Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten"

Transkript

1 Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten Sektionsmöte Referatskrivare: Tingsfiskalen Emma Hellman Debattledaren, lagmannen Stefan Strömberg, Sverige, hälsade deltagarna välkomna, och redogjorde för upplägget av blocket Modern brottsbekämpning med de fyra olika sessionsmötena Den moderna brottsligheten och den traditionella processrätten, Proaktiv eller reaktiv brottsbekämpning, Sanktionsavgift eller straff och Privata aktörers ansvar. Referenterna, generaldirektören Jan Andersson och chefsjuristen Lars Korsell, Sverige, inledde med en redogörelse av de sex teser som behandlas i deras referat enligt följande. Utgångspunkten för deras betraktelse är att ärendestrukturen i rättskedjan har förändrats under den senaste 20-årsperioden. De traditionella brotten dominerar i allt väsentligt i antal, men det finns en förändring som är påtaglig. De enkla brotten, t.ex. stöld, som flyter igenom rättskedjan rätt snabbt och ofta stannar innan domstolsnivå har blivit färre. Samtidigt ses en stadig ökning av brott som är mer komplicerade att utreda och som är mer resurskrävande, exempelvis brott mot person så som misshandel och sexualbrott. Även om antalet anmälda brott ligger på samma nivå eller till och med minskar så utsätts rättskedjan för ett ökat tryck med hänsyn till att det blir mer att göra och resurserna inte är oändliga. IT-relaterad brottslighet är något som påverkar kriminaliteten och brottsbekämpningen i väldigt hög grad. En stor del av världshandeln består idag av pirattillverkade varor och på hemmaplan har möjligheten att tillverka falska fakturor och liknande ökat. På ett mer grundläggande plan har IT även förändrat samhället på det sättet att det som är viktigt idag är det immateriella och idéerna och i allt mindre grad tingen och sakerna. Om tjuvarna tidigare var intresserade av att ta saker ligger de stora värdena idag i immateriella tillgångar. IT har således förändrat var samhällets värden ligger. IT skapar fantastiska förutsättningar att begå bedrägerier och bedrägerierna på nätet har ökat. Polisen har byggt upp en stor kompetens vad gäller att hämta information och samla in bevis men det är fortfarande väldigt få poliser som syns på nätet. Den IT-relaterade brottsligheten förutsätter nya strategier från de brottsbekämpande myndigheterna och begreppet synlighet måste därför finnas även på nätet. Undersökningar av brottsligheten bland befolkningen ger vid handen att utvecklingen, både vad gäller eget brottsdeltagande och att utsättas för brott, ser olika ut i olika åldersgrupper. En hel del talar för att vi ser en polarisering av brottsligheten bland ungdomar, vilket ställer särskilda krav på de rättsvårdande myndigheterna. Utvecklingen visar att ungdomar från hyggligt väletablerade uppväxtmiljöer tenderar att minska benägenheten att inleda en kriminell karriär medan detta inte är lika uttalat bland ungdomar som växer upp i mer utsatta områden. Hos vissa grupper från storstädernas förortsområden ses till och med en ökning av benägenheten att begå brott. Uttrycket färre men värre ligger nära till hands. Mycket talar för att denna 357

