Nationella Forskarskolans teorikurs våren 2018

Transkript

1 Nationella Forskarskolans teorikurs våren 2018 Lärare: Maria Sjöberg och Yvonne Maria Werner Epost: &

2 Kursens mål, syfte och upplägg Kursen omfattar 7,5 hp och handlar om teoribildningar och analytiska perspektiv. Den vänder sig till doktorander som befinner sig i inledningsskedet av forskarutbildningen. Målet är att deltagarna dels ska utöka sina historieteoretiska kunskaper och fördjupa sin analytiska reflexion över det egna avhandlingsarbetet, dels höja sin generella forskningskompetens och historievetenskapliga allmänbildning. Detta sker genom att deltagarna tar del av aktuella historievetenskapliga forskningsdebatter, diskuterar nya teoretiska strömningar samt studerar klassiker på fältet. Kursperioden löper från 12 februari till 28 mars. Introduktionen hålls i samband forskarskolans PM-internat i januari. Det är en helfartskurs och det är nödvändigt att varje doktorand avsätter denna tid för att kunna fullfölja kursen. Redovisning och diskussioner sker i samband med två internat, vilka hålls den 6-7 mars och den mars. Till varje internat ska ett visst angivet pensum av texter läsas och analyseras och skriftliga redovisningar skickas in. Vissa texter läses av alla, andra väljs från en lista eller i samråd med seminarieledarna. Den obligatoriska litteraturen har en i bred mening kulturhistorisk inriktning och speglar den språkliga och andra vändningar inom nyare historisk forskning. Till detta kommer fritt vald litteratur, dels en klassiker som var och en väljer från listan nedan eller i samråd med lärarna, dels en artikel om ett nytt teoretiskt perspektiv, som presenteras av respektive grupp. Examination sker genom aktivt deltagande i seminarierna på internaten och i form av ett antal skriftliga uppgifter. Inför internaten ska deltagarna förutom att ha förberett läsuppgifterna lämna in skriftliga redogörelser, vilka specificeras nedan. Till läsuppgifterna finns ett antal frågor och angivelser om vilken grupp som inleder diskussionen om dessa. På vissa seminarier delas deltagarna in i nya grupper i idel nya konstellationer. Gruppernas sammansättning anges sist i häftet. Introduktion den 1 februari ca (Höör) Kursintroduktionen ges i samband med Forskarskolans internat i på Stiftsgården i Höör. Här ges en allmän presentation av kursens upplägg och av deltagarna och deras avhandlingsarbeten. Lärarna ger utifrån sina personliga erfarenheter en kort idéhistorisk och vetenskapsteoretisk orientering om utvecklingen inom historieämnet. Viktiga datum Val av klassiker meddelas senast den 20 februari, recension av en av de obligatoriska avhandlingarna och analysen av klassikern skickas in senast den 27 februari och presentationen av teoretiska perspektiv i det egna avhandlingsprojektet senast den 20 mars; i samtliga fall är deadline klockan 16. 2

3 Forskningsinternat 1: 6-7 mars (Drakamöllan) På internatet diskuterar vi dels texter som belyser den kulturhistoriska vändningens och den transkulturella perspektiveringens betydelse för historisk forskning och reflekterar över teoriers funktion och användbarhet, dels historiska klassiker. Inför internatet skriver varje deltagare en recension av en av de obligatoriska avhandlingarna med fokus på teoretiska perspektiv och deras tillämpning (max 6000 tecken) samt en presentation av den valda klassikern (max 9000 tecken). Utkast diskuteras på interna seminarier på respektive lärosäte någon vecka tidigare. Inlämningsuppgifterna skickas per mejl till seminarieledarna och läggs upp på LUVIT senast den 27 februari kl. 16. SEMINARIUM 1: Tisdagen den 6 mars Teorier och teoretiska perspektiv: historieteoretisk lägesbestämning Vilken betydelse har valet av teoretiska perspektiv för forskningsprocessen? Detta är den övergripande frågan för detta seminariepass. Vi diskuterar den historiografiska utvecklingen med fokus på den kulturella vändningen och de diskussioner angående tolkningsproblematiken som den utlöst. Utöver att förbereda inlägg som svarar på eller vidareutvecklar frågorna nedan ska varje lärosätesgrupp formulera en fråga/kommentar till de olika verk som utgör underlag för diskussionerna. Litteratur: Gunn, McNeil och Transcultural. Diskussionsfrågor: (med angivelse av vilken lärosätesgrupp som inleder diskussionen GU & LI: Vilka teoretiska antaganden ligger till grund för nya kulturteorier inom historieforskningen? Hur förhåller sig dessa till andra intellektuella och vetenskapsteoretiska strömningar såsom empirism, positivism och strukturalism? Vilka teoretiska spänningar och motsättningar finns inom det kulturhistoriska fältet? LU: Den kulturella och språkliga vändningen har inneburit att nya forskningsproblem har introducerats, men också att man ställer nya frågor om gamla fenomen. Hur har studiet av makt, modernitet och identitet enligt Gunn förändrats i historisk forskning under de senaste två decennierna? 3

