Kurskod: Giltig fr.o.m.: VT Ämne (f-ämne): Sociologi Beslutad av: Gullan Gidlund, akademichef Högskolepoäng: 7,5 p

Transkript

1 1 Kursplan/Syllabus Modern sociologisk teori, 7,5 p Modern Sociological Theory, 7,5 ECTS credits Kurskod: Giltig fr.o.m.: VT 2010 Utbildningsnivå: Forskarnivå Third level Fastställd: Ämne (f-ämne): Sociologi Beslutad av: Gullan Gidlund, akademichef Högskolepoäng: 7,5 p Mål Mål för utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på forskarnivå skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning (1 kap. 9 a HL). De specifika nationella lärandemålen för doktorsexamen och licentiatexamen enligt högskoleförordningen återfinns i bilaga 1 till den allmänna studieplanen för ämnet. Kursens mål Den forskarstuderande skall efter avslutat kurs kunna kommunicera fördjupade kunskaper om - centrala begrepp, teorier och teman inom modern sociologisk teori - centrala inriktningar och debatter inom modern sociologi Den forskarstuderande skall efter avslutad kurs kunna visa följande fördjupade färdigheter - förmåga att analysera och jämföra olika perspektiv inom modern sociologisk teori - förmåga att använda modern sociologisk teori i egna analyser av sociala fenomen - förmåga att med utgångspunkt i modern sociologisk teori självständigt kunna formulera forskningsproblem och forskningsfrågor

2 2 Den forskarstuderande skall efter avslutad kurs ha följande förhållningssätt - självständigt, kritiskt och analytiskt förhållningssätt till olika teoretiska perspektiv inom modern sociologi. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen ger en översiktlig bild över modern sociologisk teori och en fördjupad förståelse av några moderna sociologiska perspektiv. Med modern sociologisk avses perioden från funktionalismens sammanbrott på 1960-talet och fram till idag. Modern sociologisk teori täcker ett mycket stort fält, och utöver den obligatoriska litteraturen görs en fördjupad studie inom en vald tematik. Kurslitteratur och övriga läromedel Kursen består av en del med obligatoriska texter och av en fördjupningsdel där doktoranden efter samråd med lärare väljer ett antal texter. Obligatoriska texter Beck, Ulrich (1992) From industrial society to risk society: Questions of survival, social structure and ecological enlightenment. Theory, Culture & Society 9: (s. 26) Bourdieu, Pierre The Social Space and the Genesis of Groups. Theory and Society, 14: (s.21) Coleman, James S Social Theory, Social Research, and a Theory of Action. The American Journal of Sociology, 91, (s.26). Douglas, Mary (1992) Risk and blame, s i hennes Risk and Blame. Essays in Cultural Theory. London: Routledge. (s.18) Foucault, Michel Truth and Power. Sid i Power/Knowledge. Harvester Press (s.24) Fraser, Nancy Foucault on Modern Power. Empirical Insights and Normative Confusions. Praxis International. Vol. 1, (s.15) Fraser, Nancy What s Critical About Critical Theory. The Case of Habermas and Gender. New German Critique. Nr. 35, (s.34) Giddens, Anthony Elements of a Theory of Structuration. Kapitel 1 (sid. 1-40) i hans The Constitution of Society. Cambridge: Polity Press. (s.40)

3 3 Goffman, Erwing Role Distance. Sid i Encounters. Indianapolis: Bobbs-Merill. (s.70) Habermas, Jürgen Om begreppet kommunikativ handling. Sid i Jürgen Habermas Kommunikativt handlande. Texter om språk, rationalitet och samhälle. Göteborg: Daidalos. (s.28) Habermas, Jürgen. 1981/1987. Intermediate Reflections. System and Lifeworld. Sid i The Theory of Communicative Action. Vol. 2: Lifeworld and System: A Critique of Functionalist Reason. Boston Beacon Press. (s. 84) Jackson, Stevi (1998) "Feminist Social Theory" in Jackson, S & Jones, J (eds.) Contemporary Feminist Theories. Edinburgh: Edinburgh University Press. Sid (s.22). Parsons, Talcott Theoretical Orientations. Kapitel 2 (sid. 4-28) i The Systems of Modern Societies. Prentice-Hall. (s.24) Smith, Dorothy (2002) The Conceptual Practices of Power. Sid i Calhoun, Craig (red.) Contemporary sociological theory. Oxford: Blackwell Publishers (s.7). Totalt: 425 s. Fördjupningstexter (c:a 500 sidor) Beck, Ulrich & Beck-Gernsheim, Elisabeth (2002) Individualization. Institutionalized individualism and its social and political consequences. London: SAGE Beck, Ulrich, Giddens, Anthony & Lash, Scott (19994) Reflexive Modernization. Politics, Tradition and Aesthetics in the Modern Social Order. Cambridge: Polity Press. [225 s.] Becker, Howard S. (1998) Tricks of the trade: How to think about your research while you are doing it. Chicago: University of Chicago Press [232 s.]. Bourdieu, Pierre (1992): Distinction. A social critique of the judgement of taste. London: Routledge. (s.613) Bourdieu, Pierre (1999): Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos. (s.202) Bhavnani, Kun-Kum & Coulson, Margaret (1986) Transforming socialist feminism. The challenge of racism", Feminist Review, no 23, June Sidorna Butler, Judith (1997) "Det performativa könet", Res Publica Sidorna Douglas, Mary (1992) Risk and blame: essays in cultural theory. London: Routledge

4 4 Douglas, Mary (1986) How institutions think Syracuse, N.Y. : Syracuse University Press Douglas, Mary & Wildavsky, Aaron (1986) Risk and culture: an essay on the selection of technological and environmental dangers. Berkeley: University of California Press. Elias, Norbert & Scotson, John L. (1999) Etablerade och outsiders. En sociologisk studie om grannskapsproblem. Lund: Arkiv Förlag [175 s.] Elster, John (1989) Nuts and bolts for the social sciences. Cambridge : Cambridge Univ. Press. Elster, John (1989) The cement of society: a study of social order. Cambridge : Cambridge Univ. Press. Featherstone, Mike (1991) Consumer Culture and Postmodernism. London: Sage. (164 s.) Featherstone, Mike (1995) Undoing culture: globalization, postmodernism and identity. London: Sage (s.178) Featherstone, Mike & Lash, Scott (red.)(1999) Spaces of culture: city, nation, world. London: Sage. (s.291) Foucault, Michel (2003) Övervakning och straff. Fängelsets födelse. Lund: Arkiv Giddens, Anthony (1984) The Constitution of Society. Cambridge: Polity Press [391 s.] Giddens, Anthony (1999) Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos (s.277) Habermas, Jürgen (1998): Borgerlig offentlighet. Kategorierna privat och offentligt i det moderna samhället. (3 rev. uppl.) Eslöv: Symposion. (s.272) Hall, Stuart, Jefferson, Tony (red.)(1976) Resistance through rituals. Youth subcultures in postwar Britain. London: Macmillan. Hebdige, Dick (1979) Subculture. The meaning of style. London: Methuen Hochschild, Arlie R. (2001) The time bind: when work becomes home and home becomes work. New York: Owl. Hochschild, Arlie R. (2003) The managed heart: commercialization of human feeling. Berkeley, Calif.: University of California Press Lash, Scott &Urry, John (1994) Economies of signs and space. London: Sage. (s.360)

5 5 Moi, Toril (1997) "Vad är en kvinna?" Kön och genus i feministisk teori", Res Publica Sidorna MacKinnon, Catharine (1989) "Sexuality" in Towards a Feminist Theory of the State. Harvard University Press.Sidorna Riesman, David (1999) Den ensamma massan. Lund: Arkiv förlag (orig. 1965) [330 s.] Sennett, Richard (1977) The Fall of Public Man. Cambridge: Cambridge University Press (orig 1974) [386 s.]. Taylor, Charles (1989) Sources of the self. The making of the modern identity. Cambridge: Cambridge Univ. Press. (s.600) Tilly, Charles (2000) Beständig ojämlikhet. Lund: Arkiv Studieformer Studierna bedrivs i huvudsak som självstudier. Beroende på antalet forskarstuderande som läser kursen kan kompletterande föreläsningar och/eller litteraturseminarier samt seminarium med diskussion av examinationsuppgiften ingå. Den som antagits till en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till. Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Examination sker i form av skriftligt fördjupningsarbete där doktoranden fördjupar sig inom valt tema. Promemorian ska omfatta mellan sidor och ska innehålla referenser till både obligatorisk litteratur och valda fördjupningstexter. En doktorand kan begära befrielse från ett obligatoriskt moment. Om momentet enligt kursplanen kan fullgöras på annat sätt får examinator skriftligen besluta att doktoranden befrias från det obligatoriska momentet. Om befrielse medges skall doktoranden i stället fullgöra en ersättningsuppgift som examinator bestämmer i beslutet. Ersättningsuppgiften bedöms av examinator. Om befrielse nekas kan beslutet överklagas (12 kap7 HF). Betyg Prov som ingår i utbildning på forskarnivå bedöms med något av betygen underkänt eller godkänt (rektors beslut nr 181/2003, dnr CF ).

6 6 Rätten till förnyat prov Den som har blivit underkänd har rätt till omprov. I normalfallet erbjuds omprov viss tid efter ordinarie prov. Den som har underkänts i prov vid två tillfällen för viss kurs eller delmoment av kurs har rätt att hos akademichefen begära att en annan examinator utses att bestämma betyg. Behörighet Grundläggande behörighet att delta har den som är antagen till utbildning på forskarnivå vid svenskt lärosäte eller motsvarande utbildning utomlands. Urval Förtur ges till doktorander antagna i forskarutbildningsämnet sociologi vid HumUS-akademin vid Örebro universitet. I andra hand får doktorander vid övriga akademier delta, varvid doktorander med högre antal hittills genomgångna kurspoäng går före. I mån av plats kan doktorander från andra lärosäten delta. Tillgodoräknande av utbildning och annan verksamhet Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46), eller vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses ovan om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Högskolan skall pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande (6 kap. 6-8 HF). Övriga föreskrifter Inga särskilda föreskrifter gäller för kursen