Standarder och småföretag i offentlig upphandling. 1 Småföretags deltagande vid offentlig ITupphandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Standarder och småföretag i offentlig upphandling. 1 Småföretags deltagande vid offentlig ITupphandling"

Transkript

1 Per-Erik Andersson PM 1 (11) ÄNDRAD Standarder och småföretag i offentlig upphandling Enligt kommittédirektiven ska utredaren undersöka om det finns former för samordning av utveckling av standarder som kan bidra till att öka småföretagens deltagande i offentliga IT-upphandlingar, och i så fall ge förslag till sådana arbetsformer. Flera undersökningar och dokument behandlar småföretag och offentlig upphandling, men utredarens uppgift är att belysa standarders och standardutvecklingens roll för småföretagens deltagande. Det är inte begränsat till ramavtal. 1 Småföretags deltagande vid offentlig ITupphandling Verva har regeringens uppdrag att genomföra ramavtalsupphandlingar inom IT-området. Ramavtalen omfattar större delen av offentlig sektor dvs. såväl statliga myndigheter som anslutna kommuner och landsting. Ramavtalen omfattar ca 150 ramavtalsleverantörer inom 16 olika ramavtalsområden och omsätter sammanlagt ca sju miljarder kronor/år. Omsättningen är jämt fördelat mellan myndigheter och kommuner/landsting. Vervas ramavtal omfattar ca 70 % av all offentlig ITupphandling av sådana produkter och tjänster som omfattas av ramavtalen, och ca 30 % av all offentlig IT-upphandling. Vervas ramavtalupphandlingar utgör därmed en betydande del av den potentiella offentliga marknaden för leverantörer av IT-produkter och IT-tjänster. Ramavtalen syftar till att underlätta anskaffningen av den offentliga sektorns gemensamma och breda behov av produkter, tjänster och funktioner inom IT-området. Offentlig förvaltnings IT-anskaffningar är ofta av myndighetskritisk karaktär och tillåter endast aktörer som är erkänt kompetenta och som kan erbjuda goda kommersiella villkor. Upphandlingsprocessen är till stor del regelstyrd enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Kravställningar och utvärderingar har att följa LOU men också kraven på affärsmässighet. Beträffande småföretags möjligheter att delta i Vervas ramavtalsupphandlingar finns det åtskilliga exempel där dessa blivit antagna som ramavtalsleverantörer, återförsäljare eller underleverantörer. Det finns exempel där flera av dessa mindre företag vuxit och markant ökat sin omsättning tack vare detta.

2 PM 2 (11) I ett senare avsnitt framgår att småföretagen upplever administrativa hinder för att delta t.ex. höga kvalifikationskrav och krav på certifiering. Krav på olika kvalitetsstandarder kan vara sådana, t.ex. krav på ISO-standarder för kvalitets- och miljöledningssystem. Dessa standarder kan många gånger vara alldeles för omfattande och skjuta över målet och på så vis utgöra ett hinder. Det är inte självklart att ett företag som är certifierat för en viss kvalitetsstandard är mer lämpat än ett som inte är certifierat. Certifiering är ingen garanti, det kan t.o.m. bli så att ett företag kan bli fånge i sin egen standard. Verva tillämpar en metod att kravställa en sådan standard med tillägget eller likvärdigt eget väl dokumenterat system och har kravsatt de moment i standarden som är relevanta för den specifika upphandlingen. Detta har visat sig vara en framkomlig väg, då anbudsgivaren genom tillämpning av relevanta delar ur standarden anpassat den för sin egen verksamhet och sina kunders behov. Denna metod som ställer stora krav på kravställarens kompetens kan ge småföretag möjlighet att delta vid upphandlingar trots krav på kvalitetsstandarder. Ett exempel på en kravställning för kvalitetsledningssystem kan lyda: Anbudssökanden skall ha ett kvalitetsledningssystem för den egna verksamheten antingen enligt ISO 9001:2000 eller likvärdigt i form av ett eget väl dokumenterat kvalitetsledningssystem enligt nedanstående punkter. 1. En kvalitetsmanual med rutiner för styrning av specificerande och redovisande dokument. 2. Rutin för förebyggande och korrigerande åtgärder. 3. Rutin för hantering av avvikelser, reklamationer och eskaleringsprocesser. 4. Rutin för revision av kvalitetsledningssystemet. För verifiering bifoga antingen kopia av intyg om certifiering enligt ISO 9001:2000 alternativt beskriv det egna kvalitetsledningssystemet enligt de fyra punkterna ovan. Om certifieringen eller det egna kvalitetsledningssystemet är framtaget på koncernnivå skall det tydligt framgå att det är giltigt för det anbudslämnande företagets verksamhet.