4 MU & SH: På vad sätt förändras studiet av makt, modernitet och identitet utifrån ett transkulturellt perspektiv? Vilket inflytande har olika kulturteorier haft på den samtida historievetenskapen? Finns det några nya tendenser? Eller rör det sig bara om nytt vin i gamla läglar? ALLA: På vilket sätt har ditt ämne och forskningsområde omformats av perspektivförskjutningar och nya teoretiska impulser? Ge några konkreta exempel. SEMINARIUM 2: Teoretisk fördjupning: läsning av klassiker Fördjupning inom valfritt teoretiskt område eller inriktning genom en analys av ett verk av någon av de klassiska teoretikerna. Exempel på sådana teoretiska områden är hermeneutik (Gadamer, Dilthey), moderniseringsteori (Weber, Habermas), civiliserings- och disciplineringsteorier (Elias, Foucault), genus (Butler, Connell, Scott), historiekultur och narration (Rüsen, Ricœur, White), postkolonial teoribildning (Said), begreppshistoria (Koselleck, Skinner) etc. Analysen presenteras i form av en essä (max 9000 tecken). I essän behandlas både klassikern i sig och ett valfritt arbete där det teoretiska perspektivet ifråga diskuteras och tillämpas. Deltagarnas essäer utgör underlag för diskussionen, vilken både ägnas teoretikern som sådan och dess användbarhet som analysredskap i historisk forskning. För att möjliggöra en mer fördjupad diskussion delas deltagarna in i två grupper. SEMINARIUM 3: Avslutande diskussion Samlad diskussion i helgrupp och utvärdering av gruppernas resultat och dagens lärdomar. Onsdagen den 7 mars SEMINARIUM 4: Språk och historia Vi tar upp språkets roll samt reflekterar över sambandet mellan språk, historiesyn och valet av teori och analytiskt ramverk. För att möjliggöra en mer ingående diskussion delas deltagarna in i två grupper. Utöver att förbereda inlägg som svarar på eller vidareutvecklar frågorna nedan ska varje lärosätesgrupp formulera en fråga/kommentar till de olika verk som utgör underlag för diskussionerna. Litteratur: Koselleck, Foucault och Skinner samt Jordheim. 4

5 Diskussionsfrågor: Koselleck, Foucault och Skinner kan alla sägas studera språket i historien. På vilket sätt kommer detta till uttryck i deras artiklar? Vad är essensen i deras respektive texter? Och vilka likheter och skillnader finns det i deras angreppssätt och utgångspunkt? Vilka intellektuella traditioner har format deras syn på historien (jfr Jordheim)? Tycker du att den bild som Jordheim ger stämmer överens med det intryck du får av att läsa de tre artiklarna? Ofta finns det ett samband mellan en explicit formulerad historieteori och en underliggande historiesyn. Hur kommer detta till uttryck hos Koselleck, Foucault och Skinner? Att fundera över: Vilken betydelse har en analys av språket i din historiska undersökning? Hur har din historiesyn präglat ditt val av teori och analytiskt ramverk? SEMINARIUM 5: Diskussion om språk och historia i helgrupp SEMINARIUM 6: Analys av de obligatoriska avhandlingarna Inför detta seminarium har deltagarna diskuterat avhandlingarna på seminarier på respektive lärosäte och skrivit en recension av en av avhandlingarna med fokus på teoretiska perspektiv och deras tillämpning. Deltagarna delas in i två grupper, en för varje lärare. I grupperna diskuteras de båda obligatoriska avhandlingarna med fokus på teoretiska perspektiv och deras användning och funktion. Detta sker i form av ett rollspel, där hälften av deltagarna lyfter fram avhandlingarnas förtjänster, och den andra hälften agerar kritisk opponent. Vi diskuterar även deltagarnas recensioner samt frågan om vilken funktion en recension har och olika sätt att utforma en sådan. Gruppindelningen meddelas i förväg, och deltagarna förväntas ha läst den egna gruppens recensioner. SEMINARIUM 7: Avslutande diskussion i samlad grupp Vi diskuterar dagens resultat och lärdomar 5

6 Forskningsinternat 2: mars (Villa Sjötorp i Ljungskile) Detta internat innehåller tre moment. Det första handlar om sambandet mellan teoretiska perspektiv, historiesyn och tolkning med utgångspunkt från exemplen postkolonialism och posthumanism, det andra om nyare teoretiska perspektiv som pekar framåt och bortom det kulturhistoriska paradigmet, medan det tredje tar sikte på teoretiska perspektiv i det egna avhandlingsarbetet. Inför internatet ordnas interna seminarier på de olika lärosätena där de två förstnämnda punkterna diskuteras. Vidare skriver deltagarna en redogörelse för det egna avhandlingsprojektet med reflexioner och argumentering kring de valda teoretiska analysramarna (max 9000 tecken). Inlämningsuppgiften skickas per mejl till seminarieledarna och läggs upp på LUVIT senast den 20 mars kl. 16. SEMINARIUM 8: Tisdagen den 27 mars Perspektiv, historiesyn och teoriutveckling: exempel postkolonialism och posthumanism Vilken betydelse har valet av teoretiska perspektiv för forskningsprocessen? Hur utvecklas en teoretisk tradition? Denna fråga står i centrum för detta seminarium där vi reflekterar över sambandet mellan historiesyn och val av analytiska infallsvinklar. På seminariet diskuteras dels begreppen postkolonialism och posthumanism, dess möjligheter och begränsningar i förhållande till tid och rum, dels relationen mellan historia, språk, politik, makt och identitet i de lästa texterna. Utöver att förbereda inlägg som svarar på eller vidareutvecklar frågorna nedan ska varje lärosätesgrupp formulera en fråga/kommentar till de olika verk som utgör underlag för diskussionerna. Litteratur: Barad, Borutta, Elie, Colley, Ginsburg, Kirby, Said och Viswanathan Diskussionsfrågor: (med angivelse av vilken lärosätesgrupp som inleder diskussionen) LU: I Saids, Elies, Viswanathans artiklar utnyttjas begreppen orientalism och occidentalism på varierande sätt och i olika sammanhang. Vilka analytiska fördelar respektive begränsningar finns med de olika angreppssätten? Vilka innebörder och betydelser har begreppen fetisch och hybriditet i Ginsburgs analys? GU & LI: Vilka är Colleys respektive Boruttas empiriska och teoretiska utgångspunkter? Och vilken roll spelar religion i deras analyser? Vilka är deras respektive huvudresultat? 6

7 På vilket sätt innebär Colleys slutsatser en kritik av postkoloniala perspektiv? Hur används postkolonial teoribildning i Boruttas undersökning? Tycker du att hans tillämpning är adekvat. Motivera! MU & SH: Vilka vetenskapstraditioner och forskare har inspirerat Barad och Kirby? Vilka vetenskapsteoretiska problem kan posthumanismen vara en lösning på enligt dem? Vilka likheter och skillnader finns det mellan artiklarnas resonemang och hur kan de förklaras? Hur ser Barad respektive Kirby på relationen mellan natur och kultur, och vilka implikationer har detta för kulturhistorisk forskning? SEMINARIUM 9: Nya teoretiska strömningar i historievetenskapen Vilka teoretiska perspektiv kommer att prägla framtidens historieforskning? Denna fråga utgör utgångspunkten för seminariet. Underlaget för diskussionerna utgörs av deltagarnas presentationer av artiklar från History and Theory eller andra relevanta teoriorienterade tidskrifter från 2007 och framåt. Varje lärosätesgrupp väljer ut minst två artiklar (tre om gruppen är stor), vilka diskuteras på interna möten inför internatet. Resultatet av dessa diskussioner presenteras muntligt på detta seminarium, gärna med stöd av power-point och/eller korta sammanställningar som delas ut i samband med respektive presentation. Onsdagen den 28 mars SEMINARIUM 10: Diskussion av analysramar och teoretiska perspektiv i avhandlingsarbetet Deltagarna delas in i två grupper efter ämne och inriktning. Som underlag tjänar de avhandlingspaper som skickats in. Syftet är att diskutera analysramar och teoretiska perspektiv i den planerade avhandlingen och att fundera på alternativa val. Deltagarna presenterar sina egna paper och fungerar som kritisk granskare av ett av de övriga. SEMINARIUM 11: Diskussion om teorier och teoretiska perspektiv i samlad grupp Summering av diskussionerna i smågrupperna och allmänna reflexioner kring teoretiska perspektiv i avhandlingsarbetet. Vilken funktion fyller teorierna? Hur relateras de till metoden? Vad är nyttan med att anknyta till en klassiker? Och vad är en klassiker? Är det kanske bättre att utveckla egna teoretiska perspektiv byggda på empirisk generalisering utifrån det egna avhandlingsarbetet? Hur har kursen påverkat avhandlingsarbetets teoretiska inriktning? Detta är några av de frågor som vi kan ta upp på seminariet. 7

8 SEMINARIUM 12: Avslutande diskussion Vi diskuterar kursens resultat och lärdomar. Litteraturlista Samtliga artiklar är nerladdningsbara via LUBsearch. Artiklarna i Scandia finns att ladda ner på ( Böckerna finns att köpa eller låna. OBLIGATORISK LITTERATUR Simon Gunn, History and cultural theory, Edinburgh 2006 (265 s.) Helge Jordheim, Läsningens vetenskap: Utkast till en ny filologi, Gråbo 2003, s ( 123 sidor ) Läses som komplement till Koselleck, Foucault och Skinner Karen Barad, Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter : Signs: Journal of Women in Culture and Society 2003, vol. 28, (28 s.) Manuel Borutta, Enemies at the Gate: The Moabit Klostersturm and the Kulturkampfin Germany : Christopher Clark, Wolfram Kaiser (eds), Culture wars: secular-catholic conflict in nineteenth-century Europe, Cambridge 2003, s Linda Colley, Britain and Islam, : Different Perspectives on Difference : The Yale Review 2000:4, s (20 s.) Edward W. Said, Orientalism Reconsidered : Cultural Critique 1985:1, s (18 s.) Serge D. Elie, The Production of Social Science. Knowledge beyond Occidentalism: the quest for a post-exotic anthropology : Third World Quarterly 2012: 33, s (18 s.) Michel Foucault, Archeology of Knowledge (1969) digitalt tillgängligt utdrag Shai Ginsburg, Signs and Wonders: Fetishism and Hybridity in Homi Bhabha's The Location of Culture : The New Centennial Review 2009:3, (21 s.) Vicki Kirby, Initial Conditions : Differences. A Journal of Feminist Studies 2012:3, s Reinhart Koselleck, Linguistic Change and the History of Events : Journal of Modern History, December 1989, s (17 s.) Edward W. Said, Orientalism Reconsidered : Cultural Critique 1985:1, s (18 s.) Quentin Skinner, Meaning and Understanding in the History of Ideas : History and Theory 1969, Vol. 8, 3-53 (50 sidor) Gauri Viswanathan, Legacies: Intention and Method : University of Toronto Quarterly 2014, vol. 83, s (5 s.) John R. McNeil, "Observations on the Nature and Culture of Environmental History": History and Theory 42, 2003, s (38 s.) Madeleine Herren, Martin Rüesch, Christiane Sibille, Transcultural History. Theories, Methods, Sources, Springer Verlag 2012, s (10 sidor). 8

9 OBLIGATORISKA AVHANDLINGAR: Johan Östling, Nazismens sensmoral: Svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning, Atlantis 2008 (diss Lund) Karin Sennefelt, Den politiska sjukan: Dalupproret 1743 och frihetstida politisk kultur, Gidlunds 2001 (diss Uppsala) VALFRI LITTERATUR Exempel på klassiker Pierre Bourdieu, Homo academicus, Eslöv 1996 Pierre Bourdieu, Kultursociologiska texter (i urval av Donald Broady och Mikael Palme), Stockholm 1986, 304 s. Pierre Bourdieu, Konstens regler: Det litterära fältets uppkomst och struktur (Les règles de l'art), Symposion 2000, 523 s. Judith Butler, Gender trouble: Feminism and the subversion of identity, New York , 236 s. Vere Gordon Childe, The Dawn of European Civilization, 1925, Taylor & Francis 2013, 348 s. R. W Connel, Masculinities, Berkeley 1995, 295 s. Wilhelm Dilthey, Einleitung in die Geisteswissenschaften. Versuch einer Grundlegung für das Studium der Gesellschaft und Geschichte, Stuttgart/Göttingen 1962 (1883) Norbert Elias, Civilisationsteori, Stockholm (2 band på ca 330 s. vardera; Über den Prozess der Zivilisation: Soziogenetische und psychogenetische Untersuchungen, München 1939). Michel Foucault, The order of things: An archaeology of the human sciences, London 2002 (Les Mots et les Choses, Gallimard, Paris 1966), 422 s. Michel Foucault, Vetandets arkeologi (L'Archéologie du savoir, Paris 1969 ), Lund 2002, 238 s. Michel Foucault, Diskursernas kamp, texter i urval av Thomas Götselius & Ulf Olsson (L'ordre du discours, Paris 1971), Symposion 2008, 319 s. Fukuyama Francis, The End of History and the Last Man, London 1992 Hans-Georg Gadamer, Sanning och metod: I urval (Wahrheit und Methode), Göteborg 1997, 213 sidor Hans-Georg Gadamer, Gesammelte Werke (Bd 1, Hermeneutik, 2, Wahrheit und Methode : Grundzüge einer philosophischen Hermeneutik), Tübingen 1990, 494 s. Det finns flera utgåvor och även engelska översättningar Jürgen Habermas, Diskurs, rätt och demokrati : politisk-filosofiska texter ( i urval av Erik Oddvar Eriksen och Anders Molander) Göteborg 1997, 187 s. Jürgen Habermas, Borgerlig offentlighet: Kategorierna privat och offentligt i det moderna samhället (Strukturwandel der Öffentlichkeit), Lund 2003, 272 s. Jürgen Habermas, Die Moderne: Ein unvollendetes Projekt : philosophisch-politische Aufsätze , Leipzig 1992, 254 s. Reinhart Koselleck, Erfarenhet, tid och historia: Om historiska tiders semantik, Göteborg 2004, 198 s. Reinhart Koselleck, Kritik und Krise: Eine Studie zur Pathogenese der bürgerlichen Welt Frankfurt am Main 1992 (1959), 247 s. Reinhart Koselleck, The practice of conceptual history: Timing history, spacing concepts Stanford 2002, 363 s. 9

10 Reinhart Koselleck, Zeitschichten: Studien zur Historik (med ett bidrag av Hans-Georg Gadamer, Frankfurt am Main 2000, 399 s. Karl Marx, Texter i urval (inledningar och kommentarer: Sven-Eric Liedman & Björn Linnell), Stockholm 2003, 473 s. Nora, Pierre, Les Lieux de mémoire, Paris : translation, Realms of Memory, Columbia University Press en av de fyra volymerna Paul Ricœur, History and truth (Histoire et vérité), Evanston 2007, 333 s. Paul Ricœur, Från text till handling: En antologi om hermeneutik (Texte a l'action), Stockholm 1993, 244 s. Paul Ricœur, Minne, historia, glömska (La mémoire, l histoire, l oubli), Göteborg 2005, 620 s. Quentin Skinner, Visions of politics. Vol. 1, Regarding method, Cambridge 2002, 209 s. Quentin Skinner, Meaning and context: Quentin Skinner and his critics (edited and introduced by James Tully), Cambridge 1988, 353 s. Oswald Spengler, Der Untergang des Abendlandes: Umrisse einer Morphologie der Weltgeschichte [The Decline of the West: Outlines of a Morphology of world history], Wien (Finns i många utgåvor samt i digital form: 3 volymer välj en av dem) Joan Wallach Scott, Gender and the politics of history, New York 1999, 267 s. Max Weber, Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, (Die protestantische Ethik und der Geist des Kapitalismus), Lund 1978, 161 s. Max Weber, Religionen, rationaliteten och världen, (Zwischenbetrachtung), Lund 1996, 118 s. White, Hayden, Metahistory: The historical imagination in nineteenth-century Europe, Baltimore 1979 (nyare upplagor finns), 448 s. White, Hayden, The fiction of narrative: Essays on history, literature, and theory, , Baltimore 2010, 382 s. Gerhard Oestreich, Geist und Gestalt des frühmodernen Staates: Ausgewählte Aufsätze, Berlin 1969, 355 s. Det går bra att välja också andra klassiker i samråd med lärarna. Förutom klassikern läses en valfri text som behandlar denna. TEORIARTIKLAR Dessa kan väljas från exempelvis The Historical Review, Political Theory, The British Journal for the History of Science, Postmodern Culture, Theory, Culture and Society, History and Theory ( eller någon annan teoriorienterad tidskrift. Universitetsbiblioteken är välförsedda med tidskrifter online som enkelt kan laddas ned för botaniska utflykter i en spännande flora! 10

11 Kursdeltagare och gruppindelning Göteborgarna grupp 1, lundensarna grupp 2 och malmöiterna och södertörnarna grupp 3 Göteborgs universitet Denis Sukhino-Khomenko (hist) Staffan von Arbin (ark.) Lewis Webb (hist) Lunds universitet Jagger Andersen Kirkby (hist) Lise Groesmeyer (hist) Ylva Haidenthaller (konstv.) Gertie Ericsson (ark) Malmö universitet Julia Håkansson (hist) Emma Hall (hist.) Emilia Frölich (hist.) Södertörns högskola Lovisa Olsson (hist.) Jenny Gustafsson (hist.) SEMINARIUM 2: ANALYS AV DE OBLIGATORISKA AVHANDLINGARNA GRUPP 1 (MS) Denis Sukhino-Khomenko Staffan von Arbin Jagger Andersen Kirkby Lise Groesmeyer Lewis Webb Jenny Gustafsson Grupp 2 (YMW) Ylva Haidenthaller Gertie Ericsson Julia Håkansson Emma Hall Emilia Frölich Lovisa Olsson SEMINARIUM 4: SPRÅK OCH HISTORIA GRUPP 1 (MS) Jagger Andersen Kirkby Lise Groesmeyer Ylva Haidenthaller Gertie Ericsson Julia Håkansson Staffan von Arbin GRUPP 2 (YMW) Emma Hall Emilia Frölich Lovisa Olsson Jenny Gustafsson Denis Sukhino-Khomenko Lewis Webb 11

12 SEMINARIUM 6: ANALYS AV KLASSIKER GRUPP 1 (MS) Emma Hall Reinhart Koselleck, Erfarenhet, tid och historia Emilia Frölich Paul Gilroy, The Black Atlantic Lovisa Olsson Max Weber, Den protestantiska etiken Jenny Gustafsson R. W. Connell, Masculinities Jagger Andersen Kirkby, Edward Said, Orientalism Lise Groesmeyer Norbert Elias, The Civilizing Process GRUPP 2 (YMW) Ylva Haidenthaller Quentin Skinner, Visions of politics Gertie Ericsson Anthony Giddens, The constitution of society Julia Håkansson Hayden White, The Practical Past Denis Sukhino-Khomenko Max Weber,The Distribution of Power Staffan von Arbin Max Weber, Den protestantiska etiken SEMINARIUM 10: ANALYSRAMAR I AVHANDLINGSARBETET GRUPP 1 (MS) Emma Hall Gertie Ericsson Denis Sukhino-Khomenko Ylva Haidenthaller Jenny Gustafsson Lewis Webb GRUPP 2 (YMW) Emilia Frölich Lovisa Olsson Julia Håkansson Staffan von Arbin Jagger Andersen Kirkby Lise Groesmeyer 12

13 Program för internaten FORSKNINGSINTERNAT I (DRAKAMÖLLAN) 6-7 MARS Onsdagen den 8 mars Ankomst ca Fika Seminarium 1 Teorier och teoretiska perspektiv: historieteoretisk lägesbestämning Lunch - med efterföljande promenad Seminarium 2 Teoretisk fördjupning: Läsning av klassiker Fika Seminarium 3 Samlad diskussion och utvärdering av gruppernas resultat Middag därefter samkväm Torsdagen den 9 mars Frukost Seminarium 4 Språk och historia diskussion i två grupper Fika Seminarium 5 Språk och historia samlad diskussion i helgrupp Lunch Seminarium 6 Analys av de obligatoriska avhandlingarna Fika Seminarium 7 Avslutande diskussion i samlad grupp Hemresa med buss till Kristianstad och till Lund

14 FORSKNINGSINTERNAT 2 (LJUNGSKILE): MARS Tisdagen den 27 mars Ankomst ca Samling Lunch Seminarium 8 Perspektiv, historiesyn och teoriutveckling: Exemplet postkolonialism och posthumanism Fika med efterföljande promenad (om vädret tillåter) Seminarium 9 Nya teoretiska strömningar i historievetenskapen Förfriskningar serveras Middag därefter samkväm Onsdagen den 27 mars Frukost Seminarium 10 Analysramar och teoretiska perspektiv i avhandlingsarbetet Fika Lunch Seminarium 11 Diskussion om teorier och teoretiska perspektiv i samlad grupp Fika Seminarium 12 Avslutande diskussion Hemresa ca med taxi och sedan tåg till Göteborg C