Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild. OBS! Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild. OBS! Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar!"

Transkript

1 Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild Uppgifterna kan ge max 10p vardera. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och fotometriska storheter." (bifogad med tentamen) Räknedosa Observera: Skriv namn på ALLA papper som lämnas in. Skriv ALDRIG mer än EN lösning per papper. Skriv ALDRIG på baksidan av papper som skall lämnas in. Rita gärna figurer som förklarar vad införda beteckningar står för. OBS! Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar! Talen är inte ordnade i svårighetsgrad. Det kan hända att data ges som du inte behöver använda för problemets lösande. Du får alltså välja ut de data du behöver. (Välkommen till livet som ingenjör!) Uppgift 1 I klassisk fotografi med användande av film brukar man tala om att det uppstår en latent bild vid exponeringen. a) Beskriv kortfattat hur den latenta bilden uppstår, och vad den består av kemiskt. b) Vid framkallningsprocessen spelar den latenta bilden en viktig roll. Förklara kortfattat vad som sker kemiskt vid framkallningen, och varför denna kemiska reaktion sker bara i närvaro av en latent bild. Uppgift 2 Om man använder en kamera i manuell mode kan man ställa in bländartalet och exponeringstiden efter eget önskemål. Typiskt kan bländartalet varieras mellan 2 och 16, och exponeringstiden mellan 1 sek. och 1/1000 sek. a) Vad betyder bländartalssiffran, dvs. vad är det som är 4 när bländartalet ställs in på detta värde? b) Ökar eller minskar belysningen i sensorplanet när bländartalet ändras från 4 till 8? Med vilken faktor ökar eller minskar den? c) Varför slopar man inte bländaren och använder objektivets fulla öppning (vilket ger maximal belysning på sensorn), och anpassar tiden så att exponeringen blir lagom? Ange minst 2 skäl till varför det är bra att ha en bländare.

2 Uppgift 3 2 f = 14 mm f = 140 mm Bilderna ovan visar samma motiv fotograferat med en och samma digitalkamera, men med olika brännviddsinställningar på zoomobjektivet (14 resp. 140 mm). Man får helt olika uppfattning om hur motivet ser ut när man tittar på de bägge bilderna. I övre bilden ser film-askarna ut att vara kraftigt utspridda i djupled över en bordsskiva, och i den undre bilden ser de ut att ligga på ungefär samma avstånd från betraktaren på en smal hylla. Man kan undra vad som är sant och vad som är falskt. a) Hur ska man gå till väga för att uppnå ett korrekt djupintryck i fotografiska bilder? (Digitalfoto kan behandlas på samma sätt som filmfoto i detta avseende, enda skillnaden är ju att filmrutan ersätts med en elektronisk sensor.) b) Utnyttja resultatet från uppgift a) för att bestämma förutsättningarna som måste vara uppfyllda för att bilderna på föregående sida ska ge korrekta djupintryck (om detta överhuvudtaget är möjligt). Kameran som användes för fotograferingen hade ett objektiv med brännviddsomfång mm samt ljusstyrka 2.8. Sensorn var av CMOS-typ med 10.3 Mpixlar fördelade över en yta av 21.5 mm x 14.4 mm. Bägge bilderna är beskurna på höjden, men hela bredden visas (upptar 14 cm i denna tenta).

3 Uppgift 4 3 Bilderna i nedanstående figurer är tagna med två olika kameror som vi kan kalla A och B. Fig. 1. Fotografier av byggnad resp. upplösningsmönster tagna med kamera A. Fig. 2. Fotografier av byggnad resp. upplösningsmönster tagna med kamera B. a) Vilken av kamerorna A och B har högst upplösningsförmåga? Motivera! b) I Fig. 3 på nästa sida visas kamerornas MTF-kurvor. Besvara med ordentlig motivering vilken MTF-kurva som hör till kamera A resp. B. c) Vilken av MTF-kurvorna i Fig. 3 skulle du föredra i en kamera? Motivera ditt val.

