Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten"

Transkript

1 Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten Sektionsmöte Referatskrivare: Tingsfiskalen Emma Hellman Debattledaren, lagmannen Stefan Strömberg, Sverige, hälsade deltagarna välkomna, och redogjorde för upplägget av blocket Modern brottsbekämpning med de fyra olika sessionsmötena Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten, Proaktiv eller reaktiv brottsbekämpning, Sanktionsavgift eller straff och Privata aktörers ansvar. Referenterna, generaldirektören Jan Andersson och chefsjuristen Lars Korsell, Sverige, inledde med en redogörelse av de sex teser som behandlas i deras referat enligt följande. Utgångspunkten för deras betraktelse är att ärendestrukturen i rättskedjan har förändrats under den senaste 20-årsperioden. De traditionella brotten dominerar i allt väsentligt i antal, men det finns en förändring som är påtaglig. De enkla brotten, t.ex. stöld, som flyter igenom rättskedjan rätt snabbt och ofta stannar innan domstolsnivå har blivit färre. Samtidigt ses en stadig ökning av brott som är mer komplicerade att utreda och som är mer resurskrävande, exempelvis brott mot person så som misshandel och sexualbrott. Även om antalet anmälda brott ligger på samma nivå eller till och med minskar så utsätts rättskedjan för ett ökat tryck med hänsyn till att det blir mer att göra och resurserna inte är oändliga. IT-relaterad brottslighet är något som påverkar kriminaliteten och brottsbekämpningen i väldigt hög grad. En stor del av världshandeln består idag av pirattillverkade varor och på hemmaplan har möjligheten att tillverka falska fakturor och liknande ökat. På ett mer grundläggande plan har IT även förändrat samhället på det sättet att det som är viktigt idag är det immateriella och idéerna och i allt mindre grad tingen och sakerna. Om tjuvarna tidigare var intresserade av att ta saker ligger de stora värdena idag i immateriella tillgångar. IT har således förändrat var samhällets värden ligger. IT skapar fantastiska förutsättningar att begå bedrägerier och bedrägerierna på nätet har ökat. Polisen har byggt upp en stor kompetens vad gäller att hämta information och samla in bevis men det är fortfarande väldigt få poliser som syns på nätet. Den IT-relaterade brottsligheten förutsätter nya strategier från de brottsbekämpande myndigheterna och begreppet synlighet måste därför finnas även på nätet. Undersökningar av brottsligheten bland befolkningen ger vid handen att utvecklingen, både vad gäller eget brottsdeltagande och att utsättas för brott, ser olika ut i olika åldersgrupper. En hel del talar för att vi ser en polarisering av brottsligheten bland ungdomar, vilket ställer särskilda krav på de rättsvårdande myndigheterna. Utvecklingen visar att ungdomar från hyggligt väletablerade uppväxtmiljöer tenderar att minska benägenheten att inleda en kriminell karriär medan detta inte är lika uttalat bland ungdomar som växer upp i mer utsatta områden. Hos vissa grupper från storstädernas förortsområden ses till och med en ökning av benägenheten att begå brott. Uttrycket färre men värre ligger nära till hands. Mycket talar för att denna 357

