KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13"

Transkript

1 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och fotometriska storheter." (bifogad med tentamen) Miniräknare Observera: Skriv namn på ALLA papper som lämnas in. Skriv bara på en sida av papperet. (Tentorna kommer att scannas) Skriv ALDRIG mer än EN lösning per papper. Rita gärna figurer som förklarar vad införda beteckningar står för. OBS! Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar! Talen är inte ordnade i svårighetsgrad. Det kan hända att data ges som du inte behöver använda för problemets lösande. Du får alltså välja ut de data du behöver. (Välkommen till livet som ingenjör!)

2 Uppgift 1 2 a) Ibland vill man ha stort skärpedjup så att föremål både i förgrunden och bakgrunden avbildas skarpa, medan man i andra fall vill ha litet skärpedjup så att bara vissa delar av motivet (t.ex. ett ansikte) syns tydligt. Vill man ha stor eller liten bländaröppning för att få stort skärpedjup? Vad innebär detta för bländartalet, ska det vara högt eller lågt för att få stort skärpedjup? b) Genom att öka ISO-talet på kameran kan man fotografera i svagare ljus utan att få underexponering. Det låter trevligt, men finns det någon nackdel med att använda högt ISOtal, och i så fall vad? c) Antag att du vill fotografera av ett plant föremål, t.ex. en ritning, med en kamera på stativ (ingen risk för skakningsoskärpa). Du kan då välja en stor mängd kombinationer av exponeringstid och bländartal som alla ger en korrekt exponerad bild. Föremålets planhet gör att det räcker med minimalt skärpedjup (och kamerans autofokus är tillförlitlig). Hur ska du tänka när du väljer en kombination av bländartal och exponeringstid för att få en bild med så god detaljskärpa som möjligt? d) Du har tagit några bilder inomhus och använt vitbalansinställningen glödlampa (3200 K) på kameran. Ljuskällan var en 60 W glödlampa i taket. När du tittar på bilderna så ser du att vita ytor har en lite gulaktig färgton. Hur ska du ställa om kameran för att få en bättre vitbalans? Kameran har, förutom glödlampssymbol, en symbol för sol och en för molnigt utomhusfoto. Dessutom kan man ställa in Kelvintalet mellan 2000 och Uppgift 2 Du planerar att åka på en fotosafari till Afrika, och behöver därför skaffa en ny kamera. I vissa fall kan man inte komma närmare än ca. 200 meter från djuren, och då behövs ett skapligt teleobjektiv. I andra fall vill man ha en bild som visar en hel hjord med djur plus lite omgivning, och då behövs ett vidvinkelobjektiv. För att slippa släpa på en mängd olika objektiv tänker du satsa på en kamera med ett stort zoomomfång, och det finns numera ett flertal kameramodeller som har ungefär följande data: Sensor: 6.17 x 4.55 mm, 18 megapixlar. Brännviddsomfång: mm, ljusstyrka (den lägre siffran gäller vid kortaste brännvidd, den högre siffran vid längsta brännvidd) Du skulle vilja att kameran klarar av att på 200 meters avstånd dels ta en bild som visar ett 200 meter brett område av savannen, dels en bild som på 200 meters avstånd gör att ett enskilt lejon (längd ca. 3.5 meter) fyller ut bildformatet väl (dvs det ska täcka större delen av bildbredden). Klarar en kamera med ovanstående prestanda av dessa önskemål?

3 Uppgift 3 3 Kameran som du funderar på att köpa i uppgift 2 kan ju fotografera med väldigt kraftig tele-effekt, alltså lång brännvidd. Ett problem med långa brännvidder är att man lätt får skakningsoskärpa i bilderna. Frågan är om kameran kan hållas på fri hand även vid längsta brännvidden (du vill inte släpa på ett stativ). Du vet sedan tidigare att med en kamera som har den aktuella sensorstorleken så klarar man nätt och jämnt av fotografering på fri hand med en exponeringstid av 1/100 s vid brännvidden 20 mm. Du vet också att vid längre brännvidder måste man använda kortare tid en fördubbling av brännvidden gör att man måste halvera tiden. Du har läst i en fototidning att en lämplig kamerainställning vid savann-fotografering vid ISO-tal 100 är s och bländartal, 8. Kommer du med kameran i uppgift 2 att klara av att fotografera med längsta brännvidden på fri hand med ISO-tal 100 utan att få märkbar skakningsoskärpa? Om ej, hur högt skulle du behöva ställa in ISO-talet? (Du vill helst inte gå över 400 för då börjar bruset märkas i bilderna). Kamerans ljuskänslighet beror linjärt på ISO-talet. Uppgift 4 Du har en nördig gammal släkting som plockat ner sin barndoms gamla modelljärnväg (i skala 1:87) från vinden. Nu vill han att du ska hjälpa honom att ta en bild av ett ånglok. När man betraktar bilden ska det se ut på samma sätt perspektivistiskt, som om man stod på 20 meters avstånd från ett riktigt ånglok. Kameran som du får låna av släktingen har ett makro-objektiv (klarar närbildsfoto) med brännvidden 50 mm, och sensorstorleken 24 mm x 36 mm. a) Räkna först ut hur långt bort från modell-loket som kameralinsen ska vara vid fotograferingen. (3p) b) Släktingen vill att betraktningsavståndet till den färdiga slutbilden (bläckstrålepapper) ska vara 25 cm när man upplever perspektivet som riktigt. I vilken storlek ska bilden skrivas ut? (7p) Uppgift 5 En gatlykta sitter på en höjd av ca. 6 meter över marken. Lampan som används har ett ljusflöde av 6700 lumen, och ljuset sprids ut under en total vinkel av ca. 60 grader. Uppskatta hur hög belysningen är rakt under lampan, och räkna ut hur många procent av fullt dagsljus (ca lux) detta utgör. 60

