Standarder och småföretag i offentlig upphandling. 1 Småföretags deltagande vid offentlig ITupphandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Standarder och småföretag i offentlig upphandling. 1 Småföretags deltagande vid offentlig ITupphandling"

Transkript

1 Per-Erik Andersson PM 1 (11) ÄNDRAD Standarder och småföretag i offentlig upphandling Enligt kommittédirektiven ska utredaren undersöka om det finns former för samordning av utveckling av standarder som kan bidra till att öka småföretagens deltagande i offentliga IT-upphandlingar, och i så fall ge förslag till sådana arbetsformer. Flera undersökningar och dokument behandlar småföretag och offentlig upphandling, men utredarens uppgift är att belysa standarders och standardutvecklingens roll för småföretagens deltagande. Det är inte begränsat till ramavtal. 1 Småföretags deltagande vid offentlig ITupphandling Verva har regeringens uppdrag att genomföra ramavtalsupphandlingar inom IT-området. Ramavtalen omfattar större delen av offentlig sektor dvs. såväl statliga myndigheter som anslutna kommuner och landsting. Ramavtalen omfattar ca 150 ramavtalsleverantörer inom 16 olika ramavtalsområden och omsätter sammanlagt ca sju miljarder kronor/år. Omsättningen är jämt fördelat mellan myndigheter och kommuner/landsting. Vervas ramavtal omfattar ca 70 % av all offentlig ITupphandling av sådana produkter och tjänster som omfattas av ramavtalen, och ca 30 % av all offentlig IT-upphandling. Vervas ramavtalupphandlingar utgör därmed en betydande del av den potentiella offentliga marknaden för leverantörer av IT-produkter och IT-tjänster. Ramavtalen syftar till att underlätta anskaffningen av den offentliga sektorns gemensamma och breda behov av produkter, tjänster och funktioner inom IT-området. Offentlig förvaltnings IT-anskaffningar är ofta av myndighetskritisk karaktär och tillåter endast aktörer som är erkänt kompetenta och som kan erbjuda goda kommersiella villkor. Upphandlingsprocessen är till stor del regelstyrd enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Kravställningar och utvärderingar har att följa LOU men också kraven på affärsmässighet. Beträffande småföretags möjligheter att delta i Vervas ramavtalsupphandlingar finns det åtskilliga exempel där dessa blivit antagna som ramavtalsleverantörer, återförsäljare eller underleverantörer. Det finns exempel där flera av dessa mindre företag vuxit och markant ökat sin omsättning tack vare detta.

2 PM 2 (11) I ett senare avsnitt framgår att småföretagen upplever administrativa hinder för att delta t.ex. höga kvalifikationskrav och krav på certifiering. Krav på olika kvalitetsstandarder kan vara sådana, t.ex. krav på ISO-standarder för kvalitets- och miljöledningssystem. Dessa standarder kan många gånger vara alldeles för omfattande och skjuta över målet och på så vis utgöra ett hinder. Det är inte självklart att ett företag som är certifierat för en viss kvalitetsstandard är mer lämpat än ett som inte är certifierat. Certifiering är ingen garanti, det kan t.o.m. bli så att ett företag kan bli fånge i sin egen standard. Verva tillämpar en metod att kravställa en sådan standard med tillägget eller likvärdigt eget väl dokumenterat system och har kravsatt de moment i standarden som är relevanta för den specifika upphandlingen. Detta har visat sig vara en framkomlig väg, då anbudsgivaren genom tillämpning av relevanta delar ur standarden anpassat den för sin egen verksamhet och sina kunders behov. Denna metod som ställer stora krav på kravställarens kompetens kan ge småföretag möjlighet att delta vid upphandlingar trots krav på kvalitetsstandarder. Ett exempel på en kravställning för kvalitetsledningssystem kan lyda: Anbudssökanden skall ha ett kvalitetsledningssystem för den egna verksamheten antingen enligt ISO 9001:2000 eller likvärdigt i form av ett eget väl dokumenterat kvalitetsledningssystem enligt nedanstående punkter. 1. En kvalitetsmanual med rutiner för styrning av specificerande och redovisande dokument. 2. Rutin för förebyggande och korrigerande åtgärder. 3. Rutin för hantering av avvikelser, reklamationer och eskaleringsprocesser. 4. Rutin för revision av kvalitetsledningssystemet. För verifiering bifoga antingen kopia av intyg om certifiering enligt ISO 9001:2000 alternativt beskriv det egna kvalitetsledningssystemet enligt de fyra punkterna ovan. Om certifieringen eller det egna kvalitetsledningssystemet är framtaget på koncernnivå skall det tydligt framgå att det är giltigt för det anbudslämnande företagets verksamhet.