2 polarisering av brottsligheten samgår med polariseringen av etnicitet och uppväxtvillkor. Det finns därför ett behov även av andra insatser, d.v.s. att man inte bara går på brottet utan även på problemet. De rättsvårdande myndigheterna är nödvändiga men långt ifrån tillräckliga. Inte minst måste de som utsätts för brott i dessa områden få stöd. En förutsättning är att de brottsbekämpande alternativen för de boende bygger på förtroende. Utvecklingen måste identifieras och tas på allvar. För att minska gängens dragningskraft krävs insatser från myndigheterna, men inte bara av myndigheterna ensamma utan även genom nätverk med andra. Organiserad brottslighet och annan nätverksbaserad brottslighet innebär en utmaning eftersom många personer är involverade i denna kriminalitet, men kanske inte alltid på heltid. Problemet för myndigheterna när denna brottslighet ska bekämpas är att straffsystemet är person- och individinriktat. Inte sällan leder detta till att man griper de som är enklast att gripa och som utför de mest riskfyllda uppgifterna. Problemet är att brottsligheten då fortsätter, t.ex. narkotikahandeln. Organisationerna är stryktåliga och anpassningsbara varför straffrätten måste utnyttjas mer strategiskt så att de viktiga personerna kan identifieras. Ett sätt att göra det är genom myndighetssamverkan. På detta område har redan en intressant utveckling skett. Eftersom denna brottslighet är marknadsinriktad, d.v.s. man säljer förbjudna tjänster och varor, finns det en efterfrågan och i Sverige har det gjorts fört lite för att försöka påverka marknaden och köparna. Sammanfattningsvis kan konstateras följande. Vi har gått från enkla, snabba ärenden till mer komplicerade ärenden som kräver mer resurser medan vi fortfarande arbetar på samma sätt. För 20 år sedan fungerade det straffrättsliga systemet med sin individuella gärningspersonsinriktning medan det idag har tillkommit en nätverksbaserad brottslighet och kriminella marknader som inte bärs upp av ett fåtal individer. En polarisering av brottsligheten i samhället är en del av denna utveckling där nätverk förvandlas till förortsgäng som rekryteringsbas för den grova organiserade brottsligheten. Lösningen på framtidens problem är sannolikt att använda rättsväsendets resurser och det straffrättsliga systemet mer strategiskt. Detta är dock inte lätt eftersom det vid sidan av brottsutvecklingen även sker en utveckling i media. Massmedia ägnar allt större intresse åt brott. Uppmärksamheten är stor kring spektakulära brott, polis, åklagares och domstolars arbete följs närgånget och brottsoffer samt vissa kriminella blir närmast offentliga personer. Enskilda personer och olika intressegrupperingar kan därmed få lätt att sätta agendan för kriminalpolitiska diskussioner. Den mediala uppmärksamheten får till följd att kraven på att politiker ska ta kriminalpolitiska initiativ och på att rättsväsendets myndigheter ska agera och visa resultat blir mycket stora. Det finns därmed en risk att det inom vissa problemområden kommer att resas krav som närmast är att betraktas som överreaktioner från samhällets sida medan andra områden riskerar att försummas eller till och med negligeras. Den mediala uppmärksamheten tillsammans med att vissa lobbyister eller intressegrupper driver sina egna frågor leder till att politikerna och därmed de operativa myndigheterna utsätts för en korseld av krav och förväntningar samtidigt som den faktiska lösningen på de samtida kraven om att effektivisera snarast är att prioritera det väsentliga. Det finns en risk för myndigheterna att hamna i fallgropen att styra resurserna till de enkla ärendena som ger många statistiska poäng och ägna för mycket energi åt uppmärksammade prestigemål. En väg från en sådan 358

3 utveckling kan i stället vara att gå mot två parallella spår i det straffprocessuella systemet genom att dels göra processen kortare och effektivare för enkla ärenden, dels låta de tyngre och mer komplicerade samt strategiska ärendena få utökat utrymme. Referenten, riksadvokaten Tor-Aksel Busch, Norge: Jag instämmer i att vi måste göra något men genom att visa handlingskraft finns risk för att man ger vika på viktiga värderingar som man i stället måste ta tillvara på. Viktiga hänsyn drar i olika riktningar. Det är enkelt att införa en rad förändringar inom det repressiva systemet som på kort sikt skulle innebära större effektivitet i bekämpningen av dagens kriminalitet. De grundläggande mänskliga rättigheterna skapar inte negativa förutsättningar för en effektiv kriminalitetsbekämpning utan det är möjligt att ha ett system som balanserar dessa intressen. Det har varit viktigt att ha en strategi för brottsbekämpning med både proaktiva och reaktiva åtgärder. För att kunna genomföra dessa åtgärder måste man ha god kunskap om den faktiska situationen. Polisen i de nordiska länderna har blivit bättre på att analysera omvärldens situation och därmed på att arbeta målinriktat. Det är viktigt att man har klart för sig vad efterforskning är. I Norge har man lagt mycket arbete på att klarlägga när man bedriver efterforskning och därmed vem som har ansvaret för verksamheten. Åklagarmyndigheten i Norge har de senaste åren arbetat med ett grundläggande kvalitetskrav och har haft som mål att det ska vara en tillfredsställande uppklarningsprocent, kort behandlingstid och adekvata reaktioner. Efterforskning kräver kunskap och kompetens och vi måste ta tillvara på de goda efterforskningsmiljöer som finns. De finns bra satsningar på andra delar av polisens arbetsområden och jag är rädd för att man i vart fall i Norge inte har utvecklat efterforskningsmiljöerna så som man borde. Det är enligt min mening nödvändigt att utvidga området för straffbara försök och att i större utsträckning kriminalisera förberedelsehandlingar, i vart fall vad gäller den allvarliga kriminaliteten. Om det finns en kriminalisering av försöksstadiet så är det lättare för polis och åklagare att ingripa på ett tidigare stadium och att därmed hindra att allvarliga händelser kommer till stånd. Även området för straffbar medverkan bör utvidgas, så att alla deltagare kan hållas ansvariga för det som skett. I Norge har talats om den passiva medverkan och culpa levissima har brukats för följdskador. Som exempel kan nämnas ett omtalat fall i Norge då en penninginstitution i Stavanger år 2004 blev rånad av tolv personer och en polisman blev dödad. Alla tolv gärningsmän hölls ansvariga för polismannens död och fick mycket stränga straff. På den straffprocessuella sidan måste åklagarmyndigheten bli bättre på att precist beskriva den straffbara handlingen, inte minst vid medverkan. Det blir därmed lättare för den misstänkte att förbereda sitt försvar och domarna ges bättre möjlighet att styra rättegången. Vi måste även i större grad ha möjlighet att skydda våra källor och informatörer. Självklart ska alla upplysningar som används vid avgörande av straffrättsliga frågor göras tillgängliga för den misstänkte och hans försvarare. Men upplysningar som brukas för att komma i position för att få tillgång till extraordinära efterforskningsmetoder ska den sedermera tilltalade inte ha möjlighet att ta del av. Det är endast resultatet av de extraordinära efterforskningsmetoderna som han rimligtvis kan ha ett krav på att få ta del av. Dessa är några åtgärder som kan ha stor effekt. Bättre och mer aktiv domarstyrning kan även ge en större grad av effektivitet, men det fordrar ett 359

