Kursdelen Foto & Bild (ca. 3p)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kursdelen Foto & Bild (ca. 3p)"

Transkript

1 Kursdelen Foto & Bild (ca. 3p) Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 4:e upplagan, :- (Kontant eller kontokort med PIN-kod) Laborationsanvisningar: Finns tillgängliga som pdf-filer på kurswebben. Varje student ska inför varje laboration skriva ut ett exemplar av aktuell laborationsanvisning och ta med denna till laborationen. OBS! Laborationerna innehåller läsanvisningar och förberedelseuppgifter som ska vara gjorda innan laborationen påbörjas. Var går labbarna? Var köper vi kompendiet?

2 Jo, i Albanova! Maskin Här är vi nu Länk till kartan finns på kurshemsidan!

3 Var i Albanova? Till fotolabben i AlbaNova: Kursexp. Fysik (i entréplanet) säljer komp. Öppet Gå in genom huvudentrén vid Roslagstullsbacken 21. Gå sedan rakt fram nedför tre trappavsatser. Sväng vänster två gånger, sedan rakt fram så långt man kommer och in genom dörren till höger.

4 Fotografi, något om kursinnehållet Kamerans uppbyggnad och funktion Fotografiska objektiv Sensorer (film & CCD/CMOS) Filmframkallning, kopiering Digital bildframställning Tonreproduktion Färglära & färgbilder Kvalitetsmått (jämförelse film & digitalfoto) Hands on experience på laborationerna!

5 Fotolabbar: Lab. 1: Svartvit fotografering och framkallning Lab. 2: Svartvitt kopieringsarbete, tonreproduktion Lab. 3: Fotografering med digitalkamera. Framställning av pappersbilder Lab. 4: Utvärdering av bildkvalitet. Jämförelse mellan filmbaserad fotografi och digitalfotografi

6 Camera obscura Hålkamera anno 1544

7 Transportabel camera obscura för turister (1700-tal) Användes som rithjälpmedel Utrustad med lins = Ljusstarkare bild

8 The world s first photograph (Nicéphore Niepce, 1827)

9 The first Kodak camera was introduced by George Eastman in August 1888.

10 The world s first color photograph (James Clerk Maxwell, 1861)

11 Kamera Sökare Kamerahus Lins Slutare Sensor: film eller CCD Bländare Film Framkallning CCD Datorbearbetning Kopiering Skrivare Pappersbild Pappersbild

12 Strålgång i tunn lins a = objekt (motiv-) avstånd f = brännvidd A Bild Objekt (motiv) B Linsformeln: = a b 1 f b = bildavstånd Avbildningsskala, B b M = = {om a >> f b f } A a f a

13 Hemövning: Visa att allmängiltiga uttrycket är f M = a f

14

15 Linssystem (objektiv) 1:a linsytan Kan brytas många gånger H H Sista linsytan f n 2 n 1 f Brytn. index Huvudplan Om n 1 = n 2 f = f (därav följer inte att huvudplanen sammanfaller)

16 Avbildning i objektiv H H f a b Linsformeln gäller, liksom uttryck för avbildningsskala mm.

17 Normalobjektiv, vidvinkel & tele Sensorformat Objektiv d f om a stort Inte så precisa gränser Normal: Vidvinkel: Tele: f d f > 1. 4d f < 0. 9d

18 Zoomobjektiv har variabel brännvidd. Zoomfaktor = f f max min ofta ca Zoom-objektivets princip Huvudplan Sensorplan f tele Huvudplan f wide

19 Varför använda olika brännvidder? Jo, man får olika avbildningsskala. Inte bara avbildningsskalan påverkas av f utan även djupintrycket, dvs perspektivet. Blanda inte ihop perspektiv och skärpedjup! Stort skärpedjup: Litet skärpedjup: Både förgrund och bakgrund skarp samtidigt. Bara motivdelar inom ett litet avståndsintervall är skarpa.

20 Perspektiv Fotograferingssituationen: Objektiv ff Filmplan β α α β h 1 h 2 Betraktningssituationen: Öga h 2 α β h 1 ff Framkallad film

21 Korrekt betraktningsavstånd = M x f Förstoring sensor - slutbild Objektivbrännvidd För stort avst. = Överdrivet djup För kort avst. = Underdrivet djup

22 Bländartalets inverkan på skärpedjupet Bländartal: 2 Bländartal: 16

23 Skärpedjup vid stor & liten bländaröppning Stor öppning Inställt avstånd Max. oskärpecirkel Fjärrgräns Närgräns Skärpedjup Objektiv Film (sensor) plan Liten öppning Inställt avstånd Skärpedjup Närgräns Fjärrgräns Bländaröppning Objektiv Max. oskärpecirkel Film (sensor) plan

24 Fotografisk film (svartvit) Tvärsnitt: Gelatin + kristaller (< 1 µm) av silversalter (AgBr, AgCl, AgI) AgHal Ljus 5-20 µm Emulsion µm Bas Transparent plastmaterial µm Antireflexskikt Fotografiskt papper har likartad uppbyggnad, men basen utgörs av papper.