4 4 MTF 2) 1) Fig. 3.MTF-kurvor för kamerorna i uppgift 7. Ortsfrekvens (normerad) Uppgift 5 Aliasing (= vikning eller moiré-effekt) är ett fenomen som ibland syns i bilder tagna med digitalkameror. a) Ge något exempel på en fotografisk situation där aliasing-fenomen kan uppträda, samt hur det yttrar sig i bilderna. (3p) b) En metod att undvika (eller i varje fall kraftigt minska) aliasing, är att montera ett så kallat anti-aliasing filter framför sensorn i kameran. Antag att sensorn är av CMOStyp, med 10.3 Mpixlar och storleken 21.5 mm x 14.4 mm. Vilket av nedanstående antialiasing filter A C är att föredra, och varför? (7p) MTF filter MTF filter MTF filter A B 60 mm -1 C 40 mm -1 Ortsfrekvens Ortsfrekvens Ortsfrekvens 90 mm -1 Lycka till! Kjell Carlsson

5 5 Radiometriska och fotometriska storheter Nedanstående lilla sammanställning innehåller endast de absolut mest grundläggande och viktiga begreppen som behövs i samband med fotografi. De är uppdelade på radiometriska storheter och fotometriska storheter. Radiometriska storheter används för att beskriva strålande energi, effekt, effekttäthet mm. De grundläggande fysikaliska enheterna joule, watt etc. används. Vi ska i detta sammanhang enbart erinra om de tre olika storheter som anges i tabellen nedan. Storhet Enhet Strålningsflöde (-effekt) W Radians W m -2 sr -1 Irradians W m -2 Storheten strålningsflöde talar om hur mycket energi som per tidsenhet förmedlas via strålning. Radians handlar om utstrålning (från t.ex. en glödtråd). Denna storhet talar om (vilket syns av enheten) hur mycket effekt som per yt- och rymdvinkelenhet strålar ut. Irradians handlar om instrålning. Det talar om hur mycket effekt som strålar in per ytenhet (mot t.ex. en yta). Fotometriska storheter motsvarar de radiometriska. Enda skillnaden är att de fotometriska storheterna är viktade med avseende på det mänskliga ögats spektrala känslighetskurva. Sålunda kommer våglängder runt 550 nm att ha den högsta viktfaktorn, medan kortare och längre våglängder får en lägre faktor (ju längre bort från 550 nm desto lägre). Våglängder utanför det synliga området får viktfaktorn noll. De fotometriska storheter som svarar mot de tre radiometriska ovan ges av nedanstående tabell. Storhet Enhet Ljusflöde lm (lumen) Luminans lm m -2 sr -1 Belysning lm m -2 (lux) Inom fotografin använder man som regel fotometriska storheter.

6 6 Lösningar till exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild (Observera att lösningarna och resonemangen inte alltid behöver vara som de nedanstående. Vissa tal kan gå ut på att göra intelligenta gissningar och slutledningar. Alla lösningar som uppfyller dessa krav belönas med hög poäng. Jag har ibland också lagt till lite extra kommentarer som inte behövs för full poäng på tentalösningarna.) Uppgift 1 a) Ljuskänsliga korn av silversalt, t.ex. AgCl, ligger inbäddade i gelatin. Foton infaller och slår loss valenselektron hos Cl -. Fria elektronen fastnar i någon defekt (s.k. elektronfälla) i saltkristallen. Elektronfällan laddas då negativt och drar till sig Ag +, av vilka det alltid finns ett visst antal som slagits loss ur gittret genom värmerörelse och kan vandra ganska fritt. Ag + plus elektron blir neutral Ag-atom i elektronfällan. Processen upprepas och ger en liten klump av metalliskt silver (ofta storleksordningen 100 atomer) som utgör latenta bilden, dvs minnet av att filmen exponerats för ljus. b) Framkallning innebär att framkallaren lämnar ifrån sig elektroner, vilka reducerar Ag + till Agatomer. Det fälls alltså ut metalliskt silver, vilket ger svärtning i filmen. Detta sker emellertid bara där det finns en latent bild, eftersom framkallningsprocessen katalyseras av metalliskt silver (vilket bara finns där det finns en latent bild). Uppgift 2 f a) Bländartalet F =, där f är brännvidden och D är bländaröppningens diameter (egentligen D den så kallade ingångspupillen, se kap. 10 i kompendiet). b) Belysningen i sensorplanet är omvänt proportionell mot bländartalet i kvadrat. Högre bländartal ger alltså lägre belysning, vilket medför att F = 8 ger en lägre belysning än F = 4, närmare bestämt en fjärdedel så hög. c) 1: Olika bländartal ger olika skärpedjup, vilket kan vara bra att kunna kontrollera. 2: Man får i allmänhet bättre bildskärpa om man inte använder full bländaröppning (avbildningsfelen minskar). Finns det gott om ljus kan man alltså offra en del ljus för att få skarpare bilder. 3: Man klarar av ett större omfång vad gäller motivets ljushet (luminans) om man både kan variera bländare och tid. Vid full bländaröppning och ett mycket ljusstarkt motiv blir kanske bilden överexponerad även för kortaste tiden. Uppgift 3 a) Se komp. kap. 8. Alla bilder har korrekt perspektiv (djupverkan) om de betraktas på korrekt avstånd. Korrekt betraktningsavstånd är objektivbrännvidden multiplcerad med förstoringsgraden från filmruta/sensor till den slutliga pappersbilden. 140 b) I bildexemplen har vi en förstoringsgrad av M = = 6. 5, vilket innebär att korrekt 21.5 perspektiv erhålls vid betraktningsavstånden mm (övre bilden) och mm (undre bilden). I allmänhet betraktar man bilder på ca. 25 cm avstånd, vilket innebär att övre bilden betraktas på för stort avstånd (ger överdriven djupverkan) och den undre på för kort avstånd (ger underdriven djupverkan).

7 7 Uppgift 4 a) Om man tittar på bilderna av upplösningsmönster ser man att kamera A har högre upplösning än kamera B. I Fig 1 kan man se strecken för alla mönster i kolumnen längst till höger, medan man i Fig. 2 inte kan urskilja de tre tätaste mönstren. b) Kurva 1 hör till kamera A, och kurva 2 till kamera B. MTF-värdet anger kontrasten med vilken mönster av olika tätheter återges. Kurva 1 har klart högre kontrastvärden vid de allra tätaste mönstren, vilket gör att dessa är synliga för ögat och ger en hög upplösning för kamera A. Man ser dock att kurva 1 ger en allmänt ganska låg kontrast för i stort sett alla mönstertätheter, vilket stämmer med Fig. 1 som ser allmänt disig ut och har låg kontrast. Observera den mycket bättre kontrasten för låga och medelhöga mönstertätheter i kurva 2. Det är detta som ger den allmänt bättre kontrasten för streckmönstren i Fig. 2. c) Om man tittar bilden av byggnaden råder ingen tvekan om att kamera B ger ett mycket bättre resultat. Det allmänt suddiga och disiga intrycket man får från kamera A beror, såsom nämndes i b), på att i stort sett alla (utom de allra grövsta) mönstertätheterna återges med dålig kontrast. Det hjälper inte att de allra tätaste mönstren återges bättre med kamera A, allmänintrycket blir trots detta mycket dåligt. Slutsatsen blir alltså att det viktigaste med en MTF-kurva är att den återger låga och medelhöga mönstertätheter med så god kontrast som möjligt. Vad som händer vid de allra högsta mönstertätheterna är inte lika viktigt. Uppgift 5 a) Aliasing-fenomen uppträder när motivet innehåller täta streck-, rut- eller prickmönster (t.ex. tegelväggar, spjälstaket, hår och tyger). Dessa mönster kommer att återges som grövre än de är i verkligheten, vilket kan ge fula grova band över bilderna. b) Aliasing uppträder när den optiska bildens mönsterfrekvens överstiger halva samplingfrekvensen. Samplingfrekvensen är inversen av centrum-till-centrum avståndet mellan pixlarna. Så låt oss börja med att beräkna detta avstånd. Antag att vi har x pixlar längs sensorns höjd (14.4 mm). Bredden (21.5 mm) är 1.49 gånger så stor, vilket innebär att vi har x pixlar längs bredden. Totalt antal pixlar blir då 1.49x = x = Centrum-till-centrum avståndet mellan pixlar blir då s = = m Samplingfrekvensen ν s = = m -1 = 182 mm -1. Högsta tillåtna mönsterfrekvens i s optiska bilden är hälften så hög, dvs 91 mm -1. Om vi tittar på filtrens MTF-kurvor ser vi att alla har en gränsfrekvens under detta värde, vilket innebär att alla kommer att ta bort aliasingfenomenen perfekt. Men det är dumt att ha en gränsfrekvens långt under halva samplingfrekvensen, eftersom detta gör att man i onödan förlorar bilddetaljer som skulle kunna återges korrekt. Bilden blir då suddigare. Detta innebär att man bör välja filter A.

Tentamen i kurs DM1574, Medieteknik, gk, 2007-10-26, kl. 8-13, sal E33-36. Uppgifter i kursdelen Fotografi och bild.

Tentamen i kurs DM1574, Medieteknik, gk, 2007-10-26, kl. 8-13, sal E33-36. Uppgifter i kursdelen Fotografi och bild. Tentamen i kurs DM1574, Medieteknik, gk, 2007-10-26, kl. 8-13, sal E33-36. Uppgifter i kursdelen Fotografi och bild. Varje uppgift kan ge maximalt 10 poäng Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2014-01-10, 8-13, FB54

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2014-01-10, 8-13, FB54 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2014-01-10, 8-13, FB54 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-08-19, 9-13, FB51

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-08-19, 9-13, FB51 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 014-08-19, 9-13, FB51 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2013-05-22, 9-13, FB52

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2013-05-22, 9-13, FB52 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2013-05-22, 9-13, FB52 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-06-04, 9-13, FB53

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2014-06-04, 9-13, FB53 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 014-06-04, 9-13, FB53 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2012-05-29, 9-13, FB52

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2012-05-29, 9-13, FB52 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 01-05-9, 9-13, FB5 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2012-08-14, 9-13, FB51

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2012-08-14, 9-13, FB51 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 01-08-14, 9-13, FB1 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 0 % av. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och

Läs mer

Kvalitetsmått: Skärpa

Kvalitetsmått: Skärpa Kvalitetsmått: Skärpa Metoder att mäta skärpa: Upplösningstest: Hur täta streckmönster syns i bilden? Subjektivt, begränsad information (Lab. 2) MTF: Fullständig information (Lab. 2) Upplösningstest med

Läs mer

Photometry is so confusing!!!

Photometry is so confusing!!! Photometry is so confusing!!! footlambert cd lux lumen stilb phot footcandle nit apostilb Don t Panic! There is The Hitchhiker s Guide to Radiometry & Photometry Finns på kurswebben. Utdelas på tentamen.

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 014-10-8, 8-13 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

Introduktion till begreppet ortsfrekvens

Introduktion till begreppet ortsfrekvens Introduktion till begreppet ortsfrekvens Denna lilla skrift har tillkommit för att förklara begreppet ortsfrekvens, samt ge några exempel på beräkningar och omvandlingar som man kan behöva göra när man

Läs mer

Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 14-18, FB51

Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 14-18, FB51 Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 010-08-19, 14-18, FB51 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och fotometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2015-06-03, 9-13, FB53

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2015-06-03, 9-13, FB53 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2015-06-03, 9-13, FB53 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB52

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB52 KT Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 0-05-4, 9-3, FB5 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. jälpmedel: Formelblad "Radiometriska och

Läs mer

Photometry is so confusing!!!

Photometry is so confusing!!! Photometry is so confusing!!! footlambert cd lux lumen stilb phot footcandle nit apostilb Don t Panic! There is The Hitchhiker s Guide to Radiometry & Photometry Finns på kurshemsidan. Utdelas på tentamen

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2015-01-08, 8-13 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

Foto och Bild - Lab B

Foto och Bild - Lab B Biomedicinsk fysik & röntgenfysik Kjell Carlsson Foto och Bild - Lab B Svartvitt kopieringsarbete, tonreproduktion Kurs: 2D1574, Medieteknik grundkurs, moment: Foto och bild Kjell Carlsson & Hans Järling

Läs mer

KTH Teknikvetenskap. Foto-lab 1. Fotografering med ateljékamera. Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi

KTH Teknikvetenskap. Foto-lab 1. Fotografering med ateljékamera. Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi KTH Teknikvetenskap Foto-lab 1 Fotografering med ateljékamera Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi Kjell Carlsson Tillämpad Fysik, KTH, 2010 2 För att uppnå en god förståelse och inlärning under laborationens

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 9-13, FB52-54

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 9-13, FB52-54 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2013-10-30, 9-13, FB52-54 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad

Läs mer

Fotografering med digital systemkamera

Fotografering med digital systemkamera Fotografering med digital systemkamera Vad är en systemkamera? Som namnet antyder är det en kamera som ingår i ett system med t.ex. objektiv, filter, blixtar och mellanringar. Till skillnad från kompaktkameror,

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 14-19, FB53

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 14-19, FB53 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 016-05-31, 14-19, FB53 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

SK1140, Fotografi för medieteknik, HT14

SK1140, Fotografi för medieteknik, HT14 SK1140, Fotografi för medieteknik, HT14 9 föreläsn. & 3 labbar Kjell Carlsson, föreläsn./kursansvarig kjellc@kth.se Anders Liljeborg, labhandledn. Simon Winter, labhandledn. Vi kommer från Tillämpad fysik,

Läs mer

Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson

Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Lasse Alexandersson Hur jag tänker innan jag trycker på knappen? Bländare = Skärpedjup Slutartid = Öppettid ISO = Förstärkning Hur jag tänker innan jag trycker

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik , 8-13 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik 2016-03-24, 8-13 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi , 8-13, FB52

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi , 8-13, FB52 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK380, Teknisk fotografi 016-08-16, 8-13, FB5 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.

Läs mer

Räkneövning i fotografi

Räkneövning i fotografi SK380\Räkneövning.doc Räkneövning i fotografi Uppgift 1. Beskriv det matematiska sambandet (ex.vis proportionellt eller omvänt proportionellt) mellan belysningen i kamerans sensorplan och a) Bländartalet

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 14-18, FB51

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 14-18, FB51 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, 2011-08-18, 14-18, FB51 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska

Läs mer

3 m 80 % av bildhöjden. 4 m 80 % av bildbredden

3 m 80 % av bildhöjden. 4 m 80 % av bildbredden Exempelsamling, SK1140, fotografi för medieteknik. (= typiska tentatal) Optisk avbildning, kap. 5 i kompendiet Uppgift 1. En digitalkamera har ett zoomobjektiv med brännviddsomfånget 8-24 mm. CCD-sensorn

Läs mer

LJ-Teknik Bildskärpa

LJ-Teknik Bildskärpa Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus

Läs mer

Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)

Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild) Håll kameran rätt! För att minimera risken för skakningsoskärpa bör man alltid hålla kameran så stadigt som möjligt. Oftast håller man kameran som i mitten och till höger, med höger hand i kamerans grepp

Läs mer

Sensorer i digitalkameror

Sensorer i digitalkameror Sensorer i digitalkameror Kretskort Minneskort Sensor Detektorelement (pixel). Typisk storlek: 2-5 m Typiskt antal: 5-20M Sensortyper i digitalkameror CCD (Charge Coupled Device) CMOS (Complementary Metal

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB51

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i Teknisk Fotografi, SK2380, , 9-13, FB51 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i Teknisk Fotografi, SK380, 013-08-0, 9-13, FB51 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet. Hjälpmedel: Formelblad "adiometriska

Läs mer

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder Digital fotografering Kamerateknik Inställningar Digitalkamera Samma optik som en analog kamera Byt ut filmen mot en sensor, CCD Bästa digitala sensorn ca 150 Mpixel Vanliga systemkameror mellan 8-12 Mpixel

Läs mer

Ljusmätning 1 "Mäta i handen i skugga". Med handhållen ljusmätare för befintligt ljus så finns en metod som är mycket enkel, snabb och fungerar till de flesta genomsnittliga motiv: att "mäta i handen i

Läs mer

Kursdelen Foto & Bild (ca. 3p)

Kursdelen Foto & Bild (ca. 3p) Kursdelen Foto & Bild (ca. 3p) Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 4:e upplagan, 2006. 150:- (Kontant eller kontokort med PIN-kod) Laborationsanvisningar: Finns tillgängliga

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Tentamen i kurs 2D1574, Medieteknik, gk, 2006-10-19, sal Q31-33. Uppgifter i kursdelen Fotografi och bild.

Tentamen i kurs 2D1574, Medieteknik, gk, 2006-10-19, sal Q31-33. Uppgifter i kursdelen Fotografi och bild. Tentamen i kurs 2D1574, Medieteknik, gk, 2006-10-19, sal Q31-33. Uppgifter i kursdelen Fotografi och bild. Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad Radiometriska och fotometriska storheter (bifogat på sista

Läs mer

Grundläggande om kameran

Grundläggande om kameran Gatufotogruppen Sida 1 (6) Grundläggande om kameran De mest grundläggande principerna. Vilka typer av hänsyn som just gatufotografi kräver map kamerainställningar Christer Strömholm: Ögonblick kommer som

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

> ATT TA FANTASTISKA BILDER HAR ALDRIG VARIT ENKLARE. e - pl2

> ATT TA FANTASTISKA BILDER HAR ALDRIG VARIT ENKLARE. e - pl2 ÄLSKAD AV PROFFSEN. GJORD FÖR DIG. > ATT TA FANTASTISKA BILDER HAR ALDRIG VARIT ENKLARE. e - pl2 en Del SOM ÄR perfekt GÅR DeT ATT DISKUTeRA. ANNAT INTe. Det var, på sätt och vis, inte ens vi som utvecklade

Läs mer

Anvisningar för passfoto

Anvisningar för passfoto sidan 1(7) Anvisningar för passfoto Polisens anvisningar för passfoton bygger i enlighet med EU-förordningen på internationella standarder. De allmänna egenskaperna hos pass och övriga resedokument fastställs

Läs mer

KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 2

KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 2 KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 2 Svartvit fotografering och filmframkallning Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi Kjell Carlsson & Hans Järling Tillämpad Fysik, KTH, 2008 1 För att uppnå en god förståelse

Läs mer

! = 0. !!!"ä !"! +!!!"##$%

! = 0. !!!ä !! +!!!##$% TENTAMEN I FYSIK FÖR n1 3 MAJ 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och för- sedda med svar. Kladdblad

Läs mer

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm)

BILAGA I. Icke-koherent optisk strålning. λ (H eff är endast relevant i området 180-400 nm) (L B är endast relevant i området 300-700 nm) Nr 146 707 BILAGA I Icke-koherent optisk strålning De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas

Läs mer

Vad är ZOOM? Så är det dock inte!

Vad är ZOOM? Så är det dock inte! Vad är ZOOM? När man köper en ny kamera så lockas man kanske av att den har ett stort Zoom-värde. På denna nya kamera ser man på objektivet att det står 24X OPTICAL ZOOM. Att det är ett optiskt och inte

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Kristian Pettersson Feb 2016

Kristian Pettersson Feb 2016 Foto Manual Kristian Pettersson Feb 2016 1. Inledning Det viktigaste om vi vill bli bra fotografer är att vi tycker att det är kul att ta bilder och att vi gör det ofta och mycket. Vi kommer i denna kurs

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9.

Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. Av Gabriel Remäng Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. ISO & Vitbalans - 10. Att måla med ljus Ordet fotografi

Läs mer

KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 3

KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 3 KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 3 Svartvitt kopieringsarbete, tonreproduktion Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi Kjell Carlsson & Hans Järling Tillämpad Fysik, KTH, 2008 1 För att uppnå en god förståelse

Läs mer

Grundläggande om kameran

Grundläggande om kameran Gatufotogruppen Sida 1 (5) Grundläggande om kameran De mest grundläggande principerna. Vilka typer av hänsyn som just gatufotografi kräver map kamerainställningar Christer Strömholm: Ögonblick kommer som

Läs mer

1. Kameran 2. Ljus 3. Motiv 4. Kommunikation 5. Att ta bra bilder 6. Studio

1. Kameran 2. Ljus 3. Motiv 4. Kommunikation 5. Att ta bra bilder 6. Studio Jonas foto guide är din guide till att bli bättre fotograf. Den går igenom grunderna i fotografi, hur kameran fungerar och annat bra att veta. Denna guide är inriktad främst för fotografering med digital

Läs mer

LABORATION nr 1 Landskapsfoto & kamerastudie

LABORATION nr 1 Landskapsfoto & kamerastudie LABORATION nr 1 Landskapsfoto & kamerastudie Digital fotografering och bildbehandling 7,5hp 1 av 5 Syfte Syftet med uppgiften är att kursdeltagaren skall kunna skaffa sig kunskap om vilka inställningar

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling

Läs mer

Går det att göra vitt ljus koherent?

Går det att göra vitt ljus koherent? Går det att göra vitt ljus koherent? Marcin Swillo och Gunnar Björk Institutionen för Tillämpad Fysik AlbaNova Universitetscentrum, KTH 106 91 Stockholm I Fysikaktuellt nummer 4, 2011 skrev en av oss en

Läs mer

Året närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier!

Året närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier! Året närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier! Inledningsbilden är naturligtvis hämtad från förra årets sammanslagning av Envikens- & Svärdsjöförsamlingar till ett gemensamt

Läs mer

Bild- och Videoteknik

Bild- och Videoteknik Bild- och Videoteknik Av grupp F2: Ludvig Bowallius, Hazim Deirmenci, Charles Florman Lindeberg, Nils Gudmundsson (Optik och Fotometri), Olof Höjer, Stefan Knutas, Christian Konstenius KTH/Medieteknik

Läs mer

Digital bild & sportfiske. Lektion 1:1/5 Kameran funktioner och hur man exponerar rätt

Digital bild & sportfiske. Lektion 1:1/5 Kameran funktioner och hur man exponerar rätt Digital bild & sportfiske Lektion 1:1/5 Kameran funktioner och hur man exponerar rätt Från exponering till bild Det finns grovt räknat endast tre faktorer som påverkar den slutliga exponeringen. Från exponering

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Kamerans sensor. I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ.

Kamerans sensor. I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ. Kamerans sensor I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ. Objektivet projicerar en bild på sensorn och varje liten

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Anvisningar för ansiktsfoton som skickas in elektroniskt

Anvisningar för ansiktsfoton som skickas in elektroniskt sidan 1(8) Anvisningar för ansiktsfoton som skickas in elektroniskt Polisens anvisningar för passfoton bygger i enlighet med EU-förordningen på internationella standarder. De allmänna egenskaperna hos

Läs mer

Foto och Bild - Lab A

Foto och Bild - Lab A Biomedicinsk fysik & röntgenfysik Kjell Carlsson Foto och Bild - Lab A Svartvit fotografering och framkallning Kurs: 2D1574, Medieteknik grundkurs, moment: Foto och bild Kjell Carlsson & Hans Järling Fysikinst.,

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Fotovandring i Ho ga-kusten

Fotovandring i Ho ga-kusten Fotovandring i Ho ga-kusten Välkommen till en grundläggande kurs i naturfotografering. Lär dig mer om komposition och ljussättning av dina naturbilder i Höga Kustens fantastisk miljö. Fotovandring 2 Midnattsvadring,

Läs mer

KAMERANS TEKNISKA DETALJER

KAMERANS TEKNISKA DETALJER KAMERANS TEKNISKA DETALJER Ljus & exponering Blinkningen Reglerar tiden slutaren är öppen. Styrs av ljustillgången & kontrolleras med hjälp av ljusmätaren. Pupillen Slutartid Bländare Reglerar mängden

Läs mer

En överblick över tekniken bakom fotografering...

En överblick över tekniken bakom fotografering... En överblick över tekniken bakom fotografering... Av: Anders Oleander AFFE - akademiska fotoföreningen exponerarna // Högskolan i Kalmar 1 Innehåll: Sidnummer: Bilduppbyggnad svart/vit film 3 Kamerafunktion

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Anvisningar för passfoto

Anvisningar för passfoto Anvisningar för passfoto Finland införde nya passfotokrav 21.8.2006. De nya passfotokraven grundar sig på definitioner av den internationella civilluftfartsorganisation som lyder under FN. Syftet med anvisningarna

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

EF85mm f/1.2l II USM SWE. Bruksanvisning

EF85mm f/1.2l II USM SWE. Bruksanvisning EF85mm f/1.2l II USM SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons objektiv EF85mm f/1,2l II USM är ett mellanteleobjektiv med höga prestanda som utvecklats för EOS-kameror. Det är utrustat

Läs mer

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 18 DECEMBER 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

En samling exempelfoton SB-900

En samling exempelfoton SB-900 En samling exempelfoton SB-900 Det här häftet ger en översikt över olika funktioner för blixtfotografering som finns tillgängliga vid användning av SB-900, samt beskriver med hjälp av exempelfoton olika

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild..

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. 1. Inledning Som du kanske har märkt handlar mycket av fotografin om ljus. Det finns ganska mycket matematik och fysik involverat, inte minst kring hur

Läs mer

TS-E17mm f/4l TS-E24mm f/3.5l II Bruksanvisning

TS-E17mm f/4l TS-E24mm f/3.5l II Bruksanvisning TS-E17mm f/4l TS-E24mm f/3.5l II SWE Bruksanvisning Tack för att du köpt en Canon-produkt. Canons TS-E-objektiv har lutnings- och perspektivkontroll och är avsedda för EOSkamerorna. TS-mekanismen ger lutnings-

Läs mer

Ljus och färg - Lite teori

Ljus och färg - Lite teori Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta

Läs mer

Lär känna din kamera. Karl Mikaelsson Oscar Carlsson October 27, 2012

Lär känna din kamera. Karl Mikaelsson Oscar Carlsson October 27, 2012 Lär känna din kamera Karl Mikaelsson derfian@hamsterkollektivet.se Oscar Carlsson oscar.carlsson@gmail.com October 27, 2012 Vad är en exponering? Slutartid + Bländartal + ISO Slutartid 1 500s = 0.002s,

Läs mer

Kursiverade ord är viktiga begrepp som skall förstås, kunna förklaras och dess relevans i detta sammanhang skall motiveras.

Kursiverade ord är viktiga begrepp som skall förstås, kunna förklaras och dess relevans i detta sammanhang skall motiveras. Holografilab I denna lab kommer ett dubbelexponerat, transmissions hologram göras genom att bygga en holografiuppställning, dubbelexponera och framkalla en holografisk film. Dubbelexponerade hologram används

Läs mer

för M Skrivtid re (2,0 p) används för (2p) (3,0 p) vattenbad?

för M Skrivtid re (2,0 p) används för (2p) (3,0 p) vattenbad? Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2014 05 30 för M Skrivtid 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknar re Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Föredrag om bildbehandling speciellt för astronomibilder. Del 1

Föredrag om bildbehandling speciellt för astronomibilder. Del 1 Sid 1 Föredrag om bildbehandling speciellt för astronomibilder Del 1 genomgång av hur man kalibrerar ett astrofoto eller den viktiga pre-processing av Lars Karlsson Sid 2 Föredragets innehåll Digitalkamerans

Läs mer

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring

Läs mer

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura Fotografera Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura Fransmannen Joseph Nicéphore Niépce var den förste som gjorde en kamera 1826 men det tog åtta timmar att exponera bilden och den blev väldigt

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration

Geometrisk optik. Laboration ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska

Läs mer

fångar Eva våren Eva Blixmans fotoblogg är minst sagt välbesökt upp

fångar Eva våren Eva Blixmans fotoblogg är minst sagt välbesökt upp galleri eva blixman Eva fångar våren Våren är på gång och det är hög tid att putsa upp fotoprylar som kan ha samlat damm under vintern. Och vad kan passa bättre som nystart än att fotografera vårens blommor?

Läs mer

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt) Videosignalen Analog/digital Även om vi idag övergår till digital teknik när vi ska insamla, bearbeta och spara videomaterial, så är dock vår omvärld analog. Det innebär att vi i videokameran och TV monitorn

Läs mer

Att få in bilder i datorn

Att få in bilder i datorn Att få in bilder i datorn 32 Första steget är att skapa bilden och få in den i datorn. Har du en digitalkamera känner du redan till hur man gör. Har du bilder på papper eller film kan dessa skannas och

Läs mer

Kursdelen Fotografi. Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 6:e upplagan, ca. 150:-

Kursdelen Fotografi. Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 6:e upplagan, ca. 150:- Kursdelen Fotografi Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 6:e upplagan, 2008. ca. 150:- Laborationsanvisningar: Finns tillgängliga som pdf-filer på kurswebben. Var går

Läs mer

4-8 Cirklar. Inledning

4-8 Cirklar. Inledning Namn: 4-8 Cirklar Inledning Du har arbetat med fyrhörningar (parallellogrammer) och trehörningar (trianglar). Nu skall du studera en figur som saknar hörn, och som består av en böjd linje. Den kallas för

Läs mer

Kapitel 35, interferens

Kapitel 35, interferens Kapitel 35, interferens Interferens hos ljusvågor, koherensbegreppet Samband för max och min för ideal dubbelspalt Samband för intensitetsvariation för ideal dubbelspalt Interferens i tunna filmer Michelson

Läs mer

Nordisk Synsupport AB Informationsteknik för synskadade. Användarmanual & Monterings anvisning IDEA-CX

Nordisk Synsupport AB Informationsteknik för synskadade. Användarmanual & Monterings anvisning IDEA-CX Användarmanual & Monterings anvisning IDEA-CX Nordisk Synsupport Tel. +46 (0)470 72 98 88 1. Ingående Delar ( Gäller standard system) 2. Montering och kopplingar 3. Genomgång av funktioner och knappar

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) COPYRIGHT DAHLQVISTDESIGN 1. Camera Obscura

Fotografera. Camera obscura (latin; mörkt rum) COPYRIGHT DAHLQVISTDESIGN 1. Camera Obscura Fotografera Camera obscura (latin; mörkt rum) Camera Obscura COPYRIGHT DAHLQVISTDESIGN 1 Fransmannen Joseph Nicéphore Niépce var den förste som gjorde en kamera 1826 men det tog åtta timmar att exponera

Läs mer

test makroobjektiv Välj rätt makro

test makroobjektiv Välj rätt makro test makroobjektiv Välj rätt makro Makroobjektivet är den ultimata lösningen om dina motiv är riktigt små. Genvägar som mellanringar och försättslinser är mer svårjobbade och ger inte samma bildkvalitet.

Läs mer

Tekniker - IXUS 300 HS

Tekniker - IXUS 300 HS Tekniker - IXUS 300 HS CMOS-sensor med hög känslighet med 10,0 megapixels Med en upplösning på 10 megapixels går det att fånga en stor mängd detaljer och skriva ut bilder upp till A3+-format. Den här sensorn

Läs mer