Tjänsteskrivelse. Uppdrag kring SYV och PRAO

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare Moa.Morin@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppdrag kring SYV och PRAO GRF Sammanfattning I ärendet presenteras grundskoleförvaltningens förslag kring studie- och yrkesvägledning samt prao utifrån förslag från kommunstyrelsen. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att godkänna grundskoleförvaltningens förslag om att ta fram en handlingsplan för studie- och yrkesvägledningen samt att avskaffa prao i sin nuvarande form, samt att översända rapporten för kännedom till kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse SYV och PRAO GrN Rapport GrN Beslutsplanering Grundskolenämnden Ärendet Utifrån tidigare förslag från kommunstyrelsen har grundskoleförvaltningen utrett studie- och yrkesvägledningen samt praktiken i förvaltningens skolor. För att svara på kommunstyrelsens förslag kring studie- och yrkesvägledning, och för att svara mot de resultat som framkommit i utredning samt i stadsrevisionens granskning, åtar sig grundskoleförvaltningen att ta fram en handlingsplan för studie- och yrkesvägledningen. För att kunna svara på kommunstyrelsens förslag kring en kommungemensam praktiksamordning har utredningen samlat in mer underlag kring verksamheten inom kommunens skolor. Utredningen innebär att förvaltningen nu har en tydlig bild över omfattning och organisering av praon samt också en viss kvalitetsbedömning av verksamheten. Tyvärr visar utredningen att det finns stora brister i nuvarande prao-verksamhet, både vad gäller kvalitet och likvärdighet. Praon är inte integrerad i skolans övriga uppdrag och motiveras utifrån oklara effekter. Kommunen uppfyller inte heller de arbetsmiljökrav som finns kring prao. Att det är eleverna själva som anskaffar platserna innebär också brister i likvärdighet.

2 Grundskoleförvaltningen föreslår att prao i sin nuvarande form avskaffas i Malmös grundskolor. Förutom ovanstående brister kan syftet med prao ifrågasättas. Det finns flera skrivningar i styrdokumenten kring kontakter med arbetslivet och rektorn har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för att samverkan med skolor och arbetslivet utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Det finns dock flera metoder (t.ex. kortare praktikperioder, studiebesök, synliggörande av arbetslivet i undervisningen, långsiktig samverkan med olika företag) som bättre svarar mot det uppdrag och de förutsättningar som gäller i dag. Vid en eventuell avskaffning av prao bör sådana metoder utvecklas. 2 (2) Behovet av studie- och yrkesvägledare anses inte minska med anledning av att prao avskaffas. Ovanstående förslag om en förbättrad studie- och yrkesvägledning, med bl.a. insatser mot de lägre årskurserna, innebär att det fortsatt finns ett behov av studie- yrkesvägledare. En avskaffning av praon bör innebära att resurser kan frigöras för att utveckla och förbättra studie- och yrkesvägledningen samt andra metoder för kontakter och samverkan med arbetslivet som är bättre anpassade till skolans uppdrag och organisation. Grundskolenämnden har dessutom i uppdrag i kommunfullmäktiges budget för 2015 att tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden utreda och förbättra övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan. Ansvariga Anders Malmquist, grundskoledirektör Helena Plantin, avdelningschef

3 Studie- och yrkesvägledning samt prao Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Moa Morin Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

4 Innehållsförteckning Uppdrag... 3 Utredningens underlag... 5 Utredningens resultat... 6 Syfte och mål med studie- och yrkesvägledning... 6 Studie- och yrkesvägledning samt prao i Malmö... 8 Stadrevisionens granskning... 8 Omfattning av studie- och yrkesvägledning... 9 Planering av studie- och yrkesvägledning Förekomst och omfattning av prao Studie- och yrkesvägledarnas roll Anskaffning av prao-platser Kontakter med arbetsplatserna Uppföljning av praon Kvalitet på prao-verksamheten Utredningens bedömning och förslag Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

5 Uppdrag Enligt beslut i kommunstyrelsen den 27 november 2012 anmodas ledningen för den nya grundskoleorganisationen i Malmö att särskilt beakta de förslag till förbättringsåtgärder som föreslås i stadskontorets utredning om hur kvaliteten i studie- och yrkesrådgivningen i grundskolan kan höjas och likvärdigheten säkerställas (KS-KOM ). Stadskontorets förslag till förbättringsåtgärder var följande: Förbättringsåtgärder övergripande kommunal nivå De flesta som lämnat synpunkter till utredningen har uttryckt en önskan om att studie- och yrkesvägledarna är placerade lokalt ute på skolorna. Samtidigt har i utredningen framkommit önskemål om någon form av central organisation för den fortbildning/kompetensutveckling som riktar sig specifikt till vägledarna exempelvis förändringar inom gymnasieskolans organisation och innehåll. En central organisation för rekvirering av arbetslivsplatser skulle innebära att alla elever får tillgång till praktikplatser av god kvalitet. Likvärdigheten skulle säkerställas. Det finns ett önskemål om att utveckla de övergångshandlingar som används av grundskolan och skickas över till gymnasieskolan. Informationen avseende gymnasieskolans utbud måste bli bättre. Idag förekommer mycket marknadsföring som strider mot de riktlinjer för marknadsföring som Sveriges kommuner och Landsting tagit fram tillsammans med Friskolornas riksförbund. Vid intervjuerna påpekades det att Gymnasiemässan har många marknadsföringsinslag. Den nya grundskoleledningen får i uppdrag att identifiera och lyfta fram exempel på god samverkan mellan arbetsliv och skola. Dokumentet bör finnas på Förbättringsåtgärder lokal skolnivå Både i de statliga dokumenten och vid intervjuerna har framkommit önskemål om att studie- och yrkesorienteringen skulle starta tidigare än på högstadiet. Ett viktigt uppdrag är att lotsa eleverna i det allt rikare utbudet och ge eleverna en mer fördjupad kunskap om valmöjligheterna. Denna del kommer troligtvis att bli ännu viktigare framöver. Inför gymnasievalet kan det vara positivt att skolorna tar fram Frequently Asked Questions det vill säga sammanställning av de vanligaste frågorna eleverna har och svaren på dessa frågor. Detta kan vara i form av ett lättillgängligt dokument på Malmös hemsida. För likvärdighetens skull är det viktigt både att grundskolan arbetar aktivt själv med att förebygga byten men också att samverkan med gymnasieskolan utvecklas. När väl elever byter måste de få ett gott stöd så att de kan slutföra sina studier. 3 Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

