesfödda och en hög ungdomsarbetslöshet. Det finns en oro över hushållens höga belåning på bostadsområdet och nervösa valutamarknader kan orsaka stora svängningar i kronans värde. Här ger Sveriges statsminister mellan 2006 och 2014 sin syn på den svenska ekonomin och Sveriges roll i omvärlden speciellt för Business Arena. Fredrik Reinfeldt, före detta statsminister och partiledare för Moderaterna Läget i den globala ekonomin Hur är egentligen läget i den globala ekonomin? Vi får blandade budskap från olika håll i världen och även om det finns globala draglok är det svårt att peka ut en tydlig trend. Digitaliseringen pressar priserna och världens centralbanker verkar ha förtvivlat svårt att få fart på inflationen. Samtidigt finns det gott om pengar i alla system, delvis tack vare kvantitativa lättnader, men efterfrågetrycket verkar utebli. På många sätt påminner det om de likviditetsfällor som förekom på 1930-talet. En internationell toppekonom sammanfattar och förklarar läget i den globala ekonomin. Lars Oxelheim, professor, institutet för näringslivsforskning (IFN), Stockholm och Ekonomihögskolan, Lunds universitet Lunch och tid att knyta nya kontakter 16

17 BUSINESS ARENA STOCKHOLM ONSDAG 16 SEPTEMBER Internationella kapitalflöden och placeringar Oavsett det ekonomiska läget har de stora institutionella placerarna krav på sig att leverera en bra avkastning på det kapital de förvaltar. Det innebär att de också behöver ha en bra insyn i alla marknader och branscher. Var väljer de stora internationella institutionerna att placera sitt kapital i dessa ekonomiska tider? Var finns det uppsida och vilka marknader lämnar man eller undviker? Norbert Müller, Head of Real Estate Finance Continental Europe West, Deutsche Pfandbriefbank AG Thomas Beyerle, Managing Director & Group Head of Research, Catella Alain Kerneis, Managing Director, BlackRock Solutions Finansiering och räntor Att räntorna ligger på rekordlåga nivåer har sannolikt inte undgått någon. På andra sidan Atlanten har räntorna varit nära nollstrecket över en längre period och nu närmar man sig en räntehöjningsfas. I eurozonen (och i andra europeiska ekonomier med undantag för England) är ränteläget för närvarande unikt och väntas förbli så över en längre tid. Hur länge kommer vi att ha minusränta och vilka effekter kommer ett räntegap mellan USA och Europa att ha? Hur påverkar det möjligheterna till finansiering i Europa om kapitalägarna kan få en bättre riskfri ränta på andra håll? Lars Oxelheim, professor, Institutet för näringslivsforskning (IFN), Stockholm och Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Richard Barkham, Executive Director, Global Chief Economist, CBRE Pia Fromlet, makroekonomisk forskning, Konjunkturinstitutet Marianne Nessén, avdelningschef penningpolitik, Riksbanken Eftermiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Kina och USA världens största ekonomier Världens två största ekonomier och de viktigaste dragloken i dagens globala ekonomi är USA och Kina. USA:s betydelse som världens ledande ekonomi är otvetydig, man behöver inte annat än att se till det faktum att finanskrisen briserade på grund av dåliga bolån i USA. Kinas betydelse är måhända inte lika uppenbar, men Kina är den ekonomi som har vuxit mest och snabbast över de senaste årtionden. Hur robust är den ekonomiska återhämtningen i USA? Hur påverkas den globala ekonomin av Kinas omställning till en mer utvecklad ekonomi? Pär Magnusson Hubert Fromlet, seniorprofessor, Linnéuniversitetet Den rådande deflationen prisstabilitet eller jättehot mot ekonomin? Begreppet deflation kan sända kalla kårar utmed ryggen på politiker och ekonomer. Somliga ekonomer beskriver blygsam deflation som prisstabilt och menar att det inte behöver vara en orsak oro. Dock har den blygsamma varianten av deflation en ständig följeslagare i låg ekonomisk aktivitet, vilket på sikt kan leda till ekonomisk stagnation, något exempelvis Japan fått erfara. Var befinner sig Sverige på deflationsskalan? Vilka makrofaktorer är det som styr utvecklingen? Finns det några konstruktiva erfarenheter att dra från andra ekonomier som råkat ut för deflation? Robert Bergqvist, chefekonom, SEB Business Arena Stockholm afterwork Diskutera på Twitter och Instagram #businessarena För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 17

18 BUSINESS ARENA STOCKHOLM ONSDAG 16 SEPTEMBER SEMINARIUM 2 C2, PLAN 2 Tema: Samhällsbyggnad och infrastruktur del 1 Samhällsnytta med finansieringsproblematik Med en infrastrukturskuld på ett antal hundra miljarder blir finansieringen en tuff nöt att knäcka. Våra transportvägar behöver utvecklas och underhållas, oavsett om det handlar om bärighetsåtgärder på väg 546 i Tällträsk, eller att bygga spårtrafik mellan storstäderna som klarar 320 kilometer i timmen. Finns det alternativa lösningar att tillgå utöver den statliga budgeten för att underlätta de stora och viktiga projekten? I infrastruktursatsningarnas spår öppnas också möjligheter för utveckling av stad och samhälle. Välkommen till ett seminarium om samhällsbyggnad och infrastruktur! Moderator: Mia Odabas, ekonomijournalist Expertkommentator/bisittare: Tomas Ernhagen, chefekonom, Fastighetsägarna Sverige Medverkande talare i urval Mia Odabas Tomas Ernhagen Janna Valik Anna Johansson Stefan Attefall Kerstin Hessius Stockholm-Malmö i 320 km/h Efter en till synes lyckad överenskommelse kring tunnelbana och bostäder i Stockholm ska nu regeringens förhandlingspersoner tackla höghastighetsjärnvägar från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö. Uppdraget är att ta fram en utbyggnadsstrategi, förslag till finansiering och hitta lösningar för spår och stationer i de städer som berörs. Infrastruktursatsningarna runt om i Sverige ska även möjliggöra byggandet av cirka nya bostäder. Hur långt har man kommit i arbetet och vilka är de största utmaningarna? HG Wessberg, regeringens förhandlingsperson Samhällseffekter av höghastighetsjärnvägen Effektivare och snabbare kommunikationer skapar utrymme för att utveckla stad och näringsliv. Sverigeförhandlingen öppnar för möjligheter på flera orter än enbart våra storstäder, eller som regeringens förhandlingsperson HG Wessberg uttryckte det under förra årets Business Arena - vill man ha en station så går det alldeles utmärkt, om man betalar. Vilken ekonomisk och samhällelig nytta kan det offentliga dra av en offentlig investering i infrastruktur? Hur får staden bästa möjliga utväxling av en ny station i samband med utvecklingen av en höghastighetsjärnväg? Joakim Kärnborg, kommundirektör, Linköpings kommun Åsa Hansson, Head of Infrastructure, KPMG Per Corshammar, Manager, Tüv-Süd Danmark ApS Lunch och tid att knyta nya kontakter 18

19 BUSINESS ARENA STOCKHOLM ONSDAG 16 SEPTEMBER Regeringens infrastrukturpaket Regeringen har utlovat utökade anslag till underhåll av järnvägar, stödet är också starkt för höghastighetsjärnväg. Budgeten som finns att tillgå är dock begränsad och flera viktiga projekt slåss om att hamna först i kön. Hur har regeringen resonerat i sina beslut om var det ska investeras och vad som hamnar längre ned på prioriteringslistan? Finns det tankar kring alternativa lösningar för att skapa förutsättningar till en bredare infrastruktursatsning? Anna Johansson (S), infrastrukturminister Infrastrukturkommissionen Sedan mars 2015 har Infrastrukturkommissionen studerat finansiering, ägande och organisering av infrastruktur i Sverige med syftet att föreslå lösningar för hur vi kan få fram mer och smartare infrastruktur och särskilt studera alternativ till traditionell anslagsfinansiering. Här presenteras resultatet av arbetet. Björn Hasselgren, teknologie doktor, KTH/ordförande Infrastrukturkommissionen Möjligheter utanför budgetramen I ett avlångt land som Sverige är utmaningarna extra stora och vi sitter på en infrastrukturskuld såväl som ett stort underhållsbehov. Staten har lagt sin budget och satt sina prioriteringar. Kan vi göra mer? En diskussion om hur Sveriges infrastruktur kan utvecklas på andra sätt än enbart via statliga anslag. Ian Harcourt, chef för Business Origination, Nordisk Renting Stefan Attefall, Infrastrukturkommissionen, tidigare bostadsminister Kerstin Hessius, vd, tredje AP-fonden Eftermiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Samverkan för hållbar stadsutveckling Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Trafikverket är alla viktiga aktörer i samhällsutvecklingen. I februari 2014 fick dessa organisationer i uppdrag av regeringen att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Syftet är en ökad samverkan och samordning, och plattformen bygger vidare på Delegationen för hållbara städer. I ett Sverige med bostadsbrist och infrastrukturutmaningar har dessa myndigheter en nyckelroll. Lyssna till hur myndigheterna ser på sitt uppdrag och vad som är på agendan. Janna Valik, generaldirektör, Boverket Eva Thörnelöf, vikarierande generaldirektör, Naturvårdsverket Stefan Engdahl, chef för verksamhetsområde planering, Trafikverket Hur påverkar eldrivna fordon stadsmiljö och byggnader? Eldrivna bussar tas i drift i svenska städer. Det är inte bara luften som kan bli renare när fossila bränslen försvinner från gatorna utan eldriften kommer av allt att döma även att påverka stadens utformning. Ett exempel är att de tysta elmotorerna minskar bullernivån och därmed gör det möjligt att bygga tätare stadsmiljöer utan att bryta mot reglerna. Ett annat är att eldrivna fordon kan köras in i byggnader på ett annat sätt än de som drivs av fossila bränslen. Förespråkarna hävdar dessutom att elbussar möjliggör snabbare och mer kostnadseffektiv utbyggnad av kollektivtrafiken än alternativa transportslag. Vilka är huvudtankarna bakom de hittills genomföra projekten? Hur påverkas den fysiska stadsmiljön av eldrivna transporter? Vilka är implikationerna för fastighetsföretag? Birgitta Hohlfält van Dalen, regiondirektör, Akademiska Hus Gustav Hemming (C), miljö-, skärgård- & regionplaneringslandstingsråd, Stockholms läns landsting Business Arena Stockholm afterwork Diskutera på Twitter och Instagram #businessarena För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 19

20 BUSINESS ARENA STOCKHOLM ONSDAG 16 SEPTEMBER SEMINARIUM 3 A2, PLAN 5, 6 & 7 Tema: Köpcentrum, detaljhandel och etablering Länge leve butiken! Under ett antal år har begreppen omnikanal och e-handel stått högt upp på handelsagendan. Diskussionerna har länge fokuserat på det hot som den ökade konkurrensen och digitaliseringen av handeln utgör för våra handelsplatser och fysiska butiker. Nu pekar mycket på att trenden är på väg att vända och den fysiska butiken har istället börjat lyftas fram som framgångsfaktor för en ökad handel. Men man måste våga satsa och erbjuda kunden något utöver det vanliga för att lyckas. Under detta seminarium tittar vi närmare på de viktigaste trenderna för handeln och hur man som fastighetsägare och kommun kan hantera den pågående omställningen. Moderator: Karin Adelsköld, föreläsare, komiker och journalist Expertkommentator: Bojan Ticic, Associate Director, CBRE Medverkande talare i urval Karin Adelsköld Bojan Ticic Martina Mossberg Lee Peterson Emma Hernell Svante Tegnér Trendspaning: den fysiska butikens ökade betydelse Alla trender verkar peka åt samma håll den digitala aktiviteten ökar köpgraden och den fysiska butiken har återigen blivit en viktig parameter. Man söker på nätet och handlar i butik. Man beställer på nätet och hämtar ut i butik. Alla kanaler behövs. Den fysiska butiken tycks vara nyckeln till varumärkets framtid och bör därför tas väl omhand. Lee Peterson, Executive Vice President, Brand, Strategy & Design, WD Partners Unika butiker best practice Hur skapar man en butik där kunden vill spendera tid, en så kallad social playground? Här tittar vi närmare på hur några av landets mest innovativa detaljister om hur de utvecklat unika upplevelser i sina butiker för att erbjuda kunden det lilla extra. Fredrik Kolterjahn, analyschef, JLL Charles Larsson, Marketing Director, Steen & Ström Lunch och tid att knyta nya kontakter Vilka handelslägen vinner framtidens kamp om kunderna? Vi har länge hört om köpcentrumdöden, om cityhandelns och externhandelns svårigheter och fantasilöshet. Riktigt så mörk verkar dock inte handelns framtid vara. Men hur nischar man sig för att överleva konkurrensen? Och vilken typ av handel kommer att överleva i de respektive handelsområdena? Emma Hernell, seniorkonsult och retailspecialist, United Minds 20

21 BUSINESS ARENA STOCKHOLM ONSDAG 16 SEPTEMBER Vem sätter agendan för framtidens handelsplatser? Begreppet överetablering har diskuterats flitigt och kommunens roll i frågan har kritiserats. Lika ofta hörs kommuner klaga över fastighetsägare som inte tar helhetsansvar. Hur ska man resonera för att få en bra balans för handeln i regionen? Vem ansvarar egentligen för att helheten fungerar? Martina Mossberg (M), oppositionsråd, 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen, Haninge kommun Jerker Söderlind, arkitekt SAR/MSA, journalist JHS, Tekn. Dr, vd, Stadsliv AB Mattias Celinder, affärsområdeschef handel, Atrium Ljungberg Eftermiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter E-handeln ställer nya krav på logistiskfastigheten Service och logistik är hjärtat av e-handlarens verksamhet. Under de senaste åren har äldre logistikfastigheter ofta dömts ut till fördel för nyare, mer moderna fastigheter med höga takhöjder som standard. För e-handlaren, som ofta plockar sina ordrar manuellt från hyllorna, utgör detta inte något behov och därför kan det vara svårt att hitta lämpliga logistikfastigheter. Dessutom passar sällan logistikfastighetsbranschens vanligtvis långa standardiserade hyresavtalen de snabbfotade e-handelsföretagen. Vilka lägen är istället intressanta för e-handelsföretagen? Kan hyresavtalen anpassas beroende på vilken bransch som hyr lokalen? Jesper Carlsöö, uthyrningschef, Corem Property Gustaf Hermelin, vd, Catena Fastigheter Pop-up, show room eller traditionell butik: vad efterfrågar e-handelsbolagen som tar steget till den fysiska världen? En ökad omnikanalshandel har visat sig leda till att allt fler av de tidigare renodlade e-handelsbolagen tenderar ta steget till fysiska butiker. Strategin för exakt hur man ska gå tillväga är dock många gånger osäker och tillvägagångssätten skiljer sig mellan de olika aktörerna. Dessutom innebär alternativa lokallösningar en utmaning kring hyressättningen. Vilka önskemål och krav har aktörerna? Hur kan man som fastighetsägare möta dessa möjligheter och utmaningar? Svante Tegnér, vd, Bubbleroom Anneli Jansson, Director, Nordics, Grosvenor Business Arena Stockholm afterwork Diskutera på Twitter och Instagram #businessarena För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 21

22 BUSINESS ARENA STOCKHOLM ONSDAG 16 SEPTEMBER SEMINARIUM 4 C4, PLAN 2 Tema: Hållbarhet-teknik Klimatoptimering och minskad energianvändning så går det till i praktiken! Aktörerna inom fastigheter och samhällsbyggnad är av naturliga skäl stora förbrukare av energi och material. Ett resultat av det är att incitamenten för att ta fram effektiva och progressiva lösningar har varit stora. Under årets hållbarhetsseminarium ser vi närmare på hur sektorn arbetar för att minska energianvändningen, reducerar utsläppen av växthusgaser och tillämpar den senaste miljötekniken. Vi får ta del av de senaste rönen inom solenergi, stämmer av certifieringsläget och ställer oss den mer övergripande frågan om dagens teknik räcker till för att uppnå framtidens klimatmål. Moderator: Karin Klingenstierna Expertkommentator: Anders Danielsson, uppdragsledare, WSP Medverkande talare i urval Karin Klingenstierna Harald Överholm Charlotta Szczepanowski Emma Jonsteg Mauritz Glaumann Rebecca Pearce Ren energikälla på uppgång men hur ställer sig fastighetsägarna till solen? Med tanke på det svenska vädret kanske det är begripligt vi ligger långt efter de största solcellsanvändarna i Europa. I Italien kommer nästan 10 procent av elproduktionen från solceller, medan den svenska siffran är 0,06 procent. Ändå fördubblades den svenska solcellskapaciteten för fjärde året i rad 2014 enligt Energimyndigheten. Ett företag som Akademiska Hus har ambitionen att mer än tredubbla produktionen av energi från solceller under de kommande åren. Vad händer om det nya regeringsförslaget om energiskatt på stora solcellsanläggningar införs? Kommer vi att se en fortsatt ökning av solcellsproducerad el i landet? Vilken typ av fastighetsägare har störst förutsättningar att lyckas med solceller? Harald Överholm, doktor, Cambridge University Peter Karlsson, ansvarig för energi och teknik, Akademiska Hus Energisystemet i den stora skalan vad händer med priser, nät och energislag? Det är få faktorer som påverkar samhälle och näringsliv så mycket som energisystemet. Många föreställningar ställdes på huvudet när oljepriserna sjönk kraftigt och även det svenska elpriset har fallit på ett för många oväntat sätt. Hur ser de stora energibolagen på en framtid med äldre och färre kärnkraftverk? Vilka trender och viktiga nyheter bör stora energikonsumenter som fastighetsbolag ha ögonen på? Hur påverkas energieffektivisering och hållbarhetsarbete av prisbilden? Karin Jarl-Månsson, vd, E.ON Försäljning Jens Bäcker, Nordic Sales Manager Real Estate, Vattenfall Birgitta Resvik, Vice President, Fortum 22

23 BUSINESS ARENA STOCKHOLM ONSDAG 16 SEPTEMBER Lunch och tid att knyta nya kontakter Klarar våra fastigheter och byggande det klimat och energimål som är på gång? Vi vet att förändringar i klimatet pågår och att fler är på väg. Som betydelsefull samhällsbyggnadsaktör är det viktigt att branschen förbereder byggprocesserna därefter. Åtgärder måste vidtas för att byggandet ska vara hållbart över tid och det är inte längre en fråga om när, utan om hur. För att minska klimatpåverkan har regeringen satt ambitiösa energimål. Har vi den teknik som behövs för att möta målen på ett kostnadseffektivt sätt? Är det möjligt att möta framtidens energikrav i bostäder utan att kostnaderna skenar? Vilka åtgärder krävs för att byggandet ska vara hållbart över tid? Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef, Riksbyggen Anders Lood, civilingenjör väg och vatten, tekn. lic. installationsteknik, Structor Anders Gyllenhammar, hållbarhetschef, Sweco Fördelarna med att bygga i trä Under de senaste åren har vägen mot en hållbar byggprocess diskuterats flitigt. Idéerna på hur är många, varav fördelarna med att bygga i trä utgör en av dem. Förespråkarna menar att ett ökat byggande i trä, även höga hus, inte enbart är bättre för miljön, det kan också vara ett mer kostnadseffektivt alternativ. Här tittar vi närmare på några av de förslag som presenterats, med trä som gemensam faktor. Emma Jonsteg, vd, Utopia Arkitekter Cecilia Holmström, strategisk rådgivare Bostad, Tengbom Thomas Lööf, byggteknik, Ramböll Eftermiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Certifiering vad väljer man och varför? Olika certifieringssystem används vid olika lägen och av olika bolag. Kriterierna för att uppnå de olika klassningarna skiljer sig åt, vilket gör systemen svårjämförbara. Dessutom är valet av miljöcertifieringssystem inte längre lika ofta kopplat till objekt, läge och investerare, utan snarare till en generell policy inom företaget. Hur kommer det sig? Hur tänker man kring certifiering av befintliga byggnader? Vad är det som styr valet av miljöcertifieringssystem för våra byggnader? Och varför använder man så många olika system? Fredrik Holmström, regionchef miljö, Hifab Mauritz Glaumann, forskare, Högskolan i Gävle Torbjörn Larson, Vice President, Environment Southern Sweden, Cowi Anna Hamnö Wickman, Vice President Sustainability, NCC Gränsöverskridande hållbarhetsarbete med fastigheter När ett av världens största fastighetsrådgivningsföretag arbetar för att minska sitt eget ekologiska fotavtryck och införa det som på engelska heter best practice i kundernas bestånd får det stort genomslag. CBRE:s hållbarhetschef för EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika) arbetar även med att berätta om innovationer och nya möjligheter som har med hållbarhetsarbete att göra. Här berättar hon om strategier och praktiska arbetsmetoder som verkligen ger resultat på internationell nivå. Rebecca Pearce, Head of Sustainability EMEA, CBRE Business Arena Stockholm afterwork Diskutera på Twitter och Instagram #businessarena För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 23

24 BUSINESS ARENA STOCKHOLM ONSDAG 16 SEPTEMBER SEMINARIUM , PLAN 2 Tema: Regioner i tillväxt Trendspaning: Vad väljer tillväxtregionerna att satsa på? För att en region ska kunna växa krävs vissa grundläggande fundament, till exempel fungerande infrastruktur, arbets möjligheter eller akademi. Numera verkar regioner och städer som upplever stark tillväxt även satsa på faktorer utöver de mest elementära samhällsbyggnadsfunktionerna. Gemensamma aspekter som förenar regioner och städer på frammarsch är satsningar på bland annat resecentrum, idrottsarenor och vattennära boenden. Under detta seminarium tittar vi närmare på vilka specifika trender som landets starkaste tillväxtregioner har gemensamt och hur det kommer sig att satsningarna är så lika. Moderator: Anna Bellman, föreläsare och moderator Expertkommentator: Åsa Henninge, analyschef, NAI Svefa Medverkande talare i urval Anna Bellman Åsa Henninge Olle Zetterberg Agneta Hammer Charlotta Mellander Niklas Nordström Växande klyftor mellan städer och landsbygd Storstädernas problem med bostadsbrist och behov av utbyggd infrastruktur får stort utrymme i media. Mycket mer i skymundan går det att identifiera en utveckling där kommuner utanför tillväxtorterna halkar efter när det gäller skattekraft, nyföretagande, sysselsättning och befolkning. Resultatet blir ökade ekonomiska klyftor mellan de krympande kommunerna och de växande. Hoppet är inte ute, men det ställs stora krav på de små kommunerna för att kunna vända utvecklingen. Vad kan lokala fastighetsägare och näringsliv göra för att motverka en negativ utveckling? Vilka slitningar uppstår mellan de kommuner som krymper och de som växer på det politiska planet? Vilka är riskerna för landet på litet längre sikt? Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Jönköping Tillväxtligan hur klarar sig de svenska regionerna i dag? Olika orter har olika förutsättningar. På senare år har det visat sig att storlek är fördelaktigt ur tillväxtsynpunkt, men det är många pusselbitar som ska på plats för att den ska vara hållbar över tiden. Med utgångspunkt i indikatorer som BRP, demografi, utbildningsnivå, sysselsättning, villkor för företag samt näringslivsstruktur har konsultföretaget WSP sammanställt hur svenska regioner utvecklas i olika avseenden. Vilka regioner klarar sig bra och vilka hamnar på efterkälken? Går det att identifiera några framgångsrika strategier? Finns det en speciell dynamik mellan mindre orter och storstadsregionerna? Mattias Frithiof, pol. mag. avdelningschef, WSP Olle Zetterberg, vd, Stockholm Business Region 24

25 BUSINESS ARENA STOCKHOLM ONSDAG 16 SEPTEMBER Lunch och tid att knyta nya kontakter Case 1: Resecentrum De senaste åren har resecentrum varit ett ord på mångas läppar. De som satsar på nya resecentrum menar att den ökade tillgängligheten skapar en kommersiell dragningskraft som lockar såväl arbetstillfällen som nya medborgare, samt att centret utgör en knutpunkt och landmärke för stadens identitet. Utöver detta menar man att resecentren bidrar till en ökad service och minskade utsläpp. På vilket sätt är detta möjligt? Varför har just resecentrum blivit en trend? Har man kunnat se några konkreta resultat i städer som upprättat resecentrum? Agneta Hammer, stadsbyggnadsdirektör, Göteborgs stad Lotta Lindstam, stadsbyggnadsdirektör, Västerås stad Michael Porath, utvecklingsansvarig resecentrum, Norrköpings kommun Case 2: Arenor för kultur och idrott Antalet arenor som byggts runt om i landet har de senaste åren ökat markant. Arenorna är tänkta att bidra till ett ökat kultur- och idrottsliv. Vilka mål har man med denna typ av satsningar? Hur ser samspelet mellan kultur, idrott, ekonomi, tillväxt och stadsbyggnad ut? Sarita Hotti (S), kommunstyrelsens vice ordförande/ordförande stadsbyggnadsnämnden, Eskilstuna kommun Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande, Linköpings kommun Elin Pietroni, planeringschef, Umeå kommun Eftermiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Case 3: Vattennära boende Att kunna erbjuda bostäder är en nödvändighet i sig om tillväxt står högt upp på önskelistan. Om man dessutom kan erbjuda ökad livskvalitet genom vattennära boende tycks chanserna att locka nya invånare öka ytterligare. Dock omringas önskemålet av en del komplexitet, då utbudet av byggbar mark nära vatten av naturliga skäl är begränsad. Vilka hinder finns för att kunna öka byggandet kring vattendrag? Kan man och bör man kringgå dem? På vilket sätt kan denna typ av livsstilsboende bidra till ökad tillväxt? Ulrika Falk (S), kommunstyrelsens ordförande, Norrtälje kommun Lena Leed, planeringsdirektör, Lantmäteriet Ann-Christin Martens (S), kommunalråd, Upplands Väsby kommun Case 4: Högre utbildning Satsningen på regionala högskolor gjordes som ett led i regionalpolitiken. I dag finns cirka 30. Tanken är att när arbetskraften får en högre utbildningsnivå stimuleras den regionala tillväxten. Hur har satsningen fungerat i praktiken? Vad är det som har gjort att vissa högskolor har lyckats bättre än andra? Vilka förutsättningar måste finnas i övrigt i regionen för att högskolesatsningen ska fungera? Niklas Nordström (S), kommunstyrelsens vice ordförande, Luleå kommun Per Schöldberg (C), 1:a vice odförande i kommunstyrelsen, Växjö kommun Business Arena Stockholm afterwork Diskutera på Twitter och Instagram #businessarena För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 25

26 BUSINESS ARENA STOCKHOLM ONSDAG 16 SEPTEMBER SEMINARIUM 6 C3, PLAN 2 Tema: Arkitektur och gestaltade livsmiljöer Möt arkitekturen: samverkan, trender och värden i flera dimensioner För den som äger och investerar i fastigheter är byggnaders och stadsmiljöers gestaltning och planering naturligtvis av största vikt. Ekonomiska värden ska kombineras med estetiska och det gäller att det som byggs eller utvecklas är i linje med brukarens behov. Under arkitekturseminariet tar vi upp ämnen som samverkan, social hållbarhet, trender inom specifika områden och arkitektrollens utveckling. Ett perfekt tillfälle att lära sig mer om aktuella frågor inom arkitektur för dig som kommer från fastighetshållet, och tvärtom. Moderator: Jenny Strömstedt, journalist och programledare Expertkommentator: Dan Hallemar, chefredaktör, tidskriften Arkitektur Medverkande talare i urval Jenny Strömstedt Daniel Markström Tobias Olsson Charlotte Ruben Fredrik Lidjan Charlotta Holm Hildebrand Arkitekturpolitik riksnivå och kommunal nivå Vad kan vi förvänta oss av den nationella utredningen? Hur arbetar man ute i kommunerna och hur påverkas kommunerna av en nationell politik för arkitektur? Finns behovet av en lokal-, regional och arkitekturpolitisk policy? Daniel Markström, arkitekturchef, Humlegården Fastigheter Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Malmö stad Björn Siesjö, stadsarkitekt, Göteborgs stad Aktörssamverkan i tidiga skeden Agenda Livsmiljö För att tillmötesgå marknadens behov måste tempot för bostadsbyggandet tredubblas och aspekter som en klimatfrämjande och socialt inkluderande livsmiljö beaktas. För att klara det krävs innovationssatsningar i ett tidigt skede. Ett förslag på en nationell strategisk innovationsagenda är Agenda Livsmiljö, ett samarbete mellan Sveriges Arkitekter, STD-företagen, Malmö stad, Arkitekturakademin och Byggherrarna. Här berättar representanter från projektet mer om satsningen. Tommy Lenberg, vd, Byggherrarna Tobias Olsson, förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter 26

27 BUSINESS ARENA STOCKHOLM ONSDAG 16 SEPTEMBER Lunch och tid att knyta nya kontakter Trendspaning: hur utvecklas arkitekturen inom vården? Och hur utvecklar arkitekturen vården? I dag ställer samhället stora krav på svensk sjukvård, exempelvis vad gäller kostnadseffektivitet och socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara lösningar. En av frågorna som hamnat på tapeten är sambandet mellan arkitektur och vård och hur den fysiska miljön kan gynna den sociala. Underlag finns bland annat i forskning som bekräftar att rätt utformade lokaler gynnar vården och omsorgen. Här går vi igenom de senaste tankarna inom vårdarkitektur. Hur bidrar arkitektur till en bättre vård? Vilka värden krävs för att utforma den bästa vårdmiljön? Hur gör vi detta långsiktigt hållbart? Charlotte Ruben, arkitekt, partner, White Emma Kinch, direktör fastighetsutveckling, Locum Ulf Persson, Design Manager, Skanska Trendspaning: hur utvecklas arkitekturen inom skola/kreativa lärmiljöer? Och hur påverkar arkitekturen inlärning? En god lärmiljö kräver inte bara skickliga pedagoger och goda undervisningsförutsättningar - även lokalmässiga faktorer spelar in. Det kan handla om allt från hur ljus, ljud och luft samspelar med aspekter som design och materialval. Hur definierar man en god lärmiljö i dag? Vilken betydelse har arkitekturen och den fysiska miljön för inlärningen? Hur ska en sådan pedagogisk byggnad utformas? Lina Swanberg, studiochef, Tengbom Suzanne De Laval, tekn. dr., Arkitekturanalys Susana Olsson Casas, vd, Vittra Eftermiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Nya perspektiv på social hållbarhet Naturligtvis är det i grund och botten långsiktiga, komplexa och även globala sammanhang som påverkar den socioekonomiska situationen i svenska städer. Samtidigt spelar planering och arkitektur en viktig roll för att binda ihop stadsdelar, skapa social hållbarhet och lyfta områden som har problem av olika slag. Hur bär man sig åt för att slutsatserna från en social konsekvensbeskrivning överförs till konkret verklighet över tiden? Hur undviker man förutfattade meningar när man ska renovera ett miljonprogramsområde? Vilka erfarenheter finns när det gäller stadsbyggnad som verktyg för att undvika social segregation? Catherina Fored, stadsbyggnads- och exploateringschef, Stadsledningskontoret, Sundbybergs stad Klas Ruin, arkitekt SAR/MSA och delägare, Spridd Lars Rådh, stadsdirektör, Stockholms stad Sara Johansson, fastighetsutvecklingschef, Concent Arkitektens framtida roll branschrapportsläpp En het potatis inom svensk arkitekturpolitik har de senaste åren varit frågan om arkitektens framtida roll. En ökad samverkan mellan inblandade aktörer, tidigare projektinvolveringar och ömsesidig förståelse mellan parter är några av de parametrar som omnämns ha stor betydelse för rollutvecklingen. Vilken roll kommer framtidens arkitekter att få? Vad säger arkitekterna själva? Charlotta Holm Hildebrand, branschchef, Sveriges Arkitekter Magnus Månsson, Semrén & Månsson/ordförande Byggande Arkitekter Fredrik Lidjan, verkställande direktör, Magnolia Bostad AB Hans Willehader, arkitekt MAA, partner, Arkitema Business Arena Stockholm afterwork Diskutera på Twitter och Instagram #businessarena För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 27