25 Vid exponering bildas en latent bild. På de silversaltkorn som träffas av fotoner bildas liten klump (några tiotal atomer) av silveratomer = Framkallningsbar grodd Emulsion Vid framkallningen kommer de korn som har en framkallningsbar grodd att omvandlas till metalliskt silver (ger svärta). I fixerbadet löses icke framkallade silversalter ut (mörknar annars med tiden). Slutresultat = fotografiskt negativ (Lab. 1) Vid kopieringen erhålls en positiv pappersbild (Lab. 2)

26 Fotometri Begrepp inom foto: Ljusflöde, Belysning & Luminans Ljusflöde = Strålningseffekt viktad m.a.p. ögats spektrala känslighet. Belysning = Infallande ljusflöde per ytenhet Luminans = Utsänt ljusflöde per ytenhet och rymdvinkelenhet (ett kvantitativt mått på hur starkt motivet lyser) Ω Ω Ljuskälla Liten rymdvinkel Ljuskälla Stor rymdvinkel 4π är maximal rymdvinkel (Mycket mer detaljer finns i kompendiet) Handlar om hur stor kon man samlar upp ljus inom

27 Radiometriska och fotometriska storheter Nedanstående lilla sammanställning innehåller endast de absolut mest grundläggande och viktiga begreppen som behövs i samband med fotografi. De är uppdelade på radiometriska storheter och fotometriska storheter. Radiometriska storheter används för att beskriva strålande energi, effekt, effekttäthet mm. De grundläggande fysikaliska enheterna joule, watt etc. används. Vi ska i detta sammanhang enbart erinra om de tre olika storheter som anges i tabellen nedan. Storhet Enhet Strålningsflöde (-effekt) W Radians W m -2 sr -1 Irradians W m -2 Storheten strålningsflöde talar om hur mycket energi som per tidsenhet förmedlas via strålning. Radians handlar om utstrålning (från t.ex. en glödtråd). Denna storhet talar om (vilket syns av enheten) hur mycket effekt som per yt- och rymdvinkelenhet strålar ut. Irradians handlar om instrålning. Det talar om hur mycket effekt som strålar in per ytenhet (mot t.ex. en yta). Fotometriska storheter motsvarar de radiometriska. Enda skillnaden är att de fotometriska storheterna är viktade med avseende på det mänskliga ögats spektrala känslighetskurva. Sålunda kommer våglängder runt 550 nm att ha den högsta viktfaktorn, medan kortare och längre våglängder får en lägre faktor (ju längre bort från 550 nm desto lägre). Våglängder utanför det synliga området får viktfaktorn noll. De fotometriska storheter som svarar mot de tre radiometriska ovan ges av nedanstående tabell. Storhet Enhet Ljusflöde lm (lumen) Luminans lm m -2 sr -1 Belysning lm m -2 (lux) Inom fotografin använder man som regel fotometriska storheter.

28 Begreppet rymdvinkel Sfärisk yta Godtyckligt föremål som svävar i rymden (t.ex. en potatis) R P Ω Randstrålar från föremålet skär igenom sfäriska ytan, varvid en area A (streckade ytan) avgränsas på sfärens yta. Den rymdvinkel, Ω, under vilken vi från punkten P ser föremålet definieras genom A formeln Ω =. 2 R Största möjliga rymdvinkel är 4π. Enhet: steradian (sr).

29 Exponering, H = E t (sort luxsekunder) Belysningen i sensorplanet. Regleras med bländaren Exponeringstiden (den tid sensorn utsätts för belysningen E). Regleras med slutaren.

30 IRIS-bländare Metall-lameller Öppning som släpper in ljus. Diametern kan varieras.

31 Bländarplacering

32 Bländartal, F = f D Brännvidd Bländaröppningens diameter f Ljusstyrka, = = lägsta bländartal D max Skrivs t.ex. 1.8/50 Ljusstyrka Brännvidd i mm

33 Hur beror belysningen, E, i sensorplanet på bländartalet? (Härlett i kompendiet) πl 4F Resultat (för motivavstånd >> f ): E = 2 L = motivluminans & F = bländartalet Bländartal som kan ställas in: Ett bländarsteg Ändring i sensorbelysning med faktor 2 (Dessutom kan ofta halva eller tredjedelssteg mellan dessa tal väljas) Vanliga slutartyper: Centralslutare & Ridåslutare

34 Centralslutare Används framförallt i kameror som ej har utbytbar optik. Sitter inbyggd i objektivet. Metall-lameller Öppningsförlopp Tidsaxel Lamellerna är utformade så att bländaröppningens storlek så lite som möjligt ska påverka effektiva exponeringstiden.

35 Ridåslutare Används framförallt i kameror som har utbytbar optik, typ spegelreflexkameror. Pentaprisma Bländare Mattskiva med fältlins Objektiv Rörlig spegel Ridåslutare Sensor PENTAX PENTAX PENTAX Ridå Stängd Kort slutartid Lång slutartid Kamerahus sett framifrån Hela filmrutan exponeras ej samtidigt distorsion vid snabbt rörligt motiv. Blixtfotografering kräver ofta lite längre slutartider.

36 Viktigt begrepp inom foto (både film- och digitalfoto): Svärtning (eng. Density) Fotografisk film: Infallande ljusflöde, Φ 0 Filmrutor ca. 1mm Transmitterat ljusflöde, Φ Ljustransmissionen, T = Φ Φ 0 Svärtningen, D = 10 1 log T dvs. T = 100% D = 0 T = 10% D = 1 etc. Vanligt omfång

37 Fotopapper (inkl. bläckstrålepapper): Infallande ljusflöde, Φ 0 Reflekterat ljusflöde, Φ Reflektansen, R = Φ Φ 0 Svärtningen, D = 10 1 log R Vanligt omfång Matt pappersyta ger lägre D max pga ljusspridning. (Belysnings- & mätgeometrier noga specade både i film- och pappersfallet)

38 Svärtningskurvan (svartvit negativfilm) D max 2.5 D Tå Rät del Skuldra D bas+slöja 0.3 α logh (luxs) Mörka motivdelar Ljusa motivdelar Korrekt del av kurvan att utnyttja Gammavärdet, γ = tanα ( ) mått på kontrasten (högt γ = hög kontrast). γ beror på filmtyp och framkallning.

39 Exponeringsmätare: Grundprincip för filmkamera : Ljus Batteri Fotomotstånd Mätare Handhållen eller inbyggd i kamerahuset Digitalkameror: CCD- eller CMOS-sensorn i kameran används för ljusmätning. Ingen separat mätare behövs.

40 OBS! många mätare kan ställas om mellan olika viktningsfunktioner, t.ex. Spot-mätmätning (bara litet område i bildcentrum mäts) Centrum-vägning (bildcentrum viktas högre än kanten) Multi-pattern (intelligent mode som man inte vet riktigt vad den gör) (Använd huvudet! T.ex. person som fotograferas i starkt motljus: använd spotmätning mot ansiktet. Men det finns motiv som ingen exp. mätning klarar av!) Generella tips ang. exponering. Vad händer om man följer exp. mätarens råd? Motiv Medelljust (betongvägg) Ljust (snölandskap) Mörkt (svart panter) Bildresultat Korrekt ljushet För mörkt För ljust

41 Automatik (exponering & skärpa) Exp: Aperture priority : Fotografen ställer in bländaren, kameran väljer lämplig tid. Bra för: Kontroll av skärpedjup. Shutter priority : Fotografen ställer in slutartid, kameran väljer lämplig bländaröppning. Bra för: Kontroll av rörelseoskärpa. Fully automatic : Kameran väljer allt fotografen har ingen kontroll. Bra för: Enkla standardbilder. Skärpa: Kameran prövar sig fram till den inställning som ger skarpast bild på sensorn (enl. någon algoritm)

42 Autofocus Idea: The lens is adjusted until adjacent pixels differ maximally in intensity Out-of-focus scene Intensity profile along red line In-focus scene Intensity profile along red line

43 Digital camera Circuit board Memory card Sensor

44 Detector element (pixel). Typical size: 3-5 µm square Typical number: 5-15M

45 Hur detekteras ljus i en pixel? Infallande foton slår loss elektron + Tunnfilmselektrod Isolerande skikt - Ju fler fotoner, desto fler elektroner Kiselsubstrat

46 I CCD och CMOS läses signalen ut på olika sätt. CCD (Charge Coupled Device) Charge is moved between pixels Read-out register (Covered pixels) To ADC (Analog-to- Digital Converter) Charge transfer efficiency, typ

47 CMOS (Complimentary Metal-Oxide Semiconductor) Individually addressable pixels. Full flexibility concerning which pixel values to read out. Row select register (choice: n) n Active pixels. Charge is transferred to voltage that can be read out m Column select register (choice: m) Output = pixel value (m,n)

48 Tonreproduktionsdiagram (svartvitt foto) Hur återges motivets gråtoner i bilden? D papper D max Verklig kurva Ideal kurva Skuggparti Ljust parti log(l) Motivluminans Kurvans utseende beror på film & fotopapper, framkallning mm. resp. digitalkameran, datorbearbetning & printer. 1. Negativ lutning innebär positiv bild. 2. Lutningen på kurvan beskriver kontrasten. Brant lutning = hög kontrast. 3. Högt D max ger god dynamik i bilden

49 Låg kontrast Medelkontrast Hög kontrast Hur mäta upp tonreproduktionskurva Fotografera känd gråskala, mät upp D papper i färdiga bilden. (Lab. 2)

50 FÄRGLÄRA Fysikalisk bakgrund Färgmätningar Färgtriangeln

51 Spektral känslighet för de 3 typerna av tappar i näthinnan. Känsl. λ (nm)

52 Additiv färgsyntes Röd B-tapp G-tapp R-tapp Grön Blå Öga 230 V Dimmer Lampor Mattskiva Variation av lampintensiteterna påverkar signalerna från de 3 tapp-typerna. Signalerna bestämmer färg- och ljushetsintrycket.

53 Intensitet på näthinna Färgintryck I B G R Vitt λ (nm) I G R Gult λ I B R λ Magenta (blå-rött) I B G λ Cyan (blå-grönt)

54 Mättade, omättade och komplementfärger Exempel: I G R = Mättat gul λ (nm) Blå fattas blå är därför komplementfärg till gult I B G R = Omättat gul λ (nm) I B λ (nm) = Mättat blå I B G R λ (nm) = Omättat blå

55 Subtraktiv färgsyntes Vitt ljus G U L M A G E N T A Färgfilter Genom att variera mättnaden i 3 filter, kan vi skapa olika färg- och ljushetsintryck. C Y A N Öga Filtertransmissionskurvor T Mindre mättad G Mer mättad R λ Gul T B R λ Magenta (blå-röd) T B G λ Cyan (blå-grön)

56 Färgmätning Låt oss presentera: Normalobservatören Baserat på mätningar av många personers färgseende utvecklades CIE-systemet: z λ y λ 0.5 λ (nm) Color-matching functions, and

57 Exempel: Beskriv färgen för en spektralfördelning P λ Intensitet, P λ λ (nm) Definiera CIE tristimulus values XYZ, där Normera! Instrument kan byggas som mäter Chromaticity coordinates x, y och z.

58 Plotta x och y koordinater i en färgtriangel y Röd kurva = rena spektralfärger K 3000 K K K x 1.0

59 Ljuskällor för fotografi 1. Varma kroppar (svartkroppsstrålare). Ex. solen, glödlampa 2. Gasurladdningslampor. Ex. lysrör, gatubelysning 3. Andra typer. Ex. laser, lysdiod

60 Svartkroppsstrålare Exempel: Solen, glödlampa a) Dagsljus (5500 K) b) Fotolampa (3200 K) c) Stearinljus (1900 K) d) Människokropp (300 K) Spektralfördelningar för svartkroppsstrålare Färgtemperatur, T c Om, till exempel, T c = 5500 K, liknar spektralfördelningen den från en svartkroppsstrålare med T = 5500 K. Standardvärden för färgtemp. inom fotografi är 5500 K (dagsljus) och 3200 K (fotolampor).

61 Filmfoto: välj film med korrekt färgtemperatur. Digitalfoto: ställ in kameran på rätt värde) Felaktig färgtemperatur ger färgfel i bilderna (Lab. 3) Urladdningslampor kan ofta inte tilldelas färgtemperatur. Oftast olämpliga för färgfoto.