6 Förbättringsåtgärder övergripande kommunal nivå och lokal skolnivå Ett önskemål om centralt beslutade riktlinjer har framkommit. Detta skulle säkerställa likvärdigheten. Samtidigt har det påpekats att Skolverkets Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering är ett mycket bra stöd för utveckling av verksamheten både på central och lokal nivå. Rektor har ett ansvar för att anställd personal får den kompetensutveckling som behövs. För studie- och yrkesvägledarna krävs kompetensutveckling i två delar; dels den som riktar sig enbart till vägledningsdelen det vill säga information om förändringar inom gymnasieskolan, högskolan och arbetsmarknaden, dels frågor som rör skolutveckling i allmänhet och särskilt rörande den egna skolan. Ökad flexibilitet där en möjlighet till kortare studiebesök eventuellt kopplade till projekt- eller temaarbetet som eleverna gör i skolan. Eventuellt någon form av vänarbetsplats. Önskemål har framkommit om studiebesök eller prao på gymnasieskolor. I samband med ovanstående ärende fick stadskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för en kommungemensam organisation för praktikplatser. Utredningen behandlades av kommunstyrelsen den 8 maj Kommunstyrelsen beslutade att uppdra åt den nya grundskolenämnden att beakta de i ärendet framlagda förslagen (KS-KOM ). Sammanfattningsvis förslogs följande i stadskontorets utredning: För de yngre eleverna, oftast årskurserna 1 6, bör även fortsättningsvis studie- och yrkesorienteringen planeras utifrån lokala förhållanden. Oftast är det mycket svårt att få tag i praoplatser utan att det finns en anknytning till vårdnadshavare på arbetsplatsen. För likvärdighetens skull bör alla skolor ha en plan för denna del (yngre elever) av studie- och yrkesorienteringen vad gäller förberedelser, själva besöken samt uppföljningen. En tjänst inrättas med uppdrag att utveckla verksamheten för kommuncentral rekvirering av praoplatser. Tjänsten bör finnas inom grundskolenämndens ansvarsområde. Det är viktigt att samverkan sker med studie- och yrkesvägledarna i kommunens grundskolor. Denna nya tjänst bör samordnas med Sommarpraktikprojektet som idag administreras av SDF Hyllie för hela kommunen. Tillsammans bör dessa två uppdrag utgöra två heltidstjänster. Den nyinrättade heltidstjänsten bör bestå av två delar: o Så snart som möjligt i samråd med studie- och yrkesvägledarna i kommunens grundskolor påbörja rekvireringen av praoplatser från och med vårterminen o Utveckla formerna för den kommuncentrala verksamheten för studie- och yrkesorienteringen i Malmö kommuns grundskolor. Det är viktigt att grundskolans kommuncentrala verksamhet kring studie- och yrkesorienteringen samverkar med Praktikservice och främst då Ung i sommar. 4 Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

7 Kommungemensam kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledarna i kommunens grundskolor (vilket enligt stadskontoret möjliggörs med två heltidstjänster). Utifrån ovanstående förslag från kommunstyrelsen har ett utredningsdirektiv tagits fram av grundskoleförvaltningen. Enligt utredningens direktiv är uppdragets syfte att: Kartlägga elevers tillgång till studie- och yrkesvägledning och praktisk arbetslivsorientering i grundskolan. Utifrån kartläggningens resultat peka på eventuella behov av åtgärder samt ta fram underlag för beslut i grundskolenämnden kring a) Sommarpraktikprojektet och b) praktisk arbetslivsorientering i grundskolan. Ge underlag för återrapport till kommunstyrelsen utifrån förslagen i kommunstyrelsens två beslut enligt ovan (KS-KOM , (KS- KOM ). Föreslå hur utvecklingsinsatser utifrån förvaltningens kartläggning, kommunstyrelsens beslut samt synpunkter från stadsrevisionen kan implementeras i grundskoleförvaltningens arbete. Direktiven fastslår även utredningens uppdrag/innehåll. Uppdraget har bedrivats i följande steg under hösten 2014: 1) Föreslå åtgärder för att anpassa Sommarpraktikprojektet till Malmö stads nya organisation vad gäller organisatorisk tillhörighet, uppdrag/verksamhet och finansiering, i samråd med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Ärende om Sommarpraktik beslutsplaneras till grundskolenämndens sammanträde i november ) Kartlägga grundskoleelevers tillgång till studie- och yrkesvägledning, i årskurs 1-9 samt förekomst och nyttjande av praktisk arbetslivsorientering i Malmös grundskolor. Ärende om praktisk arbetslivsorientering beslutsplaneras till grundskolenämndens sammanträde i december ) Föreslå implementeringsinsatser inom grundskoleförvaltningen utifrån uppdragets resultat, kommunstyrelsens beslut samt stadsrevisionens granskning, genom att förslag till handlingsplan upprättas och beslutas i förvaltningsledningen. I uppdraget beaktas relevant lagstiftning kring studie- och yrkesvägledning samt arbetsmiljölagstiftningen. Hänsyn ska tas till tangerande utredningar, uppdrag och utvecklingsprocesser, med anledning av Malmös nya organisation, t.ex. pågående översyn kring språkval i grundskolan samt stadsrevisionens pågående granskning av studie- och yrkesvägledning Dialog ska föras med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Utredningens underlag Enligt utredningens direktiv ska följande material ingå som underlag: Skollagen, skolförordningar, läroplaner och kursplaner, Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning, övriga riktlinjer. 5 Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