4 Uppgift 6 4 Du vill ta några bilder av ett hus som är omgivet av ett staket med nedanstående utseende. 5 cm 5 cm De vitmålade staketspjälorna syns med mycket god kontrast mot den mörkare bakgrunden. Du står på ett avstånd av ca. 300 meter från staketet. Kameran du använder har ett brännviddsomfång av mm. Kamerans totala MTF (optik och sensor) ser vid längsta och kortaste brännvidden ut enligt nedanstående kurvor. MTF 14 mm 55 mm Ortsfrekvens i kamerans sensorplan (mm -1 ) Kommer man att kunna se staketspjälorna i bilder tagna med kortaste respektive längsta brännvidd? (Antag att pixelleringen är så tät att den inte kommer att vara störande i bilderna.)

5 Uppgift 7 5 En svartvit (dvs utan färgfiltermosaik) CCD-kamera är monterad på ett mikroskop, så att den befinner sig i mikroskopobjektivets bildplan. Sensorn har storleken 15.5 mm x 15.5 mm och har 9.8 megapixlar. Mikroskopobjektivet som används är märkt 10/0.30, där första siffran anger förstoringen (dvs avbildningsskalan) och den andra siffran är N.A. (numeriska aperturen), vilket är att mått på ljusstyrkan (inte samma ljusstyrka som på vanliga fotografiska objektiv). Mikroskopobjektiv är ofta nästan diffraktionsbegränsade, dvs kan förväntas ha en MTF enligt nedanstående kurva (våglängden kan sättas till 550 nm). MTF Normerad ortsfrekvens i preparatet. 1 svarar mot.. a) Hur höga ortsfrekvenser kan förekomma i objektivets bildplan där sensorn är belägen? (3p) b) Finns det risk att man får moiré-effekter (aliasing) i bilderna, och i så fall kan dom bli kraftiga (kontrastrika) eller bara synas svagt? (7p) Uppgift 8 En kväll när grannen är på bio så tar du hand om hennes 2 månader gamla hundvalp. Efter en stund upptäcker du att hunden har stoppat ner nosen i en öppnad burk apelsinmarmelad som du glömt framme på bordet. Därefter springer hunden iväg och torkar den marmeladkladdiga nosen mot ett viktigt svartvitt dokument som ligger framme på ett annat bord. Jämmer och elände, det blev en kraftigt gul fläck. Och du som inte har någon kopia på dokumentet. Då kommer du på idén att fotografera av dokumentet på ett sådant sätt att fläcken syns så lite som möjligt. Du har en svartvit digitalkamera hemma (dvs utan RGB-filter på pixlarna) samt filter i färgerna gult, magenta och cyan (YMC) som du kan hålla framför kameralinsen vid fotograferingen (du kan kombinera flera filter i en sandwich om du vill). Berätta hur du gör för att ta en bild så att fläcken syns så lite som möjligt. Belysningen som används vid fotograferingen är vit till färgen. Svaret måste motiveras ordentligt!

6 6 Marmelad! Lycka till! Kjell Carlsson

7 7 Formelblad: Radiometriska och fotometriska storheter Begreppet rymdvinkel Sfärisk yta Godtyckligt föremål som svävar i rymden (t.ex. en potatis) R Randstrålar från föremålet skär igenom sfäriska ytan, varvid en area A (streckade ytan) avgränsas på sfärens yta. P Den rymdvinkel,, under vilken vi från punkten P ser föremålet definieras genom formeln A. Största möjliga rymdvinkel är 4. Enhet: steradian (sr). 2 R Utstrålning: Radiometri Radians, R 2 d P dad cos W m sr 2. För svartkroppsstrålare är R T, där T = temperaturen i Kelvin. Instrålning: Irradians, dp I da W 2 m Forts. på nästa sida!

8 8 Fotometri Handlar om hur starkt ögat uppfattar strålningen (t.ex. så uppfattar vi synligt ljus, men inte ultraviolett, röntgen och infrarött). Därför omvandlas strålningseffekten med hjälp av ögats spektrala känslighetskurva. Istället för strålningseffekt, får vi då en storhet som kallas ljusflöde,, och som har sorten lumen (förkortas lm). Utstrålning: Luminans, L 2 d dad cos lm m sr 2. För en svartkroppsstrålare beror L bara på temperaturen. För en perfekt matt reflekterande yta beror L på reflektionsförmågan och hur kraftigt den belyses. Instrålning: Belysning, d E da lm 2 m lux

9 9 Lösningar till fototal för tentamen i kurs SK1140, (Observera att lösningarna och resonemangen inte alltid behöver vara som de nedanstående. Vissa tal kan gå ut på att göra intelligenta gissningar och slutledningar. Alla lösningar som uppfyller dessa krav belönas med hög poäng. Jag har ibland också lagt till lite extra kommentarer som inte behövs för full poäng på tentalösningarna.) Uppgift 1. a) För att få stort skärpedjup ska man använda en liten bländaröppning, vilket medför höga bländartal. (Se komp. kap. 5 och 11). b) Ökat ISO-tal innebär att man ökar på förstärkningen efter sensorn. En svag sensorsignal blir då så stark att den ger bra nivåer i pixlarna. Men bruset kommer också att förstärkas, vilket medför en grynighet i bilderna. c) Vi vill att objektivet ska ge den bästa möjliga skärpan i bilderna. Skärpan påverkas av avbildningsfel (som minskar med ökande bländartal) och diffraktion (som ökar med ökande bländartal). Bästa skärpa hos objektivet brukar uppnås vid ett medelhögt bländartal, så att man får en balans mellan avbildningsfel och diffraktion (se t.ex. Fig i kompendiet). Optimum är olika för olika objektiv, men kan typiskt ligga runt bländartal d) Om bilderna blir gulaktiga i färgtonen så har vitbalansen ställts för högt (ljuset är alltså rödaktigare än vad kameran förväntar sig). Vi bör alltså gå ner under 3200 K. Symbolerna för utomhusfoto skulle ge en ändring åt fel håll (utomhusljus har en högre färgtemperatur än 3200 K). Så det är lämpligt att ställa in ett Kelvintal lägre än 3200, och sedan får man prova sig fram till vad som passar bäst (en glödlampa ligger troligen runt 2800 K). Uppgift 2. Låt oss först undersöka om vidvinkelläget avbildar tillräckligt stort område av savannen. Med 4.0 mm brännvidd har vi situationen nedan. Ur likformiga trianglar i figuren får vi m. Detta täcks in av halva detektorbredden (3.085 mm). Hela detektorbredden täcker då in lite drygt 300 meter. Inga problem alltså. x mm 200 m 4.0 mm

10 10 Motsvarande figur med längsta brännvidden (220 mm) ger meter. Hela detektorbredden täcker då in 5.6 meter på 200 meters avstånd. Lejonet täcker alltså , alltså drygt 60% av bildbredden. Kameran uppfyller alltså kraven även i teleläget. Slutsatsen blir att kameran uppfyller våra krav. Uppgift 3. Brännvidd gånger maximal exponeringstid är konstant. Längsta brännvidden (220 mm) är 11 gånger längre än 20 mm. Alltså får då exponeringstiden vara max. sekund. Med F = 8, och ISO-tal 100, skulle detta ge en exponering som bara är 0.36 av korrekt exponering. Vi behöver alltså öka på exponeringen med en faktor Genom att. minska bländartalet till 5.6 (vilket är minimum) kan vi vinna en faktor 2, men det fattas fortfarande lite grann (en faktor ca. 1.4). Vi måste alltså öka på ISO-talet en aning över 100, men vi kommer ändå att ligga klart under det maximalt tillåtna (400). Uppgift 4. a) Korrekt perspektiv går ut på att man vid betraktandet av bilden ser motivets alla delar under samma synvinklar som om man stod på fotograferingsplatsen och tittade på motivet direkt. Istället för att fotografera originalloket, så fotograferar vi istället en modell som är så stor. Fotograferingsavståndet ska därför vara meter. Då kommer kameran att se samma sak som om man fotograferade originalet på 20 meters avstånd. b) När vi tittar på slutbilden så vill vi se motivets alla delar under samma synvinklar som om vårt öga befann sig på kamerans plats när bilden togs. b Sensor b Bild i skala 1:1

