Teorikurs på forskarnivå VT 2014

Transkript

1 Teorikurs på forskarnivå VT 2014 Lärare: Maria Sjöberg och Yvonne Maria Werner och KURSENS MÅL OCH SYFTE Kursen omfattar 7,5 hp och handlar om teoribildningar och analytiska perspektiv. Den vänder sig till doktorander som befinner sig i inledningsskedet av forskarutbildningen. Målet är att deltagarna dels ska utöka sina historieteoretiska kunskaper och fördjupa sin analytiska reflexion över det egna avhandlingsarbetet, dels höja sin generella forskningskompetens och historievetenskapliga allmänbildning. Detta sker genom att deltagarna tar del av aktuella historievetenskapliga forskningsdebatter, diskuterar nya teoretiska strömningar samt studerar klassiker på fältet. Kursperioden löper mellan den 20 februari och den 25 mars. Det är en helfartskurs och det är nödvändigt att varje doktorand avsätter denna tid för att kunna fullfölja kursen. Redovisning och diskussioner sker i samband med två internat, vilka hålls i mitten och i slutet av kursen. Mellan internaten arbetar doktoranderna på egen hand i grupper på sina respektive institutioner. Till varje internat ska ett visst angivet pensum av texter läsas och analyseras och skriftliga redovisningar skickas in. Vissa texter läses av alla, andra väljs från en lista eller i samråd med seminarieledarna. Den obligatoriska litteraturen har en i bred mening kulturhistorisk inriktning och speglar den språkliga och andra vändningar inom nyare historisk forskning. Examination sker genom aktivt deltagande i seminarierna på internaten och i form av ett antal skriftliga uppgifter. Inför internaten ska deltagarna förutom att ha förberett läsuppgifterna lämna in skriftliga redogörelser, vilka specificeras nedan. Kursens upplägg INTRODUKTION 30 JANUARI Introduktionen hålls i samband med forskarskolans PM-internat. Då presenteras kursens upplägg, deltagarna och deras avhandlingsarbeten. Lärarna ger utifrån sina personliga erfarenheter en kort idéhistorisk och vetenskapsteoretisk orientering om utvecklingen inom historieämnet. Kurshäften och kompendier delas ut jämte instruktioner för gruppmötena på respektive institution. VIKTIGA DATUM Val av klassiker meddelas senast den 25 februari, recension av en av de obligatoriska avhandlingarna och analysen av klassikern skickas in senast den 6 mars och presentationen av teoretiska perspektiv i det egna avhandlingsprojektet senast den 19 mars; i samtliga fall är deadline klockan 16.

2 Forskningsinternat 1: mars På internatet diskuterar vi dels texter som belyser den kulturhistoriska vändningens och postmodernismens betydelse för historisk forskning och reflekterar över teoriers funktion och användbarhet, dels historiska klassiker. Inför internatet skriver varje deltagare en recension av en av de obligatoriska avhandlingarna med fokus på teoretiska perspektiv och deras tillämpning (max 6000 tecken) samt en presentation av den valda klassikern (max 9000 tecken). Utkast diskuteras på interna seminarier på respektive lärosäte någon vecka tidigare. Inlämningsuppgifterna skickas per mejl till seminarieledarna och läggs upp på LUVIT senast den 6 mars kl. 16. Måndagen den 10 mars SEMINARIUM 1: Teorier och teoretiska perspektiv: historieteoretisk lägesbestämning Vilken betydelse har valet av teoretiska perspektiv för forskningsprocessen? Detta är den övergripande frågan för detta seminariepass. Vi diskuterar den historiografiska utvecklingen med fokus på två företeelser som har präglat de senaste årens historieteoretiska diskussioner, nämligen 1) den kulturella vändningen och de diskussioner angående tolkningsproblematiken som den utlöst och 2) postmodernismen. Litteratur: Brown och Gunn samt debattartiklarna i Scandia om postmodernismen (Edenheim, Gustafsson Chorell, Larsson, Salomon). Följande frågor tjänar som vägledning för diskussionerna: (med angivelse av vilken lärosätesgrupp som inleder diskussionen) SH Vilka är enligt Brown postmodernismens ideologiska och vetenskapsteoretiska fundament? Hur ser han på sanningsfrågan och historikerns moraliska ansvar? Och vad kan man utläsa om postmodernismens betydelse för teoribildning och teoretiska perspektiv i hans bok? Vilka svagheter och styrkor finns enligt din mening i hans resonemang? Anser du dig själv vara postmodernist? Motivera varför/varför inte! LNU Vilka teoretiska antaganden ligger till grund för nya kulturteorier inom historieforskningen? Hur förhåller sig dessa till andra intellektuella och vetenskapsteoretiska strömningar som har präglat historieämnet, såsom empirism, positivism och strukturalism? Vilka teoretiska spänningar och motsättningar finns inom det kulturhistoriska fältet? GU Den kulturella och språkliga vändningen har inneburit att nya forskningsproblem har introducerats, men också att man ställer nya frågor om gamla fenomen. Hur har studiet av makt, modernitet och identitet enligt Gunn förändrats i historisk forskning under de senaste två decennierna? På vilket sätt har ditt eget forskningsområde omformats av perspektivförskjutningar och nya teoretiska impulser?

3 LU Vilket inflytande har olika kulturteorier haft på den samtida historievetenskapen? Finns det några nya tendenser? Eller rör det sig bara om nytt vin i gamla läglar? Och vad försummar vi att forska om? Hur ser debattörerna i Scandia på den kulturella vändningen och postmodernismen? Vad är poängen i de respektive bidragen? På vilka punkter är de oense? Hur förhåller sig deras syn på postmodernismen till Browns presentation av densamma? Vilken roll spelar frågan om samhällsrelevans? Och hur ser du själv på denna problematik? SEMINARIUM 2: Analys av de obligatoriska avhandlingarna Inför detta seminarium har deltagarna diskuterat avhandlingarna på seminarier på respektive lärosäte och skrivit en recension av en av avhandlingarna med fokus på teoretiska perspektiv och deras tillämpning. Deltagarna delas in i två grupper, en för varje lärare. I grupperna diskuteras de båda obligatoriska avhandlingarna med fokus på teoretiska perspektiv och deras användning och funktion. Detta sker i form av ett rollspel, där hälften av deltagarna lyfter fram avhandlingarnas förtjänster, och den andra hälften agerar kritisk opponent. Vi diskuterar även deltagarnas recensioner samt frågan om vilken funktion en recension har och olika sätt att utforma en sådan. Gruppindelningen meddelas i förväg, och deltagarna förväntas ha läst den egna gruppens recensioner. SEMINARIUM 3: Avslutande diskussion Samlad diskussion i helgrupp och utvärdering av gruppernas resultat och dagens lärdomar. Tisdagen den 11 mars SEMINARIUM 4: Språk och historia Vi tar upp språkets roll samt reflekterar över sambandet mellan språk, historiesyn och valet av teori och analytiskt ramverk. För att möjliggöra en mer ingående diskussion delas deltagarna in i två grupper. Litteratur: Koselleck, Foucault och Skinner samt Jordheim. Följande frågor tjänar som vägledning för diskussionerna: Koselleck, Foucault och Skinner kan alla sägas studera språket i historien. På vilket sätt kommer detta till uttryck i deras artiklar? Vad är essensen i deras respektive texter? Och vilka likheter och skillnader finns det i deras angreppssätt och utgångspunkt?

4 Vilka intellektuella traditioner har format deras syn på historien (jfr Jordheim)? Tycker du att den bild som Jordheim ger stämmer överens med det intryck du får av att läsa de tre artiklarna? Ofta finns det ett samband mellan en explicit formulerad historieteori och en underliggande historiesyn. Hur kommer detta till uttryck hos Koselleck, Foucault och Skinner? Att fundera över: Vilken betydelse har en analys av språket i din historiska undersökning? Hur har din historiesyn präglat ditt val av teori och analytiskt ramverk? SEMINARIUM 5: Diskussion om språk och historia i helgrupp SEMINARIUM 6: Teoretisk fördjupning: läsning av klassiker Fördjupning inom valfritt teoretiskt område eller inriktning genom en analys av ett verk av någon av de klassiska teoretikerna. Exempel på sådana teoretiska områden är hermeneutik (Gadamer, Dilthey), moderniseringsteori (Weber, Habermas), civiliserings- och disciplineringsteorier (Elias, Foucault), genus (Butler, Connell, Scott), historiekultur och narration (Rüsen, Ricœur, White), postkolonial teoribildning (Said), begreppshistoria (Koselleck, Skinner) etc. Analysen presenteras i form av en essä (max 9000 tecken). I essän behandlas både klassikern i sig och ett valfritt arbete där det teoretiska perspektivet ifråga diskuteras och tillämpas. Deltagarnas essäer utgör underlag för diskussionen, vilken både ägnas teoretikern som sådan och dess användbarhet som analysredskap i historisk forskning. För att möjliggöra en mer fördjupad diskussion delas deltagarna in i två grupper. SEMINARIUM 7: Avslutande diskussion i samlad grupp Vi diskuterar dagens resultat och lärdomar

5 Forskningsinternat 2: mars Detta internat innehåller tre moment. Det första handlar om sambandet mellan teoretiska perspektiv, historiesyn och tolkning med utgångspunkt från exemplet postkolonialism, det andra om nyare teoretiska perspektiv som pekar framåt och bortom det kulturhistoriska paradigmet, medan det tredje tar sikte på teoretiska perspektiv i det egna avhandlingsarbetet. Inför internatet ordnas interna seminarier på de olika lärosätena där de två förstnämnda punkterna diskuteras. Vidare skriver deltagarna en redogörelse för det egna avhandlingsprojektet med reflexioner och argumentering kring de valda teoretiska analysramarna (max 9000 tecken). Inlämningsuppgiften skickas per mejl till seminarieledarna och läggs upp på LUVIT senast den 19 mars kl. 16. Måndagen den 24 mars SEMINARIUM 8: Perspektiv, historiesyn och teoriutveckling: Exemplet postkolonialism Vilken betydelse har valet av teoretiska perspektiv för forskningsprocessen? Hur utvecklas en teoretisk tradition? Denna fråga står i centrum för detta seminarium där vi reflekterar över sambandet mellan historiesyn och val av analytiska infallsvinklar. På seminariet diskuteras dels begreppet postkolonialism, dess möjligheter och begränsningar i förhållande till tid och rum, dels relationen mellan historia, språk, politik, makt och identitet i de lästa texterna. Litteratur: Bhabha, Borutta, Colley, Said och Spivak. Följande frågor tjänar som vägledning för diskussionerna: (med angivelse av vilken lärosätesgrupp som inleder diskussionen) LNU Vilka vetenskapstraditioner och forskare har inspirerat Said och Kahle i deras respektive uppfattning om Orientens relation till Europa? Hur och med vilka innebörder används begreppet orientalism och vilka är begreppets utgångspunkter? SH Vilken betydelse tillmäter Said kunskap och makt i sin analys av relationen mellan Europa och Orienten? Hur ser Kahles på orientalismens historia och hur vilka likheter och skillnader finns mellan hennes och Saids uppfattning? Hur ska man förklara att Saids uppfattning har fått ett så stort genomslag? Och varför och på vilka grunder den mött kritik? LU Vilka vetenskapstraditioner och forskare har inspirerat Bhabhas uppfattning om kolonial dominans respektive Spivaks syn på makt? Vilka innebörder och betydelser har begreppet hybriditet i Bhabhas analys? Och vilken betydelse och funktion har begreppet subalternitet hos Spivak? Tycker du att begreppen fyller sin funktion som analytiska redskap? Och vilka analytiska vinster och begränsningar innebär dessa begrepp?