8 Arbetsmiljöverkets regelverk och tillsyn kring praktik för grundskoleelever. Kommunstyrelsens beslut KS-KOM Kommunfullmäktiges beslut KS-KOM Stadsrevisionens pågående granskning av studie- och yrkesvägledningen i grund- och gymnasieskolan Övriga relevanta underlag. Uppdraget har krävt att ytterligare information samlats in, t.ex. kring grundskolornas prao-verksamhet. I oktober 2014 genomförde grundskoleförvaltningen således en enkätundersökning till samtliga studie- och yrkesvägledare i Malmö stad. 1 Av totalt 22 studie- och yrkesvägledare besvarade 17 enkäten. Vissa enkätfrågor kring omfattningen av studie- och yrkesvägledning samt i vilka årskurser eleverna genomför prao, har redigerats och kompletterats av alla studie- och yrkesvägledare i efterhand. Utredningen har även haft löpande dialoger med grundskoleförvaltningens samordnande studie- och yrkesvägledare samt träffat alla studie- och yrkesvägledare vid en nätverksträff i augusti. Nätverket för studie- och yrkesvägledare har också vid ett tillfälle under hösten diskuterat och lämnat synpunkter kring resultaten från enkätundersökningen. Utredningens resultat Syfte och mål med studie- och yrkesvägledning Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. 2 Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens som kan tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. För att få anställas utan tidsbegränsning för studie-och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. 3 Elevens behov av studie- och yrkesvägledning kan summeras som att eleven, utifrån sina förutsättningar, ska: bli medveten om sig själv bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen lära sig att fatta beslut 1 Se bilaga 1 2 Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentaret. Arbetet med studie- och yrkesvägledning. 3 2 kap skollagen. 6 Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

9 lära sig att genomföra sina beslut. 4 Elever som står inför en valsituation behöver ofta stöd i att bearbeta olika valalternativ. De behöver få möjlighet att ställa de olika alternativen i relation till sina egna preferenser, förutsättningar och eventuella egna personliga mål. Det är viktigt att den processen påbörjas och synliggörs i så god tid som möjligt. 5 Eleven ska ges möjlighet att utveckla en så kallad valkompetens. 6 Elevernas behov av vägledning ser olika ut inom de olika skolformerna. Det ställer olika krav på hur studie- och yrkesvägledningen genomförs. Grundskolan och motsvarande skolformer har möjlighet till en långsiktig planering, där studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan kopplas till den personliga vägledningen. På så vis bildas en helhet för eleven. Oavsett utgångspunkt och skolform är det viktigt att de beslut som fattas om studier och yrken är elevens egna. 7 Studie- och yrkesvägledningen ska vara ett stöd i den val- och beslutsprocessen. Det innebär sammantaget att skolan behöver arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett individanpassat, systematiskt och långsiktigt sätt. På så vis kan eleverna utveckla de insikter, kunskaper och förmågor som behövs för att ta ställning till och fatta beslut om sin framtid. 8 Studie- och yrkesvägledningen inom grundskolenämndens ansvarsområden regleras förutom i skollagen även i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 2010:37) samt i läroplanen för grundsärskolan (SKOLFS 2010:255). I avsnittet om skolans värdegrund och uppdrag fastslås att skolan har som mål att ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. I avsnittet om skolan och omvärlden anges dessutom följande: Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Riktlinjer är att alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. 4 Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentaret. Arbetet med studie- och yrkesvägledning. 5 Skolinspektionen (2013). Studie- och yrkesvägledning i grundskolan, Kvalitetsgranskningsrapport. 6 Skolverket (2008). Kvalitet i studie- och yrkesvägledning Hela skolans ansvar kap. 12 skollagen. Talerätten reglerar individens rätt att själv ansöka till utbildning. 8 Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentaret. Arbetet med studie- och yrkesvägledning. 7 Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