2 polarisering av brottsligheten samgår med polariseringen av etnicitet och uppväxtvillkor. Det finns därför ett behov även av andra insatser, d.v.s. att man inte bara går på brottet utan även på problemet. De rättsvårdande myndigheterna är nödvändiga men långt ifrån tillräckliga. Inte minst måste de som utsätts för brott i dessa områden få stöd. En förutsättning är att de brottsbekämpande alternativen för de boende bygger på förtroende. Utvecklingen måste identifieras och tas på allvar. För att minska gängens dragningskraft krävs insatser från myndigheterna, men inte bara av myndigheterna ensamma utan även genom nätverk med andra. Organiserad brottslighet och annan nätverksbaserad brottslighet innebär en utmaning eftersom många personer är involverade i denna kriminalitet, men kanske inte alltid på heltid. Problemet för myndigheterna när denna brottslighet ska bekämpas är att straffsystemet är person- och individinriktat. Inte sällan leder detta till att man griper de som är enklast att gripa och som utför de mest riskfyllda uppgifterna. Problemet är att brottsligheten då fortsätter, t.ex. narkotikahandeln. Organisationerna är stryktåliga och anpassningsbara varför straffrätten måste utnyttjas mer strategiskt så att de viktiga personerna kan identifieras. Ett sätt att göra det är genom myndighetssamverkan. På detta område har redan en intressant utveckling skett. Eftersom denna brottslighet är marknadsinriktad, d.v.s. man säljer förbjudna tjänster och varor, finns det en efterfrågan och i Sverige har det gjorts fört lite för att försöka påverka marknaden och köparna. Sammanfattningsvis kan konstateras följande. Vi har gått från enkla, snabba ärenden till mer komplicerade ärenden som kräver mer resurser medan vi fortfarande arbetar på samma sätt. För 20 år sedan fungerade det straffrättsliga systemet med sin individuella gärningspersonsinriktning medan det idag har tillkommit en nätverksbaserad brottslighet och kriminella marknader som inte bärs upp av ett fåtal individer. En polarisering av brottsligheten i samhället är en del av denna utveckling där nätverk förvandlas till förortsgäng som rekryteringsbas för den grova organiserade brottsligheten. Lösningen på framtidens problem är sannolikt att använda rättsväsendets resurser och det straffrättsliga systemet mer strategiskt. Detta är dock inte lätt eftersom det vid sidan av brottsutvecklingen även sker en utveckling i media. Massmedia ägnar allt större intresse åt brott. Uppmärksamheten är stor kring spektakulära brott, polis, åklagares och domstolars arbete följs närgånget och brottsoffer samt vissa kriminella blir närmast offentliga personer. Enskilda personer och olika intressegrupperingar kan därmed få lätt att sätta agendan för kriminalpolitiska diskussioner. Den mediala uppmärksamheten får till följd att kraven på att politiker ska ta kriminalpolitiska initiativ och på att rättsväsendets myndigheter ska agera och visa resultat blir mycket stora. Det finns därmed en risk att det inom vissa problemområden kommer att resas krav som närmast är att betraktas som överreaktioner från samhällets sida medan andra områden riskerar att försummas eller till och med negligeras. Den mediala uppmärksamheten tillsammans med att vissa lobbyister eller intressegrupper driver sina egna frågor leder till att politikerna och därmed de operativa myndigheterna utsätts för en korseld av krav och förväntningar samtidigt som den faktiska lösningen på de samtida kraven om att effektivisera snarast är att prioritera det väsentliga. Det finns en risk för myndigheterna att hamna i fallgropen att styra resurserna till de enkla ärendena som ger många statistiska poäng och ägna för mycket energi åt uppmärksammade prestigemål. En väg från en sådan 358

