AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER Beställ mer material på vår hemsida eller via Telefon: , Fax:

2 AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER Målgrupp: Gymnasiet Form: Grupparbete eller parvis arbete Tid: 7-8 lektioner inkl. redovisningar Redovisningssätt: Muntlig redovisning i helklass eller i större grupper. Kan kompletteras med skriftlig inlämning. Material och verktyg: Tillgång till datorer (minst 2 datorer per grupp), Internet (Landguiden) och projektor (för redovisning). Pedagog: Robert de Vries Syfte med uppgiften Det primära syftet med uppgiften är att skapa förståelse för några av de stora aktuella konflikterna som pågår i världen. Uppgiften syftar också till att förbättra färdigheter med avseende på att kunna se orsaker och samband samt urskilja likheter och olikheter när det gäller komplicerade internationella händelser. VAD SÄGER KURSPLANEN? Relevant centralt innehåll för Samhällskunskap 1a1 50p och 1b 100p Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden. Relevant centralt innehåll för Samhällskunskap 1a1 50p och 1b 100p Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter. (Sk 1) Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar. (Sk 1-2) Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. (Sk 2) Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. (Sk 2) Relevant centralt innehåll för Internationella relationer, 100p Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter. Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, vetenskapliga rapporter och essäer.

3 GÖR SÅ HÄR: 1. Introduktion. Introducera eleverna i det nya arbetsområdet. Här är även lämpligt att redogöra för olika nyckelbegrepp som: allians, etnicitet, FN, folkrätt, fred, fredsbevarande insatser, Genèvekonventionerna, globalisering, GUSP, Haagkonventionen, ICC, inbördeskrig, mänskliga rättigheter, nationalism, NATO, neutralitet, NGO, ockupation, propaganda, Röda korset, väpnad konflikt, världssamfundet, värnplikt etc. 2. Dela in eleverna i mindre grupper eller i par. 3. Varje grupp väljer en aktuell konflikt som de vill fördjupa sig i. Se lista med aktuella konflikter ( 4. Dela ut arbetsuppgifter till grupperna (se nedan) och hjälp eleverna att komma igång med arbetet. 5. Redovisning görs i helklass eller i större grupper. 6. Avsluta varje redovisning med en kort lärarledd diskussion där alla får chansen att reflektera kring konflikten som tagits upp. Går det t.ex. att urskilja några likheter och skillnader med andra konflikter? ARBETSUPPGIFTER: Basfakta om de inblandade länderna Gruppen börjar med att ta reda på basfakta om landet eller länderna som konflikten handlar om. Syftet är att ge gruppens medlemmar förförståelse innan de fördjupar sig men också att i samband med redovisningen ge åhörarna bredare kunskaper om ämnesområdet. Använd Landguidens avsnitt om världens länder. Utgå från den korta introduktionstexten till varje avsnitt. I det här momentet måste gruppen sortera och prioritera bland fakta och enas om vad som är viktigt att ta med för att ge en bra bakgrund till de inblandade länderna och till själva konflikten. Det är många olika faktorer som är intressanta att titta närmare på. Eleverna kan t.ex. kortfattat och punktvis redogöra för ländernas befolkning, geografi, historia, religion, sociala förhållanden, ekonomi, naturtillgångar och energi, industri, utrikeshandel, utrikespolitik och försvar, etc. Använd här även Landguidens avsnitt om statistik ( för att göra överskådliga jämförelser mellan olika länder. Jämför ibland också med Sverige.

4 Fördjupning och konfliktanalys Läs om den aktuella konflikten i Landguidens avsnitt om världens konflikter ( Här finns både en kortare sammanfattning och en längre fördjupning. Se även avsnittet om Internationella organisationer ( där det kan finnas fakta om andra inblandade aktörer. Uppmuntra eleverna att resonera självständigt. Frågor att utgå från: - Vilka nationella och internationella aktörer är inblandade i konflikten? Beskriv kortfattat de inblandade parterna. Vilka är deras ledare? Finns några allierade? Vilken är deras geografiska bas? - Varför har konflikten uppstått? Vad vill aktörerna uppnå? Hur kan konflikten förklaras och förstås? Berätta om bakgrund och orsaker till konflikten. Gör en kort sammanfattning i några punkter och redogör för hur konflikten har utvecklats sedan den startade fram tills idag. - Vilka starka och svaga sidor verkar de inblandade aktörerna ha? - Vilken roll spelar etnicitet, nationalism och naturtillgångar i dessa konflikter Förklara och analysera. - Finns några lösningar på konflikten i sikte? Diskutera också inom gruppen hur konflikten skulle kunna lösas.

5 Landguiden I databasen Landguiden hittar du snabbt och smidigt information om världens alla länder. Innehållet uppdateras dagligen och omfattar information om allt från de olika ländernas geografi, befolkning, språk och kultur till historia, politik och sociala förhållanden. Landguiden rapporterar inte om alla nyhetshändelser utan lägger betoningen på att skildra den grundläggande utvecklingen i ett land. I Landguiden finns alltid uppdaterad information om regeringsskiften, partiombildningar, författningsändringar, stora politiska kriser, lansering av viktiga politiska och sociala reformer, förändringar i den ekonomiska politiken med mera. I Landguidens statistikverktyg kan du jämföra hur länder har utvecklats socialt och ekonomiskt under många år tillbaka. De flesta skolor och bibliotek abonnerar på tjänsten. Som privatperson kan du köpa tjänsten för en dag eller längre. Hej! Har du sett de här? Utrikespolitiska institutet Utrikespolitiska institutet (UI) är ett oberoende institut och en plattform för forskning och information om utrikespolitiska frågor. Utrikespolitiska institutets uppdrag är att fördjupa och berika det utrikespolitiska samtalet genom att främja intresset för och vidga kunskapen om utrikespolitiska frågor. Det gör institutet genom forskning, evenemang och medverkan i media. Med egna publikationer, UI-bloggen, deltagande i internationella nätverk och genom Anna Lindh-biblioteket bidrar UI till spridning av kunskap om internationell politik och förhållanden i andra länder.