11 11 Som framgår av figuren så är detta uppfyllt för ett betraktningsavstånd av b (bildavståndet) om slutbilden är i skala 1:1. Om slutbilden är M gånger större än sensorn, så ska betraktningsavståndet, s, vara Med den givna brännvidden (50 mm) och ett motivavstånd som enligt a-uppgiften ska vara 230 mm, så får vi med linsformeln att b = 63.9 mm. Med ett betraktningsavstånd s = 250 mm så får vi att 3.9, vilket medför att bläckstrålebildens bredd ska. vara mm (och höjden 94 mm). Dvs ett vanligt 10 x 15 cm papper funkar ganska bra. Uppgift 5. Ljusflödet,, sprids ut över en area, vilket ger en belysning (vi antar att flödet fördelar sig ganska jämnt över arean). Radien r kan vi beräkna ur tan m. Ur uttrycken ovan får vi då att 180 lux, 0.2% av dagsljus- vilket är ungefär belysningen.. h = 6.0 m 60 r Uppgift 6. Staketets periodlängd (vit bräda plus svart mellanrum) är 0.10 m. Vi får en avbildningsskala av (a >> f). För längsta brännvidden ger det , vilket ger en periodlängd i bilden av , vilket innebär en ortsfrekvens av m -1 = 55 mm -1. Eftersom avbildningsskalan beror linjärt på brännvidden så kommer 14 mm brännvidd att ge en ortsfrekvens av mm-1. Tittar vi på MTF-kurvorna så ser vi att för 55 mm brännvidd, och frekvensen 55 mm -1, så har vi ett MTF-värde av ca Detta är en relativt god kontrast, så man bör helt klart kunna se staketet. För 14 mm brännvidd, och frekvensen 214 mm -1, så har vi ett MTF-värde av noll, vilket innebär att staketet inte syns alls. (MTF går ner till noll vid ca. 180 mm -1 ).

12 Uppgift a) m -1 är den högsta ortsfrekvens i preparatplanet som objektivet kan avbilda. Eftersom förstoringen är 10 gånger, så kommer bilden att vara 10 gånger större än preparatet. Därmed blir tätheten av ett linjemönster 10 gånger lägre i bilden, vilket innebär att den högsta ortsfrekvensen som kan finnas med i bilden är m -1 = 109 mm -1. b) Sensorn är kvadratisk, så antalet pixlar längs en sida är Detta ger samplingfrekvensen 202. mm-1. Enligt samplingkriteriet så klarar man av att korrekt sampla en frekvens som är hälften så hög, dvs. 101 mm -1. Detta är 0.93 gånger så högt som objektivets gränsfrekvens som beräknades i a-uppgiften. Så, i princip, kan moiré-effekter uppstå. Men man kan se ur figuren att vid 93% av gränsfrekvensen så är MTF-värdet nere på en mycket låg nivå (under 5%), vilket innebär att kontrasten i moiré-mönstren kommer att bli väldigt låg och knappast störande. Uppgift 8. Eftersom marmeladfläcken är gul, så ska vi använda ett gult filter framför kameraobjektivet. Detta kan inses på följande sätt: Den svarta texten på dokumentet reflekterar mycket lite ljus, så den påverkas knappast av ett filter. Den blir svart hursomhelst. Den vita pappersbakgrunden reflekterar rött (R), grönt (G) och blått (B) ljus. Med vit ljuskälla blir det hög intensitet i alla 3 våglängdsbanden. Marmeladfläcken kommer att reflektera G och R, men absorberar B. Cirka en tredjedel av spektrum faller bort, och den kommer därför att se mörkare ut i bilden. Med ett gulfilter framför objektivet kommer B-komponenten att filtreras bort i hela bilden. Det spelar då ingen roll om dokumentet reflekterar B eller inte, det enda som registreras är G och R. Detta gör att marmeladfläcken och det vita papperet kommer att se lika ljusa ut i bilden. Fläcken har försvunnit.

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2014-01-10, 8-13, FB54

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2014-01-10, 8-13, FB54 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2014-01-10, 8-13, FB54 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-06-04, 9-13, FB53

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-06-04, 9-13, FB53 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 014-06-04, 9-13, FB53 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 014-10-8, 8-13 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-08-19, 9-13, FB51

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-08-19, 9-13, FB51 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 014-08-19, 9-13, FB51 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

Photometry is so confusing!!!

Photometry is so confusing!!! Photometry is so confusing!!! footlambert cd lux lumen stilb phot footcandle nit apostilb Don t Panic! There is The Hitchhiker s Guide to Radiometry & Photometry Finns på kurswebben. Utdelas på tentamen.

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2013-05-22, 9-13, FB52

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2013-05-22, 9-13, FB52 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2013-05-22, 9-13, FB52 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB52

Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB52 Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 010-05-5, 9-13, FB5 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och fotometriska

Läs mer

Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 14-18, FB51

Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 14-18, FB51 Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 010-08-19, 14-18, FB51 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och fotometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 9-13, FB52-54

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 9-13, FB52-54 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2013-10-30, 9-13, FB52-54 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2012-05-29, 9-13, FB52

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2012-05-29, 9-13, FB52 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 01-05-9, 9-13, FB5 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild. OBS! Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar!

Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild. OBS! Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar! Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild Uppgifterna kan ge max 10p vardera. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och fotometriska storheter." (bifogad med tentamen) Räknedosa Observera:

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2016-03-24, 8-13 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 14-18, FB51

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 14-18, FB51 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2011-08-18, 14-18, FB51 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2012-08-14, 9-13, FB51

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2012-08-14, 9-13, FB51 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 01-08-14, 9-13, FB1 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 0 % av. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och

Läs mer

Introduktion till begreppet ortsfrekvens

Introduktion till begreppet ortsfrekvens Introduktion till begreppet ortsfrekvens Denna lilla skrift har tillkommit för att förklara begreppet ortsfrekvens, samt ge några exempel på beräkningar och omvandlingar som man kan behöva göra när man

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 14-19, FB53

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 14-19, FB53 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 016-05-31, 14-19, FB53 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2015-06-03, 9-13, FB53

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2015-06-03, 9-13, FB53 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2015-06-03, 9-13, FB53 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB52

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB52 KT Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 0-05-4, 9-3, FB5 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. jälpmedel: Formelblad "Radiometriska och

Läs mer

Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar, gärna genom att rita figurer!

Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar, gärna genom att rita figurer! KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK380, Teknisk fotografi 017-08-15, 8-13, FB5 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt och är inte ordnade i svårighetsgrad. För godkänt

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi , 8-13, FB52

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi , 8-13, FB52 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK380, Teknisk fotografi 016-08-16, 8-13, FB5 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.

Läs mer

Photometry is so confusing!!!

Photometry is so confusing!!! Photometry is so confusing!!! footlambert cd lux lumen stilb phot footcandle nit apostilb Don t Panic! There is The Hitchhiker s Guide to Radiometry & Photometry Finns på kurshemsidan. Utdelas på tentamen

Läs mer

Tentamen i kurs DM1574, Medieteknik, gk, 2007-10-26, kl. 8-13, sal E33-36. Uppgifter i kursdelen Fotografi och bild.

Tentamen i kurs DM1574, Medieteknik, gk, 2007-10-26, kl. 8-13, sal E33-36. Uppgifter i kursdelen Fotografi och bild. Tentamen i kurs DM1574, Medieteknik, gk, 2007-10-26, kl. 8-13, sal E33-36. Uppgifter i kursdelen Fotografi och bild. Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB51

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB51 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 013-08-0, 9-13, FB51 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "adiometriska

Läs mer

Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar, gärna genom att rita figurer!

Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar, gärna genom att rita figurer! KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK380, Teknisk fotografi 017-05-31, 8-13, FB5-54 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt och är inte ordnade i svårighetsgrad. För

Läs mer

Kursdelen Fotografi. Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 6:e upplagan, ca. 150:-

Kursdelen Fotografi. Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 6:e upplagan, ca. 150:- Kursdelen Fotografi Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 6:e upplagan, 2008. ca. 150:- Laborationsanvisningar: Finns tillgängliga som pdf-filer på kurswebben. Var går

Läs mer

Kvalitetsmått: Skärpa

Kvalitetsmått: Skärpa Kvalitetsmått: Skärpa Metoder att mäta skärpa: Upplösningstest: Hur täta streckmönster syns i bilden? Subjektivt, begränsad information (Lab. 2) MTF: Fullständig information (Lab. 2) Upplösningstest med

Läs mer

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden

Läs mer

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk

Läs mer

Fotografering med digital systemkamera

Fotografering med digital systemkamera Fotografering med digital systemkamera Vad är en systemkamera? Som namnet antyder är det en kamera som ingår i ett system med t.ex. objektiv, filter, blixtar och mellanringar. Till skillnad från kompaktkameror,

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Räkneövning i fotografi

Räkneövning i fotografi SK380\Räkneövning.doc Räkneövning i fotografi Uppgift 1. Beskriv det matematiska sambandet (ex.vis proportionellt eller omvänt proportionellt) mellan belysningen i kamerans sensorplan och a) Bländartalet

Läs mer

Övning 9 Tenta

Övning 9 Tenta Övning 9 Tenta 014-11-8 1. När ljus faller in från luft mot ett genomskinligt material, med olika infallsvinkel, blir reflektansen den som visas i grafen nedan. Ungefär vilket brytningsindex har materialet?

Läs mer

Lär känna din kamera. Karl Mikaelsson Oscar Carlsson October 27, 2012

Lär känna din kamera. Karl Mikaelsson Oscar Carlsson October 27, 2012 Lär känna din kamera Karl Mikaelsson derfian@hamsterkollektivet.se Oscar Carlsson oscar.carlsson@gmail.com October 27, 2012 Vad är en exponering? Slutartid + Bländartal + ISO Slutartid 1 500s = 0.002s,

Läs mer

SK1140, Fotografi för medieteknik, HT14

SK1140, Fotografi för medieteknik, HT14 SK1140, Fotografi för medieteknik, HT14 9 föreläsn. & 3 labbar Kjell Carlsson, föreläsn./kursansvarig kjellc@kth.se Anders Liljeborg, labhandledn. Simon Winter, labhandledn. Vi kommer från Tillämpad fysik,

Läs mer

Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)

Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild) Håll kameran rätt! För att minimera risken för skakningsoskärpa bör man alltid hålla kameran så stadigt som möjligt. Oftast håller man kameran som i mitten och till höger, med höger hand i kamerans grepp

Läs mer

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder Digital fotografering Kamerateknik Inställningar Digitalkamera Samma optik som en analog kamera Byt ut filmen mot en sensor, CCD Bästa digitala sensorn ca 150 Mpixel Vanliga systemkameror mellan 8-12 Mpixel

Läs mer

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper. Övning 3 Fotometri Rymdvinkel: Ω [sr] Ω = π(1 cos(u)) πu Ω = r Ljusflöde: [lm] Ljusstyrka: I v = Ω [cd=lm/sr] u r Belysning: E v = A belyst [lx=lm/m ] Ljusemissionsförmåga: M v = A källa [lm/m ] Luminans:

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling

Läs mer

3 m 80 % av bildhöjden. 4 m 80 % av bildbredden

3 m 80 % av bildhöjden. 4 m 80 % av bildbredden Exempelsamling, SK1140, fotografi för medieteknik. (= typiska tentatal) Optisk avbildning, kap. 5 i kompendiet Uppgift 1. En digitalkamera har ett zoomobjektiv med brännviddsomfånget 8-24 mm. CCD-sensorn

Läs mer

3 m 80 % av bildhöjden. 4 m 80 % av bildbredden

3 m 80 % av bildhöjden. 4 m 80 % av bildbredden Exempelsamling i Bild & Videoteknik I (DM1576): Fotodelen. Uppgift 1. En digitalkamera har ett zoomobjektiv med brännviddsomfånget 8-4 mm. CCD-sensorn har en storlek av 7.5 mm x mm. Med denna kamera vill

Läs mer

Foto och Bild - Lab B

Foto och Bild - Lab B Biomedicinsk fysik & röntgenfysik Kjell Carlsson Foto och Bild - Lab B Svartvitt kopieringsarbete, tonreproduktion Kurs: 2D1574, Medieteknik grundkurs, moment: Foto och bild Kjell Carlsson & Hans Järling

Läs mer

Sensorer i digitalkameror

Sensorer i digitalkameror Sensorer i digitalkameror Kretskort Minneskort Sensor Detektorelement (pixel). Typisk storlek: 2-5 m Typiskt antal: 5-20M Sensortyper i digitalkameror CCD (Charge Coupled Device) CMOS (Complementary Metal

Läs mer

Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson

Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Bländare = Skärpedjup Slutartid = Öppettid ISO = Förstärkning Hur jag tänker innan jag trycker

Läs mer

Bild & Videoteknik DM1576

Bild & Videoteknik DM1576 TENTAMEN Kurs: Kursnummer: Moment: Program: Åk: Examinator: Rättande lärare: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omfattning och betygsgränser: Övrig information: Bild & Videoteknik DM1576 Tentamen Medieteknik 2 Nils

Läs mer

Rätt exponering. Välkommen till kompromissernas värld. Mätmetoder

Rätt exponering. Välkommen till kompromissernas värld. Mätmetoder 1 Rätt exponering Välkommen till kompromissernas värld Vad är rätt exponering? En korrekt exponering kan i allmänhet ses på histogrammet på displayen baktill på kameran. Om histogrammet symmetriskt täcker

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Grundläggande om kameran

Grundläggande om kameran Gatufotogruppen Sida 1 (6) Grundläggande om kameran De mest grundläggande principerna. Vilka typer av hänsyn som just gatufotografi kräver map kamerainställningar Christer Strömholm: Ögonblick kommer som

Läs mer

Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9.

Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. Av Gabriel Remäng Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. ISO & Vitbalans - 10. Att måla med ljus Ordet fotografi

Läs mer

Välkomna till. Westerqwarn. den 17 augusti 2018

Välkomna till. Westerqwarn. den 17 augusti 2018 Välkomna till Westerqwarn den 17 augusti 2018 Kameror De vanligaste kamerorna i dag Mobil, 1 objektiv Kompaktkamera, 1 objektiv Systemkamera många olika objektiv Polaroidkamera, 1 objektiv Ett av världens

Läs mer

En samling exempelfoton SB-900

En samling exempelfoton SB-900 En samling exempelfoton SB-900 Det här häftet ger en översikt över olika funktioner för blixtfotografering som finns tillgängliga vid användning av SB-900, samt beskriver med hjälp av exempelfoton olika

Läs mer

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare. Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0

Läs mer

KTH Teknikvetenskap. Foto-lab 1. Fotografering med ateljékamera. Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi

KTH Teknikvetenskap. Foto-lab 1. Fotografering med ateljékamera. Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi KTH Teknikvetenskap Foto-lab 1 Fotografering med ateljékamera Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi Kjell Carlsson Tillämpad Fysik, KTH, 2010 2 För att uppnå en god förståelse och inlärning under laborationens

Läs mer

KAMERANS TEKNISKA DETALJER

KAMERANS TEKNISKA DETALJER KAMERANS TEKNISKA DETALJER Ljus & exponering Blinkningen Reglerar tiden slutaren är öppen. Styrs av ljustillgången & kontrolleras med hjälp av ljusmätaren. Pupillen Slutartid Bländare Reglerar mängden

Läs mer

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF) 1 Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF) Att mäta bildkvalitet Bildkvaliteten påverkas av både aberrationer och diffraktion, men hur ska vi mäta den? Enklast är att avbilda ett objekt beskriva hur

Läs mer

Tillämpad fysik Kjell Carlsson Foto-Lab 4

Tillämpad fysik Kjell Carlsson Foto-Lab 4 Tillämpad fysik Kjell Carlsson Foto-Lab 4 Färgfotografering med digitalkamera Kurs: SK2380, Teknisk fotografi Kjell Carlsson Tillämpad Fysik, KTH, 2015 1 För att uppnå en god förståelse och inlärning under

Läs mer

Grundläggande om kameran

Grundläggande om kameran Gatufotogruppen Sida 1 (5) Grundläggande om kameran De mest grundläggande principerna. Vilka typer av hänsyn som just gatufotografi kräver map kamerainställningar Christer Strömholm: Ögonblick kommer som

Läs mer

Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics

Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics 1 Föreläsning 12 Kameran Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics Kameran är ett instrument som till vissa delar fungerar mycket likt ett öga. Kamerans optik, det så kallade kameraobjektivet, motsvarar ögats

Läs mer

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring

Läs mer

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration

Geometrisk optik. Laboration ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 13 APRIL 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Arbetsplatsoptometri för optiker

Arbetsplatsoptometri för optiker Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Kursdelen Fotografi. Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 6:e upplagan, ca. 150:-

Kursdelen Fotografi. Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 6:e upplagan, ca. 150:- Kursdelen Fotografi Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 6:e upplagan, 2008. ca. 150:- Laborationsanvisningar: Finns tillgängliga som pdf-filer på kurswebben. Var går

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Modellfoto utanför studion

Modellfoto utanför studion Modellfoto utanför studion Tre grunder för rätt exponering I det här dokumentet går jag igenom de tre byggstenarna för rätt exponering - bländare, slutartid och ISO. Glöm inte att prova med din kamera

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 19 DECEMBER 2003 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Laboration 4, TNGD10 Rörliga medier

Laboration 4, TNGD10 Rörliga medier Laboration 4, TNGD10 Rörliga medier Praktisk övning/workshop 1 laboration á 2h, grupper om 4-8 studenter Idéen med denna laboration/workshop är att ni ska få testa teorin från föreläsningarna, jobba praktiskt

Läs mer

för M Skrivtid re (2,0 p) används för (2p) (3,0 p) vattenbad?

för M Skrivtid re (2,0 p) används för (2p) (3,0 p) vattenbad? Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2014 05 30 för M Skrivtid 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknar re Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad

Läs mer

Ljus och färg - Lite teori

Ljus och färg - Lite teori Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta

Läs mer

Fotografera mera! Carita Holmberg

Fotografera mera! Carita Holmberg Fotografera mera! Carita Holmberg Gyllene snittet - harmoni Gyllene snittet är ett sätt att dela in en sträcka eller en yta i harmoniska proportioner. Gyllene snittet: fi= φ = a/b = 1,618... En sträcka

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2012-08-27 Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Först: Digitalfoto Fackuttryck. Programvredet. Vad betyder allt på programvredet? Kameran (forts).

Först: Digitalfoto Fackuttryck. Programvredet. Vad betyder allt på programvredet? Kameran (forts). Digital Fotokurs Kameran (allm., forts.), fotografering. Innehåll Kameran (forts). Copyright UmU/TFE. Exempel på tillämpning med landskapsfoto. Planering/komposition av ett Först: Digitalfoto Fackuttryck

Läs mer

Tillämpad fysik Kjell Carlsson Foto-Lab 4

Tillämpad fysik Kjell Carlsson Foto-Lab 4 Tillämpad fysik Kjell Carlsson Foto-Lab 4 Färgfotografering med digitalkamera Kurs: SK2380, Teknisk fotografi Kjell Carlsson Tillämpad Fysik, KTH, 2010 1 För att uppnå en god förståelse och inlärning under

Läs mer

Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF) 1 Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF) Att mäta bildkvalitet Bildkvaliteten påverkas av både aberrationer och diffraktion, men hur ska vi mäta den? Två vanliga mått är PSF (punktspridningsfunktionen)

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Bättre Bilder 1 Träff 4 Blixt Skärpedjup Medveten oskärpa Ljus och Bildkomposition. Bildgruppen PRISMA

Bättre Bilder 1 Träff 4 Blixt Skärpedjup Medveten oskärpa Ljus och Bildkomposition. Bildgruppen PRISMA Bättre Bilder 1 Träff 4 Blixt Skärpedjup Medveten oskärpa Ljus och Bildkomposition Bildgruppen PRISMA Reflektioner från hemuppgiften Spara som Datorn Titta på bilderna från hemuppgiften Repetition Rent

Läs mer

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska

Läs mer

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) COPYRIGHT DAHLQVISTDESIGN 1. Camera Obscura

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) COPYRIGHT DAHLQVISTDESIGN 1. Camera Obscura Fotografera Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura COPYRIGHT DAHLQVISTDESIGN 1 Fransmannen Joseph Nicéphore Niépce var den förste som gjorde en kamera 1826 men det tog åtta timmar att exponera

Läs mer

3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D

3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D Facit: en avbildning Sfärisk gränsyta 1) l= 2,0 mm, n=4/3 och n =1. m=l/l =nl /(n l)=1,25 ger l = 1,875 mm. Avbildningsformeln för sfärisk gränsyta L =L+(n n)/r ger r= 2,5 mm. 2) Bilden måste hamna på

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och

Läs mer

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid 345-353, 358-362) Retinoskopet Utvecklat från oftalmoskopi under slutet av 1800-talet. Objektiv metod för att bestämma patientens

Läs mer

Fotografera under vattnet. Likheter och olikheter

Fotografera under vattnet. Likheter och olikheter Fotografera under vattnet Likheter och olikheter Att dyka med kamera Visa hänsyn. Koraller mm är ömtåliga så bra avvägning är en förutsättning för att ta bilder under vatten. Lär dig kamerahuset på land,

Läs mer

Projektorobjektiv, MTF, aberrationer i projektorer, skärpedjup, Keystone, Scheimpflugvinkel

Projektorobjektiv, MTF, aberrationer i projektorer, skärpedjup, Keystone, Scheimpflugvinkel Projektorobjektiv, MTF, aberrationer i projektorer, skärpedjup, Keystone, Scheimpflugvinkel Optiken till en projektor ska fylla fem funktioner i. Den ska hand om så stor del av ljuset från lampan (eller

Läs mer

Kursdelen Foto & Bild (ca. 3p)

Kursdelen Foto & Bild (ca. 3p) Kursdelen Foto & Bild (ca. 3p) Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 4:e upplagan, 2006. 150:- (Kontant eller kontokort med PIN-kod) Laborationsanvisningar: Finns tillgängliga

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura Fotografera Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura Fransmannen Joseph Nicéphore Niépce var den förste som gjorde en kamera 1826 men det tog åtta timmar att exponera bilden och den blev väldigt

Läs mer