3 PM 3 (11) Inom IT-världen är det vanligt med s.k. de-facto standarder, som exempelvis används vid kravställningar på processor- eller buss-arkitektur. T.ex. den vanligast förekommande processortypen i såväl arbetsplatser som servrar benämns x-86 arkitektur även om processorerna är helt olika och kommer från AMD eller Intel. I detta fall är det kompatibilitet med olika operativsystem, last och prestanda som är viktig. Denna standard är en vanligen förekommande och etablerad de facto standard som inte utgör något hinder för småföretag att erbjuda. 1 kap 23 a LOU möjliggör för grupper av leverantörer att delta i upphandlingar, exempelvis kan ett antal små företag kan gå samman för att kunna lämna ett mer konkurrenskraftigt anbud. Denna möjlighet har anbudsgivare i Vervas ramavtalsupphandlingar. Ett annat sätt att möjliggöra för småföretag att delta i ramavtalsupphandlingar är att dela upp upphandlingen i mindre delar där det är möjligt att lämna anbud på ett eller flera anbudsområden. En metod som Verva ofta tillämpar vid volymupphandlingar är att göra en uppdelning mellan A- och B-leverantörer. A-leverantörerna är normalt större företag som har kapacitet att leverera en stor volym av produkter och tjänster. B-leverantörerna är normalt mindre företag som är specialiserade på vissa områden av upphandlingen. Utmärkande för denna konstruktion är att stora företag konkurrerar mot stora företag och små företag konkurrerar mot små företag. Genom uppdelningen kan småföretag delta och myndigheterna får leverantörer med en spetskompetens inom specifika områden. Trots den stora konkurrensen från stora och globala företag på hårdvarusidan, så har svenska småföretag klarat sig mycket bra i Vervas ramavtalsupphandlingar. Inom ramavtalsområdena PC, Servrar och Nätverk har under årens lopp flera mindre svenska tillverkande företag funnits representerade. Inom IT-konsultområdet finns många exempel på mindre IT-konsultföretag som i senaste ramavtalsupphandlingen, IT-konsulttjänster 2004, hävdat sig väl i konkurrens mot globala företag. I Vervas ramavtal är det vanligt att ramavtalsleverantörerna har ett stort antal återförsäljare knutna till sig. Ramavtalsleverantören kan t.ex. vara en tillverkare eller generalagent som inte själv bedriver någon försäljning direkt till kund, det sköter återförsäljarna. Bland återförsäljarna finns både stora och små företag, som genom denna konstruktion står för en stor del av leveranserna. Ramavtalsleverantörerna skall kunna leverera till myndigheter i hela Sverige och återförsäljarna finns således representerade över hela landet. Den årliga användarenkäten (SCB 2005) bekräftar att myndigheterna anser det vara av stor vikt vid val av leverantör om denne finns representerad på orten.

4 PM 4 (11) Totalt finns fler än 800 återförsäljare representerade på Vervas ramavtal. Dessa är lokaliserade över hela landet varav flertalet är småföretag med färre än 50 anställda. Dessutom finns det i samma segment ca 100 underleverantörer, huvudsakligen som underleverantörer av produktrelaterade tjänster och utbildning. Småföretag (1-49 anställda) är representerade inom Vervas 16 ramavtalsområden i egenskap som: Ramavtalsleverantörer ca 50 st. Återförsäljare ca 800 st. Underleverantörer ca 100 st.

5 PM 5 (11) 2 Standarder och småföretag EU-kommissionen initierade i oktober 2004 en studie om hur små och medelstora företags engagemang i standardiseringsfrågor kunde främjas. En rapport publicerades i oktober Den visade att flera aktörer i EU har vidtagit åtgärder för att få med små och medelstora företag (i fortsättningen benämnda SME) i standardiseringen: nationella myndigheter, nationella standardiseringsorgan och småföretagar-organisationer. Åtgärderna varierar från breda och generella kampanjer för att höja medvetenheten om standarder och standardisering till specifika vägledningar i smalare ämnen såsom tekniska standarder för svetsutrustning. De medel som valts innefattar publikationer, workshops och seminarier, utbildning, rabatterat pris på standarder, konsultativ hjälp, resebidrag för medverkan i kommittéarbete etc. I rapporten har 23 särskilt bra åtgärder valts ut. En av dessa är SEK:s resebidrag till kommittémöten, som utdelas på villkor att mottagaren skriver en rapport från mötet. SEK räknar med en spridningseffekt eftersom rapporten förväntas bli skriven utifrån ett småföretagarperspektiv och därmed har större utsikter att bli läst och förstådd. SEK, Svenska Elektriska Kommissionen, svarar för standardiseringen på el-området i Sverige och samordnar svensk medverkan i internationell och europeisk standardisering. Även om aktörer både hos de åtgärdsansvariga och hos målgrupperna menar att åtgärderna svarar mot verkliga behov och ger goda bidrag, så finns just inga utvärderingar av effekterna av åtgärderna. Motivet för alla dessa åtgärder är att SME inte ser att standarder och standardisering berör dem, trots att standarder bedöms spela en stor roll för att minska de tekniska handelshindren över gränserna och därmed bidra till förverkligandet av den inre marknaden. Det finns flera skäl till småföretagens utanförskap: - de anser att standarder och standardisering är en fråga för storföretagen, - småföretag har varken personal, pengar eller tid att delta i standardiseringsarbete, - standarder är komplicerade och svåra att tillgodogöra sig, såväl språkligt som tekniskt, - det är svårt att veta vilka standarder som är relevanta att använda, - standarder kostar pengar, och ofta måste man köpa flera standarder eftersom de hänvisar till varandra. Detta bekräftades på en konferens om småföretag och standarder som hölls i Bryssel 16 oktober Titeln på konferensen var European standardisation a key for the success of SME:s, skilled crafts and trades. Programmet bestod av en presentation av den nämnda rapporten samt anföranden från standardiseringsorganisationer, småföretagarorganisationer och EU-kommissionen. Det framgick bl. a. följande:

6 PM 6 (11) Mer än 99 % av de ca 23 miljoner företagen i EU är SME:s. De sysselsätter 120 miljoner människor, vilket utgör mer än två tredjedelar av den privatanställda arbetskraften i EU. Över 90 % av SME:s är mikroföretag med färre än 10 anställda. En mycket stor del har inga anställda alls. Medelantalet anställda i europeiskt företag oavsett storlek är 7, och medelantalet anställda i SME:s är 4. Det är inte lämpligt att bunta ihop mikroföretag (< 10 anställda), småföretag (< 50 anställda) och medelstora företag ( < 250 anställda). De har olika karakteristika och förutsättningar. Det är ingen större mening med att satsa på att förmå småföretagen att öka sitt deltagande i standardiseringsarbetet. Sådant kräver mycket tid, kompetens och pengar som inte finns hos småföretagen. De kan dock delta nationellt, vilket kräver mindre resurser. Småföretagens intressen i standardiseringsprocessen måste stärkas, men det får ske genom deras organisationer. Tillgången till standarder måste bli bättre. Företagen vill ha kortversioner som på ett enkelt sätt beskriver en standards syfte och innehåll, om vägledningar om vilka viktiga standarder som finns inom ett visst ämnesområde, om att standarder ska finnas tillgängliga på det egna språket, samt inte minst att standarder ska tillhandahållas kostnadsfritt eller åtminstone till ett rimligt pris. Den allmänna föreställningen är att nyttan av standarder finns på flera plan, bl.a. - De möjliggör att produktion kan brytas ned i en sammanhängande kedja av aktiviteter, den s.k. värdekedjan - De skapar tillit till att saker fungerar som man förväntar sig, t.ex. när man kopplar in sin laptop till ett nätverk. - Konsumenter behöver inte skaffa sig fullständig information om en produkts kvalitet. Det räcker med att en standard indikerar att vissa egenskaper är på plats. - Småföretagen måste övertygas om nyttan av standarder. Standardiseringsprocessen är dåligt anpassad för småföretagens villkor, och EU-kommissionen vill föra samman standardiseringsorganisationerna och småföretagen för att skaka hand, d.v.s. få bättre förståelse för varandras förutsättningar. På Europanivå finns två organisationer som främjar småföretagens intressen i standardisering. En är NORMAPNE, vars syfte är att göra SME mer

7 PM 7 (11) synliga i standardiseringsprocessen, att främja deras intressen, att påverka så att standarderna är anpassade till SME:s förhållanden, och att följa och påverka vissa valda standardiseringsområden. En annan är The Euro Info Centre Network, som ger råd till SME:s om tillämpning av EU:s regelverk, där standarder är en del, och att informera EU-kommissionen om gemenskapsfrågor som påverkar SME:s. EU-kommissionen ger stöd till olika aktiviteter i den europeiska standardiseringen. Bland annat kan kommissionen finansiera upp till 50 % av kostnader för översättning av standarder till nationella språk. Det är upp till de nationella standardiseringsorganen att svara för att ta fram program för översättning som motsvarar företagens i landet behov, speciellt SME.

8 PM 8 (11) 3 Hinder för småföretag att delta vid offentliga upphandlingar Vid studier av de publicerade rapporter som behandlar småföretagens hinder att delta vid offentliga upphandlingar över huvud taget, visar det sig att de slutsatser som där redovisas, även gäller för IT-området. Flera av rapporterna påvisar hinder av snarlik karaktär bl.a. en brist på kännedom om upphandlingsprocessen och om ett komplicerat regelverk. ITPS-rapporten Offentlig upphandling i EU och USA består av två olika studier som båda behandlar offentlig upphandling från utgångspunkten offentlig upphandling som ett instrument för att främja framväxten av nya, innovativa företag. I den första studien görs bl.a. en kartläggning av de hinder som små och medelstora företag (SME) upplever för att delta i offentlig upphandling i Sverige och övriga länder inom EU. Studien syftar till att identifiera de huvudsakliga hinder som svenska SME upplever vid offentlig upphandling och utifrån dessa ge förslag på hur regeringen kan underlätta för och uppmuntra SME att delta i offentlig upphandling inom ramen för nuvarande EG-direktiv. Följande faktorer har identifierats som hinder för SME att delta i offentlig upphandling: Komplicerade regler Stora upphandlingskontrakt Bristande kompetens hos de upphandlande enheterna Bristfällig efterlevnad av reglerna Låg förekomst av elektronisk upphandling och e-handel bland svenska offentliga myndigheter, jämfört med övriga medlemsländer. Studien drar den slutsatsen att förmodligen bidrar den första punkten ovan, det komplicerade regelverket, i mer eller mindre utsträckning till övriga problem. De upphandlande enheterna föredrar stora och därmed färre upphandlingar eftersom regelverket leder till höga administrativa kostnader vid varje upphandlingstillfälle. Komplicerade regler förutsätter högre kompetens hos den upphandlande enheten, vilket det saknas resurser till. Kompetensbrist leder till att upphandlingar genomförs på ett felaktigt sätt, både oavsiktligt och avsiktligt osv.

9 PM 9 (11) I Nuteks enkätundersökning Företagens villkor och verklighet 2005 ställdes frågor om vilka lagar och regler som utgör tillväxthinder för småföretag. Av samtliga småföretag anser 13 procent att det inte finns några hinder för att de ska delta i offentliga upphandlingar. Enkäten visade att 16 procent av småföretagen anser att offentlig upphandling är ett tillväxthinder. En uppföljningsenkät riktade till dessa företag redovisas i rapporten. Resultaten är inte representativa för alla småföretag men bör ändå ge en god fingervisning om vilka problem och hinder småföretagen upplever. Företagens problem beror mer på upphandlingsprocessen än med kraven på den vara eller tjänst som upphandlas. Uppföljningsenkäten till företag som ser offentlig upphandling som ett tillväxthinder visar att de främsta hindren som företagen upplever handlar om: Kostnaderna för att lämna anbud För kort anbudstid De krav som ställs på företaget Att olika upphandlande enheter använder olika utvärderingsmodeller. Att anbud kan bli underkända av formella skäl som inte har betydelse för en vara eller tjänst som upphandlas. Att företagen blir bundna av de anbud som läggs, vilket kan medföra att de tvingas binda upp resurser utan att vara säkra på att få ett kontrakt. Vanliga hinder som SME upplever vid offentlig upphandling (The European Observatory for SME:s Sixth Report, EC, 2000): För stora upphandlingskontrakt Informationssvårigheter Bristande kunskap om upphandlingsprocessen För kort tid anbudstid För höga anbudskostnader För stor administrativ börda Svårigheter att förstå vad som efterfrågas Höga kvalifikationsnivåer och krav på certifiering Krav på garanti om finansiering

10 PM 10 (11) Diskriminering av utl. anbudsgivare eller favorisering av lokala företag Svårigheter att finna samarbetsparters Studien visar att ett av de största hindren utgörs av för stora upphandlingskontrakt och bristande allmän information om offentlig upphandling. Många företag hävdar att det är svårt att få relevant information om det som ska upphandlas inom utsatt tid. En undersökning bland SME som vunnit upphandlingskontrakt genom TED angav som de främsta problemen (The access of SME:s to public procurement contracts, EIM, 2004): Bristande information För stor administrativ börda Oklara regler

11 PM 11 (11) 4 Slutsatser Vervas erfarenheter samt vid analyser av flera rapporter om möjligheter och hinder för småföretagens deltagande i upphandling, samt diskussioner om huruvida ökad samordning av standarder kan undanröja hinder och stötta möjligheter visar det sig att de hinder som finns för småföretagen att delta vid offentliga upphandlingar, inte har med standarder att göra. Ovannämnda rapporter, EU:s workshop om småföretag och standarder samt Vervas mångåriga upphandlingserfarenhet (Verva/Statskontoret) tyder på att en ökad användning av standarder eller förbättrad samordning av utveckling av standarder inte bidrar till att undanröja de hinder som småföretagen ser för deltagande i offentlig IT-upphandling. Vid IT-upphandlingar används vanligen krav på de-facto standarder och standarder för kvalitets- och miljöledningssystem. Inget av dessa krav utgör hinder för småföretag att delta vid upphandlingar om de tillämpas på ett proportionerligt sätt. Erfarenheterna från Vervas ramavtalsupphandlingar visar att det med likvärdig-metoden går att tillämpa kravsättning så att även småföretag kan övervinna höga kvalifikationskrav och krav på certifiering. Det är andra åtgärder som behöver tillgripas om man vill stimulera småföretag att i ökad utsträckning delta i offentlig IT-upphandling, förslagsvis: Använd de-facto standarder där det är möjligt. Acceptera egna tillämpningar av kvalitetsstandarder där det är möjligt. För att öka möjligheten för småföretagen att kunna delta, bör övriga hinder, som enligt Vervas kunskap och erfarenhet kan uppkomma, undvikas. Dessa övriga hinder kan hanteras enligt följande: Dela upp stora upphandlingsområden i mindre delar genom att bryta ned det stora upphandlingsområdet i olika mindre anbudsområden. Förbättra informationen om upphandlingsprocessen och bygg upp en webb-baserad rådgivningsfunktion, typ FAQ. Förenkla kravsättningen genom färre antal, men relevanta krav, som i hög grad är påverkande krav och tydligt informera där policykrav används. Som alltid i EU-upphandlingar, beakta proportionalitetsprincipen. Förklara och efterlev regelverket (LOU) genom förtroendeskapande åtgärder genom förutsägbarhet och transparens. Förbättras genom enhetliga begrepp och ett likvärdigt arbetssätt inom hela offentlig förvaltnings upphandlingar.

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Vervas mål Att förvaltningen tillämpar en säker, effektiv och samordnad informationshantering

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2015-09-14 Datum: 2015-08-28 Dnr: Sida: 2 (13) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för

Läs mer

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Fredrik Fehn Swedish Standards Institute Peter Nohrstedt SKL Kommentus standarder & upphandling? Vilka är SIS? Ideell medlemsförening

Läs mer

Förstudie DANTE 2008-01-15

Förstudie DANTE 2008-01-15 Förstudie DANTE 2008-01-15 Agenda Introduktion av VERVA Inledning Förstudie DANTE Förstudiens slutsatser (Paus) Ramavtal och Avropsprocess Tidplan Diskussion (Lunch) Verva IT-ramavtal för offentlig förvaltning

Läs mer

2 Krav på leverantör Stöd- och tilläggstjänster, Företagshälsan NLL. Dnr: Ansvarig: Josefine Barsk

2 Krav på leverantör Stöd- och tilläggstjänster, Företagshälsan NLL. Dnr: Ansvarig: Josefine Barsk 2 Krav på leverantör 2014 Stöd- och tilläggstjänster, Ansvarig: Josefine Barsk 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KRAV PÅ LEVERANTÖR 4 1.1 INTYG OCH BEVIS ANGÅENDE LEVERANTÖR 4 1.2 LEVERANTÖRENS EKONOMISKA STÄLLNING

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Fortsatt utveckling under 2012

Fortsatt utveckling under 2012 Nyhetsbrev - Statens inköpscentral mars 2012 Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.

Läs mer

Introduktion till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster

Introduktion till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster 1 INNEHÅLL 1 Innehåll 1 2 Inledning 2 3 Omfattning 2 4 Användning 3 5 Avrop 4 6 Förberedelser 4 7 Innehåll 6 8 Anpassning och återanvändning av dokument

Läs mer

Statens inköpscentral

Statens inköpscentral Sid 1 Introduktionsseminarium - Avrop från de statliga ramavtalen Sebastian Svartz och Karl Ekman Jurister, Enheten för ramavtalsförvaltning, Statens inköpscentral 2016-11-18 Agenda 09.30 Statens inköpscentrals

Läs mer

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet

Läs mer

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Ellen Hausel Heldahl Malmö 161028 Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen

Läs mer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer Inköps- och upphandlingsriktlinjer Antagen av kommunstyrelsen/2016-11-08 2 (8) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för Inköp och upphandling... 3 1.1 Inköp och upphandlingar... 3 1.2 Behöriga beställare...

Läs mer

Statens inköpscentral Vägledning Företagshälsovård

Statens inköpscentral Vägledning Företagshälsovård Vägledning Företagshälsovård 1 Förord vid Kammarkollegiet (nedan kallad ) har 2011 genomfört en ramavtalsupphandling inom ramavtalsområde Företagshälsovård. Ramavtal har tecknats inom nedanstående områden

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Elektronisk offentlig upphandling

Elektronisk offentlig upphandling Elektronisk offentlig upphandling Vad innebär förslagen till nya upphandlingsdirektiv? Andra sätt EU kommissionen vill främja e-upphandling? Några reflexioner; vad anser vi från svensk sida? Vad händer

Läs mer

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 SFTI (Single Face

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2012, 151 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Förhållningssätt... 3 2. Samordnad upphandling... 4 3. Standardisering...