6 GU Vilka är Colleys respektive Boruttas empiriska och teoretiska utgångspunkter? Och vilken roll spelar religion i deras analyser? Vilka är deras respektive huvudresultat? På vilket sätt innebär Colleys slutsatser en kritik av postkoloniala perspektiv? Och kan man märka några influenser från postkolonial teoribildning i Boruttas undersökning? SEMINARIUM 9: Nya teoretiska strömningar i historievetenskapen Vilka teoretiska perspektiv kommer att prägla framtidens historieforskning? Denna fråga utgör utgångspunkten för seminariet. Underlaget för diskussionerna utgörs av deltagarnas presentationer av artiklar från History and Theory eller andra relevanta teoriorienterade tidskrifter från 2007 och framåt. Varje lärosätesgrupp väljer ut minst två artiklar (tre om gruppen är stor), vilka diskuteras på interna möten inför internatet. Resultatet av dessa diskussioner presenteras muntligt på detta seminarium, gärna med stöd av power-point och/eller korta sammanställningar som delas ut i samband med respektive presentation. Tisdagen den 25 mars SEMINARIUM 10: Diskussion av analysramar och teoretiska perspektiv i avhandlingsarbetet Deltagarna delas in i två grupper efter ämne och inriktning. Som underlag tjänar de avhandlingspaper som skickats in. Syftet är att diskutera analysramar och teoretiska perspektiv i den planerade avhandlingen och att fundera på alternativa val. Deltagarna presenterar sina egna paper och fungerar som kritisk granskare av ett av de övriga. SEMINARIUM 11: Diskussion om teorier och teoretiska perspektiv i samlad grupp Summering av diskussionerna i smågrupperna och allmänna reflexioner kring teoretiska perspektiv i avhandlingsarbetet. Vilken funktion fyller teorierna? Hur relateras de till metoden? Vad är nyttan med att anknyta till en klassiker? Och vad är en klassiker? Är det kanske bättre att utveckla egna teoretiska perspektiv byggda på empirisk generalisering utifrån det egna avhandlingsarbetet? Hur har kursen påverkat avhandlingsarbetets teoretiska inriktning? Detta är några av de frågor som vi kan ta upp på detta seminarium. SEMINARIUM 12: Avslutande diskussion Vi diskuterar kursens resultat och lärdomar.

7 Litteraturlista Samtliga artiklar är nerladdningsbara via LUBsearch. Artiklarna i Scandia finns att ladda ner på Böckerna finns att köpa eller låna. OBLIGATORISK LITTERATUR Callum Brown, Postmodernism for historians, London 2005 (200 s.) Homi K. Bhabha, Signs Taken for Wonders: Questions of Ambivalence and Authority under a Tree outside Delhi, May 1817, Critical Inquiry, 1985:1 Manuel Borutta, Enemies at the Gate: The Moabit Klostersturm and the Kulturkampfin Germany : Christopher Clark, Wolfram Kaiser (eds), Culture wars: secular-catholic conflict in nineteenth-century Europe, Cambridge 2003, s (27 s.) Gayatri Chakravorty Spivak, Can the Subaltern Speak? : Marxism and the Representation of Culture, London 1988, s (34 sidor) Linda Colley, Britain and Islam, : Different Perspectives on Difference : The Yale Review 2000:4, s (20 s.) Michel Foucault, Archeology of Knowledge (1969) digitalt tillgängligt utdrag Simon Gunn, History and cultural theory, Edinburgh 2006 (265 s.) Helge Jordheim, Läsningens vetenskap: Utkast till en ny filologi, Gråbo 2003 (urval, 170 s.) Läses extensivt som komplement till Koselleck, Foucault och Skinner Reinhart Koselleck, Linguistic Change and the History of Events : Journal of Modern History, December 1989, s (17 s.) Simon Larsson, Mandarinernas återkomst & Kim Salomon, Vitalisering av historievetenskapen, Scandia 2010:2, s (38 s.) Kim Salomon, Den kulturella vändningens provokationer ; Torbjörn Gustafsson Chorell, Kommentar till Kim Salomon ; Sara Edenheim, Den kulturella förevändningen. Om historieämnet, poststrukturalismen och konflikten som inte får finnas, Scandia 2009:1, s (48 s.) Quentin Skinner, Meaning and Understanding in the History of Ideas : History and Theory 1969, Vol. 8, 3-53 (50 sidor) Edward W. Said, Orientalism, London 1978, inledning, kapitel 1 jämte förordet av Sigrid Kahle (ca 200 sidor; finns i ett flera utgåvor) OBLIGATORISKA AVHANDLINGAR: Johan Östling, Nazismens sensmoral: Svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning, Atlantis 2008 (diss Lund) Karin Sennefelt, Den politiska sjukan: Dalupproret 1743 och frihetstida politisk kultur, Gidlunds 2001 (diss Uppsala)

8 VALFRI LITTERATUR Exempel på klassiker Pierre Bourdieu, Homo academicus, Eslöv 1996 Pierre Bourdieu, Kultursociologiska texter (i urval av Donald Broady och Mikael Palme), Stockholm 1986, 304 s. Pierre Bourdieu, Konstens regler: Det litterära fältets uppkomst och struktur (Les règles de l'art), Symposion 2000, 523 s. Judith Butler, Gender trouble: Feminism and the subversion of identity, New York , 236 s. R. W Connel, Masculinities, Berkeley 1995, 295 s. Wilhelm Dilthey, Einleitung in die Geisteswissenschaften. Versuch einer Grundlegung für das Studium der Gesellschaft und Geschichte, Stuttgart/Göttingen 1962 (1883) Norbert Elias, Civilisationsteori, Stockholm (2 band på ca 330 s. vardera; Über den Prozess der Zivilisation: Soziogenetische und psychogenetische Untersuchungen, München 1939). Michel Foucault, The order of things: An archaeology of the human sciences, London 2002 (Les Mots et les Choses, Gallimard, Paris 1966), 422 s. Michel Foucault, Vetandets arkeologi (L'Archéologie du savoir, Paris 1969 ), Lund 2002, 238 s. Michel Foucault, Diskursernas kamp, texter i urval av Thomas Götselius & Ulf Olsson (L'ordre du discours, Paris 1971), Symposion 2008, 319 s. Hans-Georg Gadamer, Sanning och metod: I urval (Wahrheit und Methode), Göteborg 1997, 213 sidor Hans-Georg Gadamer, Gesammelte Werke (Bd 1, Hermeneutik, 2, Wahrheit und Methode : Grundzüge einer philosophischen Hermeneutik), Tübingen 1990, 494 s. Det finns flera utgåvor och även engelska översättningar Jürgen Habermas, Diskurs, rätt och demokrati : politisk-filosofiska texter ( i urval av Erik Oddvar Eriksen och Anders Molander) Göteborg 1997, 187 s. Jürgen Habermas, Borgerlig offentlighet: Kategorierna privat och offentligt i det moderna samhället (Strukturwandel der Öffentlichkeit), Lund 2003, 272 s. Jürgen Habermas, Die Moderne: Ein unvollendetes Projekt : philosophisch-politische Aufsätze , Leipzig 1992, 254 s. Hayden White, Metahistory: The historical imagination in nineteenth-century Europe, Baltimore 1979 (nyare upplagor finns), 448 s. Hayden White, The fiction of narrative: Essays on history, literature, and theory, , Baltimore 2010, 382 s. Reinhart Koselleck, Erfarenhet, tid och historia: Om historiska tiders semantik, Göteborg 2004, 198 s. Reinhart Koselleck, Kritik und Krise: Eine Studie zur Pathogenese der bürgerlichen Welt Frankfurt am Main 1992 (1959), 247 s. Reinhart Koselleck, The practice of conceptual history: Timing history, spacing concepts Stanford 2002, 363 s.

9 Reinhart Koselleck, Zeitschichten: Studien zur Historik (med ett bidrag av Hans-Georg Gadamer, Frankfurt am Main 2000, 399 s. Karl Marx, Texter i urval (inledningar och kommentarer: Sven-Eric Liedman & Björn Linnell), Stockholm 2003, 473 s. Paul Ricœur, History and truth (Histoire et vérité), Evanston 2007, 333 s. Paul Ricœur, Från text till handling: En antologi om hermeneutik (Texte a l'action), Stockholm 1993, 244 s. Paul Ricœur, Minne, historia, glömska (La mémoire, l histoire, l oubli), Göteborg 2005, 620 s. Quentin Skinner, Visions of politics. Vol. 1, Regarding method, Cambridge 2002, 209 s. Quentin Skinner, Meaning and context: Quentin Skinner and his critics (edited and introduced by James Tully), Cambridge 1988, 353 s. Joan Wallach Scott, Gender and the politics of history, New York 1999, 267 s. Max Weber, Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, (Die protestantische Ethik und der Geist des Kapitalismus), Lund 1978, 161 s. Max Weber, Religionen, rationaliteten och världen, (Zwischenbetrachtung), Lund 1996, 118 s. Gerhard Oestreich, Geist und Gestalt des frühmodernen Staates: Ausgewählte Aufsätze, Berlin 1969, 355 s. Det går bra att välja också andra klassiker i samråd med lärarna. Förutom klassikern läses en valfri text som behandlar denna. Teoriartiklar Väljs från History and Theory ( The British Journal for the History of Science, The Historical Review, Political Theory, Postmodern Culture, eller någon annan teoriorienterad tidskrift. Universitetsbiblioteken är välförsedda med tidskrifter online som enkelt kan laddas ned för botaniska utflykter i en spännande flora!

10 Program för internaten FORSKNINGSINTERNAT MARS På internatet diskuterar vi dels texter som belyser den kulturhistoriska vändningens och postmodernismens betydelse för historisk forskning och reflekterar över teoriers funktion och användbarhet, dels de valda klassikerna. Inför internatet skriver varje deltagare en recension av en av de obligatoriska avhandlingarna med fokus på analytiska perspektiv och deras tillämpning (max 6000 tecken) och en presentation av den valda klassikern (max 9000 tecken). Utkast diskuteras på interna seminarier på respektive institution någon vecka tidigare. Val av klassiker meddelas senast den 25 februari. Recensionen och presentationen av klassikern skickas per mejl till seminarieledarna och läggs upp på LUVIT senast den 6 mars kl. 16. Måndagen den 10 mars Ankomst ca 9.00: Kaffe och samkväm Seminarium 1 Teorier och teoretiska perspektiv: historieteoretisk lägesbestämning Lunch Seminarium 2 Analys av de obligatoriska avhandlingarna Kaffe Seminarium 3 Samlad diskussion och utvärdering av gruppernas resultat Middag därefter samkväm Tisdagen den 11 mars Frukost Seminarium 4 Språk och historia diskussion i två grupper Kaffe Seminarium 5 Språk och historia samlad diskussion i helgrupp Lunch Seminarium 6 Teoretisk fördjupning, läsning av klassiker kaffe

11 Seminarium 7 Avslutande diskussion i samlad grupp Hemresa ca FORSKNINGSINTERNAT 2: MARS Detta internat innehåller tre moment. Det första handlar om sambandet mellan teoretiska perspektiv, historiesyn och tolkning med utgångspunkt från exemplet postkolonialism, det om nyare teoretiska perspektiv som pekar framåt och bortom det kulturhistoriska paradigmet, medan det tredje tar sikte teoretiska perspektiv i det egna avhandlingsarbetet. Inför internatet ordnas interna seminarier på de olika lärosätena där de två förstnämnda punkterna diskuteras. En redogörelse för teoretiska perspektiv i det egna avhandlingsarbetet (max 9000 tecken) skickas till lärarna per mejl och läggs upp på LUVIT senast den 19 mars klockan 16. Måndagen den 20 mars Ankomst ca 9.00: Kaffe och samkväm Seminarium 8 Perspektiv, historiesyn och teoriutveckling: Exemplet postkolonialism Lunch Seminarium 9 Nya teoretiska strömningar i historievetenskapen Kaffe Middag därefter samkväm Tisdagen den 21 mars Frukost Seminarium 10 Analysramar och teoretiska perspektiv i avhandlingsarbetet Kaffe Lunch Seminarium 11 Diskussion om teorier och teoretiska perspektiv i samlad grupp Kaffe Seminarium 12 Avslutande diskussion Hemresa ca 16.15