3 PM 3 (11) Inom IT-världen är det vanligt med s.k. de-facto standarder, som exempelvis används vid kravställningar på processor- eller buss-arkitektur. T.ex. den vanligast förekommande processortypen i såväl arbetsplatser som servrar benämns x-86 arkitektur även om processorerna är helt olika och kommer från AMD eller Intel. I detta fall är det kompatibilitet med olika operativsystem, last och prestanda som är viktig. Denna standard är en vanligen förekommande och etablerad de facto standard som inte utgör något hinder för småföretag att erbjuda. 1 kap 23 a LOU möjliggör för grupper av leverantörer att delta i upphandlingar, exempelvis kan ett antal små företag kan gå samman för att kunna lämna ett mer konkurrenskraftigt anbud. Denna möjlighet har anbudsgivare i Vervas ramavtalsupphandlingar. Ett annat sätt att möjliggöra för småföretag att delta i ramavtalsupphandlingar är att dela upp upphandlingen i mindre delar där det är möjligt att lämna anbud på ett eller flera anbudsområden. En metod som Verva ofta tillämpar vid volymupphandlingar är att göra en uppdelning mellan A- och B-leverantörer. A-leverantörerna är normalt större företag som har kapacitet att leverera en stor volym av produkter och tjänster. B-leverantörerna är normalt mindre företag som är specialiserade på vissa områden av upphandlingen. Utmärkande för denna konstruktion är att stora företag konkurrerar mot stora företag och små företag konkurrerar mot små företag. Genom uppdelningen kan småföretag delta och myndigheterna får leverantörer med en spetskompetens inom specifika områden. Trots den stora konkurrensen från stora och globala företag på hårdvarusidan, så har svenska småföretag klarat sig mycket bra i Vervas ramavtalsupphandlingar. Inom ramavtalsområdena PC, Servrar och Nätverk har under årens lopp flera mindre svenska tillverkande företag funnits representerade. Inom IT-konsultområdet finns många exempel på mindre IT-konsultföretag som i senaste ramavtalsupphandlingen, IT-konsulttjänster 2004, hävdat sig väl i konkurrens mot globala företag. I Vervas ramavtal är det vanligt att ramavtalsleverantörerna har ett stort antal återförsäljare knutna till sig. Ramavtalsleverantören kan t.ex. vara en tillverkare eller generalagent som inte själv bedriver någon försäljning direkt till kund, det sköter återförsäljarna. Bland återförsäljarna finns både stora och små företag, som genom denna konstruktion står för en stor del av leveranserna. Ramavtalsleverantörerna skall kunna leverera till myndigheter i hela Sverige och återförsäljarna finns således representerade över hela landet. Den årliga användarenkäten (SCB 2005) bekräftar att myndigheterna anser det vara av stor vikt vid val av leverantör om denne finns representerad på orten.

4 PM 4 (11) Totalt finns fler än 800 återförsäljare representerade på Vervas ramavtal. Dessa är lokaliserade över hela landet varav flertalet är småföretag med färre än 50 anställda. Dessutom finns det i samma segment ca 100 underleverantörer, huvudsakligen som underleverantörer av produktrelaterade tjänster och utbildning. Småföretag (1-49 anställda) är representerade inom Vervas 16 ramavtalsområden i egenskap som: Ramavtalsleverantörer ca 50 st. Återförsäljare ca 800 st. Underleverantörer ca 100 st.