62 Urladdningslampor Lysrör Spektralfördelning: Vissa typer ganska OK för färgfoto, andra inte. Ofta svårt att förutsäga resultatet. Undvik om möjligt Fotoblixt Våglängd (nm) Spektralfördelning Lämplig för färgfoto. (Dagsljuskarakteristik)

63 Färgfilmens uppbyggnad i tvärsnitt: Gulfilter B G R Filmbas 3 emulsionsskikt känsliga för blått, grönt och rött ljus Vid exponering och framkallning bildas komplement-färgen till exponerande ljusets färg. Ju mer blåexponering, desto mer gult färg-ämne bildas. Gulfiltret försvinner vid framk. Filmbas Magenta färgämne Cyan färgämne Resultatet blir ett färgnegativ. Efter kopiering på fotopapper fås en pos. bild.

64 Color positive Color negative

65 Denna tomsida finns med därför att jag inte vet hur jag ska ta bort den i ordbehandlaren. Visst är det kul med datorer!

66 RGB Bayer pattern in digital camera Each pixel only detects one primary color. The other two primaries are obtained through interpolation

67 Effekter av färginterpolation Sned svart-vit kant Med färginterpolation Utan färginterpolation

68 Bildkvalitet (teknisk, inte konstnärlig) Skärpa Brus Dynamik Aliasing (pixelleringseffekt) Skärpa Optiken (avbildningsfel, diffraktion) Sensorn (pixelarea, laddningsdiffusion)

69 Ex. på optiska avbildningsfel (mer utförligt i kompendiet): Sfärisk aberration Kromatisk aberration Astigmatism Bildfältskrökning Koma Distorsion Avbildningsfelen yttrar sig i Oskärpa Geometrisk förvrängning Färgade kanter (t.ex. svart/vit övergång kan få regnbågens färger). De flesta felen minskar ju mindre bländaröppning man använder (högre bländartal) MEN: Diffraktionen ökar ju mindre bländaröppning man har

70 Aberrationer (exempel) Sfärisk: Kromatisk: Röd Vitt ljus Grön Blå Bildfältskrökning:

71 Diffraktion Intensitet R = radiellt avstånd till första minimat 2R

72 Skärpa I detta område dominerar aberrationer I detta område dominerar diffraktion Bländartal

73 Kvalitetsmått Skärpa: Upplösningstest: Hur täta streckmönster syns i bilden? Subjektivt, begänsad information. (Lab. 4) MTF: Fullständig information. (Lab. 4)

74 Upplösningstest med streckmönster M O T I V 1 linjepar B I L D Upplösningsgränsen anges som linjepar/mm i sensorplanet (oftast)

75 Upplösningsförmåga säger inte allt om bildkvalité. a) b) Vilken bild ser skarpast ut, a eller b?

76 Upplösningen är faktiskt 60 % högre i a än i b!! a) b) Du tror inte på det? Låt oss titta på hur testmönster avbildas med system a och b a) b)

77 MTF (Modulation Transfer Function) Fördelar: Objektiv, ger mycket information Nackdelar: Komplicerad, dyr Idé: Avbilda streckmönster med olika tätheter, och mät hur mycket lägre kontrasten är i bilden jämfört med motivet.

78 Sinusformigt varierande luminans s 0 Ortsfrekvens = linjetäthet = Enhet m -1 (el. mm -1 )

79 Luminans i motivet Max Min Koordinat i motivet Modulationsgrad, M = Max Max + Min Min Belysning i sensorplanet Max Min Koordinat i sensorplanet M bild < M motiv (kontrastförlust) MTF-värde = M bild /M motiv

80 MTF-kurva visar hur kontrastförsämringen varierar med mönstertätheten. 1 MTF-värde MTF(ν 1 ) Gränsfrekvens MTF(ν 2 ) 0 0 ν 1 ν 2 ν 3 ν (ortsfrekvens i sensorplanet) Motiv Bild M bild = M 1 x MTF(ν 1 ) ν 1 M = M 1 M bild = M 2 x MTF(ν 2 ) ν 2 M = M 2 M bild = M 3 x MTF(ν 3 ) = 0 ν 3 M = M 3

81 MTF optik MTF Idealt 1 Diffraktionsbegränsat objektiv (utan avbildningsfel) Verkligt objektiv Ortsfrekvens 1 Gränsfrekvens = λf Våglängd Vid F = 8 är gränsfrekv. 200 mm -1.

82 Vilken kurva ger bäst bildkvalitet? MTF 1 B A Ortsfrekv. Jo, B.

83 MTF för de två Albanovabilderna! b) a)

84 MTF kan mätas upp också för sensorer, t.ex. film och CCD/CMOS. (se komp.) Multiplikationsregeln: Fotometriskt kvalitetsmått: Signal/brus förhållande. SNR = Signal-to-Noise Ratio.

85 Välj ut ett område med jämn gråton. Mät medelvärde och standardavvikelse. SNR = Medelvärde Standardavvikelse (Lab. 4)

86 Images with different signal-to-noise ratios

87 Dynamisk vidd, DR = Dynamic Range. Anger hur stort kontrastomfång hos motivet vi klarar av. En bra kamera har DR > 3000 Förhållandet mellan högsta och lägsta motivluminans

88 Pixelleringseffekt: Eng. : Aliasing Sv. : Vikningsdistortion (moiré-effekt)

89 Orientalisk matta?

90 Nej, moiré pga pixellering Linjemönster som blir tätare mot bildcentrum

91 Hur undvika moiré-effekter? Jo, uppfyll Sampling-kriteriet Pixeltätheten måste vara minst dubbelt så stor som mönstertätheten. Detta uppfylls precis i figuren nedan: Mönstertätheten = Ortsfrekvensen för mönstret (sort m -1 eller mm -1 ) Pixeltätheten = Samplingfrekvensen (antal pixlar per m eller mm) Samplingfrekvensen > 2 x Mönsterfrekvensen

Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild. OBS! Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar!

Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild. OBS! Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar! Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild Uppgifterna kan ge max 10p vardera. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och fotometriska storheter." (bifogad med tentamen) Räknedosa Observera:

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2014-01-10, 8-13, FB54

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2014-01-10, 8-13, FB54 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2014-01-10, 8-13, FB54 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad

Läs mer

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder Digital fotografering Kamerateknik Inställningar Digitalkamera Samma optik som en analog kamera Byt ut filmen mot en sensor, CCD Bästa digitala sensorn ca 150 Mpixel Vanliga systemkameror mellan 8-12 Mpixel

Läs mer

Bild- och Videoteknik

Bild- och Videoteknik Bild- och Videoteknik Av grupp F2: Ludvig Bowallius, Hazim Deirmenci, Charles Florman Lindeberg, Nils Gudmundsson (Optik och Fotometri), Olof Höjer, Stefan Knutas, Christian Konstenius KTH/Medieteknik

Läs mer

KTH Teknikvetenskap. Foto-lab 1. Fotografering med ateljékamera. Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi

KTH Teknikvetenskap. Foto-lab 1. Fotografering med ateljékamera. Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi KTH Teknikvetenskap Foto-lab 1 Fotografering med ateljékamera Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi Kjell Carlsson Tillämpad Fysik, KTH, 2010 2 För att uppnå en god förståelse och inlärning under laborationens

Läs mer

Räkneövning i fotografi

Räkneövning i fotografi SK380\Räkneövning.doc Räkneövning i fotografi Uppgift 1. Beskriv det matematiska sambandet (ex.vis proportionellt eller omvänt proportionellt) mellan belysningen i kamerans sensorplan och a) Bländartalet

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration

Geometrisk optik. Laboration ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska

Läs mer

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Foto och Bild - Lab A

Foto och Bild - Lab A Biomedicinsk fysik & röntgenfysik Kjell Carlsson Foto och Bild - Lab A Svartvit fotografering och framkallning Kurs: 2D1574, Medieteknik grundkurs, moment: Foto och bild Kjell Carlsson & Hans Järling Fysikinst.,

Läs mer

Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9.

Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. Av Gabriel Remäng Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. ISO & Vitbalans - 10. Att måla med ljus Ordet fotografi

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura Fotografera Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura Fransmannen Joseph Nicéphore Niépce var den förste som gjorde en kamera 1826 men det tog åtta timmar att exponera bilden och den blev väldigt

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Digital bild & sportfiske. Lektion 1:1/5 Kameran funktioner och hur man exponerar rätt

Digital bild & sportfiske. Lektion 1:1/5 Kameran funktioner och hur man exponerar rätt Digital bild & sportfiske Lektion 1:1/5 Kameran funktioner och hur man exponerar rätt Från exponering till bild Det finns grovt räknat endast tre faktorer som påverkar den slutliga exponeringen. Från exponering

Läs mer

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) COPYRIGHT DAHLQVISTDESIGN 1. Camera Obscura

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) COPYRIGHT DAHLQVISTDESIGN 1. Camera Obscura Fotografera Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura COPYRIGHT DAHLQVISTDESIGN 1 Fransmannen Joseph Nicéphore Niépce var den förste som gjorde en kamera 1826 men det tog åtta timmar att exponera

Läs mer

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Grunderna i SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Min resa genom Mpixel världen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 3 2MP Nanozoomer 4 Scanner 1,5GP Kamera20,5MP Kamera 3,6GP5 Iphone 8MP Serie1

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt! Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande Rita figurer och motivera ordentligt! Repetition av geometrisk optik 1. Ett objekt i luft ligger 400 mm innan en sfärisk gränsyta med krökningsradien

Läs mer

LABORATION 5 Aberrationer

LABORATION 5 Aberrationer LABORATION 5 Aberrationer Personnuer Nan Laborationen godkänd Datu Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (5) LABORATION 5: ABERRATIONER Att läsa i kursboken: sid. 233-248, 257-261, 470-472, 480-485,

Läs mer

About the optics of the eye

About the optics of the eye About the optics of the eye Peter Unsbo Kungliga Tekniska Högskolan Biomedical and x-ray physics Visual Optics Innehåll Optiska begränsningar i ögat Hur mäter man ögats aberrationer? Hur skriver man vågfrontsrecept?

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Dental digital röntgenteknik Vad ska vi tänka på?

Dental digital röntgenteknik Vad ska vi tänka på? Odontologiska fakulteten, Tandvårdshögskolan Malmö Dental digital röntgenteknik Vad ska vi tänka på? Kristina Hellén-Halme Avdelningen för Odontologisk röntgendiagnostik, Malmö högskola 1 Skillnad mellan

Läs mer

Digital bildteknik. Thor Stone Education. Digital bildteknik. Copyright Torsten Nilsson

Digital bildteknik. Thor Stone Education. Digital bildteknik. Copyright Torsten Nilsson Thor Stone Education 1 Digitala bilder och upplösning Bildupplösning Upplösningen av en bild från en digitalkamera begränsas ofta av kamerans sensor (vanligen en CCD- eller CMOS-sensor) som omvandlar ljus

Läs mer

Problemsituationer då man använder blixt

Problemsituationer då man använder blixt Blixtfotografering Lika väl som vid all annan fotografering gäller vid blixtfotografering att få rätt (önskad) exponering och motivet belyst på ett tillfredsställande sätt. I motsats till fotografering

Läs mer

Så skapas färgbilder i datorn

Så skapas färgbilder i datorn Så skapas färgbilder i datorn 31 I datorn skapas såväl text som bilder på skärmen av små fyrkantiga punkter, pixlar, som bygger upp bilden. Varje punkt har sin unika färg som erhålls genom blandning med

Läs mer

Några viktiga begrepp och funktioner för kamerakontroll.

Några viktiga begrepp och funktioner för kamerakontroll. Några viktiga begrepp och funktioner för kamerakontroll. Exponeringslägen De nedanstående väljer du med ratten uppe till vänster. Ratten har även andra förprogrammerade inställningslägen. (porträtt, sport,

Läs mer

Kurs PM för KTH-CSC. Kursens upplägg Nivå: C Betyg: A F Språk: Svenska Föreläsningar 48h Seminarier 9h Laborationer 28h

Kurs PM för KTH-CSC. Kursens upplägg Nivå: C Betyg: A F Språk: Svenska Föreläsningar 48h Seminarier 9h Laborationer 28h KTH-CSC Kurs PM för DM1576 Bild- och videoteknik I, 9hpied Kursansvarig: Trille Fellstenius, 08-790 60 75, trille@csc.kth.se Kurswebb: http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/dm1576/ Den digitala teknikutvecklingen

Läs mer

Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner

Läs mer

Fotoskolan. Kameran. Av Martin Cejie, Fotograf. Dina bilder kan bli bättre.

Fotoskolan. Kameran. Av Martin Cejie, Fotograf. Dina bilder kan bli bättre. 5 Dina bilder kan bli bättre. Fotoskolan Av Martin Cejie, Fotograf Det finns två fel när det gäller fotografering som är väldigt vanliga. Den legendariska pressfotografen Robert Capa lär ha sagt att blir

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Bildskärmar och synergonomi

Bildskärmar och synergonomi OptoNordic 2009 Bildskärmar och synergonomi Föreläsare: Niclas Rydell Email: rydell.niclas@gmail.com Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat Bildskärmen är länken mellan människa

Läs mer

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm)

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm) Nr 146 707 BILAGA I Icke-koherent optisk strålning De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

Innehållsförteckning. Introduktion

Innehållsförteckning. Introduktion Teknisk guide Sv Introduktion Den här Tekniska guiden beskriver i detalj de fotografiska tekniker som använts för att skapa två av de mer tekniskt avancerade bilderna i broschyren till D800/D800E. Här

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

Uppfinnande av kameran

Uppfinnande av kameran Uppfinnande av kameran Under 1500-talet upptäckte man ett fenomen som senare skulle leda till uppfinnandet av kameran. Man gjorde en upptäckt i ett rum som var helt mörklagt med ett litet hål i väggen.

Läs mer

Datorlaboration Avbildningskvalitet

Datorlaboration Avbildningskvalitet Datorlaboration Avbildningskvalitet Datorlaborationenen äger rum i datorsal RB33, Roslagstullsbacken 33 (gula huset närmast busshållplatsen utanför Albanova). Den börjar kl 13.00 (utan kvart). Om möjligt

Läs mer

EF85mm f/1.2l II USM SWE. Bruksanvisning

EF85mm f/1.2l II USM SWE. Bruksanvisning EF85mm f/1.2l II USM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons objektiv EF85mm f/1,2l II USM är ett mellanteleobjektiv med höga prestanda som utvecklats för EOS-kameror. Det är utrustat

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Anvisningar för passfoto

Anvisningar för passfoto sidan 1(7) Anvisningar för passfoto Polisens anvisningar för passfoton bygger i enlighet med EU-förordningen på internationella standarder. De allmänna egenskaperna hos pass och övriga resedokument fastställs

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Film kontra digitalt SLUTARTID 153

Film kontra digitalt SLUTARTID 153 Film kontra digitalt SLUTARTID 153 ISO Filmbaserade kameror erbjuder många kombinationer av filmval och olika ISO (ISO 25, 50, 64, 100, 160, 200, 400 och så vidare). Digitalkameror ger dig minst tre val

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder

Läs mer

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Bildredigering i EPiServer & Gimp Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering

Läs mer

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013)

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013) Grafisk Teknik Rastrering Övningar med lösningar/svar Det här lilla häftet innehåller ett antal räkneuppgifter med svar och i vissa fall med fullständiga lösningar. Uppgifterna är för det mesta hämtade

Läs mer

Modellfoto utanför studion

Modellfoto utanför studion Modellfoto utanför studion Tre grunder för rätt exponering I det här dokumentet går jag igenom de tre byggstenarna för rätt exponering - bländare, slutartid och ISO. Glöm inte att prova med din kamera

Läs mer

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm

Läs mer

DATORNS OCH KAMERANS HISTORIA. -Var det bättre förr?

DATORNS OCH KAMERANS HISTORIA. -Var det bättre förr? DATORNS OCH KAMERANS HISTORIA -Var det bättre förr? Eric Björk (ebk02001@student.mdh.se) Mälardalens högskola 14 oktober, 2005 1 SAMMANFATTNING Rapporten tar upp både datorns och kamerans historik för

Läs mer

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre

Läs mer

Pensionär efter 41 år i Postens tjänst Vice ordf (kd) i kultur- och fritidsnämnden Tyresö Föreningsaktiv i Seniornet, Lions, Kd, EFS

Pensionär efter 41 år i Postens tjänst Vice ordf (kd) i kultur- och fritidsnämnden Tyresö Föreningsaktiv i Seniornet, Lions, Kd, EFS 2014-12-04 Vem är jag? Carl-Olof (Calle) Strand Slåttervägen 89 gift med Anita, f d lärare på Stimmet 3 barn, 7 barnbarn Sommarhus i Piteå (min hemstad) Pensionär efter 41 år i Postens tjänst Vice ordf

Läs mer

sid 34 Kamera & Bild

sid 34 Kamera & Bild sid 34 Kamera & Bild galleri benjamin goss Andas gammalt och nytt Benjamin Goss är fotografen som tjänar sitt uppehälle med digitalkameran, men som älskar det bristfälliga som en trasig storformatskamera

Läs mer

Innehåll. 1 Digitalkameran... 7. Redigera bilder... 35. 2 Hämta och visa bilder... 18. Retuschera bilder...57

Innehåll. 1 Digitalkameran... 7. Redigera bilder... 35. 2 Hämta och visa bilder... 18. Retuschera bilder...57 AV EVA ANSELL Innehåll 1 Digitalkameran.... 7 Välja kamera...7 Vad för foton tar du?...7 Vad gör du med fotot?....8 Vill du filma?...8 Vad för kamera behöver du?...8 Kameratyper....9 Kompaktkamera...9

Läs mer

Brusreducering och Skärpning av bilder. Kalle Prorok Okt 2010

Brusreducering och Skärpning av bilder. Kalle Prorok Okt 2010 Brusreducering och Skärpning av bilder Kalle Prorok Okt 2010 Varför blir det brus? Termiskt brus i sensorn Statistiska avvikelser Ökar med känsligheten (ISO) Högre med små pixlar Syns mest i röda o blå

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

A N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND

A N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND A N D E R S 2 0 En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND Varför används rastrering? Inom nästan all tryckeri- och skrivarteknik idag används någon form av rastrering för att göra tryckningen möjlig.

Läs mer

bilder för användning

bilder för användning Grundläggande guide i efterbehandling av bilder för användning på webben Innehåll Innehåll...2 Inledning...3 Beskärning...4 Att beskära en kvadratisk bild...5 Att beskära med bibehållna proportioner...5

Läs mer

Fina bilder med kompakt kamera Få ut maximal funktionalitet ur din kompakta automatiska kamera

Fina bilder med kompakt kamera Få ut maximal funktionalitet ur din kompakta automatiska kamera Fina bilder med kompakt kamera Få ut maximal funktionalitet ur din kompakta automatiska kamera De vanligaste digitala kamerorna är sådana med automatik och få inställningsmöjligheter. Automatiska program

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

SIXTOMAT F2. Exponeringsmätare för Blixt- och Befintligt Ljus

SIXTOMAT F2. Exponeringsmätare för Blixt- och Befintligt Ljus SIXTOMAT F2 Exponeringsmätare för Blixt- och Befintligt Ljus Svensk Bruksanvisning Gossen Sixtomat F2 är en exponeringsmätare med digital display som med stor noggrannhet mäter blixtljus samt befintligt

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Grundläggande funktioner. 1. Skärpa 2. Exponering 3. Blixt eller inte 4. Megapixlar och utskrift 5. Zoom. 6. Vitbalans 7. Hur man väljer upplösning

Grundläggande funktioner. 1. Skärpa 2. Exponering 3. Blixt eller inte 4. Megapixlar och utskrift 5. Zoom. 6. Vitbalans 7. Hur man väljer upplösning Canon PowerShot A640 Canon PowerShot A640 10,0 megapixels 4x optisk zoom Vinklingsbar 2,5'' LCD-bildskärm DIGIC II och isaps 9-punkters AiAF och FlexiZone AF/AE 21 fotograferingsmetoder och Mina färger

Läs mer

Fototeknik 2D - fortsättning digitalt. Olle Bjernulf Nov 2004

Fototeknik 2D - fortsättning digitalt. Olle Bjernulf Nov 2004 Fototeknik 2D - fortsättning digitalt Olle Bjernulf Nov 2004 Program Pixlar - storlek Format och kvalitet ISO Vitbalans Mer om ljusmätning Långa exponeringstider Objektiv Filter Blixt Tillbehör och speciella

Läs mer

Att få in bilder i datorn

Att få in bilder i datorn Att få in bilder i datorn 32 Första steget är att skapa bilden och få in den i datorn. Har du en digitalkamera känner du redan till hur man gör. Har du bilder på papper eller film kan dessa skannas och

Läs mer

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Mikroskopering Matti Hotokka Fysikalisk kemi Vad diskuteras Mikroskopens anatomi Sätt att belysa provet Praktiska aspekter Specialapplikationer Mikroskop Okular Objektiv Objektbord Kondensorlins Ljuskälla

Läs mer

ICC-profiler och färginställningar

ICC-profiler och färginställningar ICC-profiler och färginställningar FÖR DAGSPRESS Innehåll Introduktion... 3 Betraktningsmiljö... 4 Skärmkalibrering... 5 ICC-profiler... 6 Färginställningar... 7 Bildbehandling... 9 Tryckanpassning...

Läs mer

lärarhandledning version 1.0

lärarhandledning version 1.0 lärarhandledning version 1.0 skolutgåva Om lärarhandledningen Den här DVD:n är tänkt att kunna fungera både som ett filmat föredrag som visas för hela klassen och som självstudiematerial i egen takt. Det

Läs mer

EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi

EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi Vad definierar en skärm med korrekt visning? Vad är den idealiska arbetsmiljön? Vad är de optimala inställningarna för mitt bildredigeringsprogram

Läs mer

Ljusmålade landskap. Att vandra omkring med kamera och stativ över axeln på upptäcktsresa i ett spännande landskap är för mig höjden av välbefinnande.

Ljusmålade landskap. Att vandra omkring med kamera och stativ över axeln på upptäcktsresa i ett spännande landskap är för mig höjden av välbefinnande. Tylöbäck, Halland. Ljusmålade landskap FOTO OCH TEXT: DAN GÖRANSSON Min fotografiska historia började för 30 år sedan med en systemkamera. Därefter gick jag över till mellanformat och sedan till storformat.