4 straffprocessuellt rättssystem som inte öppnar upp för någon större grad av oklarhet. Domaren måste veta att överrätterna inte ändrar och upphäver om han gör på ett visst sätt så att man måste börja om på nytt. Vi måste avslutningsvis ta tillvara på de värderingar som vi utvecklat över tid som ger den nödvändiga tilliten. Med några justeringar kan vi bli bättre på att möta den moderna kriminaliteten. Advokat Jussi Sarvikivi, Finland: Angående utvecklingen att brottsligheten gått från att det är saker som tas till att det i stället är rättigheter som tas vill jag anmärka på följande. Domstolarna måste beakta legalitetsprincipen och kan inte döma för något som inte är straffbart enligt lagen. Ett exempel från Finland är ett fall där det var fråga om snatteri på ett s.k. Habbo Hotel. Hovrätten konstaterade att det inte var straffbart att stjäla immateriella rättigheter trots att de hade ett värde på det här hotellet. I det läget är det lagstiftaren som måste agera. I Finland finns bra erfarenheter av att polisen syns mer på Internet. Polisen finns bl.a. på Facebook och det är möjligt att anmäla brott på Internet. Utifrån vad som sagts om den organiserade brottligheten och att denna bör bekämpas genom nätverk kan nämnas att advokater inte har samma nätverk som polis, åklagare och domstol utan endast personliga kontakter. Samarbetet på detta område skulle därför kunna bli bättre. Vid kriminalisering av försök och förberedelse finns en fara att man börjar kriminalisera idéer och tankar. Det handlar om en utveckling av straffrättens allmänna läror och börjar man plocka fram enskilda brott så finns det en risk för att tillämpningen blir oförutsebar. Eftersom det finns så många olika brottstyper finns det en fara med att flytta ansvaret från individuellt ansvar till kollektivt ansvar. Tor-Aksel Buschs exempel med rånet är bra men ett sådant tänkande kan inte tillämpas på alla fall. I Finland och Sverige är skyddandet av informatörer och källor ett hett ämne. Man måste vara restriktiv till hemliga spaningsmetoder. Hela processen måste vara rättvis från början till slut. Byretsdommer Jens Bech Stausbøll, Danmark: Det här handlar i realiteten om att grundläggande intressen måste balanseras. Den traditionella processrätten måste leva upp till de krav som den moderna brottsligheten kräver, vilket den faktiskt redan gör i stor utsträckning. Jag menar att vi vid domstolar måste ha rimliga arbetsvillkor för att säkra att brotten uppklaras och att de skyldiga straffas. I alla tre rättsinstanser i Danmark har man stor förståelse för att polis och åklagare måste ha de nödvändiga ramarna för att kunna utföra sitt arbete. Vi domare ska ta mycket allvarligt på att kontrollera att individens rättigheter inte kränks. Det avgörande för en effektiv domstolskontroll är att den överensstämmer med grundläggande rättigheter och inte minst den Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter. Det är fortsatt avgörande att vi har befolkningens tillit, både från dem vi dömer och från befolkningen generellt. Kriminaliteten i Köpenhamn har blivit grövre och av råare beskaffenhet vilket ställer krav på oss som domare. Som domare upplever man att straffen blivit skärpta. Exempelvis kan nämnas att straffet för att inneha ett skarpladdat vapen på offentlig plats nu är fängelse ett år, till skillnad från tidigare två till tre månader, och för försök till dråp är straffet nu fängelse sex år, vilket ger ett incitament till 360

5 befolkningen att göra allt för att bli fria. Utvecklingen ställer även ett större krav på säkerheten i rättslokalerna eftersom vår säkerhet inte får komma i fara. Auktoritetstron är dalande, vilket inte ska gå ut över oss i domstolarna. Åklagare ska ha goda arbetsvillkor, vilket vi som domare kan medverka till. För att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten, t.ex. människohandel och barnpornografi, krävs inte bara ett samarbete mellan polisen utan även mellan domstolarna. Ett exempel för att undvika onödigt långa processer är den europeiska arresteringsordern. Vad gäller utvidgningen av området för straffbara försök och förberedelsehandlingar samt en utvidgning av det traditionella medverkansbegreppet kan nämnas att vi i Danmark de sista åren har sett en tendens till skärpning av straffen för försök till bl.a. terroristbrott. Rättspraxis i Danmark går i samma riktning som Stavanger-fallet i Norge. Hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, Sverige: Vad gäller nätverksbaserad, organiserad brottslighet som Jan Andersson och Lars Korsell redogjort för är den mest naturliga utvecklingslinjen för straffprocessen inte en mer aktiv domarstyrning utan en mer aktiv styrning från polis, åklagare och försvarare. Jag tror att det är nödvändigt att parterna i större utsträckning än idag disponerar över processen med möjlighet att koncentrera sig på det som är viktigt och att träffa uppgörelser mellan polis, åklagare och försvarare samt med en mer utpräglad relativ åtalsplikt, för att på så sätt komma fram med det som är strategiskt viktigt vad gäller nyckelpersonerna. Stefan Strömberg: När det gäller bekämpning av organiserad brottslighet i USA kan nämnas att de inte hade kommit så långt som de gjort utan att använda sig av möjligheten att komma överens, s.k. plea bargaining, vilket är en infallsvinkel som är väl värd att fundera över. Tor-Aksel Busch: Det är lätt att hålla med Fredrik Wersäll i en ideal värld men vad gör vi om advokaterna inte vill vara med på detta arbetssätt? En av anledningarna till att målen i Norge blivit så väldigt omfattande är att det hörs vittnen som har perifer betydelse och att det ställs frågor som ligger långt utanför saken. Polis och åklagare ska göra sitt arbete bättre, på så sätt att efterforskningen ska styras mot relevanta omständigheter, och lägga upp målen bättre. I Norge har införts en lagändring som medför att det ges % i straffrabatt om man erkänner. Denna lagändring har dock inte fått full effekt och det är inte fråga om plea bargaining. Jussi Sarvikivi: En aspekt på denna fråga är i vilken fas av brottsutredningen eller processen som advokaten kommer in. Normalt får man som advokat stämningsansökan när huvudmannen kommer och då är det för sent att börja tänka på vad som skulle ha gjorts. I Finland har vi problemet att det inte är åklagaren som är förundersökningsledare, vilket leder till att polisen ibland ägnat hundratals timmar på saker som i stället hade kunnat avgöras på ett mycket enkelt sett. Detta har lett till flera massiva rättegångar med flera hundra tilltalade, där kanske 80 stycken av dessa kunnat rensas bort genom någon form av plea bargaining. Advokatförbundet i Finland har ställt sig mycket positivt till en utveckling innebärandes att advokaten kommer in i ett tidigare skede av processen. 361

6 Tf. hovrättspresidenten K-G Ekeberg, Sverige: Både den svenska rättegångsbalken och straffprocessen härstammar från en mycket lantlig miljö. När man lyssnar på beskrivningen av den moderna brottsligheten bör man därför inte inskränka sig till att bara titta på straffprocessen. Straffprocessen bör dock såklart modifieras. Om man ska kunna angripa den nya moderna brottsligheten måste man titta på brotten och brottsbeskrivningarna eftersom de gamla klassiska brottsbeskrivningarna inte längre håller. I andra tider av kris, exempelvis under 30-talet, konstruerade man ett antal subsidiära brott och man kanske inom straffrätten skulle kunna införa inte helt uppsåtliga brott utan i stället olika typer av vållandebrott. Det traditionella medhjälpsbegreppet håller dessutom inte för att man ska kunna komma till fällande domar i de fall då det ska fällas. Man bör således ta ett samlat grepp om straffrätten och processrätten för att komma någon vart. 362

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) R2A YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) Frågan om tvång eller samtycke som grund för

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Sanktionsavgift eller straff

Sanktionsavgift eller straff Sanktionsavgift eller straff Sektionsmöte Referatskrivare: Hovrättsfiskalen Thomas Pettersson Debattledaren, justitieombudsmannen Lars Lindström, Sverige, inledde mötet genom att hälsa deltagarna välkomna

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Motion till riksdagen 2016/17:2324. av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) Åtgärder för kronvittnen och vittnesskydd

Motion till riksdagen 2016/17:2324. av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) Åtgärder för kronvittnen och vittnesskydd Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2324 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (båda SD) Åtgärder för kronvittnen och vittnesskydd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Grov organiserad brottslighet

Grov organiserad brottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3236 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Grov organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Dnr Justitiedepartementet Stockholm MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den

Läs mer

Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten

Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten Generaldirektör Jan Andersson och chefsjurist Lars Korsell, Sverige Sett över en 20-årsperiod har ärendestrukturen i rättskedjan förändrats.

Läs mer

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation Promemoria 2017-05-02 Ju2017/03958/LP Justitiedepartementet Straffrättsenheten Ämnesråd Marie Skåninger 08-405 35 82 076-140 84 59 marie.skaninger@regeringskansliet.se Uppdrag att överväga ett särskilt

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Straff i proportion till brottets allvar

Straff i proportion till brottets allvar Straff i proportion till brottets allvar Slutbetänkande av Straffiiivåutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:85 Innehåll Förkortningar 13 Sammanfattning 15 Författningsförslag

Läs mer

Inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation vid Polismyndigheten (Nationella operativa avdelningen)

Inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation vid Polismyndigheten (Nationella operativa avdelningen) SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande med beslut 2016-06-14 Dnr 163-2015 och 165-2015 Inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation vid Polismyndigheten (Nationella operativa avdelningen)

Läs mer

Privata aktörers ansvar

Privata aktörers ansvar Privata aktörers ansvar Riksrevisor Gudrun Antemar, Sverige Bekämpningen av den svåraste brottsligheten och de mest samhällsskadliga företeelserna måste i framtiden bygga på ett tätare samarbete mellan

Läs mer

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Kommittédirektiv Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet Dir. 2013:19 Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera om det

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vuxnas kontakter med barn

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Brottsstatistik och hur den kan användas Nationella trygghetsundersökningen Alla brott Kriminalstatistiken Statistikkällor Rättsstatistik Anmälda brott Uppklarade brott (Handlagda brott) Misstänkta personer

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Åklagare. - ett yrke för dig? Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda

Läs mer

Yttrande "Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling m.m.

Yttrande Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling m.m. Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-08-22 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 12196 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-09-22 Yttrande

Läs mer

Stockholm den 20 mars 2012

Stockholm den 20 mars 2012 R-2011/1880 Stockholm den 20 mars 2012 Till Justitiedepartementet Ju2011/9105/L5 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Sveriges

Läs mer

SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi

SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi YTTRANDE 2008-02-27 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Brott begångna av personer utan eller med svag anknytning till riket straffrättsliga och utlänningsrättsliga frågor

Brott begångna av personer utan eller med svag anknytning till riket straffrättsliga och utlänningsrättsliga frågor Brott begångna av personer utan eller med svag anknytning till riket straffrättsliga och utlänningsrättsliga frågor Vice riksåklagare Kerstin Skarp, Sverige 1 Inledning Såsom frågeställningen är utformad

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

En modernare rättegång några utvecklingsområden

En modernare rättegång några utvecklingsområden PM 1 (5) En modernare rättegång några utvecklingsområden Reformen En modernare rättegång, EMR, trädde i kraft den 1 november 2008 (prop. 2004/05:131). Den syftade till att skapa förutsättningar för ett

Läs mer

Resultatmått för polisiär verksamhet. Brottsförebyggande rådet

Resultatmått för polisiär verksamhet. Brottsförebyggande rådet Resultatmått för polisiär verksamhet Antal personuppklarade brott Antal anmälda brott = Uppklaringsprocenten År 2012 och förändring jämfört med föregående år Antal personuppklarade brott: 234 000-13 700

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Två HD-domar om ungdomstjänst

Två HD-domar om ungdomstjänst Två HD-domar om ungdomstjänst RättsPM 2007:18 Brottmålsavdelning December 2007 Två HD-domar om ungdomstjänst Högsta domstolen har nyligen meddelat två domar som gäller tillämpningen av påföljden ungdomstjänst.

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

Seminarieinstruktioner i straffrätt VT 2017

Seminarieinstruktioner i straffrätt VT 2017 Seminarieinstruktioner i straffrätt VT 2017 1. Inledning Detta dokument innehåller information om de frågor som ska förberedas till de olika seminarierna. Det handlar dels om hänvisningar till de frågor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 maj 2017 B 4368-16 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FA SAKEN Narkotikabrott, ringa brott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om en tillsynsmyndighet för kontroll av DIKO-befogenheter.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om en tillsynsmyndighet för kontroll av DIKO-befogenheter. Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2535 av Kent Ekeroth och Adam Marttinen (SD) DIKO-lagar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland

Hovrätten för Nedre Norrland Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2009-02-05 2008/0286 Ert datum Ert Dnr 2008-10-30 Ju2008/8415/L5 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Förundersökningsbegränsning (SOU 2010:14)

Förundersökningsbegränsning (SOU 2010:14) Datum Sida YTTRANDE 2010-11-10 1 (6) Verksjurist Katarina Tullstedt Ert dnr Dnr Rätts- och utvecklingsenheten Ju2010/5473/Å EBM A-2010/0320 Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Förundersökningsbegränsning

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016 Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten 2015-2017 Juni 2014 Reviderad juni 2016 Datum 2014-06-27 2016-06-30 (uppdaterat) Ert datum Sida EKOBROTTSMYNDIGHETENS INRIKTNING 2015-2017 För att konkretisera

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2015:6. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015

Kommittédirektiv. Dir. 2015:6. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn (Ju 2014:22) Dir. 2015:6 Beslut vid regeringssammanträde den

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

Yttrande Datum. EKOBROTTSMYNDIGHETEN Rättsenheten Chefsjurist Roland Andersson / Regeringskansliet Justitiedepartementet

Yttrande Datum. EKOBROTTSMYNDIGHETEN Rättsenheten Chefsjurist Roland Andersson / Regeringskansliet Justitiedepartementet EKOBROTTSMYNDIGHETEN Rättsenheten Chefsjurist Roland Andersson Yttrande Datum 2004-02-27 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Diarienr (åberopas vid korresp) 900 2003/0373 Er referens

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 5060-08 KLAGANDE DI Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån ÖVERKLAGADE

Läs mer

om åtgärder för att bekämpa sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt en promemoria om initiativet. Helsingfors den 10 maj 2001

om åtgärder för att bekämpa sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt en promemoria om initiativet. Helsingfors den 10 maj 2001 Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av Europeiska gemenskapernas kommissions initiativ till ett rambeslut av rådet (sexuell exploatering av barn och barnpornografi) I enlighet med 96 2 mom.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Straff i proportion till brottets allvar (SOU 2008:85)

Yttrande över betänkandet Straff i proportion till brottets allvar (SOU 2008:85) Sida 1 (7) Kammaråklagare Ert Er beteckning Johan Lindmark 2008-10-30 Ju2008/8415/L5 Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Straff i proportion till brottets

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål som även kan ledas av Tullverket; ÅFS 2013:3 Konsoliderad version Konsoliderad

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008 ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5) Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589 RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09 Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

Den anmälningsskyldighet som tillkommer de lokala åklagarmyndigheterna

Den anmälningsskyldighet som tillkommer de lokala åklagarmyndigheterna ALLMÄN ANVISNING RÅ:2011:1 Dnr 16/31/11 Given I kraft 25.8.2011 1.9.2011 - tills vidare Upphäver RÅ:2008:1 Dnr 3/31/08 Den anmälningsskyldighet som tillkommer de lokala åklagarmyndigheterna Författningsgrund

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2014 B 1296-14 KLAGANDE COC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.3.2005. Typ av publikation Förslag till regeringsproposition

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 11.3.2005. Typ av publikation Förslag till regeringsproposition PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Lagstiftningsrådet Janne Kanerva Utgivningsdatum 11.3.2005 Typ av publikation

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

RP 232/2008 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 232/2008 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. RP 232/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 24 kap. 1 i strafflagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att strafflagen ska ändras

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr 2007-02-16 2006/0386, 51-2006-271 Ert datum Ert Dnr 2006-11-01 Ju2006/8451/DOM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103

Läs mer

Rikspolischefens inriktning

Rikspolischefens inriktning Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM53. Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad. brottslighet. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM53. Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad. brottslighet. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 004/05:FPM53 Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad brottslighet Justitiedepartementet 005-03-31 Dokumentbeteckning KOM (005) 6 slutlig Kommissionens

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 18.12.2008 2008/2144(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Förslag till betänkande Roberta Angelilli (PE414.011v01-00)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer