Metod och teori. Historikerns arbetsredskap

Transkript

1 Metod och teori Historikerns arbetsredskap

2 Kursens mål att förmedla kunskap om viktiga strömningar inom historieforskningen, metodanvändning och teoretiska perspektiv i historiografisk belysning att ge fördjupade insikter om de villkor under vilka historisk forskning skapas och om den metodologiska och teoretiska mångfald som präglar historisk forskning att utveckla förmågan till självständig problemdiskussion och kritisk bearbetning av källmaterial och vetenskaplig litteratur med sikte på att skriva en vetenskaplig uppsats att diskutera och analysera frågan om historievetenskapens användning och historikernas samhälleliga och etiska ansvar

3 Planering av undervisningstillfällena 1. Källkritik, frågeställningar, forskningsläge och paradigm 2. Från struktur- till mentalitets- och diskurshistoria 3. Genusperspektiv 4. Postmodernism och genus fördjupning 5. Aktörsperspektiv och kulturhistoria 6. Historiebruk och historiekultur 7. Kultur, språk och tolkning 8. Historiesyn, identitet och vändningar 9. Att formulera frågor och söka förklaringar 10. Avslutande diskussion

4 Metod och teori Metod anger tillvägagångssätt och urvalsprinciper Teori tjänar som analysram och hjälp vid formulering av syfte, strukturering och analys

5 Källmaterialet historievetenskapens byggstenar

6 Historia blir vetenskap Leopold von Ranke den moderna källkritikens fader

7 Teleologi och utveckling Friedrich Hegel, Karl Marx, Herbert Spencer

8 Historismen George Collingwood Friedrich Meinecke Benedetto Cruce Harald Hjärne

9 Empirism och positivism metoden i fokus Hippolyte Taine, August Comte, Charles Seignobos, Lauritz Weibull

10 Kulturella och sociala processer Karl Lamprecht, Max Weber, Rudolf Kjellen

11 Hermeneutiken - förståelsens princip Friedrich Schleiermacher, Wilhelm Dilthey, Heinz-Georg Gadamer

12 Annalesskolan tvärvetenskap och totalhistoria Marc Bloch Fernand Braudel Lucien Febvre

13 Historia som kritisk socialvetenskap Hans-Ulrich Wehler och Jürgen Kocka Charles A. Beard, Fritz Fischer

14 Socialhistoria och den kulturhistorisk vändningen Eric Hobsbawn och E.P. Thompson

15 Socialdisciplinering och civilisering Norbert Elias, Hans-Peter Dürr & Gerhard Oestreich, Heinz Schilling

16 Genus som förklaringsmodell Joan W. Scott, R. W. Connell, Yvonne Hirdman

17 Den nya kulturhistorien berättelsens återkomst Robert Darnton, Lawrence Stone, Lynn Hunt

18 Mikrohistoria de små berättelsernas förklaringspotential Carlo Ginzburg och Natalie Davis

19 Språk, diskurser och maktanalyser postmodernism och postkolonialism Michel Foucault, Jacques Derrida och Edward Said

20 Historiebruk och begreppshistoria Otto Brunner, Jörn Rüsen, Reinhart Kosselleck och Quentin Skinner

21 Metateoretiker och deras kritiker Jürgen Habermas, Pierre Bourdieu, Callum Brown

22 Känsloregimer och berättelserna logik Hayden White, William M. Reddy, Barbara Rosenwein, Ute Frevert

23 Nationell identitet, rumslighet, globalhistoria Pierre Nora, Ernest Gellner, Anthony D. Smith, Jürgen Osterhammel

24 Svenska historiker Birgitta Odén, Eva Österberg, Kim Salomon, Rolf Thorstendal

25 Historievetenskapliga traditioner Historicism Positivism Strukturalism & funktionalism Mentalitetshistoria Revisionism Historiematerialism Feminism Konstruktivism Cultural studies Postkoloniala studier

26 Historievetenskapliga inriktningar Politisk historia Idéhistoria Biografihistoria Socialhistoria Ekonomisk historia Militärhistoria Religions- och kyrkohistoria Mentalitetshistoria Kulturhistoria Genushistoria kvinno- och manshistoria Vård- och medicinhistoria Historiebruk Känslornas historia Globalhistoria

27 Kriterier för vetenskaplighet För att räknas som vetenskap måste undersökningen vara: Kommunikativ och möjlig att förstå och kritisera relaterad till tidigare forskning tillföra ny kunskap Frågan om minimikrav och optimumnormer

28 Historievetenskapliga teorier En teori är: ett analysperspektiv ett system av teser och hypotetiska påståenden

29 Teorier har olika grad av abstraktionsnivå Metateorier: hypotes utifrån en filosofisk eller ideologisk uppfattning Medelvida teorier: empiribaserade teser hypotetiska påståenden

30 Metod Metodiska resonemang kan fungera som teoretisk ram Metod anger tillvägagångssätt Källkritiken är den historiska metoden per preference

31 Metodiska angreppssätt Hypotetiskt deduktiv metod Induktiv metod Kvalitativ metod Kvantitativ metod Hermeneutisk metod Komparativ metod Mikrohistorisk metod Mentalitetshistorisk analys Textanalys Diskursanalys