Läs mer

Tekniker PowerShot G16, PowerShot S120, PowerShot SX170 IS och PowerShot SX510 HS

Tekniker PowerShot G16, PowerShot S120, PowerShot SX170 IS och PowerShot SX510 HS Tekniker PowerShot G16, PowerShot S120, PowerShot SX170 IS och PowerShot SX510 HS UNDER EMBARGO TILL 22 AUGUSTI 2013 KL 06 Världens minsta kamera* med f/1.8, 24 mm vidvinkel, 5x optisk zoom (PowerShot

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011 Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer

Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer Fördelar Enkelt Billigt Snabbt Bildbehandlig Bildhantering Lätt att dela med sig Bli bättre fotograf Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer Vad behöver jag? Kamera Oundgängligt Dator Praktiskt

Läs mer

LED-HANDBOK. Lighting the future

LED-HANDBOK. Lighting the future LED-HANDBOK Innehållsförteckning: Introduktion 1 Standarder 2 Ljusstyrning 3 Effektivitet 4 Färg Tillförlitlighet 5 6 Teknik 7 INTRODUKTION I alla städer spelar planeringen av stadens belysning en framträdande

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2012-08-27 Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Fysikalisk optik. Övningshäfte

Fysikalisk optik. Övningshäfte Fysikalisk optik Övningshäfte Fotometri 1) Ett kök med måtten 3,4 m x 6,0 m skall ljussättas med infällda ljuspunkter i taket, s.k. spotlights. Belysningen på golvet i köket skall bli 300 lux i medeltal

Läs mer

MASTER'S THESIS. Avståndskamera för utomhusbruk. Mats Hägg. Civilingenjörsprogrammet Elektroteknik

MASTER'S THESIS. Avståndskamera för utomhusbruk. Mats Hägg. Civilingenjörsprogrammet Elektroteknik 2000:317 MASTER'S THESIS Avståndskamera för utomhusbruk Mats Hägg Civilingenjörsprogrammet Elektroteknik Institutionen för Systemteknik Avdelningen för Signalbehandling 2000:317 ISSN: 1402-1617 ISRN: LTU-EX--00/317--SE

Läs mer

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Upplevelsen av en landskapsbild är inte samma sak som att uppleva ett landskap på plats. Med de här tio tipsen kanske du ändå lyckas ta med dig upplevelsen

Läs mer

Förberedelseuppgift inför datorlaborationen

Förberedelseuppgift inför datorlaborationen Förberedelseuppgift inför datorlaborationen Det finns datorprogram som följer strålar genom linssystem. Rätt använda kan de vara extremt kraftfulla verktyg och bespara dig många timmars beräkningar. Datorlaborationen

Läs mer

LEICA FABRIKEN. Konsten att bygga objektiv.

LEICA FABRIKEN. Konsten att bygga objektiv. LEICA FABRIKEN Konsten att bygga objektiv. Varje enskilt Leica-objektiv är konstruerad med absolut precision i en omsorgsfull proces. LEICA FABRIKEN Konsten att bygga objektiv. Ärade fotografer, Leica

Läs mer

Grafiska system. Färgblandning. Samspel mellan ytor. Ögats. fysionomi. Ljusenergi. Signalbehandling och aliasing

Grafiska system. Färgblandning. Samspel mellan ytor. Ögats. fysionomi. Ljusenergi. Signalbehandling och aliasing Grafiska system Signalbehandling och aliasing Gustav Taxén gustavt@nada.kth.se Processor Minne Frame buffer 2D1640 Grafik och Interaktionsprogrammering VT 2006 Färgblandning Pigmentblandning för f att

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Optik. Inledning. Fig. 1. Hålkameran

Optik. Inledning. Fig. 1. Hålkameran Optik Inledning En stor del av den information som vi får från vår omgivning kommer till oss i form av ljus. I ögat omformas denna information till bilder som i hjärnan bearbetas och analyseras. Det sätt

Läs mer

Ordlista för dej med digikamera

Ordlista för dej med digikamera Ordlista för dej med digikamera 3x, 5x, 10x Avser hur mycket kamerans lins kan förstora. Detta är optisk, ej digital zoom. Se även Digital Zoom nedan. Version 1.0 13 Sep 2007 8-bitars bild Bild som har

Läs mer

Laboration 4: Digitala bilder

Laboration 4: Digitala bilder Objektorienterad programmering, Z : Digitala bilder Syfte I denna laboration skall vi återigen behandla transformering av data, denna gång avseende digitala bilder. Syftet med laborationen är att få förståelse

Läs mer

I AM YOUR 1 NIKKOR FINDER

I AM YOUR 1 NIKKOR FINDER I AM YOUR FINDER I AM VISUAL PERFECTION Systemkamerorna i Nikon 1-serien ger dig ett helt nytt sätt att fånga livet i farten. De erbjuder en perfekt balans mellan kraft och precision i en nätt design så

Läs mer

Skjermteknologi: Hvordan sikre diagnostisk bildekvalitet ved visning av bilder i PACS? Patrik Sund MFT/Diagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Skjermteknologi: Hvordan sikre diagnostisk bildekvalitet ved visning av bilder i PACS? Patrik Sund MFT/Diagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skjermteknologi: Hvordan sikre diagnostisk bildekvalitet ved visning av bilder i PACS? Patrik Sund MFT/Diagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

18-55 mm Anger att objektivet har en varierbar brännvidd (zoom) på 18-55 mm. Kallas även för zoom.

18-55 mm Anger att objektivet har en varierbar brännvidd (zoom) på 18-55 mm. Kallas även för zoom. Objektivbeteckningar 1:3,5 Maximal bländaröppning. Anger att objektivet har en fast största bländare på 3,5. Ofta föregås siffrorna av f för att visa att det är bländaren som avses. 1:5,6-6,3 Maximal bländaröppning.

Läs mer

Toppkvalitet behöver inte vara komplicerad

Toppkvalitet behöver inte vara komplicerad Toppkvalitet behöver inte vara komplicerad DESIGNEN Funktionell och tidlös µ DIGITAL 500 är trogen det framgångsrika Olympus µ[mju:] konceptet. Här sammanförs ännu en gång en vinnande kombination av sofistikerad

Läs mer