10 Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Enligt läroplanerna för grundskoleförvaltningen ansvarsområden har rektorn också ett särskilt ansvar för att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. Studie- och yrkesvägledning samt prao i Malmö Stadrevisionens granskning Stadrevisionen konstaterar i sin granskningsrapport av studie- och yrkesvägledningen 9 att styrningen av studie- och yrkesvägledningen inom grundskolenämnden i dagsläget är svag, då det saknas mål och uppföljning på huvudmannanivå och i flera fall även på skolenhetsnivå. Med anledning av detta bedöms grundskolenämnden i dagsläget inte säkerställa att alla elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses i enlighet med skollagen, läroplanen och Skolverkets allmänna råd. Vidare bedöms grundskolenämnden inte säkerställa att alla elever får ett likvärdigt stöd av studie- och yrkesvägledare. Stadsrevisionen anser att den nyinrättade funktionen för samordning av studieoch yrkesvägledarna inom grundskoleförvaltningen bör kunna stärka styrningen av studie- och yrkesvägledningen inom nämnden samt ge möjlighet till ökad likvärdighet för eleverna. Revisionen påpekar också att en samordning bör ge möjlighet till en bättre samordnad fortbildning och kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledarna. Av intervjuerna stadsrevisionen genomförde framkom att i stort sett all studieoch yrkesvägledning riktas mot elever i åk 7-9. Det finns önskemål om tidigare insatser i de lägre årskurserna men detta anser studie- och yrkesvägledarna inte vara möjligt i dagsläget p.g.a. brist på resurser. Stadrevisionen konstaterar också att det finns väldigt olika hantering och syn på prao för eleverna inom de olika 9 Beslutad av revisorskollegiet Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

11 grundskolorna samt att utbildning och metodstöd efterfrågas för arbetet med att ge stöd till eleverna att göra val som inte utgår ifrån traditionella könsroller. Omfattning av studie- och yrkesvägledning Enligt statistik i Skolverkets databas SIRIS hade Malmö kommun totalt 17,4 studie- och yrkesvägledare (heltidstjänster) fördelat på 28 skolor under läsåret 2013/14. Statiken visar att det i de kommunala grundskolorna fanns elever per studie- och yrkesvägledare. Beräknat på antalet elever i de högre årskurserna (7-9) var det 367 elever per studie- och yrkesvägledare. Malmö kommun hade färre elever per studie- och yrkesvägledare jämfört med samtliga kommunala huvudmän i landet. Kommunala huvudmän hade i genomsnitt elever per studie- och yrkesvägledare och 464 elever per studie- och yrkesvägledare i årkurs 7-9. Nästan alla studie- och yrkesvägledare i Malmö kommun, 98 procent, hade SYV-utbildning hösten I landets samtliga kommuner var motsvarande andel 78 procent. För att kontrollera, och komplettera, statistiken genomförde grundskoleförvaltningen en enkätundersökning under hösten Enkäten vände sig till alla studie- och yrkesvägledare i kommunen. Sammanställningen av enkätsvaren visar att Malmö kommun totalt har 18,6 studie- och yrkesvägledare (heltidstjänster) fördelat på 34 grundskolor i oktober Sammanställningen visar också att alla skolor med elever i årskurs 7-9 har en studie- och yrkesvägledare i någon omfattning. Både Skolverkets statistik och grundskoleförvaltningen sammanställning visar att omfattningen av studie- och yrkesvägledare variera mycket mellan kommunens skolor. Fördelningen av studie- och yrkesvägledare visar att studie- och yrkesvägledarnas uppdrag framför allt riktar sig till de högre årskurserna (7-9). I enkäten uppger endast 12 procent av studie- och yrkesvägledarna att de arbetar mot årskurs 4-6. Alla uppger däremot att de arbetar mot årskurs 7-9. Både Skolverket och Skolinspektionen betonar vikten av att studie- och yrkesvägledningen börjar tidigt. Eleverna ställs redan tidigt inför val som kan påverka deras framtida möjligheter inom studier och yrken. Ett sådant val är språkvalet. Den nya meritvärdesberäkningen vid ansökan till gymnasieskolan och högre studier innebär t.ex. att studier i moderna språk inom ramen för språkvalet ger elever en fördel vid val av fortsatta studier. Studie och yrkesvägledning i vid betydelse (se ovan) behöver inte genomföras av en studie- och yrkesvägledare, men en sådan kan vara ett stöd för övrig personal vid studie- och yrkesvägledande insatser. På frågan om studie- och yrkesvägledarna Malmö kommun gör insatser i samband med elevernas språkval svara 35 procent ja och 65 procent nej. Det är också nästan bara hälften av studie- och yrkesvägledarna som anser att alla elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses vid de skolor som de arbetar på. Bristerna gäller framför allt de yngre åldersgrupperna men också de äldre eleverna. 10 I bilaga 2 redovisas omfattningen av studie- och yrkesvägledning och prao per kommunal skola. 9 Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

12 Planering av studie- och yrkesvägledning I enkäten uppger nästan hälften av studie- och yrkesvägledarna att skolorna har en planering för studie- och yrkesvägledningen. I diskussioner med syvnätverket framkommer det dock att flera studie- och yrkesvägledare gör en egen planering som varken diskuteras eller beslutas av skolledningen eller kollegiet. I vissa fall kopieras Skolverkets allmänna råd och används som en planering. Studie- och yrkesvägledningen är en separat verksamhet som inte knyts ihop med skolans övriga uppdrag. Skolverkets allmänna råd ses som en styrning och ett uppdrag endast för studie- och yrkesvägledarna. Några rektorer har dessutom kopierat de allmänna råden till en arbets- eller uppdragsbeskrivning till studie- och yrkesvägledarna. Studie- och yrkesvägledarna har inte heller deltagit i någon utbildning eller kompetensutveckling kring de nya allmänna råden. Förekomst och omfattning av prao Sammanställningen av enkätresultaten visar att 26 skolor erbjuder sina elever prao. I kommunen är det sju skolor med årskurs 7-9 som inte erbjuder prao. Alla skolor som erbjuder prao har prao i årskurs 8. I vissa skolor har eleverna dessutom prao i de lägre årskurserna (1-7) och/eller i årskurs 9. I de lägre årskurserna handlar det om ett par dagars prao medan det i årskurs 8 oftast handlar om en till två veckor. Elever i årskurs 9 har en veckas prao. I diskussioner med studie- och yrkesvägledare framkommer att det krävs minst en vecka för att eleverna ska komma in i praktiken medan två veckor ibland anses för långt. Oavsett längden på prao-perioden är studie- och yrkesvägledarnas insats lika stor. Årskurs 8 anses vara den lämpligaste årskursen att ha prao. I årskurs 9 gör eleverna sina fortsatta studieval redan i början av vårterminen. Det är också svårt att planera in en praoperiod på vårterminen i årskurs 9 på grund av de nationella prov som ska genomföras. Diagram 1: I vilka årskurser gör eleverna vid din skola/dina skolor prao? Studie- och yrkesvägledarnas roll Studie- och yrkesvägledarnas roll i samband med prao handlar i störst utsträckning om information och administration. Information ges till elever, 10 Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

13 föräldrar och arbetsgivare. Administrationen omfattar brev och blanketter till elever, föräldrar och arbetsgivare. Diagram 2: Vilka uppgifter inom praoverksamheten utför du som studieoch yrkesvägledare? Anskaffning av prao-platser Enkätresultaten visar att det framför allt är eleverna som anskaffar praoplatserna. Endast studie- och yrkesvägledare för fem skolor uppger att det är studie- och yrkesvägledarna som anskaffar huvuddelen av platserna. Studieoch yrkesvägledarna bedömer att det antingen är svårt eller varken svårt eller lätt att anskaffa prao-platser för studie- och yrkesvägledarna. En del anser att det är lätt för eleverna, men en stor andel av studie- och yrkesvägledarna (47 %) tror att det är svårt även för eleverna. Diagram 3: Hur bedömer du möjligheterna att anskaffa prao-platser ör studie- och yrkesvägledare och elever (anhöriga/kontakter). 11 Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

14 Enligt studie- och yrkesvägledarna är det ytterst sällan eleverna inte hittar eller kommer ut på en praktikplats. Det är svårt att utifrån denna utredning avgöra hur villiga arbetsgivarna är att ta emot elever från grundskolan. Ofta möter studie- och yrkesvägledarna en positiv inställning men vissa arbetsgivare anser sig inte ha tid eller arbetsuppgifter för en prao-elev. Enkätresultaten visar att prao är absolut vanligast i tre branscher: förskoleverksamhet, restaurang och butik/försäljning. Diagram 4. Inom vilka yrkesområden är prao vanligast (rangordna 1-10, där 10 är det vanligaste)? Studie- och yrkesvägledarna önskar en större spridning mellan olika branscher och arbetsgivare. Framför allt påpekas att kommunen själv bör kunna ta in prao-elever i andra verksamheter än förskolan. Kontakter med arbetsplatserna Arbetsmiljöverket ställer krav på praktikplatser och har specifika frågor kring detta i sin tillsyn av skolor. Enkätresultaten visar att alla skolor inte har rutiner för att undersöka och riskbedöma arbetsmiljön för elever som är på praktik, vilket är ett krav från Arbetsmiljöverket. Oftast innebär skolornas rutiner att arbetsgivarna fyller i en blankett som eleverna har med sig. Några studie- och yrkesvägledare har också en rutin att prata med arbetsgivarna och att besöka arbetsplatserna, men det är ett fåtal. Det är också få studie- och yrkesvägledare (27 %) som uppger att skolorna har rutiner för att försäkra sig om att handledaren vid praktikplatsen har tillräckliga kunskaper för uppdraget som handledare. De rutiner som finns ser också väldigt olika ut. En studie- och yrkesvägledare uppger att arbetsgivarna får skriva på ett intyg medan andra informerar om handledarens ansvar genom samtal. Arbetsmiljöverkets har under 2014 genomfört en tillsyn av Malmö kommuns skolor. I myndighetens slutrapport konstateras att Malmö kommun behöver 12 Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

15 tydliggöra och dokumentera rutinerna för arbetsmiljöarbetet i samband med prao-verksamheten. Myndigheten bedömer att materialet som används inom Ung i sommar (sommarpraktik för ungdomar i gymnasieålder) är bra och kan användas även i andra verksamheter. 11 Uppföljning av praon Enlig enkätresultaten får nästan alla elever besök under sin prao-period. 93 procent av studie- och yrkesvägledarna uppger att eleverna får besök. Det är vanligast att det är lärare som besöker eleverna. I diskussioner med syvnätverket framkommer det dock att besöken genomförs i mån av tid. Elever med prao-plats utanför kommunen får sällan besök. Vid någon skola genomförs praktiken halvklass-vis vilket innebär att lärarna bedriver undervisning med övriga klassen under perioden och därmed inte kan besöka de övriga. Nästan 90 procent av studie- och yrkesvägledarna uppger att skolorna följer upp praon. Vid vissa skolor följs praon upp genom intyg från arbetsgivarna. Det är dock svårt att få in sådana intyg, både som gäller närvaro och utförande. En studie- och yrkesvägledare uppskattade att hon fick in ca 25 procent av intygen. Praon följs också upp i undervisningen, inom SO och svenska, i form av skriftliga och muntliga redovisningar av eleverna. Några studie- och yrkesvägledare uppger att praon följs upp i samtal, t.ex. vägledningssamtal, med eleverna. Kvalitet på prao-verksamheten De flesta studie- och yrkesvägledarna (på skolor som erbjuder prao) anser varken att prao-verksamheten har hög eller låg kvalitet. En anledning till studie- och yrkesvägledarnas svar kan vara att prao anses vara en lämplig insats (se nedan) men att det förutsättningar som krävs för en hög kvalitet inte finns. Diagram 5. Hur uppfattar du kvaliteten på prao-verksamheten vid din skola/dina skolor? 11 Information från inspektionsprotokoll och vid muntlig dragning. Rapport officiell någon gång under november Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

16 Det är som sagt en stor andel av studie- och yrkesvägledarna, 75 procent, som anser att prao är en lämplig insats inom ramen för skolans uppdrag kring studie- och yrkesvägledningen. Enligt studie- och yrkesvägledarna är också praon omtyckt, både föräldrar och elever vill ha prao. Det är dock få aktörer som tar ansvar för verksamhetens kvalitet. I enkätens sista frågor finns det två öppna frågor kring fördelar och nackdelar med prao-verksamhet. Svaren kan sammanfattas enligt nedan: Fördelar: Eleverna får arbetlivserfarenhet Kan ge stöd i vägledningen Eleverna mognar av ansvar Eleverna kan knyta kontaker Eleverna får ett avbrott i skolarbetet/från skolmiljön/kompisar Nackdelar: Svårt att anskaffa bra prao-platser Tar mycket tid både för personal och elever/skolarbetet Prao tas inte på allvar av elever och lärare Brister i kvalitet på platserna, t.ex. när det gäller risker, handledarnas kunskaper osv. Inte likvärdig verksamhet inom kommunen Att eleverna får arbetslivserfarenhet och att denna erfarenhet kan vara ett stöd i vägledningen är fördelar som kan motiveras utifrån skolans uppdrag kring studie- och yrkesvägledning. Det kan dock ifrågasättas om övriga fördelar, eller effekter, som anges i enkäten är ett uppdrag för studie- och yrkesvägledningen. Skolans har ett uppdrag när det gäller elevernas kontakter med arbetslivet i syfte att berika skolans verksamhet. De kontakter som beskrivs ovan hänvisar dock till elevernas möjligheter att få extrajobb och sommarjobb. Dessutom kan det ifrågasättas om det är inom praon som eleverna ska mogna och lära sig ta ansvar när det bör ske inom all skolverksamhet. Det kan också ifrågasättas om det är skolans uppdrag att ge eleverna ett avbrott från skolarbetet. Sammanställningen av nackdelarna visar att det finns resursmässiga och administrativa problem kring verksamheten men även att attityder bidrar till en lågkvalitativ verksamhet. Utredningens bedömning och förslag Precis som stadsrevisionen konstaterar i sin granskning saknas det i Malmö någon övergripande styrning av studie- och yrkesvägledningen. Studie- och yrkesvägledarna är anställda på varje enskild skola med uppdrag direkt från rektor. Enligt stadskontorets utredning är detta också det mest lämpliga sättet att organisera studie- och yrkesvägledningen. Det finns dock ett behov av en kvalitetshöjning inom verksamheterna som huvudmannen har ansvar för. Studie- och yrkesvägledning av god kvalitet är mycket viktig för att elever ska kunna göra välgrundade val utifrån intressen, förutsättningar och kunskap om arbetsmarknaden. Skolverket har bland annat i en studie om elevers 14 Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

17 programbyten uppmärksammat att det finns mer att göra för att elever ska göra bättre underbyggda val till gymnasieskolan. 12 Trots att andelen elever per studie- och yrkesvägledare är högre i Malmös kommunala grundskolor jämfört med riket upplevs omfattningen av studieoch yrkesvägledare vara för liten. Studie- och yrkesvägledning är särskilt viktigt för elevgrupper som har svårt att på annat sätt få saklig och objektiv information inför sitt studie- och yrkesval, t.ex. nyinvandrade elever. Detta innebär att behovet av studie- och yrkesvägledning är högre i Malmö med tanke på kommunens elevsammansättning. Föreliggande utredningen visar också att studie- och yrkesvägledningen inte integreras i skolverksamheten utan ses som ett särskilt uppdrag för utsedda studie- och yrkesvägledare. Både läroplanen och de allmänna råden innebär dock att studie- och yrkesvägledningen är ett uppdrag för hela skolan, inte bara för studie- och yrkesvägledaren. Utredningen visar också, precis som tidigare utredningar och granskningar, att studie- och yrkesvägledarna uppdrag begränsas till de högre årskurserna trots att de nya allmänna råden innebär att studie- och yrkesvägledning bör ges i alla årskurser. För att svara på kommunstyrelsens förslag kring studie- och yrkesvägledning, och för att svara mot de resultat som framkommit i denna utredning samt i stadsrevisionens granskning, föreslår utredningen att det tas fram en handlingsplan för studie- och yrkesvägledningen. I handlingsplanen kan det bl.a. ingå att ta fram riktlinjer för studie- och yrkesvägledningen. I handlingsplanen föreslås det också ingå att, enligt kommunstyrelsens beslut, identifiera och lyfta fram exempel på god samverkan mellan skola och arbetsliv, liksom att se över övergångarna till gymnasieskolan (även uppdrag i kommunfullmäktiges budget för 2015). I handlingsplanen bör också framgå hur samordning och kompetensutveckling kring studie- och yrkesvägledning kan säkras. För att kunna svara på kommunstyrelsens förslag kring en kommungemensam praktiksamordning har utredningen samlat in mer underlag kring verksamheten inom kommunens skolor. Utredningen innebär att förvaltningen nu har en tydlig bild över omfattning och organisering av praon samt också en viss kvalitetsbedömning av verksamheten. Tyvärr visar utredningen att det finns stora brister i nuvarande prao-verksamhet, både vad gäller kvalitet och likvärdighet. Praon är inte integrerad i skolans övriga uppdrag och motiveras utifrån oklara effekter. Kommunen uppfyller inte heller de arbetsmiljökrav som finns kring prao. Att det är eleverna själva som anskaffar platserna innebär också brister i likvärdighet. Utredningen slutsats är att nuvarande system inte är försvarbart. För att åtgärda de kvalitetsbrister som finns inom praon finns det tre förslag: 1. Särskilda riktlinjer för prao. Förslaget innebär att grundskoleförvaltningen tar fram särskilda riktlinjer för praktik som måste uppfyllas av de skolor som vill organiserar sådan verksamhet. 12 Skolverket (2012). Börja om på nytt program i gymnasieskolan. 15 Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

18 Riktlinjerna bör innehålla krav, t.ex. att anskaffningen av praoplatser inte ska göras av eleverna, att skolan ska kontrollera att kraven på arbetsmiljö uppfylls samt att praon följs upp och integreras både i undervisning och i vägledning. Dessa krav kommer att innebära ökade kostnader för de skolor som väljer att ha prao. Samtidigt kan en välutvecklad och kvalitativ prao-verksamhet vara ett sätt för skolor att profilera sig. 2. Kommuncentral anskaffning av praoplatser (enligt kommunstyrelsens förslag): Enligt kommunstyrelsen förslag kräver en samordning av Sommarpraktikprojektet och praon två heltidstjänster. Sommarpraktikprojektet ska enligt förslag (GrF ) föras över till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Uppskattningsvis skulle en samordning av prao kräva 1,5 heltidstjänster till en kostnad på ca /år. Samtidigt som likvärdigheten för eleverna förbättras innebär dock en central anskaffning inte att kvaliteten på själva praktiken förbättras. Utöver en central anskaffning måste både integrering och uppföljningen av praktiken förbättras på varje skola. Central anskaffning kan dessutom innebära att verksamheten än mer kopplas från skolans andra uppdrag och att ansvarskänsla för verksamheten på skolorna minskar. Dock kan en central anskaffning innebära att studie- och yrkesvägledarna blir något avlastade och därmed kan ägna sig åt fördjupat arbete i form av integrering och uppföljning. En kommuncentral anskaffning bör därför inte motivera en neddragning av studie- och yrkesvägledare. En sådan funktion övertar dessutom framför allt en uppgift som tidigare legat på eleverna. Gemensamma riktlinjer för praon bör även tas fram vid central anskaffning. En central anskaffning av praoplatser bör också samordnas med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. 3. Avskaffa prao: En kvalitetshöjning av kommunens prao-verksamhet är kostsam, antingen för skolorna eller både för förvaltningen och skolorna. Det kan dessutom ifrågasättas om prao är en insats som bäst svarar mot uppdraget kring studie- och yrkesvägledning. Det finns flera skrivningar i styrdokumenten kring kontakter med arbetslivet och rektorn har ett särskilt ansvar för att samverkan med skolor och arbetslivet utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelsen för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Det finns dock andra metoder och insatser för att uppfylla dessa krav. Vid en eventuell avskaffning av prao bör sådana metoder utvecklas och framgå av kommunens riktlinjer för studie- och yrkesvägledningen. Detta förslag innebär en risk att behovet av studie- och yrkesvägledare anses minska. Mot bakgrund av ovanstående förslag om en förbättrad studie- och yrkesvägledning, med bl.a. insatser mot de lägre årskurserna, är en sådan motivering dock inte godtagbar. En 16 Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

19 avskaffning av praon bör innebära att resurser kan frigöras för att utveckla och förbättra studie- och yrkesvägledningen samt andra metoder för kontakter och samverkan med arbetslivet som är bättre anpassade till skolans uppdrag och organisation. 17 Grundskoleförvaltningen Studie- och yrkesvägledning samt prao

20 Bilaga 1 1. Ange på vilken/vilka skolor du arbetar på som studie och yrkesvägledare, hur stor andel av en heltid som du arbetar på skolan som syv samt mot vilka årskurser du arbetar (1-3, 4-6, 7-9) som syv? Exempel: Solskensskolan, 75%, årskurs 7-9 Skola, andel av tjänst, årskurser Skola, andel av tjänst, årskurser Skola, andel av tjänst, årskurser Skola, andel av tjänst, årskurser 2. Mot vilka årskurser arbetar du framför allt som studie- och yrkesvägledare? Årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Årskurs Gör du som studie- och yrkesvägledare insatser (t.ex. information eller vägledningssamtal) i samband med elevernas språkval?

