Att närma sig svenska språket med annan språkbakgrund. Ann-Christin Torpsten Fil.dr. i pedagogik

Transkript

1 Att närma sig svenska språket med annan språkbakgrund Ann-Christin Torpsten Fil.dr. i pedagogik

2 Att närma sig svenska språket med annan språkbakgrund Biblioteket som folkbildande institution En pedagogisk verksamhet

3 Att närma sig svenska språket med annan språkbakgrund VARFÖR behöver jag ha kunskap om annan språkbakgrund än svensk? VAD innebär annan språkbakgrund? Med VAD möter bibliotekets verksamhet låntagare med annan språkbakgrund? HUR möter bibliotekets verksamhet låntagare med annan Språkbakgrund?

4 Migration - emigration Emigration under 1800-talets slut och talets början Fram till 1930-talet var utvandringen större än invandringen Under och efter andra världskriget bytte migrationen riktning

5 Migration - immigration Flykt från krig och förföljelse Människor sökte skydd i Sverige Industrin i behov av arbetskraft Arbetskraftsinvandring

6 Utländsk bakgrund På 1940-talet var ca 1% av befolkningen födda utomlands Cirka 15% av de unga som lämnade grundskolan 2007 hade utländsk bakgrund Cirka 20% av barnen och de unga i den svenska för- och grundskolan 2012 har utländsk bakgrund Utländsk bakgrund avser att båda föräldrarna är födda utomlands

7 Språklig utgångspunkt Färdigheter i ett eller flera förstaspråk i mötet med svenska språket Modersmål/förstaspråk Svenska som andraspråk

8 Språklig utgångspunkt Barn/elever med svenska som modersmål behärskar svenska ord I mötet med skolan Kan använda svenska grammatiken rätt Språklig bas lätt att utveckla med specialoch skolord

9 Språklig utgångspunkt Bas och utbyggnad Naturlig miljö formell miljö Kamp mot tiden

10 Selinker: Interimspråksteorin Överföring av regler från S1, ordföljd, SVO Förenklingar, enklare satser, ord eller samtalsämnen Övergeneraliseringar, gå får betyda alla sätt att förflytta sig

11 Viberg: Semantiskt neutrala ord Alla börjar med att lära ett Kärnordförråd/Basordförråd Ordförrådet utvecklas successivt differentiering av ordförrådet i olika semantiska fält

12 Edström: Tre sätt att lära sig ett nytt språk Ordinlärning i kontext Ordinlärning med hjälp av ordböcker Ordinlärning med hjälp av undervisning Fas 1: ord i vida semantiska kategorier Fas 2: lära sig skillnaden mellan orden i ett betydelsefält

13 Språk och sammanhang Kognitivt icke-krävande Kontextbundna, konkreta, här och nu A C Kontextualiserat B D Kontextreducerat Abstrakt, muntligt och skriftligt Kognitivt krävande (Cummins, 1996)

14 Språklig utgångspunkt Vid grundskolans slut och i vuxen ålder utvecklat goda färdigheter i flera språk Lämnar grundskolan utan att ha nått godkändnivå varken i modersmål eller i svenska/svenska som andraspråk

15 Vi de andra Att behärska majoritetsspråket innebär att ingå i en kulturell gemenskap, ha tolkningsföreträde och makt över ordet Att inte behärska majoritetsspråket innebär att inte ha tillgång till den kulturella gemenskapen, sakna tolkningsföreträde och makt över ordet

16 Vi de andra Vem dirigerar? Vem spelar? Vem lyssnar?

17 Politiska mål Invandrarpolitiska mål från 1975 Jämlikhet, valfrihet, samverkan Utvecklade politiska mål från 1997 Ömsesidig respekt, integration

18 Litteraturundervisning Varför litteraturundervisning Vad ska den innehålla Hur ska den genomföras

19 Utbildningspolitiska mål - förskolan Vi kan påverka vilka språkliga kompetenser de kommer att uppnå i sina olika språk och stimulera deras kunskapsutveckling. Språk och identitet hänger oupplösligt samman liksom språk och lärande. Alla barn har dessutom glädje av att möta olika språk och få inblick i olika kulturer.

20 Utbildningspolitiska mål - grundskolan Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

21 Bibliotekariens roll och litteratur Varför kulturell mångfald Vad ska den innehålla Hur ska det genomföras

22 Svenska (som modersmål) stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

23 Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i. Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

24 Svenska som andraspråk att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på svenska. eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. utveckla sitt svenska språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

25 Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. Texter som belyser människors villkor och identitetsoch livsfrågor. Skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och skilda delar av världen. Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk. Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

26 Svenska som andraspråk, gymnasiet Läsning och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider utveckla språket och samtala om strukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv

27 Svenska för invandrare (Sfi) ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket.... lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. läsa och skriva svenska, tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang, ett gott uttal.

28 Svenska för invandrare (Sfi) utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls- och arbetsliv i Sverige. Det vidgade textbegreppet är av stor vikt inom utbildningen i svenska för invandrare.

29 Modersmål (annat än svenska) blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor

30 Betydelsen av litteratur på olika modersmål Varför litteratur på andra språk än svenska Vad ska den omfatta Hur ska det realiseras

31 Över- underordning Vem dirigerar? Vem skriver? Vem spelar? Vem läser? Vem lyssnar? Vem läser vad? Orientalism Väst Öst Postkolonial teori

32 Distant reading Resonera kring de sociala sammanhang texten är en del av. Det kan vara ekonomiska och sociala aspekter eller var, hur och varför texten har publicerats och distribuerats. I vilket historiskt, socialt och kulturellt sammanhang tillkom exempelvis Utvandrarna eller Tintin?

33 Litteratur olika socialt kapital Periferi Periferi Paris, London New York Stockholm Periferi Periferi

34 Vad innebär Skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i. Tillämpad svensk litterär kanon/litterär kanon från andra länder/från världen. Nationell identitet och enhetlighet. Vi/de andra och (post)koloniala strukturer.

35 Att resonera kring Vilken litteratur främjar förmågan att förstå omvärlden och vilken omvärld? Hur kan utvecklingen av den egna identiteten främjas genom läsning? Vilken identitet? Hur kan språket utvecklas genom läsning?

36 Uppgift Välj ett av nedanstående upplägg (A eller B) för att lösa uppgiften och formulera ett paper examination 2 som läggs in och diskuteras i mymoodle 27/11. A) Resonera kring litterär kanon, orientalism och postkoloniala avtryck med hjälp av exempel från valfri avdelning eller hylla på ett bibliotek. B) Inventera valfri avdelning eller hylla på ett bibliotek med utgångspunkt i litteratur som främjar utvecklingen av exempelvis den egna identiteten, förmåga att förstå omvärlden, mötet med andra språk och kulturer eller jämlikhet, valfrihet och samverkan.