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av Kommunstyrelsen 2015-10-06, 149 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg mot en inre marknadsakt

Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg mot en inre marknadsakt KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-20 Dnr 609/2010 1 (6) Enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM) Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling

Lagen om offentlig upphandling Kommunal upphandling det möjligas konst Jordbruks och trädgårdskonferens 3 mars, Alnarp Thomas Idermark 2011 03 03 Lagen om offentlig upphandling Gällande lag om offentlig upphandling (2007:1091) I samband

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-03-31, 52 1 2014-01-27 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling 1(5) UPPHANDLINGS- OCH INKÖPSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUN Denna policy ersätter Upphandlingspolicy för Botkyrka kommun och Riktlinjer för Botkyrka kommuns upphandlingar, antagna av kommunfullmäktige 2005-09-29,

Läs mer

1. Upphandlingslagstiftningens bestämmelser om miljö- och sociala hänsyn

1. Upphandlingslagstiftningens bestämmelser om miljö- och sociala hänsyn KKV2000, v1.0, 2008-02-04 2009-01-26 1 (5) Avdelningen för offentlig upphandling Charlotta Frenander 08-7001544 Charlotta.Frenander@kkv.se Kort beskrivning av presentation på seminarium 2.1 och 2.4 på

Läs mer

Övergångsperioden för implementering av EU-direktiven om offentlig upphandling. Janina Reitz Upphandlingsjurist Helsingfors,

Övergångsperioden för implementering av EU-direktiven om offentlig upphandling. Janina Reitz Upphandlingsjurist Helsingfors, Övergångsperioden för implementering av EU-direktiven om offentlig upphandling Janina Reitz Upphandlingsjurist Helsingfors, 15.02.2017 Vilka är offentliga aktörer? statens, kommunernas och samkommunernas

Läs mer

1 Fråga: Hej! Amesto Sourcing

1 Fråga: Hej! Amesto Sourcing Fråga/Svar Läst 1 Fråga: Hej! g undrar om det finns någon möjlighet för er att förlänga anbudstiden? Våra semestrar är sedan länge inplanerade och december präglas för de flesta byråer av många leveranser

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Föredragande borgarrådet Kristina Axén Olin anför följande.

Föredragande borgarrådet Kristina Axén Olin anför följande. PM 2007: RI (Dnr 317-2938/2007) Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid 15 oktober 2007. Borgarrådsberedningen

Läs mer

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept 2013 Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling är betydande - och det är de små företagen också Offentlig sektors inköp sker via offentlig

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Krav på e-faktura till offentlig sektor?

Krav på e-faktura till offentlig sektor? Krav på e-faktura till offentlig sektor? Dialogmöte 10 och 20 mars 2015 Anderz Petersson, Peter Norén, Birgitta Österman Syfte med mötet Att presentera regeringsuppdraget och de frågor vi ska utreda Att

Läs mer

Skellefteå kommun inbjuder till anbudsgivning gällande - Nyckelfri hemtjänst -, enligt nedanstående instruktioner och bifogade handlingar.

Skellefteå kommun inbjuder till anbudsgivning gällande - Nyckelfri hemtjänst -, enligt nedanstående instruktioner och bifogade handlingar. 1 Föreskrifter 1.1 Upphandlande myndighet Trädgårdsgatan 6 931 85 Skellefteå 212000-2643 Hemsida: http://www.skelleftea.se 1.2 Upphandlingen inbjuder till anbudsgivning gällande - -, enligt nedanstående

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson,

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, ID-handlingar i traditionell och elektronisk form Fysisk ID-handling Elektronisk ID-handling

Läs mer

Standarder och innovation i offentlig upphandling. 1 Nuteks och Vinnovas rapporter om offentlig upphandling och innovation

Standarder och innovation i offentlig upphandling. 1 Nuteks och Vinnovas rapporter om offentlig upphandling och innovation Analysenheten 2007-02-15 PM 1 (7) ÄNDRAD 2007-02-23 Standarder och innovation i offentlig upphandling 1 Nuteks och Vinnovas rapporter om offentlig upphandling och innovation Regeringen uppdrog i april

Läs mer

Miljöhänsyn i upphandling

Miljöhänsyn i upphandling Miljöhänsyn i upphandling Marlene Sahibzada, upphandlingschef marlene.sahibzada@harryda.se 031-724 6321 1 2010-01-26 Administrativt stöd Upphandlingsenheten i Härryda kommun Våra ansvarsområden: Enheten

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Offentlig upphandling en affärsmöjlighet?

Offentlig upphandling en affärsmöjlighet? Offentlig upphandling en affärsmöjlighet? 1 2016-05-04 Sveriges företagsklimat Sammanfattande omdöme Allmänhetens attityder Skolans attityder Konkurrens från kommunverksamheter Företagens egna initiativ

Läs mer

UPPHANDLINGSPOLICY FÖR KOMMUNERNA HANINGE OCH NYNÄSHAMN

UPPHANDLINGSPOLICY FÖR KOMMUNERNA HANINGE OCH NYNÄSHAMN UPPHANDLINGSPOLICY FÖR KOMMUNERNA HANINGE OCH NYNÄSHAMN Innehållsförteckning Upphandlingspolicy 2 Syfte och inledning 2 Ansvar 2 Uppföljning 3 Hållbar upphandling 3 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum

Läs mer

Europeiskt enhetligt upphandlingsdokument. Förenklingar vid anbudslämnande

Europeiskt enhetligt upphandlingsdokument. Förenklingar vid anbudslämnande Europeiskt enhetligt upphandlingsdokument Förenklingar vid anbudslämnande Europeiskt enhetligt upphandlingsdokument Bestämmelser genom förordning ESPD är ett standardformulär som fastställts av kommissionen

Läs mer

Ramavtalsupphandlingar inom IT-området

Ramavtalsupphandlingar inom IT-området Revisionsrapport Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Datum Dnr 2010-01-27 32-2009-0520 Ramavtalsupphandlingar inom IT-området Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Kammarkollegiet

Läs mer

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris ISO 9001:2015 ISO 9001:2008 1 Omfattning 1 Omfattning 1.1 Allmänt 4 Organisationens förutsättningar 4 Ledningssystem för kvalitet 4.1 Att förstå

Läs mer

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna Bilaga 2 till dokumentet Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr:

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

Offentlig upphandling i EU och USA

Offentlig upphandling i EU och USA A2004:027 Offentlig upphandling i EU och USA hinder och möjligheter för små och medelstora företag Per Tervahauta Marcus Zackrisson Offentlig upphandling i EU och USA hinder och möjligheter för små och

Läs mer

Öppet förfarande, upphandlingen genomförs i enlighet med bestämmelserna i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.

Öppet förfarande, upphandlingen genomförs i enlighet med bestämmelserna i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. 1 Föreskrifter 1.1 Upphandlande myndighet Trädgårdsgatan 6 931 85 Skellefteå 212000-2643 Hemsida: http://www.skelleftea.se 1.2 Upphandlingen inbjuder till anbudsgivning gällande - Bemanning att utföra

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy för Göteborgs Stad jämte kommentarer

Inköps- och upphandlingspolicy för Göteborgs Stad jämte kommentarer Inköps- och upphandlingspolicy för Göteborgs Stad jämte kommentarer (H 2004:123, P 2004-09-16,, Kommunstyrelsen 2008-10-15, 510, Kommunstyrelsen 2009-06-10, 418, Kommunstyrelsen 2010-06-09, 439) Syftet

Läs mer

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor. Bilaga 1 Stockholms stads upphandlingspolicy Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Socialt ansvarsfull upphandling

Socialt ansvarsfull upphandling Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art

Läs mer

Drömmen om förenkling

Drömmen om förenkling Drömmen om förenkling Under 20 år, sedan 1994 har många drömt om ett enklare regelverk för den offentliga upphandlingen. Den 1 juli 2014, är dagen D för högre gränsvärden inom upphandlingsformen direktupphandling

Läs mer

INKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Umeå kommunkoncern. Antaget av Umeå kommunfullmäktige

INKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Umeå kommunkoncern. Antaget av Umeå kommunfullmäktige INKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Umeå kommunkoncern Antaget av Umeå kommunfullmäktige 2011-05-30. 2(5) Inledning Umeå kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader för

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Vårgårda kommun gör varje år inköp för en stor summa pengar. Alla inköp måste vara upphandlade enligt de lagar

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Införande av elektroniskt upphandlingsstöd i Stockholms stad remiss från kommunstyrelsen (dnr /2010)

Införande av elektroniskt upphandlingsstöd i Stockholms stad remiss från kommunstyrelsen (dnr /2010) ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 000381/2010 SID 1 (5) 2010-10-06 Handläggare: Ia Magnusson Telefon: 08-508 14 097 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

('Ja-rutan' måste kryssas i annars kommer man inte längre oavsett om svaret är ja eller nej.)

('Ja-rutan' måste kryssas i annars kommer man inte längre oavsett om svaret är ja eller nej.) Linköpings kommun samhällsbyggnad Diarie Skallkrav 1.0 Sekretess Krav 1.1 Ange om anbudsgivaren anser att sekretess råder för hela eller delar av anbudet, om ja ska man beskriva enligt AFB.55. Svaret på

Läs mer

Syftet med denna policy är att

Syftet med denna policy är att Datum 2007-03-14 Ert datum Vår beteckning Er beteckning Upphandling och service Kommunstyrelsen Upphandlingspolicy för Fagersta kommun Syftet med denna policy är att stödja verksamheterna i sitt uppdrag

Läs mer

1 Avropsförfrågan, BI-system

1 Avropsförfrågan, BI-system 1/6 1 Avropsförfrågan, BI-system Specifika uppgifter för aktuell förfrågan Nr. 1 Beskrivning med uppgifter specifika för denna avropsförfrågan Avropets utskicksdatum 2 Myndighetens diarienummer för avropet

Läs mer

INKÖPS & UPPHANDLINGSPOLICY

INKÖPS & UPPHANDLINGSPOLICY INKÖPS & UPPHANDLINGSPOLICY för Alvesta kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2001-03-27 Reviderad 2005-03-18 POLICY = ett uttalande i generella ordalag som beskriver ett önskvärt beteende. INLEDNING...

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Sid 2. Statens inköpscentral Upphandling av Datacenter och ett informationssäkerhetsprojekt Jan Lundh & Gabriella Sydorw ( )

Sid 2. Statens inköpscentral Upphandling av Datacenter och ett informationssäkerhetsprojekt Jan Lundh & Gabriella Sydorw ( ) Sid 2 Statens inköpscentral Upphandling av Datacenter och ett informationssäkerhetsprojekt Jan Lundh & Gabriella Sydorw (2016-09-15) Agenda Presentation av Statens Inköpscentral (SIC) vid Kammarkollegiet

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Att göra affärer med Sävsjö kommun (Offentlig sektor)

Att göra affärer med Sävsjö kommun (Offentlig sektor) Att göra affärer med Sävsjö kommun (Offentlig sektor) 2012-12-10 Jörgen Frej 2012-12-10 information upphandling 1 Informationsfilm 2 x 3 minuter (www.upphandlingsstodet.se) Tröskelvärden volymer Upphandlingsprocessen

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Ärlighet ska löna sig. Så upptäcker och förebygger du anbudskarteller INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Ärlighet ska löna sig. Så upptäcker och förebygger du anbudskarteller INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Ärlighet ska löna sig Så upptäcker och förebygger du anbudskarteller INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Anbudskarteller leder till högre priser och sämre produktutbud.» Anbudskarteller skadar

Läs mer

Ny lagstiftning om offentlig upphandling

Ny lagstiftning om offentlig upphandling Ny lagstiftning om offentlig upphandling vad innebär den för dig som leverantör? När myndigheter och kommuner köper varor, tjänster och byggentreprenader måste de följa reglerna i våra upphandlingslagar.

Läs mer

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 SÄKERHETSUPPHANDLING INTE BARA FÖR STAT OCH KOMMUN Skapa förutsättningar för anbud på samma villkor Utforma efter den egna säkerhetsorganisationens

Läs mer

1. Inbjudan. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 1.1 Statens inköpscentrals uppdrag. 1.2 Innehållsförteckning

1. Inbjudan. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 1.1 Statens inköpscentrals uppdrag. 1.2 Innehållsförteckning Förfrågningsunderlag 2016-04-18 Upphandlande organisation Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet Upphandling Språk- och översättningstjänster Goran Alilovic 96-57-2015 Symbolförklaring: Sista anbudsdag:

Läs mer

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll

Revisionsrapport. Örebro universitets årsredovisning Sammanfattning. Förordning om intern styrning och kontroll Revisionsrapport Örebro universitet Fakultetsgatan 1 701 82 Örebro Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0701 Örebro universitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Örebro universitets årsredovisning,

Läs mer

Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster område 28-29

Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster område 28-29 Nacka kommun Utvärdering Lägsta pris Delat anbud Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster område 28-29 Diarie KFKS 2013/505-052 Upphandlare Cecilia Tennfors Detta dokument är en kopia

Läs mer

Vägledning för avrop från Litteratur

Vägledning för avrop från Litteratur för avrop från Litteratur Version 1 Datum Sid 2 (11) Innehåll 1 Om vägledningen... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Utveckling av vägledningen... 4 2 Ramavtalsområde... 5 2.1 Allmän information... 5 2.2 Definitioner...

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi 1/5 Ramavtalsbilaga 7: Frågor och svar i upphandlingen av statligt ramavtal avseende oberoende konsulttjänster för administrativa

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 07-037 PM 2 2008-03-07 SLUTLIG BEDÖMNING

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 07-037 PM 2 2008-03-07 SLUTLIG BEDÖMNING KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 07-037 PM 2 2008-03-07 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. Uddevalla kommun har genomfört upphandling

Läs mer

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 1 Bakgrund om e-handel och e-fakturering i kommuner och landsting? Hittills har kommuner och landsting infört

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007

Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007 PM 1 (5) Utvecklingsstöd 2007-08-29 ÄNDRAD Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007 Syfte med dagen Syftet med detta möte är att skapa gemensamma utgångspunkter

Läs mer

Upphandlingsprojektet inom SN m.fl.

Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen mer strategisk Förbättra dialogen i alla faser av upphandlingsprocessen

Läs mer

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? 2012-09-04 Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets- miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer