program Business Arena stockholm SEPTEMBER STOCKHOLM WATERFRONT CONGRESS CENTRE kunskap och inspiration Nätverkande,

Transkript

1 Nätverkande, kunskap och inspiration program FÖRSTA PROGRAMVERSIONEN Business Arena stockholm SEPTEMBER STOCKHOLM WATERFRONT CONGRESS CENTRE

2 PARTNERS STOCKHOLM 2015 PER DEN 9 JUNI Cu be

3 Swedish Association

4 Det här händer på Business Arena Stockholm onsdag-torsdag september Registrering och frukost Gemensam inledning Förmiddagskaffe Seminarier och fördjupningar Lunch Seminarier och fördjupningar Eftermiddagskaffe Seminarier och fördjupningar Business Arena Stockholm Afterwork (ons) Business Arena Stockholm Afterwork (tor) Dessutom: NYHET! KOMMUNICATE FRAMTIDSFORUM MÖTESPLATS STOCKHOLM PRISUTDELNINGAR innehållsförteckning I år firar vi 15 år med Business Arena...6 Om Business Arena... 7 Urval inledningstalare Gemensam inledning onsdag...11 Seminarium 1: Det globala makroekonomiska läget...12 Seminarium 2: Samhällsnytta med finansieringsproblematik...14 Seminarium 3: Länge leve butiken!...16 Seminarium 4: Klimatoptimering och minskad energianvändning så går det till i praktiken!...18 Seminarium 5: Trendspaning: Vad väljer tillväxtregionerna att satsa på?...20 Seminarium 6: Möt arkitekturen: samverkan, trender och värden i flera dimensioner Seminarium 7: Förändring kommer aldrig gå så långsamt igen...24 Parallella fördjupningar onsdag A-L Gemensam inledning torsdag...29 Seminarium 8: Samspelet mellan stad och infrastruktur...30 Seminarium 9: Sociala utmaningar när sveriges bostadsbestånd behöver växa Seminarium 10: Vad innebär minusräntan för fastighetsbranschen?...34 Seminarium 11: Ökade kunskapskrav inom förvaltning så hänger du med i utvecklingen!...36 Seminarium 12: Kan den attraktiva storstaden vara tillgänglig för alla?...38 Seminarium 13: Från skatt till förvaltning hur skiljer sig Norden från andra marknader?...40 Parallella fördjupningar torsdag M-Z...43 Vilka blir årets vinnare 2015?...44 Kommunicate, Mötesplats Stockholm, Framtidsforum...45 Information och anmälan, programgruppen Business Arena... 47

5 #businessarena businessarena.nu 7

6 I år firar vi 15 år med Business Arena Första gången Business Arena arrangerades hölls det på Stockholmsmässan. Det var vår och vi hade cirka besökare. Det är nu 15 år sedan och en hel del har hänt sedan dess. Bland annat närmar vi oss besökare under två heldagar och dessutom har Business Arena expanderat till fyra andra orter runt om i Sverige. Nu, 15 år senare, känns det minst lika aktuellt att träffas i sammanhang som dessa. Branschen har en viktig roll i samhällsutvecklingen och det är viktigt att vi påvisar den och vad vi kan bidra med. Under årens lopp har vi konsekvent utvecklat och förändrat programmet enligt aktuella bransch- och samhällstrender. I år har vi gjort ytterligare några som vi tror kommer höja kvaliteten. Bland annat har vi infört nyheten Kommunicate, som du kan läsa mer om på sidan 45. Vårt mål är fortfarande att vi ska förmedla, debattera och utveckla de senaste trenderna genom ett brett utbud av seminarier och fördjupningar, samt erbjuda möjligheten att träffas och knyta nya affärsrelationer med sektorns viktigaste aktörer. Johan Zetterstedt Vd, Fastighetsnytt och grundare av Business Arena Med förhoppningen om att du vill fortsätta resan tillsammans med oss vill jag hälsa dig varmt välkommen till Business Arena Stockholm 2015 på Stockholm Waterfront Congress Centre! Johan Zetterstedt I tidernas begynnelse... Business Arena

7 En mötesplats för dig på ledande befattning i fastighets- och samhällsbyggnadssektorn Om Business Arena Business Arena är Nordens ledande mötesplats för befattningshavare och beslutsfattare i fastighetsbranschen och samhälls byggnadssektorn. Evenemanget har sedan 2001 årligen genomförts i Stockholm. Under 2012 tog vi ett inspirerande steg genom att ta evenemanget till Göteborg, Malmö och till Almedalsveckan i Visby. Nu har vi tagit ytterligare ett. Från 2015 arrangeras Business Arena även i Umeå. Genom ett omfattande och mångsidigt program med seminarier och talare av hög kvalitet fokuserar vi på en rad aktuella frågeställningar, trender och framtidsfrågor som är avgörande för Sveriges utveckling. Konceptet är detsamma oavsett plats, men har givetvis regionala och lokala inslag beroende på vilken ort evenemanget arrangeras i. På Business Arena skapar vi förutsättningar för meningsfulla utbyten mellan privat och offentlig sektor. På evenemangen träffas bland annat konsulter, rådgivare, fastighetsägare, utvecklare och investerare, politiker, arkitekter och regionföreträdare för att utbyta erfarenheter, knyta kontakter och göra affärer. Genom att samla branschens alla ledande företag, beslutsfattare och aktörer under ett och samma tillfälle hoppas vi på att varje Business Arenaarrangemang ska resultera i samhällsutveckling och nya affärer. Se för mer information. Nyckeltal & 2016 års datum Umeå 24 februari Umeå Folkets Hus Stockholm Kategori Delegater 6000* Partners 160* *prognos Göteborg Kategori Delegater Partners Stockholm september Stockholm Waterfront Malmö Kategori Delegater Partners Göteborg 5 april Svenska Mässan Umeå Kategori 2015 Delegater 640 Partners 44 Malmö 14 april Malmö Live Almedalen vecka 27 För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 7

8 Ett urval av talare på business Sten Nordin Business Arena Magdalena Andersson Business Arena 2014 Jacob Wallenberg Business Arena 2004 Ingrid Bonde Business Arena 2009 Kerstin af Jochnick Business Arena 2013 Karolina Ekholm Business Arena 2010 Jan Eliasson Business Arena 2007 Michael Treschow Business Arena 2005 Marta Vieira da Silva Business Arena

9 arena Göran Persson Business Arena 2008, 2015 Hans Blix Business Arena 2008 Michael Wolf Business Arena 2013 Karin Wanngård Business Arena 2014 Stuart Graham Business Arena 2006 Greg Clark Business Arena Maria Nicanor Business Arena 2014 Anders Sundström Business Arena 2012 Barbro Wickman-Parak Business Arena 2012 För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 9

10 onsdag 16 sep 10

11 INLEDNING Gemensam inledning Av tradition börjar Business Arena med ett pass där alla sitter i samma lokal. Under inledningspasset bjuder vi på spännande talare och ett lite mer övergripande perspektiv. Det kan handla om ekonomi, politik eller internationella utblickar av olika slag. Tanken är att lägga en intressant och tankeväckande grund för de diskussioner som pågår under dagen. Moderator: Karin Adelsköld, föreläsare, komiker och journalist Medverkande talare i urval Karin Adelsköld Karin Wanngård Micael Dahlén Lisa Lindström Örjan Wikforss Johanna Munck af Rosenschöld Öppningsanförande Johan Zetterstedt, vd, Fastighetsnytt, grundare av Business Arena Välkomstanförande av Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S), finansborgarråd, Stockholms stad Med kreativitet som ledstjärna i ett nytt ekonomiskt landskap Med utgångspunkt i grundläggande mänskliga behov som vår disposition att förvänta oss saker kan Micael Dahlén förklara över gripande ekonomiska trender på ett begripligt och underhållande sätt. En tung förklaringsvariabel i sammanhanget är kommunikationsteknik som gör allting tillgängligt här och nu. Vad är det man måste förstå som chef i en tid av negativ ränta och nya ekonomiska sanningar? Hur påverkas lokaler, fastigheter och stadsmiljöer av förväntningssamhället? Hur skapar man förutsättningar för kreativitet och innovation i den egna organisationen? Micael Dahlén, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm User Experience när beteende, attityder och känslor formar det fysiska rummet I den extremt kundstyrda och snabbrörliga digitala världen är det användarvärde och agila metoder som styr utvecklingen av tjänster och produkter. Det gäller helt enkelt att antingen fånga upp kundernas behov eller bli akterseglad. Metoden User Experience Design innebär enorma möjligheter för företag som tillhandahåller lokaler och fysiska miljöer, men samtidigt stora utmaningar för en bransch som i regel inte har någon hög omställningshastighet. För att utmana invanda föreställningar om kundnytta, styrande faktorer bakom lokalutformning och arbetsplatsens funktionalitet presenterar vi en kunnig och omvälvande panel som diskuterar mötet mellan UX och fastigheter. Örjan Wikforss, arkitekt SAR/MSA, teknologie dr, professor, Arkitekturanalys Lisa Lindström, vd, Doberman Johanna Munck af Rosenschöld, kontorschef, Tengbom Martin Videgård, arkitekt, Tham & Videgård Arkitekter Förmiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Diskutera på Twitter och Instagram #businessarena För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 11

12 SEMINARIUM 1 Seminariet genomförs på engelska Tema: Fastigheter, ekonomi och finans del 1 Det globala makroekonomiska läget Sju år efter Lehman Brothers fall och åtta år efter att subprime-krisen bröt ut i USA befinner sig den globala ekonomin fortfarande i Den stora recessionens kölvatten. Europas kräftgång fortsätter, Grekland är åter på tapeten och i USA velar centralbanken, Federal Reserve, med att höja räntan eftersom ingen vet vilka konsekvenser det får. Den globala ekonomin går på en lina och balansgången är svår. Å ena sidan hägrar tecken på återhämtning, å den andra trycker teknologiska framsteg ner kostnaderna och inflationen vägrar ta fart. I detta seminarium analyserar vi läget i den globala ekonomin och kopplar an till den svenska ekonomin och fastighetsmarknaden. Moderator: Meddelas senare Expertkommentator: Lennart Sten Medverkande talare i urval Fredrik Reinfeldt Lars Oxelheim Pia Fromlet Richard Barkham Thomas Beyerle Pär Magnusson Den svenska ekonomin och Sveriges roll i omvärlden hot och möjligheter I de finansiella och ekonomiska kriser som har uppstått efter 2008 är Sverige ett av de länder i Europa som har klarat sig bäst. Många bedömare har lyft fram de jämförelsevis stabila statsfinanserna och en exportsektor som stod emot nedgången väl. Samtidigt har även Sverige problem med ekonomisk integration av utrikesfödda och en hög ungdomsarbetslöshet. Det finns en oro över hushållens höga belåning på bostadsområdet och nervösa valutamarknader kan orsaka stora svängningar i kronans värde. Här ger Sveriges statsminister mellan 2006 och 2014 sin syn på den svenska ekonomin och Sveriges roll i omvärlden speciellt för Business Arena. Fredrik Reinfeldt, före detta statsminister och partiledare för Moderaterna Läget i den globala ekonomin Hur är egentligen läget i den globala ekonomin? Vi får blandade budskap från olika håll i världen och även om det finns globala draglok är det svårt att peka ut en tydlig trend. Digitaliseringen pressar priserna och världens centralbanker verkar ha förtvivlat svårt att få fart på inflationen. Samtidigt finns det gott om pengar i alla system, delvis tack vare kvantitativa lättnader, men efterfrågetrycket verkar utebli. På många sätt påminner det om de likviditetsfällor som förekom på 1930-talet. En internationell toppekonom sammanfattar och förklarar läget i den globala ekonomin. Lars Oxelheim, professor, institutet för näringslivsforskning (IFN), Stockholm och Ekonomihögskolan, Lunds universitet Lunch och tid att knyta nya kontakter 12

13 14.00 Internationella kapitalflöden och placeringar Oavsett det ekonomiska läget har de stora institutionella placerarna krav på sig att leverera en bra avkastning på det kapital de förvaltar. Det innebär att de också behöver ha en bra insyn i alla marknader och branscher. Var väljer de stora internationella institutionerna att placera sitt kapital i dessa ekonomiska tider? Var finns det uppsida och vilka marknader lämnar man eller undviker? Norbert Müller, Head of Real Estate Finance Continental Europe West, Deutsche Pfandbriefbank AG Thomas Beyerle, Managing Director & Group Head of Research, Catella Martin Tufvesson, investeringsansvarig Fastigheter, AMF Finansiering och räntor Att räntorna ligger på rekordlåga nivåer har sannolikt inte undgått någon. På andra sidan Atlanten har räntorna varit nära nollstrecket över en längre period och nu närmar man sig en räntehöjningsfas. I eurozonen (och i andra europeiska ekonomier med undantag för England) är ränteläget för närvarande unikt och väntas förbli så över en längre tid. Hur länge kommer vi att ha minusränta och vilka effekter kommer ett räntegap mellan USA och Europa att ha? Hur påverkar det möjligheterna till finansiering i Europa om kapitalägarna kan få en bättre riskfri ränta på andra håll? Lars Oxelheim, professor, Institutet för näringslivsforskning (IFN), Stockholm och Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Richard Barkham, Executive Director, Global Chief Economist, CBRE Pia Fromlet, makroekonomisk forskning, Konjunkturinstitutet Eftermiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Kina och USA världens största ekonomier Världens två största ekonomier och de viktigaste dragloken i dagens globala ekonomi är USA och Kina. USA:s betydelse som världens ledande ekonomi är otvetydig, man behöver inte annat än att se till det faktum att finanskrisen briserade på grund av dåliga bolån i USA. Kinas betydelse är måhända inte lika uppenbar, men Kina är den ekonomi som har vuxit mest och snabbast över de senaste årtionden. Hur robust är den ekonomiska återhämtningen i USA? Hur påverkas den globala ekonomin av Kinas omställning till en mer utvecklad ekonomi? Pär Magnusson, chefsanalytiker, RBS Sverige Hubert Fromlet, seniorprofessor, Linnéuniversitetet Den rådande deflationen prisstabilitet eller jättehot mot ekonomin? Begreppet deflation kan sända kalla kårar utmed ryggen på politiker och ekonomer. Somliga ekonomer beskriver blygsam deflation som prisstabilt och menar att det inte behöver vara en orsak oro. Dock har den blygsamma varianten av deflation en ständig följeslagare i låg ekonomisk aktivitet, vilket på sikt kan leda till ekonomisk stagnation, något exempelvis Japan fått erfara. Var befinner sig Sverige på deflationsskalan? Vilka makrofaktorer är det som styr utvecklingen? Finns det några konstruktiva erfarenheter att göra från andra ekonomier som råkat ut för deflation? Robert Bergqvist, chefekonom, SEB Business Arena Stockholm afterwork Diskutera på Twitter och Instagram #businessarena För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 13

14 SEMINARIUM 2 Tema: Samhällsbyggnad och infrastruktur del 1 Samhällsnytta med finansieringsproblematik Med en infrastrukturskuld på ett antal hundra miljarder blir finansieringen en tuff nöt att knäcka. Våra transportvägar behöver utvecklas och underhållas, oavsett om det handlar om bärighetsåtgärder på väg 546 i Tällträsk, eller att bygga spårtrafik mellan storstäderna som klarar 320 kilometer i timmen. Finns det alternativa lösningar att tillgå utöver den statliga budgeten för att underlätta de stora och viktiga projekten? I infrastruktursatsningarnas spår öppnas också möjligheter för utveckling av stad och samhälle. Välkommen till ett seminarium om samhällsbyggnad och infrastruktur! Moderator: Mia Odabas, ekonomijournalist Expertkommentator/bisittare: Tomas Ernhagen, chefekonom, Fastighetsägarna Sverige Medverkande talare i urval Mia Odabas Tomas Ernhagen Janna Valik Anna Johansson Stefan Attefall Kerstin Hessius Stockholm-Malmö i 320 km/h Efter en till synes lyckad överenskommelse kring tunnelbana och bostäder i Stockholm ska nu regeringens förhandlingspersoner tackla höghastighetsjärnvägar från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö. Uppdraget är att ta fram en utbyggnadsstrategi, förslag till finansiering och hitta lösningar för spår och stationer i de städer som berörs. Infrastruktursatsningarna runt om i Sverige ska även möjliggöra byggandet av cirka nya bostäder. Hur långt har man kommit i arbetet och vilka är de största utmaningarna? HG Wessberg, regeringens förhandlingsperson Samhällseffekter av höghastighetsjärnvägen Effektivare och snabbare kommunikationer skapar utrymme för att utveckla stad och näringsliv. Sverigeförhandlingen öppnar för möjligheter på flera orter än enbart våra storstäder, eller som regeringens förhandlingsperson HG Wessberg uttryckte det under förra årets Business Arena - vill man ha en station så går det alldeles utmärkt, om man betalar. Vilken ekonomisk och samhällelig nytta kan det offentliga dra av en offentlig investering i infrastruktur? Hur får staden bästa möjliga utväxling av en ny station i samband med utvecklingen av en höghastighetsjärnväg? Joakim Kärnborg, kommundirektör, Linköpings kommun Åsa Hansson, Head of Infrastructure, KPMG Per Corshammar, järnvägsingenjör och utredningsexpert, Ramböll Lunch och tid att knyta nya kontakter 14

15 14.00 Regeringens infrastrukturpaket Regeringen har utlovat utökade anslag till underhåll av järnvägar, stödet är också starkt för höghastighetsjärnväg. Däremot kan projekt som exempelvis Norrbotniabanan skjutas på framtiden. Budgeten för infrastruktursatsningarna styrs av möjligheten till finansiering. Hur har regeringen resonerat i sina beslut om var det ska investeras och vad som hamnar längre ned på prioriteringslistan? Finns det tankar kring alternativa lösningar för att skapa förutsättningar till en bredare infrastruktursatsning? Anna Johansson (S), infrastrukturminister Infrastrukturkommissionen Sedan mars 2015 har Infrastrukturkommissionen studerat finansiering, ägande och organisering av infrastruktur i Sverige med syftet att föreslå lösningar för hur vi kan få fram mer och smartare infrastruktur och särskilt studera alternativ till traditionell anslagsfinansiering. Här presenteras resultatet av arbetet. Björn Hasselgren, teknologie doktor, KTH/ordförande Infrastrukturkommissionen Möjligheter utanför budgetramen I ett avlångt land som Sverige är utmaningarna extra stora och vi sitter på en infrastrukturskuld såväl som ett stort underhållsbehov. Staten har lagt sin budget och satt sina prioriteringar. Kan vi göra mer? En diskussion om hur Sveriges infrastruktur kan utvecklas på andra sätt än enbart via statliga anslag. Ian Harcourt, chef för Business Origination, Nordisk Renting Stefan Attefall, Infrastrukturkommissionen, tidigare bostadsminister Kerstin Hessius, vd, tredje AP-fonden Eftermiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Samverkan för hållbar stadsutveckling Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Trafikverket är alla viktiga aktörer i samhällsutvecklingen. I februari 2014 fick dessa organisationer i uppdrag av regeringen att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Syftet är en ökad samverkan och samordning, och plattformen bygger vidare på Delegationen för hållbara städer. I ett Sverige med bostadsbrist och infrastrukturutmaningar har dessa myndigheter en nyckelroll. Lyssna till hur myndigheterna ser på sitt uppdrag och vad som är på agendan. Janna Valik, generaldirektör, Boverket Eva Thörnelöf, vikarierande generaldirektör, Naturvårdsverket Representant från Trafikverket Framtidsvisioner som rycker närmare förarlösa bilar i stadsmiljö För inte så länge sedan ansågs ett filbyte på motorväg som en alltför komplex uppgift för datorer. Den exponentiella digitala utvecklingshastigheten gör att lastbilschauffören har anledning att känna flåset i nacken redan i morgon. Google har testkört förarlösa bilar i Kalifornien i flera år, i sitt så kallade Chaffeur-projekt och om två år kommer Volvo att låta bilar utan förare trafikera vägarna i Göteborg. Kommer de förarlösa bilarna att lösa utrymmesproblemet i storstäderna? Vilka tidsperspektiv handlar det om? Hur påverkas det övriga transportsystemet? Talare meddelas senare Business Arena Stockholm afterwork Diskutera på Twitter och Instagram #businessarena För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 15

16 SEMINARIUM 3 Tema: Köpcentrum, detaljhandel och etablering Länge leve butiken! Under ett antal år har begreppen omnikanal och e-handel stått högt upp på handelsagendan. Diskussionerna har länge fokuserat på det hot som den ökade konkurrensen och digitaliseringen av handeln utgör för våra handelsplatser och fysiska butiker. Nu pekar mycket på att trenden är på väg att vända och den fysiska butiken har istället börjat lyftas fram som framgångsfaktor för en ökad handel. Men man måste våga satsa och erbjuda kunden något utöver det vanliga för att lyckas. Under detta seminarium tittar vi närmare på de viktigaste trenderna för handeln och hur man som fastighetsägare och kommun kan hantera den pågående omställningen. Moderator: Karin Adelsköld, föreläsare, komiker och journalist Expertkommentator: Bojan Ticic, Associate Direktor, CBRE Medverkande talare i urval Karin Adelsköld Bojan Ticic Martina Mossberg Lee Peterson Emma Hernell Svante Tegnér Trendspaning: Den fysiska butikens ökade betydelse Alla trender verkar peka åt samma håll den digitala aktiviteten ökar köpgraden och den fysiska butiken har återigen blivit en viktig parameter. Man söker på nätet och handlar i butik. Man beställer på nätet och hämtar ut i butik. Alla kanaler behövs. Den fysiska butiken tycks vara nyckeln till varumärkets framtid och bör därför tas väl omhand. Lee Peterson, Executive Vice President, Brand, Strategy & Design, WD Partners Unika butiker best practise Hur skapar man en butik där kunden vill spendera tid, en så kallad social playground? Här tittar vi närmare på hur några av landets mest innovativa detaljister om hur de utvecklat unika upplevelser i sina butiker för att erbjuda kunden det lilla extra. Fredrik Kolterjahn, seniorpartner, HUI Research Fler talare kan tillkomma Lunch och tid att knyta nya kontakter Vilka handelslägen vinner framtidens kamp om kunderna? Vi har länge hört om köpcentrumdöden, om cityhandelns och externhandelns svårigheter och fantasilöshet. Riktigt så mörk verkar dock inte handelns framtid vara. Men hur nischar man sig för att överleva konkurrensen? Och vilken typ av handel kommer att överleva i de respektive handelsområdena? Emma Hernell, seniorkonsult och retailspecialist, United Minds 16

17 14.20 Vem sätter agendan för framtidens handelsplatser? Begreppet överetablering har diskuterats flitigt och kommunens roll i frågan har kritiserats. Lika ofta hörs kommuner klaga över fastighetsägare som inte tar helhetsansvar. Hur ska man resonera för att få en bra balans för handeln i regionen? Vem ansvarar egentligen för att helheten fungerar? Martina Mossberg (M), oppositionsråd, 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen, Haninge kommun Jerker Söderlind, arkitekt SAR/MSA, journalist JHS, Tekn. Dr, vd, Stadsliv AB Mattias Celinder, affärsområdeschef handel, Atrium Ljungberg Eftermiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter E-handeln ställer nya krav på logistiskfastigheten Service och logistik är hjärtat av e-handlarens verksamhet. Under de senaste åren har äldre logistikfastigheter ofta dömts ut till fördel för nyare, mer moderna fastigheter med höga takhöjder som standard. För e-handlaren, som ofta plockar sina ordrar manuellt från hyllorna, utgör detta inte något behov och därför kan det vara svårt att hitta lämpliga logistikfastigheter. Dessutom passar sällan logistikfastighetsbranschens vanligtvis långa standardiserade hyresavtalen de snabbfotade e-handelsföretagen. Vilka lägen är istället intressanta för e-handelsföretagen? Kan hyresavtalen anpassas beroende på vilken bransch som hyr lokalen? Jesper Carlsöö, uthyrningschef, Corem Property Gustaf Hermelin, vd, Catena Fastigheter Fler talare kan tillkomma Pop-up, show room eller traditionell butik: vad efterfrågar e-handelsbolagen som tar steget till den fysiska världen? En ökad omnikanalshandel har visat sig leda till att allt fler av de tidigare renodlade e-handelsbolagen tenderar ta steget till fysiska butiker. Strategin för exakt hur man ska gå tillväga är dock många gånger osäker och tillvägagångssätten skiljer sig mellan de olika aktörerna. Dessutom innebär alternativa lokallösningar en utmaning kring hyressättningen. Vilka önskemål och krav har aktörerna? Hur kan man som fastighetsägare möta dessa möjligheter och utmaningar? Svante Tegnér, vd, Bubbleroom Anneli Jansson, Director, Nordics, Grosvenor Business Arena Stockholm afterwork Diskutera på Twitter och Instagram #businessarena För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 17

18 SEMINARIUM 4 Tema: Hållbarhet-teknik Klimatoptimering och minskad energianvändning så går det till i praktiken! Aktörerna inom fastigheter och samhällsbyggnad är av naturliga skäl stora förbrukare av energi och material. Ett resultat av det är att incitamenten för att ta fram effektiva och progressiva lösningar har varit stora. Under årets hållbarhetsseminarium ser vi närmare på hur sektorn arbetar för att minska energianvändningen, reducerar utsläppen av växthusgaser och tillämpar den senaste miljötekniken. Vi får ta del av de senaste rönen inom solenergi, stämmer av certifieringsläget och ställer oss den mer övergripande frågan om dagens teknik räcker till för att uppnå framtidens klimatmål. Moderator: Karin Klingenstierna Expertkommentator: Anders Danielsson, uppdragsledare, WSP Medverkande talare i urval Karin Klingenstierna Harald Överholm Charlotta Szczepanowski Emma Jonsteg Mauritz Glaumann Rebecca Pearce Ren energikälla på uppgång men hur ställer sig fastighetsägarna till solen? Med tanke på det svenska vädret kanske det är begripligt vi ligger långt efter de största solcellsanvändarna i Europa. I Italien kommer nästan 10 procent av elproduktionen från solceller, medan den svenska siffran är 0,06 procent. Ändå fördubblades den svenska solcellskapaciteten för fjärde året i rad 2014 enligt Energimyndigheten. Ett företag som Akademiska Hus har ambitionen att mer än tredubbla produktionen av energi från solceller under de kommande åren. Vad händer om det nya regeringsförslaget om energiskatt på stora solcellsanläggningar införs? Kommer vi att se en fortsatt ökning av solcellsproducerad el i landet? Vilken typ av fastighetsägare har störst förutsättningar att lyckas med solceller? Harald Överholm, doktor, Cambridge University Peter Karlsson, ansvarig för energi och teknik, Akademiska Hus Energisystemet i den stora skalan vad händer med priser, nät och energislag? Det är få faktorer som påverkar samhälle och näringsliv så mycket som energisystemet. Många föreställningar ställdes på huvudet när oljepriserna sjönk kraftigt och även det svenska elpriset har fallit på ett för många oväntat sätt. Hur ser de stora energibolagen på en framtid med äldre och färre kärnkraftverk? Vilka trender och viktiga nyheter bör stora energikonsumenter som fastighetsbolag ha ögonen på? Hur påverkas energieffektivisering och hållbarhetsarbete av prisbilden? Karin Jarl-Månsson, vd, E.ON Försäljning Jens Bäcker, Nordic Sales Manager Real Estate, Vattenfall Ulf Wikström, hållbarhetschef, Fortum Värme 18

19 12.00 Lunch och tid att knyta nya kontakter Klarar våra fastigheter och byggande det klimat och energimål som är på gång? Vi vet att förändringar i klimatet pågår och att fler är på väg. Som betydelsefull samhällsbyggnadsaktör är det viktigt att branschen förbereder byggprocesserna därefter. Åtgärder måste vidtas för att byggandet ska vara hållbart över tid och det är inte längre en fråga om när, utan om hur. För att minska klimatpåverkan har regeringen satt ambitiösa energimål. Har vi den teknik som behövs för att möta målen på ett kostnadseffektivt sätt? Är det möjligt att möta framtidens energikrav i bostäder utan att kostnaderna skenar? Vilka åtgärder krävs för att byggandet ska vara hållbart över tid? Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef, Riksbyggen Anders Lood, civilingenjör väg och vatten, tekn. lic. installationsteknik, Structor Fler talare kan tillkomma Fördelarna med att bygga i trä Under de senaste åren har vägen mot en hållbar byggprocess diskuterats flitigt. Idéerna på hur är många, varav fördelarna med att bygga i trä utgör en av dem. Förespråkarna menar att ett ökat byggande i trä, även höga hus, inte enbart är bättre för miljön, det kan också vara ett mer kostnadseffektivt alternativ. Här tittar vi närmare på några av de förslag som presenterats, med trä som gemensam faktor. Emma Jonsteg, vd, Utopia Arkitekter Cecilia Holmström, strategisk rådgivare Bostad, Tengbom Eftermiddagskaffe och tid att knyta nya kontakter Certifiering vad väljer man och varför? Olika certifieringssystem används vid olika lägen och av olika bolag. Kriterierna för att uppnå de olika klassningarna skiljer sig åt, vilket gör systemen svårjämförbara. Dessutom är valet av miljöcertifieringssystem inte längre lika ofta kopplat till objekt, läge och investerare, utan snarare till en generell policy inom företaget. Hur kommer det sig? Hur tänker man kring certifiering av befintliga byggnader? Vad är det som styr valet av miljöcertifieringssystem för våra byggnader? Och varför använder man så många olika system? Fredrik Holmström, regionchef miljö, Hifab Mauritz Glaumann, forskare, Högskolan i Gävle Torbjörn Larson, Vice President, Environment Southern Sweden, Cowi Anna Hamnö Wickman, Vice President Sustainability, NCC Gränsöverskridande hållbarhetsarbete med fastigheter När ett av världens största fastighetsrådgivningsföretag arbetar för att minska sitt eget ekologiska fotavtryck och införa det som på engelska heter best practice i kundernas bestånd får det stort genomslag. CBRE:s hållbarhetschef för EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika) arbetar även med att berätta om innovationer och nya möjligheter som har med hållbarhetsarbete att göra. Här berättar hon om strategier och praktiska arbetsmetoder som verkligen ger resultat på internationell nivå. Rebecca Pearce, Head of Sustainability EMEA, CBRE Business Arena Stockholm afterwork Diskutera på Twitter och Instagram #businessarena För aktuell programinformation, besök businessarena.nu 19

20 SEMINARIUM 5 Tema: Regioner i tillväxt Trendspaning: Vad väljer tillväxtregionerna att satsa på? För att en region ska kunna växa krävs vissa grundläggande fundament, till exempel fungerande infrastruktur, arbets möjligheter eller akademi. Numera verkar regioner och städer som upplever stark tillväxt även satsa på faktorer utöver de mest elementära samhällsbyggnadsfunktionerna. Gemensamma aspekter som förenar regioner och städer på frammarsch är satsningar på bland annat resecentrum, idrottsarenor och vattennära boenden. Under detta seminarium tittar vi närmare på vilka specifika trender som landets starkaste tillväxtregioner har gemensamt och hur det kommer sig att satsningarna är så lika. Moderator: Anna Bellman, föreläsare och moderator Expertkommentator: Åsa Henninge, analyschef, NAI Svefa Medverkande talare i urval Anna Bellman Åsa Henninge Olle Zetterberg Lars Stjernkvist Charlotta Mellander Niklas Nordström Växande klyftor mellan städer och landsbygd Storstädernas problem med bostadsbrist och behov av utbyggd infrastruktur får stort utrymme i media. Mycket mer i skymundan går det att identifiera en utveckling där kommuner utanför tillväxtorterna halkar efter när det gäller skattekraft, nyföretagande, sysselsättning och befolkning. Resultatet blir ökade ekonomiska klyftor mellan de krympande kommunerna och de växande. Hoppet är inte ute, men det ställs stora krav på de små kommunerna för att kunna vända utvecklingen. Vad kan lokala fastighetsägare och näringsliv göra för att motverka en negativ utveckling? Vilka slitningar uppstår mellan de kommuner som krymper och de som växer på det politiska planet? Vilka är riskerna för landet på litet längre sikt? Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Jönköping Tillväxtligan hur klarar sig de svenska regionerna i dag? Olika orter har olika förutsättningar. På senare år har det visat sig att storlek är fördelaktigt ur tillväxtsynpunkt, men det är många pusselbitar som ska på plats för att den ska vara hållbar över tiden. Med utgångspunkt i indikatorer som BRP, demografi, utbildningsnivå, sysselsättning, villkor för företag samt näringslivsstruktur har konsultföretaget WSP sammanställt hur svenska regioner utvecklas i olika avseenden. Vilka regioner klarar sig bra och vilka hamnar på efterkälken? Går det att identifiera några framgångsrika strategier? Finns det en speciell dynamik mellan mindre orter och storstadsregionerna? Mattias Frithiof, pol. mag. avdelningschef, WSP Olle Zetterberg, vd, Stockholm Business Region 20