5 PM 5 (11) 2 Standarder och småföretag EU-kommissionen initierade i oktober 2004 en studie om hur små och medelstora företags engagemang i standardiseringsfrågor kunde främjas. En rapport publicerades i oktober Den visade att flera aktörer i EU har vidtagit åtgärder för att få med små och medelstora företag (i fortsättningen benämnda SME) i standardiseringen: nationella myndigheter, nationella standardiseringsorgan och småföretagar-organisationer. Åtgärderna varierar från breda och generella kampanjer för att höja medvetenheten om standarder och standardisering till specifika vägledningar i smalare ämnen såsom tekniska standarder för svetsutrustning. De medel som valts innefattar publikationer, workshops och seminarier, utbildning, rabatterat pris på standarder, konsultativ hjälp, resebidrag för medverkan i kommittéarbete etc. I rapporten har 23 särskilt bra åtgärder valts ut. En av dessa är SEK:s resebidrag till kommittémöten, som utdelas på villkor att mottagaren skriver en rapport från mötet. SEK räknar med en spridningseffekt eftersom rapporten förväntas bli skriven utifrån ett småföretagarperspektiv och därmed har större utsikter att bli läst och förstådd. SEK, Svenska Elektriska Kommissionen, svarar för standardiseringen på el-området i Sverige och samordnar svensk medverkan i internationell och europeisk standardisering. Även om aktörer både hos de åtgärdsansvariga och hos målgrupperna menar att åtgärderna svarar mot verkliga behov och ger goda bidrag, så finns just inga utvärderingar av effekterna av åtgärderna. Motivet för alla dessa åtgärder är att SME inte ser att standarder och standardisering berör dem, trots att standarder bedöms spela en stor roll för att minska de tekniska handelshindren över gränserna och därmed bidra till förverkligandet av den inre marknaden. Det finns flera skäl till småföretagens utanförskap: - de anser att standarder och standardisering är en fråga för storföretagen, - småföretag har varken personal, pengar eller tid att delta i standardiseringsarbete, - standarder är komplicerade och svåra att tillgodogöra sig, såväl språkligt som tekniskt, - det är svårt att veta vilka standarder som är relevanta att använda, - standarder kostar pengar, och ofta måste man köpa flera standarder eftersom de hänvisar till varandra. Detta bekräftades på en konferens om småföretag och standarder som hölls i Bryssel 16 oktober Titeln på konferensen var European standardisation a key for the success of SME:s, skilled crafts and trades. Programmet bestod av en presentation av den nämnda rapporten samt anföranden från standardiseringsorganisationer, småföretagarorganisationer och EU-kommissionen. Det framgick bl. a. följande:

6 PM 6 (11) Mer än 99 % av de ca 23 miljoner företagen i EU är SME:s. De sysselsätter 120 miljoner människor, vilket utgör mer än två tredjedelar av den privatanställda arbetskraften i EU. Över 90 % av SME:s är mikroföretag med färre än 10 anställda. En mycket stor del har inga anställda alls. Medelantalet anställda i europeiskt företag oavsett storlek är 7, och medelantalet anställda i SME:s är 4. Det är inte lämpligt att bunta ihop mikroföretag (< 10 anställda), småföretag (< 50 anställda) och medelstora företag ( < 250 anställda). De har olika karakteristika och förutsättningar. Det är ingen större mening med att satsa på att förmå småföretagen att öka sitt deltagande i standardiseringsarbetet. Sådant kräver mycket tid, kompetens och pengar som inte finns hos småföretagen. De kan dock delta nationellt, vilket kräver mindre resurser. Småföretagens intressen i standardiseringsprocessen måste stärkas, men det får ske genom deras organisationer. Tillgången till standarder måste bli bättre. Företagen vill ha kortversioner som på ett enkelt sätt beskriver en standards syfte och innehåll, om vägledningar om vilka viktiga standarder som finns inom ett visst ämnesområde, om att standarder ska finnas tillgängliga på det egna språket, samt inte minst att standarder ska tillhandahållas kostnadsfritt eller åtminstone till ett rimligt pris. Den allmänna föreställningen är att nyttan av standarder finns på flera plan, bl.a. - De möjliggör att produktion kan brytas ned i en sammanhängande kedja av aktiviteter, den s.k. värdekedjan - De skapar tillit till att saker fungerar som man förväntar sig, t.ex. när man kopplar in sin laptop till ett nätverk. - Konsumenter behöver inte skaffa sig fullständig information om en produkts kvalitet. Det räcker med att en standard indikerar att vissa egenskaper är på plats. - Småföretagen måste övertygas om nyttan av standarder. Standardiseringsprocessen är dåligt anpassad för småföretagens villkor, och EU-kommissionen vill föra samman standardiseringsorganisationerna och småföretagen för att skaka hand, d.v.s. få bättre förståelse för varandras förutsättningar. På Europanivå finns två organisationer som främjar småföretagens intressen i standardisering. En är NORMAPNE, vars syfte är att göra SME mer

7 PM 7 (11) synliga i standardiseringsprocessen, att främja deras intressen, att påverka så att standarderna är anpassade till SME:s förhållanden, och att följa och påverka vissa valda standardiseringsområden. En annan är The Euro Info Centre Network, som ger råd till SME:s om tillämpning av EU:s regelverk, där standarder är en del, och att informera EU-kommissionen om gemenskapsfrågor som påverkar SME:s. EU-kommissionen ger stöd till olika aktiviteter i den europeiska standardiseringen. Bland annat kan kommissionen finansiera upp till 50 % av kostnader för översättning av standarder till nationella språk. Det är upp till de nationella standardiseringsorganen att svara för att ta fram program för översättning som motsvarar företagens i landet behov, speciellt SME.

8 PM 8 (11) 3 Hinder för småföretag att delta vid offentliga upphandlingar Vid studier av de publicerade rapporter som behandlar småföretagens hinder att delta vid offentliga upphandlingar över huvud taget, visar det sig att de slutsatser som där redovisas, även gäller för IT-området. Flera av rapporterna påvisar hinder av snarlik karaktär bl.a. en brist på kännedom om upphandlingsprocessen och om ett komplicerat regelverk. ITPS-rapporten Offentlig upphandling i EU och USA består av två olika studier som båda behandlar offentlig upphandling från utgångspunkten offentlig upphandling som ett instrument för att främja framväxten av nya, innovativa företag. I den första studien görs bl.a. en kartläggning av de hinder som små och medelstora företag (SME) upplever för att delta i offentlig upphandling i Sverige och övriga länder inom EU. Studien syftar till att identifiera de huvudsakliga hinder som svenska SME upplever vid offentlig upphandling och utifrån dessa ge förslag på hur regeringen kan underlätta för och uppmuntra SME att delta i offentlig upphandling inom ramen för nuvarande EG-direktiv. Följande faktorer har identifierats som hinder för SME att delta i offentlig upphandling: Komplicerade regler Stora upphandlingskontrakt Bristande kompetens hos de upphandlande enheterna Bristfällig efterlevnad av reglerna Låg förekomst av elektronisk upphandling och e-handel bland svenska offentliga myndigheter, jämfört med övriga medlemsländer. Studien drar den slutsatsen att förmodligen bidrar den första punkten ovan, det komplicerade regelverket, i mer eller mindre utsträckning till övriga problem. De upphandlande enheterna föredrar stora och därmed färre upphandlingar eftersom regelverket leder till höga administrativa kostnader vid varje upphandlingstillfälle. Komplicerade regler förutsätter högre kompetens hos den upphandlande enheten, vilket det saknas resurser till. Kompetensbrist leder till att upphandlingar genomförs på ett felaktigt sätt, både oavsiktligt och avsiktligt osv.

9 PM 9 (11) I Nuteks enkätundersökning Företagens villkor och verklighet 2005 ställdes frågor om vilka lagar och regler som utgör tillväxthinder för småföretag. Av samtliga småföretag anser 13 procent att det inte finns några hinder för att de ska delta i offentliga upphandlingar. Enkäten visade att 16 procent av småföretagen anser att offentlig upphandling är ett tillväxthinder. En uppföljningsenkät riktade till dessa företag redovisas i rapporten. Resultaten är inte representativa för alla småföretag men bör ändå ge en god fingervisning om vilka problem och hinder småföretagen upplever. Företagens problem beror mer på upphandlingsprocessen än med kraven på den vara eller tjänst som upphandlas. Uppföljningsenkäten till företag som ser offentlig upphandling som ett tillväxthinder visar att de främsta hindren som företagen upplever handlar om: Kostnaderna för att lämna anbud För kort anbudstid De krav som ställs på företaget Att olika upphandlande enheter använder olika utvärderingsmodeller. Att anbud kan bli underkända av formella skäl som inte har betydelse för en vara eller tjänst som upphandlas. Att företagen blir bundna av de anbud som läggs, vilket kan medföra att de tvingas binda upp resurser utan att vara säkra på att få ett kontrakt. Vanliga hinder som SME upplever vid offentlig upphandling (The European Observatory for SME:s Sixth Report, EC, 2000): För stora upphandlingskontrakt Informationssvårigheter Bristande kunskap om upphandlingsprocessen För kort tid anbudstid För höga anbudskostnader För stor administrativ börda Svårigheter att förstå vad som efterfrågas Höga kvalifikationsnivåer och krav på certifiering Krav på garanti om finansiering

10 PM 10 (11) Diskriminering av utl. anbudsgivare eller favorisering av lokala företag Svårigheter att finna samarbetsparters Studien visar att ett av de största hindren utgörs av för stora upphandlingskontrakt och bristande allmän information om offentlig upphandling. Många företag hävdar att det är svårt att få relevant information om det som ska upphandlas inom utsatt tid. En undersökning bland SME som vunnit upphandlingskontrakt genom TED angav som de främsta problemen (The access of SME:s to public procurement contracts, EIM, 2004): Bristande information För stor administrativ börda Oklara regler

11 PM 11 (11) 4 Slutsatser Vervas erfarenheter samt vid analyser av flera rapporter om möjligheter och hinder för småföretagens deltagande i upphandling, samt diskussioner om huruvida ökad samordning av standarder kan undanröja hinder och stötta möjligheter visar det sig att de hinder som finns för småföretagen att delta vid offentliga upphandlingar, inte har med standarder att göra. Ovannämnda rapporter, EU:s workshop om småföretag och standarder samt Vervas mångåriga upphandlingserfarenhet (Verva/Statskontoret) tyder på att en ökad användning av standarder eller förbättrad samordning av utveckling av standarder inte bidrar till att undanröja de hinder som småföretagen ser för deltagande i offentlig IT-upphandling. Vid IT-upphandlingar används vanligen krav på de-facto standarder och standarder för kvalitets- och miljöledningssystem. Inget av dessa krav utgör hinder för småföretag att delta vid upphandlingar om de tillämpas på ett proportionerligt sätt. Erfarenheterna från Vervas ramavtalsupphandlingar visar att det med likvärdig-metoden går att tillämpa kravsättning så att även småföretag kan övervinna höga kvalifikationskrav och krav på certifiering. Det är andra åtgärder som behöver tillgripas om man vill stimulera småföretag att i ökad utsträckning delta i offentlig IT-upphandling, förslagsvis: Använd de-facto standarder där det är möjligt. Acceptera egna tillämpningar av kvalitetsstandarder där det är möjligt. För att öka möjligheten för småföretagen att kunna delta, bör övriga hinder, som enligt Vervas kunskap och erfarenhet kan uppkomma, undvikas. Dessa övriga hinder kan hanteras enligt följande: Dela upp stora upphandlingsområden i mindre delar genom att bryta ned det stora upphandlingsområdet i olika mindre anbudsområden. Förbättra informationen om upphandlingsprocessen och bygg upp en webb-baserad rådgivningsfunktion, typ FAQ. Förenkla kravsättningen genom färre antal, men relevanta krav, som i hög grad är påverkande krav och tydligt informera där policykrav används. Som alltid i EU-upphandlingar, beakta proportionalitetsprincipen. Förklara och efterlev regelverket (LOU) genom förtroendeskapande åtgärder genom förutsägbarhet och transparens. Förbättras genom enhetliga begrepp och ett likvärdigt arbetssätt inom hela offentlig förvaltnings upphandlingar.

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Förstudie DANTE 2008-01-15

Förstudie DANTE 2008-01-15 Förstudie DANTE 2008-01-15 Agenda Introduktion av VERVA Inledning Förstudie DANTE Förstudiens slutsatser (Paus) Ramavtal och Avropsprocess Tidplan Diskussion (Lunch) Verva IT-ramavtal för offentlig förvaltning

Läs mer

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Vervas mål Att förvaltningen tillämpar en säker, effektiv och samordnad informationshantering

Läs mer

Introduktion till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster

Introduktion till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster 1 INNEHÅLL 1 Innehåll 1 2 Inledning 2 3 Omfattning 2 4 Användning 3 5 Avrop 4 6 Förberedelser 4 7 Innehåll 6 8 Anpassning och återanvändning av dokument

Läs mer

Standarder och innovation i offentlig upphandling. 1 Nuteks och Vinnovas rapporter om offentlig upphandling och innovation

Standarder och innovation i offentlig upphandling. 1 Nuteks och Vinnovas rapporter om offentlig upphandling och innovation Analysenheten 2007-02-15 PM 1 (7) ÄNDRAD 2007-02-23 Standarder och innovation i offentlig upphandling 1 Nuteks och Vinnovas rapporter om offentlig upphandling och innovation Regeringen uppdrog i april

Läs mer

Fortsatt utveckling under 2012

Fortsatt utveckling under 2012 Nyhetsbrev - Statens inköpscentral mars 2012 Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Ramavtalsupphandlingar inom IT-området

Ramavtalsupphandlingar inom IT-området Revisionsrapport Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Datum Dnr 2010-01-27 32-2009-0520 Ramavtalsupphandlingar inom IT-området Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Kammarkollegiet

Läs mer

Offentlig upphandling i EU och USA

Offentlig upphandling i EU och USA A2004:027 Offentlig upphandling i EU och USA hinder och möjligheter för små och medelstora företag Per Tervahauta Marcus Zackrisson Offentlig upphandling i EU och USA hinder och möjligheter för små och

Läs mer

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13)

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) Socialdepartementet Remiss "Europeiska kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk

Läs mer

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 SFTI (Single Face

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Miljöhänsyn i upphandling

Miljöhänsyn i upphandling Miljöhänsyn i upphandling Marlene Sahibzada, upphandlingschef marlene.sahibzada@harryda.se 031-724 6321 1 2010-01-26 Administrativt stöd Upphandlingsenheten i Härryda kommun Våra ansvarsområden: Enheten

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Datum: 2013-12-20 Dnr: Sida: 1 (8) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Dessa tillämpningsanvisningar avser att tydliggöra antagna riktlinjerna för upphandling och inköp, samt

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi 1/5 Ramavtalsbilaga 7: Frågor och svar i upphandlingen av statligt ramavtal avseende oberoende konsulttjänster för administrativa

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007

Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007 PM 1 (5) Utvecklingsstöd 2007-08-29 ÄNDRAD Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007 Syfte med dagen Syftet med detta möte är att skapa gemensamma utgångspunkter

Läs mer

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson,

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, ID-handlingar i traditionell och elektronisk form Fysisk ID-handling Elektronisk ID-handling

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007. Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus

Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007. Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007 Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus Välkomna! Praktisk information Hålltider Lunch - Serveras i två matsalar Presentationsmaterial - www.verva.se/seminarium/programvaror

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art

Läs mer

Krav på e-faktura till offentlig sektor?

Krav på e-faktura till offentlig sektor? Krav på e-faktura till offentlig sektor? Dialogmöte 10 och 20 mars 2015 Anderz Petersson, Peter Norén, Birgitta Österman Syfte med mötet Att presentera regeringsuppdraget och de frågor vi ska utreda Att

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

- ett metodutvecklingsarbete

- ett metodutvecklingsarbete R 2005:21 Regionala Småföretag utvecklingsprogramrup och offentlig upphandling Hinder och möjligheter för småföretag att delta i offentliga upphandlingar - ett metodutvecklingsarbete Småföretag och offentlig

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

VINSTERNA MED LOU ANBUDSGIVNING

VINSTERNA MED LOU ANBUDSGIVNING 1 VINSTERNA MED LOU OSUND OCH LUF STRATEGISK ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Kristian Pedersen Pedersen / Delägare Partner / / Advokat Advokat 21 Erfarenhetsdagarna

Läs mer

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund KKV2002, v1.2, 2011-02-05 RAPPORT 2014-11-27 Dnr 759/2013 1 (12) Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund Konkurrensverket (KKV) övertog i

Läs mer

Råd för kravställande vid upphandlingar

Råd för kravställande vid upphandlingar UTKAST Råd för kravställande vid upphandlingar Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd för kravställande vid upphandlingar...

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-03-31, 52 1 2014-01-27 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 SÄKERHETSUPPHANDLING INTE BARA FÖR STAT OCH KOMMUN Skapa förutsättningar för anbud på samma villkor Utforma efter den egna säkerhetsorganisationens

Läs mer

Detta är det sista nyhetsbrevet inför sommaren och vi vill passa på att önska våra läsare en riktigt trevlig sommar!

Detta är det sista nyhetsbrevet inför sommaren och vi vill passa på att önska våra läsare en riktigt trevlig sommar! Nyhetsbrev juni Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden. På IT-området gäller uppdraget

Läs mer

Aktuellt om ramavtal

Aktuellt om ramavtal Nyhetsbrev oktober 2013 Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor utsträckning eller som uppgår till stora värden. På IT-området

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

1 Avropsförfrågan, BI-system

1 Avropsförfrågan, BI-system 1/6 1 Avropsförfrågan, BI-system Specifika uppgifter för aktuell förfrågan Nr. 1 Beskrivning med uppgifter specifika för denna avropsförfrågan Avropets utskicksdatum 2 Myndighetens diarienummer för avropet

Läs mer

Public Procurement Service www.procurement.se

Public Procurement Service www.procurement.se Public Procurement Service Internutbildning Utbildningsprogram Vårt utbildningsprogram anpassas helt enligt de förutsättningar Ni själva sätter upp för respektive kurs. Skulle Ni vilja ändra på innehåll

Läs mer

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen ut ett leverantörsperspektiv Analys, planering & förfrågan När en upphandling startar görs flera

Läs mer

Löpande granskning av rutin för upphandling

Löpande granskning av rutin för upphandling Revisionsrapport Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Datum Dnr 2008-03-19 32-2007-0588 Löpande granskning av rutin för upphandling Som ett led i den årliga revisionen av Länsstyrelsen

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor)

UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH I ANSLUTNING TILL POLISIÄRA LOKALER (6 bilagor) Rikspolisstyrelsen Polisens verksamhetsstöd Affärsenheten Handläggare Datum Philip Rasch 2014-06-12 E-post philip.rasch@polisen.se Saknr och diarienummer 939-A138.031/2014 UPPHANDLING AV SKYLTNING AV OCH

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Remissvar: Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47)

Remissvar: Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47) 1 (6) 2007-10-15 Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM Remissvar: Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47).SE lämnar följande synpunkter på

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling KS 2011-156 Antagna av kommunfullmäktige den 22 november 2011 166. Riktlinjer för upphandling gäller kommunens samtliga nämnder och verksamheter och kommunens bolag. Riktlinjerna

Läs mer

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning Revisionsrapport Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Datum Dnr 2012-02-13 32-2011-0676 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Mindre företags möjligheter att delta i upphandling - den statliga inköpssamordningens inverkan

Mindre företags möjligheter att delta i upphandling - den statliga inköpssamordningens inverkan Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. PM MISSIV 2009-12-18 Dnr 570/2009 11 (2) (27) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Mindre företags möjligheter att delta i upphandling - den statliga inköpssamordningens

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009 KKV1000, v1.0, 2009-01-16 2009-04-16 1 (5) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009 Det talade ordet gäller! Välkomna! Det här är mitt första rundabordsmöte,

Läs mer

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling FAQ S. Kindeborg 2010-10-22 Externt Upphandlingsenheten FAQ-10 vanliga frågor om upphandling 1. Närproducerat Fråga: Varför kan inte kommunen bara köpa närproducerade livsmedel till våra skolor och äldreboenden?

Läs mer

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare?

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? 1 Hur många små företag deltar i upphandling? 12,5 % - 27 % företag med 0-49 anställda 37 % företag med 20-49

Läs mer

Små företag och offentlig upphandling. hur går det?

Små företag och offentlig upphandling. hur går det? Små företag och offentlig upphandling hur går det? Rapport från Företagarna juli 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Hur många små företag deltar i offentlig upphandling?...

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-27 69 Dnr 2014/149.050 POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN 1 Allmänt Kommunens inköp/upphandlingar

Läs mer

Upphandlings- och e-handelsenheten

Upphandlings- och e-handelsenheten Upphandlings- och e-handelsenheten Vilka är vi? Upphandlingsenheten Upphandlingschef Kerstin Svensson Upphandlare Hans Löthman Helena Ekström Dagnielo Sanchez Matilda Alskog (praktikant) Marja-Leena Engren

Läs mer

Offentliga upphandlingar och ramavtal med översättningsbyråer konsekvenser för statliga myndigheter och den enskilda översättaren

Offentliga upphandlingar och ramavtal med översättningsbyråer konsekvenser för statliga myndigheter och den enskilda översättaren Offentliga upphandlingar och ramavtal med översättningsbyråer konsekvenser för statliga myndigheter och den enskilda översättaren Syftet med denna artikel är att belysa utvecklingen inom översättaryrket

Läs mer

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral

Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens inköpscentral Sid 1 (26) Per Eskilsson per.eskilsson@kammarkollegiet.se 08-7000735 2013-09-04 Dnr 96-74-2013 Analys av små och medelstora företags deltagande på statliga ramavtal som upphandlas och förvaltas av Statens

Läs mer

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Datum: 2010-03-09 AVSNITT I: IUC TRÄ I VÄSTERBOTTEN AB OCH WEWOOD PROJEKTET IUC Trä i Västerbotten

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 september 2012 KLAGANDE Stockholms läns landsting Ombud: Advokat Roger Hagman Box 3460 103 69 Stockholm MOTPART Berendsen Textil Service

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Upphandling av Juridiska tjänster. Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö. 6 februari 2013

Upphandling av Juridiska tjänster. Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö. 6 februari 2013 Upphandling av Juridiska tjänster Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö 6 februari 2013 Upphandlingsbolaget Upphandlingsbolaget (UHB) är Göteborgs Stads inköpscentral med ett huvudansvar för samordnad upphandling

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

Riktlinje för upphandling

Riktlinje för upphandling Riktlinje för upphandling Enligt Lunds kommuns inköps- och upphandlingspolicy beslutar kommunstyrelsen om riktlinjer för kommunens inköps- och upphandlingsarbete. Denna riktlinje gäller utförandet av offentlig

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Business as usual svenska företags deltagande i offentliga upphandlingar

Business as usual svenska företags deltagande i offentliga upphandlingar YTTRANDE Dnr 100-567-05 För kännedom Enligt sändlista Utrikesdepartementet Enheten för exportfrämjande och inre marknaden Business as usual svenska företags deltagande i offentliga upphandlingar i andra

Läs mer

2015-06-17 Dnr 1.4.2-1560-2015. SiS inköps- och upphandlingspolicy

2015-06-17 Dnr 1.4.2-1560-2015. SiS inköps- och upphandlingspolicy 2015-06-17 Dnr 1.4.2-1560-2015 SiS inköps- och upphandlingspolicy 2 [5] 1 Inledning Syftet med denna policy är att skapa ett rättsenligt och enhetligt arbetssätt för inköp och upphandling inom SiS. Denna

Läs mer

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se Hur blir upphandling - inköp strategiskt David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se 9 mars, 2011 WTC Stockholm 2011-03-10 1 Växjö kommun Växjö kommun: ca 83 000 invånare ca 7000 kommunanställda

Läs mer

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15 Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt & Nyheter Svefaktura sprids mer och mer E-beställningar i staten Sveordern, ny standard för enkla

Läs mer

Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar kring avtalstrohet inom bolagen.

Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar kring avtalstrohet inom bolagen. Tjänsteskrivelse 1 (1) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-03-31 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar

Läs mer

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 1 Bakgrund om e-handel och e-fakturering i kommuner och landsting? Hittills har kommuner och landsting infört

Läs mer

Upphandlingsrapport. Bakgrund. Tilldelningsbeslut Dnr 2007/1669 Bilaga 1, Upphandlingsrapport 2008-05-15

Upphandlingsrapport. Bakgrund. Tilldelningsbeslut Dnr 2007/1669 Bilaga 1, Upphandlingsrapport 2008-05-15 Tilldelningsbeslut Dnr 7/669 Bilaga, 8-- Bakgrund Riksgäldskontoret har i uppdrag att upphandla och ingå ramavtal avseende betalningstjänster för statliga myndigheter. Befintliga ramavtal för betalkort,

Läs mer

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000. Datum Företagsutveckling 2000 AB Vår ref. 00-11-16 Lars Hålén Er ref. Bilaga A 14 OFFERT / UPPDRAG NR: 046X Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Läs mer

IT-konsulttjänster Resurskonsulter (ITK)

IT-konsulttjänster Resurskonsulter (ITK) IT-konsulttjänster Resurskonsulter (ITK) Deltagare från Statens Inköpscentral Anna Berg, upphandlare Sandra Lukins, avtalsansvarig Ulla Karin Josefsson, biträdande avtalsansvarig Ann Pietikäinen, upphandlings-

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

Strategi för upphandling av entreprenader Rapport nr EKA 2004:6

Strategi för upphandling av entreprenader Rapport nr EKA 2004:6 Strategi för upphandling av entreprenader Rapport nr EKA 2004:6 EMPIRIKON AB Vallentuna 2004-03-01, senast reviderad 2005-10-31 Jan Andersson 2 Projekt Eka, Bengtfors kommun Pm - strategi för upphandling

Läs mer

Riktlinjer för inköp och upphandling vid GIH

Riktlinjer för inköp och upphandling vid GIH Styrdokument Diarienummer: 27-41/12 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2012-02-08 Giltighetstid: Tills vidare Riktlinjer för inköp och upphandling vid GIH Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1

Läs mer