21 Ja Nej 4. Har skolan/orna du arbetar på som studie- och yrkesvägledare en planering för studie- och yrkesvägledningen? Ja Nej 5. Anser du att alla elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses vid de skolor som du arbetar på? Ja Nej 6. Erbjuder din/dina skola/or eleverna praktik (prao)? Ja Nej 7. I vilka årskurser gör eleverna vid din skola/dina skolor prao? Innan årskurs 7 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 8. Hur lång är prao-perioden i de olika årskurserna på din skola/dina skolor. Ange i dagar (en vecka=5 dagar). Innan årskurs 7

22 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 9. Vilka uppgifter inom praoverksamheten utför du som studie- och yrkesvägledare? Anskaffning av praktikplatser Information inför prao Administration Arbetsplatsbesök Uppföljning Riskbedömning av arbetsplats Annat 10. Vem anskaffar huvudelen av prao-platserna? Jag, som studie- och yrkesvägledare Elever (anhöriga/kontakter) Annan 11. Hur bedömer du möjligheterna att anskaffa prao-platser för Lätt Svårt Varken eller Mig, som studie- och yrkesvägledare Eleverna (anhöriga/kontakter)

23 Annan 12. Inom vilka yrkesområden är prao vanligast? Numrera alernativen 1-10: 1=ovanligt, 10=vanligt Förskoleverksamhet Skolverksamhet Ekonomi/administration Restaurang Butik/försäljning Vård Bygg Transport

24 Logistik/lager IT Annat 13. Har skolorna rutiner för att undersöka och riskbedöma arbetsmiljön för elever som är på praktik? Ja Nej 14. Beskriv kortfattat hur skolornas rutiner ser ut för att undersöka och riskbedöma arbetsmiljön för de elever som är på praktik. 15. Har skolorna rutiner för att försäkra sig om att handledaren vid praktikplatsen har tillräckliga kunskaper för uppdraget som handledare? Ja Nej 16. Beskriv kortfattat hur skolornas rutiner ser ut för att försäkra sig om handledarens kunskaper.

25 17. Får eleverna besök under sin praoperiod? Ja Nej 18. Vem besöker de flesta eleverna under prao? SYV Lärare Annan 19. Genomför skolan någon uppföljning av praon? Ja Nej 20. Hur följer skolan/orna upp elevernas prao? 21. Hur uppfattar du kvaliteten på prao-verksamheten vid din skola/dina skolor? Låg Hög Varken eller 22. Anser du att prao är en lämplig insats inom ramen för skolans uppdrag kring studie- och yrkesvägledningen?

26 Ja Nej 23. Vilka fördelar ser du med prao? 24. Vilka nackdelar ser du med prao?

27 Förteckning över syv och prao i Malmös kommunala grundskolor hösten 2014 Bilaga 2 Skola Årskurser Elever per SYV Elever åk 7-9 per Omfattning Prao (enligt SIRIS) SYV (enligt SIRIS) SYV (av heltid) Årskurs 1-6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Annebergsskolan F-6 Annebergsskolan Sär Apelgårdsskolan F-9 50% X X Augustenborgsskolan F % X X X Bergaskolan F-5 Bergaskolan % X X Blankebäcksskolan F-6 Bulltoftaskolan F-6 Bäckagårdsskolan F % X X Dammfriskolan F-9 60% X X Fridhemsskolan F-6 Geijerskolan F-5 Gottorpsskolan % X X X X Gullviksskolan F-6 Hermodsdalsskolan F % X X Holmaskolan F-6 Husieskolan F-6 Högaholmsskolan F-6 Höjaskolan F % X X Johannesskolan F % Jägersroskolan 1-2 Karl Johansskolan F-3 Karlshögsskolan F-3 Kirsebergsskolan F % X X Klagshamnsskolan F-1 Kroksbäcksskolan F % X X Kryddgårdsskolan F-6 Kulladalsskolan F-5 Kungshögsskolan F-6 Lindeborgsskolan F % X X Lindängeskolan % X X Lindängeskolan Sär Linnéskolan % X X Lorensborgsskolan F-6 Malmö idrottsgrundskola % Malmö International School F Mellanhedsskolan F-5 Monbijouskolan F-5 Mottagningsskolan Mosaik % Munkhätteskolan F % X X X Mölletoftsskolan F-3 Möllevångsskolan F % X X Nydalaskolan F-6 Nydalaskolan Sär Oxievångsskolan F % Pilbäckskolan % Ribersborgsskolan F-6 Risebergaskolan F-3 Rosengårdsskolan F-6 Rosenholmsskolan F-2 Rönnenskolan % X X Rörsjöskolan F-5 Rörsjöskolan Zenith % Segevångsskolan F-6 Skolan på Ön F-5 Slottsstadens skola % X X Sofielundsskolan F % X X X Sorgenfriskolan F-9 50% X X X Stenkulaskolan F % X X X Stenkulaskolan Sär Strandskolan % X X X X Sundsbroskolan F-5 Söderkullaskolan F % X X Tingdammsskolan F-6 Tygelsjöskolan F-3 Videdalskolan F % X X X Värner Rydenskolan F % X X Västra hamnens skola F % X X X X Västra skolan F-5 Ängsslättsskolan F-6 Örtagårdsskolan F-6 Österportsskolan F-5 Samordning & stöd Kommunikationsklasser Rektorsområde autism - Fäladsskolan - Sockerbruksskolan - Satellitskolan - Olympen - Sakura - Äppelvillan Team Munkhättan Sjukhusskolorna - Velanderskolan % Skoldaghemmen Ro Östergård Västergård Beijer 10% Ro Ekskolan Vintrie Axeltorp 10% X X Ro Tegelskolan Thymusskolan Samverkansundervisningen KC/Resurskolan