3 utveckling kan i stället vara att gå mot två parallella spår i det straffprocessuella systemet genom att dels göra processen kortare och effektivare för enkla ärenden, dels låta de tyngre och mer komplicerade samt strategiska ärendena få utökat utrymme. Referenten, riksadvokaten Tor-Aksel Busch, Norge: Jag instämmer i att vi måste göra något men genom att visa handlingskraft finns risk för att man ger vika på viktiga värderingar som man i stället måste ta tillvara på. Viktiga hänsyn drar i olika riktningar. Det är enkelt att införa en rad förändringar inom det repressiva systemet som på kort sikt skulle innebära större effektivitet i bekämpningen av dagens kriminalitet. De grundläggande mänskliga rättigheterna skapar inte negativa förutsättningar för en effektiv kriminalitetsbekämpning utan det är möjligt att ha ett system som balanserar dessa intressen. Det har varit viktigt att ha en strategi för brottsbekämpning med både proaktiva och reaktiva åtgärder. För att kunna genomföra dessa åtgärder måste man ha god kunskap om den faktiska situationen. Polisen i de nordiska länderna har blivit bättre på att analysera omvärldens situation och därmed på att arbeta målinriktat. Det är viktigt att man har klart för sig vad efterforskning är. I Norge har man lagt mycket arbete på att klarlägga när man bedriver efterforskning och därmed vem som har ansvaret för verksamheten. Åklagarmyndigheten i Norge har de senaste åren arbetat med ett grundläggande kvalitetskrav och har haft som mål att det ska vara en tillfredsställande uppklarningsprocent, kort behandlingstid och adekvata reaktioner. Efterforskning kräver kunskap och kompetens och vi måste ta tillvara på de goda efterforskningsmiljöer som finns. De finns bra satsningar på andra delar av polisens arbetsområden och jag är rädd för att man i vart fall i Norge inte har utvecklat efterforskningsmiljöerna så som man borde. Det är enligt min mening nödvändigt att utvidga området för straffbara försök och att i större utsträckning kriminalisera förberedelsehandlingar, i vart fall vad gäller den allvarliga kriminaliteten. Om det finns en kriminalisering av försöksstadiet så är det lättare för polis och åklagare att ingripa på ett tidigare stadium och att därmed hindra att allvarliga händelser kommer till stånd. Även området för straffbar medverkan bör utvidgas, så att alla deltagare kan hållas ansvariga för det som skett. I Norge har talats om den passiva medverkan och culpa levissima har brukats för följdskador. Som exempel kan nämnas ett omtalat fall i Norge då en penninginstitution i Stavanger år 2004 blev rånad av tolv personer och en polisman blev dödad. Alla tolv gärningsmän hölls ansvariga för polismannens död och fick mycket stränga straff. På den straffprocessuella sidan måste åklagarmyndigheten bli bättre på att precist beskriva den straffbara handlingen, inte minst vid medverkan. Det blir därmed lättare för den misstänkte att förbereda sitt försvar och domarna ges bättre möjlighet att styra rättegången. Vi måste även i större grad ha möjlighet att skydda våra källor och informatörer. Självklart ska alla upplysningar som används vid avgörande av straffrättsliga frågor göras tillgängliga för den misstänkte och hans försvarare. Men upplysningar som brukas för att komma i position för att få tillgång till extraordinära efterforskningsmetoder ska den sedermera tilltalade inte ha möjlighet att ta del av. Det är endast resultatet av de extraordinära efterforskningsmetoderna som han rimligtvis kan ha ett krav på att få ta del av. Dessa är några åtgärder som kan ha stor effekt. Bättre och mer aktiv domarstyrning kan även ge en större grad av effektivitet, men det fordrar ett 359

4 straffprocessuellt rättssystem som inte öppnar upp för någon större grad av oklarhet. Domaren måste veta att överrätterna inte ändrar och upphäver om han gör på ett visst sätt så att man måste börja om på nytt. Vi måste avslutningsvis ta tillvara på de värderingar som vi utvecklat över tid som ger den nödvändiga tilliten. Med några justeringar kan vi bli bättre på att möta den moderna kriminaliteten. Advokat Jussi Sarvikivi, Finland: Angående utvecklingen att brottsligheten gått från att det är saker som tas till att det i stället är rättigheter som tas vill jag anmärka på följande. Domstolarna måste beakta legalitetsprincipen och kan inte döma för något som inte är straffbart enligt lagen. Ett exempel från Finland är ett fall där det var fråga om snatteri på ett s.k. Habbo Hotel. Hovrätten konstaterade att det inte var straffbart att stjäla immateriella rättigheter trots att de hade ett värde på det här hotellet. I det läget är det lagstiftaren som måste agera. I Finland finns bra erfarenheter av att polisen syns mer på Internet. Polisen finns bl.a. på Facebook och det är möjligt att anmäla brott på Internet. Utifrån vad som sagts om den organiserade brottligheten och att denna bör bekämpas genom nätverk kan nämnas att advokater inte har samma nätverk som polis, åklagare och domstol utan endast personliga kontakter. Samarbetet på detta område skulle därför kunna bli bättre. Vid kriminalisering av försök och förberedelse finns en fara att man börjar kriminalisera idéer och tankar. Det handlar om en utveckling av straffrättens allmänna läror och börjar man plocka fram enskilda brott så finns det en risk för att tillämpningen blir oförutsebar. Eftersom det finns så många olika brottstyper finns det en fara med att flytta ansvaret från individuellt ansvar till kollektivt ansvar. Tor-Aksel Buschs exempel med rånet är bra men ett sådant tänkande kan inte tillämpas på alla fall. I Finland och Sverige är skyddandet av informatörer och källor ett hett ämne. Man måste vara restriktiv till hemliga spaningsmetoder. Hela processen måste vara rättvis från början till slut. Byretsdommer Jens Bech Stausbøll, Danmark: Det här handlar i realiteten om att grundläggande intressen måste balanseras. Den traditionella processrätten måste leva upp till de krav som den moderna brottsligheten kräver, vilket den faktiskt redan gör i stor utsträckning. Jag menar att vi vid domstolar måste ha rimliga arbetsvillkor för att säkra att brotten uppklaras och att de skyldiga straffas. I alla tre rättsinstanser i Danmark har man stor förståelse för att polis och åklagare måste ha de nödvändiga ramarna för att kunna utföra sitt arbete. Vi domare ska ta mycket allvarligt på att kontrollera att individens rättigheter inte kränks. Det avgörande för en effektiv domstolskontroll är att den överensstämmer med grundläggande rättigheter och inte minst den Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter. Det är fortsatt avgörande att vi har befolkningens tillit, både från dem vi dömer och från befolkningen generellt. Kriminaliteten i Köpenhamn har blivit grövre och av råare beskaffenhet vilket ställer krav på oss som domare. Som domare upplever man att straffen blivit skärpta. Exempelvis kan nämnas att straffet för att inneha ett skarpladdat vapen på offentlig plats nu är fängelse ett år, till skillnad från tidigare två till tre månader, och för försök till dråp är straffet nu fängelse sex år, vilket ger ett incitament till 360

5 befolkningen att göra allt för att bli fria. Utvecklingen ställer även ett större krav på säkerheten i rättslokalerna eftersom vår säkerhet inte får komma i fara. Auktoritetstron är dalande, vilket inte ska gå ut över oss i domstolarna. Åklagare ska ha goda arbetsvillkor, vilket vi som domare kan medverka till. För att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten, t.ex. människohandel och barnpornografi, krävs inte bara ett samarbete mellan polisen utan även mellan domstolarna. Ett exempel för att undvika onödigt långa processer är den europeiska arresteringsordern. Vad gäller utvidgningen av området för straffbara försök och förberedelsehandlingar samt en utvidgning av det traditionella medverkansbegreppet kan nämnas att vi i Danmark de sista åren har sett en tendens till skärpning av straffen för försök till bl.a. terroristbrott. Rättspraxis i Danmark går i samma riktning som Stavanger-fallet i Norge. Hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, Sverige: Vad gäller nätverksbaserad, organiserad brottslighet som Jan Andersson och Lars Korsell redogjort för är den mest naturliga utvecklingslinjen för straffprocessen inte en mer aktiv domarstyrning utan en mer aktiv styrning från polis, åklagare och försvarare. Jag tror att det är nödvändigt att parterna i större utsträckning än idag disponerar över processen med möjlighet att koncentrera sig på det som är viktigt och att träffa uppgörelser mellan polis, åklagare och försvarare samt med en mer utpräglad relativ åtalsplikt, för att på så sätt komma fram med det som är strategiskt viktigt vad gäller nyckelpersonerna. Stefan Strömberg: När det gäller bekämpning av organiserad brottslighet i USA kan nämnas att de inte hade kommit så långt som de gjort utan att använda sig av möjligheten att komma överens, s.k. plea bargaining, vilket är en infallsvinkel som är väl värd att fundera över. Tor-Aksel Busch: Det är lätt att hålla med Fredrik Wersäll i en ideal värld men vad gör vi om advokaterna inte vill vara med på detta arbetssätt? En av anledningarna till att målen i Norge blivit så väldigt omfattande är att det hörs vittnen som har perifer betydelse och att det ställs frågor som ligger långt utanför saken. Polis och åklagare ska göra sitt arbete bättre, på så sätt att efterforskningen ska styras mot relevanta omständigheter, och lägga upp målen bättre. I Norge har införts en lagändring som medför att det ges % i straffrabatt om man erkänner. Denna lagändring har dock inte fått full effekt och det är inte fråga om plea bargaining. Jussi Sarvikivi: En aspekt på denna fråga är i vilken fas av brottsutredningen eller processen som advokaten kommer in. Normalt får man som advokat stämningsansökan när huvudmannen kommer och då är det för sent att börja tänka på vad som skulle ha gjorts. I Finland har vi problemet att det inte är åklagaren som är förundersökningsledare, vilket leder till att polisen ibland ägnat hundratals timmar på saker som i stället hade kunnat avgöras på ett mycket enkelt sett. Detta har lett till flera massiva rättegångar med flera hundra tilltalade, där kanske 80 stycken av dessa kunnat rensas bort genom någon form av plea bargaining. Advokatförbundet i Finland har ställt sig mycket positivt till en utveckling innebärandes att advokaten kommer in i ett tidigare skede av processen. 361

6 Tf. hovrättspresidenten K-G Ekeberg, Sverige: Både den svenska rättegångsbalken och straffprocessen härstammar från en mycket lantlig miljö. När man lyssnar på beskrivningen av den moderna brottsligheten bör man därför inte inskränka sig till att bara titta på straffprocessen. Straffprocessen bör dock såklart modifieras. Om man ska kunna angripa den nya moderna brottsligheten måste man titta på brotten och brottsbeskrivningarna eftersom de gamla klassiska brottsbeskrivningarna inte längre håller. I andra tider av kris, exempelvis under 30-talet, konstruerade man ett antal subsidiära brott och man kanske inom straffrätten skulle kunna införa inte helt uppsåtliga brott utan i stället olika typer av vållandebrott. Det traditionella medhjälpsbegreppet håller dessutom inte för att man ska kunna komma till fällande domar i de fall då det ska fällas. Man bör således ta ett samlat grepp om straffrätten och processrätten för att komma någon vart. 362

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Sanktionsavgift eller straff

Sanktionsavgift eller straff Sanktionsavgift eller straff Sektionsmöte Referatskrivare: Hovrättsfiskalen Thomas Pettersson Debattledaren, justitieombudsmannen Lars Lindström, Sverige, inledde mötet genom att hälsa deltagarna välkomna

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008 ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5) Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589 RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09 Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian.

I övrigt har Advokatsamfundet ingen erinran mot förslagen i promemorian. R-2007/0976 Stockholm den 26 oktober 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/6240/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 juni 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden

Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid. 24/2012 Betänkanden och utlåtanden 25.4.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Yttrandefrihetsbrott, olaglig förföljelse och brott mot kommunikationsfrid Matti Marttunen, Jussi Matikkala, arbetsgrupp 24/2012

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2015 B 5680-14 KLAGANDE OCH MOTPART (Åklagare) Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm KLAGANDE OCH MOTPART (Tilltalad) JE Ombud

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (5) Datum 2015-02-04 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm OK./. riksåklagaren ang. grovt bedrägeri medelst

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se

brottsutveckling Lärarhandledningen har tagits fram av fil. dr Jan Andersson och fil. dr Sven Granath för Brottsrummet.se En lektion om Lärarhandledning brottsutveckling FRÅGA 1: Vilka är de vanligaste brotten? FRÅGA 2: Vilken bild ger massmedia av de vanligaste brotten? FRÅGA 3: Ökar brottsligheten? FRÅGA 4: Begår unga i

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1)

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) Remissyttrande Sida 1 (7) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Ju2009/834/Å Justitiedepartementet (Ju/Å) 103 33 Stockholm Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom häleri

Överklagande av hovrättsdom häleri ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 1 (9) Byråchefen Stefan Johansson 2006-12-11 Ert ÅM 2006/6228 Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom häleri Klagande:

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

H./. riksåklagaren ang. häktning

H./. riksåklagaren ang. häktning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (7) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-05-27 Ö 2457-09 Rotel 27 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM H./. riksåklagaren ang. häktning Högsta domstolen

Läs mer

Ni lurade Sverige och EU med

Ni lurade Sverige och EU med Öppet brev till Beatrice Ask Ni lurade Sverige och EU med Polisen har i uppdrag att minska brottsligheten och öka tryggheten. Men Sveriges polis har misslyckats med att minska brottsligheten och öka tryggheten,

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto

Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet. Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 29.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av direktivet om it-relaterad brottslighet Arbetsgruppen, ordförande Asko Välimaa, sekreterare Mikko Monto 27/2014

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

ÅKLAGARMYNDIGHETEN REMISSYTTRANDE Sida 1 (14) Utvecklingscentrum Umeå Datum

ÅKLAGARMYNDIGHETEN REMISSYTTRANDE Sida 1 (14) Utvecklingscentrum Umeå Datum ÅKLAGARMYNDIGHETEN REMISSYTTRANDE Sida 1 (14) Överåklagaren Peter Hertting Er beteckning Ju 2005/4823/Å Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande över delbetänkande av Beredningen

Läs mer

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier i Sverige 2014 Försäkringsbedrägerier drabbar ärliga försäkringstagare Försäkringar spelar en viktig roll i samhället men försäkringslösningar fungerar inte om de missbrukas. Varje

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

HUR SKA DE SKYDDA DIG?

HUR SKA DE SKYDDA DIG? HUR SKA DE SKYDDA DIG? Sammanställning om de största partiernas tankar om brott och straff Förord Jag har verkligen funderat på vad som är allra viktigast för MIG inför valet 2014. Efter att ha övervägt

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren

PRIORITERADE PREJUDIKATFRÅGOR. Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Prioriterade prejudikatfrågor 2015 Produktion: Åklagarmyndigheten, februari 2015 Foto: Thomas Carlgren 2 Prioriterade prejudikatfrågor Riksåklagarens uppgift som åklagare

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM)

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-10-27 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Dnr 478-09 Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) Inledning Hovrätten noterar inledningsvis

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014

Kortanalys 5/2015 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999 2014 Kortanalys 5/215 Utvecklingen av sluten ungdomsvård 214 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Begränsningar... 6 Utvecklingen av sluten ungdomsvård... 7 Antalet domar

Läs mer

Privata aktörers ansvar

Privata aktörers ansvar Privata aktörers ansvar Sektionsmöte Referatskrivare: Hovrättsfiskalen Thomas Pettersson Debattledaren, statsadvokaten Lise-Lotte Nilas, Danmark, hälsade deltagarna välkomna och ställde inledningsvis frågan

Läs mer

Utsatt för brott. andra upplagan. Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk

Utsatt för brott. andra upplagan. Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk Utsatt för brott andra upplagan Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk Utsatt för brott? (andra upplagan) är tänkt att på ett lättförståeligt sätt ge en sammanfattad bild av den straffrättsliga processen

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14 KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO Ombud: Advokat PES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häktning

Läs mer

Åklagare ett yrke för dig?

Åklagare ett yrke för dig? Åklagare ett yrke för dig? ÅKLAGARVÄSENDET I FRONTLINJEN Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes

Läs mer

Detta är två fallstudier om straff och straffmätning. Lektionen är främst avsedd för högstadiet och gymnasiet.

Detta är två fallstudier om straff och straffmätning. Lektionen är främst avsedd för högstadiet och gymnasiet. En lektion om straff Lärarhandledning FALLSTUDIE 1: Att hjälpa en kompis Nora polisanmäler sin före detta pojkvän för misshandel. Hennes kompis Mia bekräftar att Nora blivit misshandlad. Men i själva verket

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 mars 2015 Ö 260-13 KLAGANDE KÅR Ombud: Advokat LG MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättegångskostnader ÖVERKLAGAT

Läs mer

MÄNNISKOHANDEL FÖR SEXUELLA ÄNDAMÅL

MÄNNISKOHANDEL FÖR SEXUELLA ÄNDAMÅL MÄNNISKOHANDEL FÖR SEXUELLA ÄNDAMÅL EN PROBLEMATISK LAGSTIFTNING? CORNELIA EK ANDREA EKERMANN Examensarbete i kriminologi 165-180hp Kriminologiprogrammet, maj 2013 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! Sverige har blivit bättre men vi är inte klara. Valet 2014 handlar om hur jobben ska bli fler. Nu är det ett år kvar till valet. Nya Moderaterna har tillsammans med

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS R-2008/0035 Stockholm den 13 mars 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9590/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Lagring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 juni 2012 B 990-11 KLAGANDE SL Ombud och offentlig försvarare: Advokat LS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Barnpornografibrott

Läs mer

Sammanfattning av PM 56

Sammanfattning av PM 56 PM 56 a 2010-12-01 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Martin Brinnen, utredningssekreterare martin.brinnen@justice.ministry.se 08-405 90 09 Sammanfattning av PM 56 1. Om promemorian och det fortsatta

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 oktober 2013 Ö 3474-13 KLAGANDE 1. Företagsbilar i Stockholm Aktiebolag, 556473-7178 Box 19530 104 32 Stockholm 2. JP SAKEN Avvisande

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har samband med

Läs mer

Rättspolitiskt handlingsprogram. Antaget av riksmötet 2014 i Uppsala

Rättspolitiskt handlingsprogram. Antaget av riksmötet 2014 i Uppsala Rättspolitiskt handlingsprogram Antaget av riksmötet 2014 i Uppsala Innehåll Inledning 3 Brottsförebyggande 4 Brottsbekämpning 5 Straff 7 Rättssäkerhet och stöd till brottsoffer 9 Kriminalvården 10 Alkohol,

Läs mer

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Övervakningsmekanism Vad är konventionens syften? Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, som trädde i kraft den 1 februari 2008,

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Samhällskunskap Civics

Samhällskunskap Civics 1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov A1 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 februari 2013 Ö 5674-12 Framställning om utlämning till Schweiz av MC Offentlig försvarare: Advokat SF YTTRANDE Det föreligger hinder

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Du garanteras följande rättigheter enligt brittisk och walesisk lag och i enlighet med EUdirektivet 2012/13/EU

Läs mer

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING

JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING JU TITIA EN SERIE OM DE VANLIGASTE UNGDOMSBROTTEN LÄRARHANDLEDNING OM PROGRAMSERIEN Vad är våldtäkt och vad händer när ord står mot ord? Hur allvarligt är det att trakassera någon på internet? Hur påverkas

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m.

Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (6) Byråchefen My Hedström 2013-03-06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom våldtäkt m.m. Klagande Riksåklagaren Box

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer