FÖRLÄNGNING AV KONCESSION PORJUS ODENSVI BEFINTLIG 400 kv LEDNING

Transkript

1 FÖRLÄNGNING AV KONCESSION PORJUS ODENSVI BEFINTLIG 400 kv LEDNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MAJ 2010 BILAGA 3, JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN Ledningen Porjus-Odensvi är en del av det svenska stamnätet, den är 971 km lång och går genom sju. Ansökan om förgd koncession innebär inga planerade förändringar av sträckning, stolputförande eller strömbelastning.

2 Läsanvisning MKB:n för förgd koncession för sträckan Porjus Odensvi är uppdelad i ett huvuddokument med svisa bilagor, för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands, Gävleborgs och Dalarnas samt Örebro. Detta dokument är en bilaga som beskriver de specifika miljökonsekvenserna och planförhållandena i Jämtlands och Västernorrlands. I dokumentet finns även en sammanställning av samrådssynpunkter för Jämtlands och Västernorrlands och en samlad bedömning av ledningens påverkan i et. Kapitelnumreringen korrelerar med numreringen i huvuddokumentet. Huvuddokumentet innehåller all övergripande information och de förutsättningar som är generella för hela sträckan; planering och prövning, alternativ, teknisk beskrivning, elektromagnetiska fält och ljudeffekter samt drift och framtida underhåll. I huvuddokumentet finns även en samlad bedömning för hela ledningen, ord och begreppsförklaring samt referenser. 2 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

3 Innehåll Sammanfattning 4 2 Planering och prövning Samråd och information Samrådsredogörelse 5 6 Miljökonsekvenser Miljömål och miljökvalitetsnormer Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Natura 2000 samt övriga riksintressen Strömsunds kommun Sollefteå kommun Ragunda kommun Östersunds kommun Bräcke kommun Ånge kommun Härjedalens kommun 86 8 Samlad bedömning för Jämtlands och Västernorrlands 94 Denna handling bör läsas parallellt med huvuddokumentet som innehåller följande information: Sammanfattning 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Motiv för förgd koncession 1.3 Avgränsning 1.4 Metod 1.5 Planförhållanden 2 Planering och prövning 2.1 Planeringsprocess 2.2 Tillstånd 2.3 Samråd och information 3 Alternativ 3.1 Nollalternativ 3.2 Alternativ 4 Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar 4.2 Markbehov 4.3 Säkerhet 5 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter 5.1 Elektromagnetiska fält 5.2 Ljudeffekter 6 Miljökonsekvenser 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen 6.4 Miljökonsekvenser 7 Drift och framtida underhåll 7.1 Löpande drift och ledningsunderhåll 7.2 Skogligt underhåll 8 Samlad bedömning 9 Ord och begreppsförklaring 10 Referenser Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 3

4 Sammanfattning Detta är en bilaga till den miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som biläggs Affärsverket svenska kraftnäts (Svenska Kraftnät) ansökan om förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning mellan Porjus i Jokkmokks kommun, Norrbottens och Odensvi i Hallsbergs kommun, Örebro. Ledningen har en total gd av 971 km och går genom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Örebro. Kraftledningen Ledningen är utförd som luftledning med konstruktionsspänning på 420 kv och systemspänning 400 kv. Ledningen är uppdelad i åtta delsträckor, medelspannet är generellt 330 m och antal linor per fas är huvudsakligen 2. Ledningen är byggd med portalstolpar. Ledningsgatan varierar mellan 28 och 52 m. Utformning och alternativ Ansökan om förgt tillstånd innebär inte några planerade förändringar av sträckning, stolputförande eller strömbelastning på ledningen. En förgning av koncession innebär inte heller någon ändring i gällande ledningsrätt. Ledningsrätten är en rätt för ledningsägare att använda annans mark för anläggning, nyttjande och underhåll av en ledning. Ledningsrätten gäller för all framtid. Nollalternativet, att koncession inte beviljas, bedöms medföra stora konsekvenser för driftsäkerhet, överföringskapacitet, möjligheter för utbyggnad och anslutning av vindkraft samt stora negativa effekter vid rivning av befintlig ledning och byggande av nya ledningar för att säkra drift och överföringskapacitet på lång sikt. Samtliga yttranden har mottagits och bemötts av Svenska Kraftnät samt i förekommande fall har MKB:n kompletterats i enlighet med dessa. Yttranden sammanfattas i kapitel 2.3 och 2.4. Miljökonsekvenser Detta dokument beskriver de specifika miljökonsekvenserna för Jämtlands och Västernorrlands, medan de övergripande miljökonsekvenserna beskrivs i huvuddokumentet. Miljökonsekvenser för övriga beskrivs i de andra svisa MKB som bilagts huvuddokumentet. MKB:n beskriver ledningens konsekvenser inom följande intresseområden; miljömål och miljökvalitetsnormer, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, Natura 2000 samt övriga riksintressen, planförhållanden, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring, bebyggelse och boendemiljö samt infrastruktur. Värdeobjekt gre än 100 meter från ledningen har inte ingått i konsekvensbedömningen, men miljökonsekvenserna har bedömts för hela det område som påverkas. Vad gäller miljömål, miljökvalitetsnormer och miljöbalkens allmänna hänsynsregler bedöms en förgd koncession inte motverka något nationellt eller regionalt miljömål eller medföra att någon miljökvalitetsnorm överträds. Miljöbalkens hänsynsregler anses uppfyllda. Ingen bostadsbyggnad i Jämtlands och Västernorrlands ligger nära kraftledningen och påverkas av magnetfält överstigande 4,0 μt. Generellt bedöms miljökonsekvenserna bli små, med vissa undantag vad gäller landskapsbild, naturmiljö och kulturmiljö, se vidare den samlade bedömningen i kapitel 8. Samråd Enligt 6 kap. 4 miljöbalken skall samråd hållas med sstyrelser och enskilda särskilt berörda vid förgning av koncession. Varje berörd sstyrelse ska besluta om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd har hållits med sstyrelser, fastighetsägare, kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och övriga sektorsintressen. Även samråd med allmänhet har genomförts genom att ärendet har annonserats i lokala och rikstäckande tidningar. Samrådet utfördes skriftligt och samrådstiden var 7 november 19 december Totalt 68 yttranden inkom. En stor del hade ingen erinran mot förgning av koncessionen. De vanligaste synpunkterna gällde störningar härrörande från magnetfält från ledningen och/eller önskemål om redovisning av magnetfält för närboende. 4 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

5 2 Planering och prövning 2.3 Samråd och information I remissomgången gällande förgd koncession av den befintliga 400 kv kraftledningen mellan Porjus och Odensvi har synpunkter inkommit enligt nedan. Inledningsvis beskrivs inkomna yttranden i korthet och därefter Svenska Kraftnäts kommentarer. Skriftligt samråd genomfördes med de sstyrelser, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisationer som berörs av ledningen. Som del av samrådet skickades ett brev med en kortfattad beskrivning över ledningen, ett förslag till innehållsförteckning för MKB:n, en karta över ledningssträckningen, samt en sändlista enligt 6 kap. 4 miljöbalken till ca 2700 mottagare. I brevet inbjöds mottagarna att inkomma med synpunkter på ledningen och en förgd koncession av denna till Svenska Kraftnät. Ärendet annonserades också i ett 30-tal tidningar, både rikstäckande och lokala. Samrådstiden varade från 7 november till 19 december Ett tiotal parter begärde förgd samrådstid, vilket också medgavs. Sammanlagt inkom 68 yttrande. Dessa var fördelade enligt tabell 2.1 nedan. Tabell 2.1. Inkomna yttranden, hela ledningssträckan Porjus - Odensvi samt för Jämtlands och Västernorrlands. Typ av samrådspart Antal yttranden totalt Länsstyrelser 7 2 Kommuner 17 1 Samebyar 1 - Myndigheter Företag 4 4 Intresseorganisationer o.s.v. 9 2 Fastighetsägare 16 2 Antal yttranden Jämtlands och Västernorrlands 2.4 Samrådsredogörelse Nedan sammanfattas de yttranden som berör hela ledningen samt de yttranden som är specifika för Jämtlands och Västernorrlands. Hela samrådsredogörelsen redovisas i bilaga Länsstyrelser och kommuner Länsstyrelsen i Jämtlands bedömer, med stöd av 6 kap. 4 miljöbalken och 3 förordningen (SFS 1998:905) om MKB:er, att förnyad koncession av Svenska Kraftnäts förvaltande av befintlig 400 kv ledning inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västernorrlands betonar att ledningen passerar ett antal särskilt utpekade naturvårdsintressen och gs ledningssträckan finns flera fasta fornlämningar. Länsstyrelsen anser att det är mycket viktigt att MKB:n noggrant utreder hur negativ påverkan på fornlämningar och särskilt utpekade naturvårdsintressen kommer att begränsas om en förnyad koncession beviljas. Det gäller framförallt hur man säkerställer tillräcklig hänsyn för att undvika att berörda intressen påverkas negativt av återkommande röjnings- och underhållsarbeten. Länsstyrelsen har inga ytterligare synpunkter i nuläget och emotser redogörelse för hela samrådet inför beslut om betydande eller icke betydande miljöpåverkan. Sollefteå kommuns Samhällsbyggnadsnämnd har inga synpunkter på koncessionsförgningen. Strömsunds, Ragunda, Bräcke, Härjedalens och Ånge kommuner har inte yttrat sig i ärendet Myndigheter Banverket har inget att erinra mot en förgning av nätkoncession för kraftledningen. Bergsstaten har inget att erinra mot förslaget om förgd nätkoncession. Boverket anser att en koncessionsförgning normalt behöver övervägas på liknande sätt som en nykoncession, eftersom det normalt har gått relativt lång tid sedan det ursprungliga tillståndet gavs. Vad gäller elektromagnetiska fält är det angeläget att storleken på de fält som berör bebyggelse och de försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas med anledning av detta, beskrivs. Verket anser vidare, med ledning av hittills kända rön, att det är rimligt att utgå från 0,4 mikrotesla (μt) som en högsta acceptabel strålningsnivå, så att inga bostäder och arbetsplatser där människor stadigvarande uppehåller sig har magnetfält som är större än 0,4 μt. Vid bostäder, daghem och andra känsliga områden anser verket att det är rimligt att Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 5

6 vid ny- eller omkoncession reducera strålningsnivåerna till 0,1-0,2 μt. Försvarsmakten har inget att erinra mot förgning av nätkoncession för kraftledningen. Jordbruksverket meddelar att verket avstår från att delta i samrådet. Naturvårdsverket avstår från att lämna yttrande i ärendet. Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter i ärendet. Rikspolisstyrelsen har inga synpunkter att redovisa i ärendet. Räddningsverket avstår från att lämna synpunkter i samrådsprocessen. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har inget att invända mot en förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning Porjus Odensvi. SGU vill dock erinra om vikten av att vid eventuella reparationer eller underhåll vidta försiktighet där ledningen passerar grundvattentillgångar. Inga synpunkter har erhållits från Luftfartsstyrelsen, Socialstyrelsen, Elsäkerhetsverket, LRF och Sjöfartsverket. TeliaSonera genom Skanova har inget att erinra mot att Svenska Kraftnät ansöker om och beviljas förgning av 400 kv linjen Porjus - Odensvi. Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra beträffande den befintliga 400 kv ledningen Fastighetsägare Fastighetsägaren till Strandbergsvägen 7, Undersåker, förordar att kraftledningen på sikt grävs ner i marken. Fastighetsägaren till Storbränna 1.12, anser att nuvarande ledning begränsar nyttjandet av fastigheten vad gäller följande miljöaspekter: Rekreation och friluftsliv - Ledningen förstör normalt nyttjande av fastigheten (totalt 10 hektar), Naturresurser - Nyttjande av ca 7 hektar skogsmark begränsas, Bebyggelse samt Infrastruktur - En ledningsstolpe med stag och linor begränsar/förstör nyttjande av udde vid Skellefteälvens västra strand. Fastighetsägaren begär en uppräkning på samtliga punkter och avsnitt till gällande prisnivå Övriga: företag, intresseorganisationer m.m. Jägareförbundet Mitt Norrland framhåller i sitt yttrande kraftledningsgatornas stora betydelse för jakt och viltvård då de ofta är lämpade för ett ökat foderutbud för vilt. Jägarförbundet lämnar även förslag på viltvårdsåtgärder och vill fästa nätbolaget uppmärksamhet på att ge jaktlag som så önskar, möjlighet att överta skötsel av kraftledningsgatan. Västernorrlands skytteförbund anför i sitt yttrande att koncessionsförgningen inte har någon påverkan på nuvarande skjutbanor inom skytteförbundets ansvarsområde. E.ON Elnät Sverige AB har inget att erinra mot en förgning av ansökan. Fortum har inget att erinra mot att Svenska Kraftnät beviljas en förgd koncession. 6 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

7 6 Miljökonsekvenser 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer För nationella miljökvalitetsmål se Huvud-MKB. De regionala redovisas i tabell 6.1och Regionala miljökvalitetsmål För utförlig beskrivning av miljömålen för respektive hänvisas till Naturvårdsverkets och/eller Miljömålsportalens hemsida samt till respektive sstyrelses hemsida, se nedan. De regionala miljömålen har anpassats efter respektive s specifika förhållanden och kompletterats med tidssatta delmål. I Jämtlands har de regionala miljömålen antagits i december För utförlig beskrivning hänvisas till www. miljomal.nu och Nuvarande regionala miljömål för Västernorrlands fastställdes av sstyrelsen i december 2006 med undantag för Levande skogar som fastställdes av Skogsstyrelsen i oktober För utförlig beskrivning hänvisas till och Stor konsekvens: Stora negativa konsekvenser utan möjlighet att vidta skyddsåtgärder. För att tydliggöra vilka värden som ligger bakom bedömningarna i denna MKB har bedömningsgrunder utformats, se kapitel 6.4 Miljökonsekvenser i huvud-mkb:n. Bedömningsgrunderna beskriver hur kraftledningens effekter värderas i små, måttliga samt stora konsekvenser för olika påverkansområden; landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring samt infrastruktur. 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna beskrivs i huvuddokumentet, kapitel 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Berörda miljökvalitetsmål I tabell 6.1 och 6.2 sammanfattas kortfattat i vilket avseende som de regionala miljömålen berörs av projektet. En förutsättning för bedömningen är att kraftledningen fortsättningsvis går i befintligt läge och att inga kraftledningsstolpar ändras i läge. Med begreppet kraftledningen avses även tillhörande kraftledningsstolpar, staglinor och kraftledningsgata Lokala miljömål Arbetet med lokala miljömål har kommit olika långt i de olika kommunerna. Vissa kommuner har formulerade miljömål som bygger på de nationella/regionala miljömålen medan andra har miljömål formulerade i det lokala Agenda 21 arbetet. Dessutom har ett antal kommuner formulerade miljömål i sina översiktsplaner. För eventuella beskrivningar av de formulerade lokala miljömålen hänvisas bl.a. till respektive kommuns hemsida. Eftersom de kommunala miljömålen är mycket olika i sin utformning och nivå blir en generell bedömning gentemot målen svår att utföra. Då ledningen inte bedöms motverka något regionalt mål, har ingen bedömning mot lokala miljömål gjorts Bedömningsgrunder I denna MKB beskrivs miljökonsekvenser enligt en tregradig skala: konsekvenser: Innefattar även måttliga konsekvenser där åtgärder kan mildra konsekvens. Måttlig konsekvens: Innefattar även stora konsekvenser där åtgärder kan mildra konsekvens. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 7

8 Tabell 6.1. Regionala miljömål i Jämtlands. Regionala delmål för Jämtlands 2007 Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning från den yttre miljön. Relevanta delmål Elektromagnetiska fält. Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Målet ska vara uppfyllt Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Relevanta delmål saknas. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Relevanta delmål Skydd av myrmark. I våtmarker som i ets våtmarksinventeringar utpekats som särskilt skyddsvärda eller som ingår i ets Myrskyddsplan förekommer inga ingrepp som bedöms hota våtmarkernas värde. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Relevanta delmål Förstärkt biologisk mångfald i all skog. Skydd för kulturmiljövärden. Skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturhistoriska lämningar är försumbara senast år Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Relevanta delmål Åker-, Ångs, och betesmarker: Arealen brukad/hävdad åkermark, slåtteränger och betesmarker ska uppgå till minst samma nivåer som år Målet ska vara uppflyllt Kulturbärande landskapselement: Antalet vårdade kulturbärande landskapselement i odlingslandskapet ska ligga kvar på samma nivå som år Målet ska vara uppfyllt Fäbodar och fjällnära gårdar: Antalet fäbodar som är i drift med bete och/eller slåtter ska ligga kvar på minst samma nivå som Målet ska vara uppfyllt God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Relevanta delmål Kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Alla ska ha förståelse för, känna delaktighet i och ansvar för ets kulturmiljöer genom att kunskaperna om det byggda kulturarvet och dess betydelse ska utvecklas och spridas. Bebyggelsens kulturhistoriska värden ska omfattas av en långsiktigt hållbar förvaltning och ses som en drivande kraft i utvecklingen av ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Relevanta delmål saknas. 8 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

9 Tabell 6.2. Regionala miljömål i Västernorrlands. Regionala miljömål för Västernorrlands Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Relevanta delmål Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Relevanta delmål Från och med 2006 utförs anpassade skogsbruks-, jordbruks- och infrastrukturåtgärder i anslutning till sjöar och vattendrag på ett sådant sätt att varaktig skada på vattenmiljön inte uppstår. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Relevanta delmål Inom våtmarksområden med naturvärdesklass I och II förekommer ingen gödsling, dikning, torvbrytning, kalkning eller byggnation av permanent väg, om verksamheten bedöms hota områdenas naturvärden. Inom de våtmarksobjekt som ingår i den nationella myrskyddsplanen förekommer inte contortatall (Pinus contorta) eller andra främmande trädslag. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Relevanta delmål Mängden hård död ved skall öka med 30 % till år Skogsmarken brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Relevanta delmål Kända ängs-, och betesmarker i et med höga natur- och kulturvärden sköts på ett sådant sätt att värdena värnas och utvecklas. Kulturhistoriska byggnader, bystrukturer och landskapselement i odlingslandskapet värnas och utvecklas. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Relevanta delmål saknas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Relevanta delmål saknas. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 9

10 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen Natura 2000 Inledning För övergripande beskrivning av Natura 2000 hänvisas till Huvud-MKB. I Jämtlands och Västernorrlands finns följande Natura 2000-områden: Riksintressen Inledning För övergripande beskrivning av riksintressen hänvisas till Huvud-MKB. Nedan redovisas de områden som är aktuell för Jämtlands och Västernorrlands. Tabell 6.4. Riksintressen i Jämtlands och Västernorrlands. Tabell 6.3. Natura 2000 i Jämtlands och Västernorrlands. Riksintressen Naturvård, 3 kap. 6 miljöbalken Löpnr Natura 2000 Rörströmsälven, SE , SCI, area: 1934 ha, skyddad mot vattenkraftsutbyggnad samt strandskydd (Strömsunds kommun) Ammerån, SE , SCI och SPA, area: 4096 ha, skyddad mot vattenkraftsutbyggnad, strandskydd, naturreservat (Ragunda kommun) Gimån, SE , SCI, area: ha, skyddad mot vattenkraftsutbyggnad samt strandskydd (Bräcke kommun) Havmyren SE , area: 457 ha (Bräcke kommun) Långsidberget SE , SCI, area: 296 ha, naturreservat (Härjedalens kommun) Lill-Mårdsjöbäcken, SE , psci, area: 1,1 ha, ytterligare skyddsform saknas (Sollefteå kommun) Löpnr NN 18 NN 21 NN 24 NN 25 NN 28 NN 46 Rörströmsälven (Strömsund kommun) NSV 17 Åsjömyran (Strömsund kommun) NRI 19 Ammerån (Ragunda kommun) NSV 20 Gimån (Bräcke kommun) NSV 23 Havmyren (Bräcke kommun) NRI 26 Ammerån - Storån Ö (Ragunda kommun) NRI 47 Haverö strömmar (Ånge kommun) NRI 48 Kulturmiljö, 3 kap. 6 miljöbalken Skogsbygd och fångstmiljö (Ragunda KRI 43 kommun) Holmsjöområdet (Ånge kommun) KRI 58 Friluftsliv, 3 kap. 6 miljöbalken Ammerån (Ragunda kommun) FRI 4 Haverö strömmar (Ånge kommun) FRI 5 Kommunikation m.m. 3 kap. 8 miljöbalken Järnväg mellan Hoting och Stambanan IRI 19 (Strömsund kommun) Länsväg 346 (LV346) (Strömsund kommun) IRI 20 Riksväg 87 (RV87) (Ragunda kommun) IRI 23 Europaväg 14 (E14) (Bräcke kommun) IRI 24 Järnväg Mittbanan (Bräcke kommun) IRI 25 Länsväg 314 (LV314) (Ånge kommun) IRI 26 Geografiska bestämmelser, 3 kap. 5 miljöbalken Ett flertal områden och flyttleder av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 miljöbalken berörs av ledningen, se beskrivning under respektive kommun. 10 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

11 Norrbottens Midskog Dorotea kn Västerbottens Jämtlands & % Jämtlands NSV 17 Rörströmsälven & % IRI 25 JV Mittbanan & % NN 24 Gimån uppströms Holmsjö Bräcke kn & $ NRI 26 Havmyren NRI 19 Åsjömyren NSV 20 Ammerån NN 46 Lill-Mårdsjöbäcken! FRI 4 Ammerån & % Jämtlands & % Storfinnforsen NRI 47 AmmerånStorån-Ö Ånge kn! Ramsele Västernorrlands IRI 26 & % NN 21 Ammerån LV314 KRI 58 Holmsjöområdet Sollefteå kn Västernorrlands & % Östersunds kn Midskog NN 25 Havmyren & % IRI 19 JV mellan Hoting & Stambanan KRI 43 Skogsbygd och fångstmiljö!! NN 28 Långsidberget Näverede & % IRI 23 RV87 Gävleborgs Jämtlands NSV 23 Gimån IRI 24 E14 FRI 5 & NRI 48 Haverö strömmar Härjedalens kn Ragunda kn Jämtlands NSV 23 Gimån IRI 24 E14 IRI 20 LV346 Örebro Näverede IRI 23 RV87 NN 18 Rörströmsälven Gävleborgs Dalarnas Strömsunds kn! Ragunda kn Östersunds kn Västernorrlands! & % IRI 25 JV Mittbanan & % & % & % NN 24 Gimån uppströms Holmsjö & % NN 25 Havmyren & % Ljusdals kn Bräcke kn NRI 26 Havmyren Ånge kn Orsa kn Ur Sverigekartan Lantmäteriet, Gävle Medgivande MEDGIV Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring riksintressen! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Riksintresse järnväg (IRI) Riksintresse vägar (IRI) Länsgräns Kommungräns Natura2000 (NN) Riksintresse kultur (KRI) Riksintresse friluftsliv (FRI) Riksintresse Naturvård (NRI) Riksintresse, skyddade vattendrag (NSV) Kilometer Karta 6.1. Riksintressen i Jämtlands och Västernorrlands. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 11

12 6.4 Strömsunds kommun Övergripande förutsättningar och miljökonsekvenser redovisas i huvuddokumentet, kapitel 6.4 Miljökonsekvenser. Kartor visar intressen för friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, infrastruktur m.m Landskapsbild Rörströmsälven När ledningen kommer in i Strömsunds kommun går den genom småbrutet, oregelbundet landskap med många små vattendrag och flikiga sump- eller myrområden som avlöses av bergsryggar. Det finns också många småsjöar som är oregelbundna i formen. Hela den första milen går genom Figur 6.2. Kraftledningsgatan tillför ytterligare en naturtyp i landskapet runt Hocksjö. Istället för tallar växer ris och björk under ledningen. Figur 6.1. Kraftledningen korsar genom ett mycket oregelbundet, naturligt landskap och skapar kontrast med sina linjära former. Figur 6.3. Utsikt från väg 993 över sjön Bölen mot kraftledningen. Ledningen är närvarande men inte dominant i landskapet. Mycket därför att skogen i bakgrunden går upp över ledningens nivå så att siluetten är intakt. Natura 2000-området Rörströmsälven (NN 18) se tabell 6.6 och karta 6.8, och flera av våtmarkerna är värdefulla biotoper. Markerna är rika på vilt och många ägnar sig åt jakt och fiske i området. Kraftledningen korsar genom landskapet och skapar siktgator. Men den är oftast dold från sjöar och bebyggelse bakom en trädridå. Vid Bävattnet och Blåtjärnarna korsar ledningen över öppen vattenyta. Hocksjö och Bölen Vid Hocksjö finns en del fritidsbebyggelse nere vid Rörströmsälven. Husen ligger en bit från ledningen inne i tallskogen (LL 26), se tabell 6.5 och karta 6.2. Ljuset från kraftledningsgatan silar in genom tallstammarna och påverkar på så vis boendemiljön. Efter Hocksjö går ledningen parallellt med väg 993 söderut mot Rossön, se figur 6.3. Ibland syns ledningen från vägen men stora delar av sträckan döljs den i skogen. Marken är mestadels torr och sandig med tallskog och djupare liggande partier med våtmarker eller sjöar. Figur 6.4. Marken ner mot Nörd-Vangen är uppodlad men omges av skog. Ledningen går igenom det omslutna rummet men är inte dominerande i landskapet. Rossön Ledningen passerar över toppen på Bölesberget. Berget är högre än omgivande kullar varför kraftledningsgatan syns tydligt (LL 27). Ledningen sammanfaller med en välbesökt utsiktsplats på bergstoppen och den öppna ledningsgatan förbättrar sikten åt norr och söder. Markerna ner mot Nörd-Vangen är uppodlade och led- 12 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

13 ningen passerar rakt genom det öppna landskapsrummet, se figur 6.4. I och med att marken under ledningen går att bruka och att det är skog i fonden bakom ledningen dämpas påverkan. Strandremsan mellan fält och vatten är skogsklädd. Där skapar kraftledningen en öppning som syns över sjön. Ledningen syns över Nörd-Vangen från bebyggelsen i Bodum. Den korsar inte över sjön Sör-Vangen men passerar precis i strandkanten vilket gör att den också är ett påtagligt element i landskapet sedd från byn Sör-Vangen. Markerna runt Sör-Vangen är låga och sumpiga. Stora delar är öppen myr där ledningen syns på håll och kan hjälpa orienterbarheten. Jansjö Efter att ha korsat järnvägen och sväg 346 vid Sör-Vangen går ledningen igenom ett mer storskaligt varierande skogsavsnitt med långsträckta höjder och större sjöar och vattendrag. Först går den över Grytåsen och leder ner mot bebyggelsen i Jansjö (LL 28), se figur 6.5, över öppna fält och avverkningar. Figur 6.6. Utsikt från kraftledningsgatan på Regarnsberget. Ledningen är påtaglig i det vackra landskapet runt Fjällsjöälven även om påverkan minskas något av att skogen sparats i kraftledningsgatan nedanför berget. Vängel Vängel (LL 30), se figur 6.7 och karta 6.3 är ett öppet jordbrukssamhälle spritt runt Vängelsjöns stränder med åkertegar och trädgårdar ner mot vattnet. I mitten av sjön ligger Vängelön och även på ön finns en del bostadsbebyggelse. Kraftledningen passerar öster om byn i ett skogsparti och korsar Vängelsjön via ön och en utstickande halvö. Ledningen passerar därmed öppet vatten endast över några smala sund. Figur 6.5. Ledningen går tätt intill bebyggelsen i Jansjö och de öppna markerna runt husen i delar av byn gör att den dominerar boendemiljön där. Ledningen är dominerande i sten mot byn men husen är vända ut mot vattnet och påverkas inte mycket. Ledningen går parallellt med byvägen för att sedan korsa viken och gå upp mot Landsomberget. Berget är högt vilket gör att ledningen syns väl och de som har utsikt mot den lilla viken får sin utsikt starkt påverkad av ledningen och ledningsgatan. Fjällsjöälven Kraftledningen ligger mycket högt i terrängen då den kommer ner från Regarnsbergets branta stup mot de flackare sluttningarna och älvstränderna (LL 29). Eftersom bergväggen är så brant skapas en ficka mellan berget och ledningen där vegetationen växer hög. Det minskar påverkan på landskapsbilden eftersom kraftledningsgatan inte är kal i branten, se figur 6.6. I övrigt gör det höga läget och det öppna odlingslandskapet nedanför att ledningen syns mycket väl i landskapsrummet. Den är påtaglig för de som trafikerar vägen, vistas på älven eller bor i närheten. Figur 6.7. Vängel är en öppen jordbruksbyggd med gårdar spridda runt Vängelsjön. Granskogen runt kraftledningen är sparad så att ledningen syns så lite som möjligt. Den största delen av sträckan genom kommunen går kraftledningen genom skogsmark. Skogen döljer det mesta av kraftledningen så ge den följer landskapets huvudlinjer och inte korsar över höjdryggar. Från avstånd sticker ledningsstolparna upp över trädtopparna, ibland syns även ledningen som sveper fram mellan dem, men huvuddelen, merparten av stolparna och kraftledningsgatan, är dolda bakom träden. På nära håll syns ljuset som silar in mellan trädstammarna och kanske ris som lämnats efter röjningen. Bara den som befinner sig rakt under ledningen ser att det inte är någon vanlig Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 13

14 Tabell 6.5. Landskapsbildsobjekt i Strömsunds kommun. Tabellen innehåller endast objekt där konsekvenserna bedöms bli måttliga eller stora. För övriga delar av sträckningen bedöms konsekvenserna bli små. Löpnr Typ av objekt Namn LL 26 Landskap Hocksjö Måttliga LL 27 Landskap Rossön Stora LL 28 Landskap Jansjö Stora LL 29 Landskap Fjällsjöälven Måttliga LL 30 Landskap Vängel Måttliga Figur 6.8. Kraftledningen sticker upp över träden vid Rörströmsälven. I naturskyddsområden och i värdefulla områden för friluftslivet kan detta upplevas som extra störande. Hela landskapsrummet vid älven är dock intakt. Den korsas aldrig av ledningen. avverkning eller gta. na bedöms generellt som små. Där många vistas ute i skogen, eller där skogen har särskilt höga värden eller säregen karaktär, kan konsekvenserna bli större. Landskapsrummet runt Rörströmsälven är i det närmaste opåverkat. Infarten mot husen i Hocksjö påverkas stort av kraftledningsgatan. I den homogena tallskogen blir avbrottet markant. Det höga läget i terrängen hjälper till att exponera ledningen mot omgivningen. na bedöms som måttliga. Topografin runt Rossön tillsammans med de öppna vattenytorna inne i samhället gör att kraftledningen är dominerande i landskapsbilden. Den passerar nära toppen av utsiktsberget så att ledningsgatan syns mycket tydligt på hela bergssidan ner mot byn. Den passerar över en av de centralt belägna sjöarna och på stranden till den andra så att landskapsrummen runt dessa påverkas liksom boendemiljön. na i Rossön och ner till Sör-Vangen bedöms som stora. Vid Jansjö går kraftledningen över åkrarna mot bebyggelsen i ett mycket exponerat läge. Speciellt en gård påverkas negativt liksom miljön runt vägen. Ledningen är inte exponerad då den går över viken, den är omgiven av tät vegetation, men på andra sidan då den höjs över berget i söder exponeras den. na på landskapsbilden bedöms som stora. I landskapsrummet runt Fjällsjöälvens dalgång är kraftledningen framträdande. Ledningen kommer ner från Regarnsberget vid ett högt och brant stup. Passagen över Fjällsjöälven sker nära några fritidshus varifrån den exponeras. Även placeringen av kraftledningsstolparna, halvvägs ut i vattnet, påverkar miljön negativt. I branten vid den norra stranden mildrar den höga växtligheten kraftledningens påverkan. na bedöms som måttliga. Kraftledningen passerar i skogen lite utanför byn Vängels kärna, vilket är positivt för landskapsbilden i byn. Det valda läget i skogen gör att kraftledningsgatan framträder tydligt i vissa vinklar men att ledningen i övrigt är dold bakom träden. Då den kommer ut över öppet vatten exponeras den mot byns kärna och flera bostadshus i utkanten av byn ligger mycket nära ledningen. Ledningens uttryck skiljer sig markant från de röda stugorna. Ledningen är dragen via en skogsklädd ö och halvö vilket framhäver ledningsgatan mer än ledningar över öppet vatten skulle ha gjort. na bedöms som måttliga Naturmiljö Strömsunds kommun utgörs till stor del av barrskogar med ett myller av våtmarker, vattendrag och sjöar. Flera vattendrag och sjöar korsas eller tangeras såsom Fjällsjöälven, Jansjön, Vängelsjön och Grössjön. Rörströmsälven ingår i Ångermanälvens vattensystem och utgör riksintresse Natura 2000 (NSV 17 och NN 18), se figur 6.9, tabell 6.6 och karta 6.8. Från utloppet ur Sundsjön och ned till Lesjön följer en outbyggd älvsträcka som omväxlar i forsar, strömmar och sel. Strandvegetationen är artrik och i vattnet trivs öring och harr. Ledningen går parallellt gs Rörströmsälven en mindre sträcka och passerar inte över älven. Flera biflöden till älven korsas, bland annat Bäån och Staversån. Vid sgränsen mot Västerbottens passerar ledningen över Skidbenmyran (NV 101), se figur 6.10, tabell 6.6 och karta 6.4, som har högsta naturvärdesklass enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering. Vid Bodum passeras Åsjömyran (NRI 19 och NV 105) som utgör riksintresse för naturvården och har högsta naturvärdesklass enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering. Längs ledningen ligger fler våtmarker enligt nedan som ingår i våtmarksinventeringen: Brattmyran (NV 102) har vissa naturvärden. I anslutning till denna har Skogsstyrelsen inventerat en sumpskog. 14 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

15 Gammbodflon (NV 103) har vissa naturvärden. Grönmyran (NV 104), se figur 6.11, har höga naturvärden. Hömyran (NV 106) har höga naturvärden. Kraftledningen passerar en nyckelbiotop som har inventerats av Skogsstyrelsen, en lövrik barrnaturskog som ligger vid Grönberget och Grössjön (NB 107). Rörströmsälven med biflöden påverkas inte av kraftledningen. För barrnaturskogen vid Grönberget och Grössjön medför Tabell 6.6. Naturmiljöobjekt i Strömsunds kommun. Löpnr Typ av objekt Namn NV 101 Våtmark Skidbenmyran, klass 1 Figur 6.9. Rörströmsälven, ledningen korsar inte älven utan går parallellt. Måttliga NV 102 Våtmark Brattmyran, klass 3 NV 103 Våtmark Gammboflon, klass 3 Måttliga NV 104 Våtmark Grönmyran, klass 2 NV 105 Våtmark Åsjömyran, klass 1 Måttliga NV 106 Våtmark Hömyran, klass 2 NB 107 Nyckelbiotop Lövrik barrnaturskog NN 18 Natura 2000 Rörströmsälven Måttliga Inga Figur Vid sgränser passerar ledningen Skidbenmyran. NSV 17 Skyddade vattendrag Rörströmsälven Inga NRI 19 Riksintresse naturvård Åsjömyran Måttliga kraftledningen att skogens skyddsvärden har försvunnit i kraftledningsgatan. Inga förutsättningar för ny skog finns så ge marken under kraftledningen röjs. Skidbenmyran och Åsjömyran med flera våtmarker med höga naturvärden kan skadas vid oförsiktig körning eller röjning. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i närheten av kraftledningen vara måttliga. Hänsyn tas vid drift, reparationer och underhåll enligt Svenska Kraftnäts riktlinjer, se huvuddokumentet kapitel 7 Figur Grönmyran har höga naturvärden. Drift och framtida underhåll. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 15

16 6.4.3 Kulturmiljö I Strömsunds kommun passerar kraftledningen sammanlagt 3 objekt av kulturhistoriskt intresse, varav en fast fornlämning och två övriga kulturhistoriska lämningar, se tabell 6.7 och kartor Öster om Lesjön korsar kraftledningen ett fångstgropssystem (KF 37) och en kokgrop (KF 38). Fångstgrop med en diameter på 4 m och djup på 0,8 m ligger ca 120 m öster om kraftledningen. Fångstgropen är beväxt med tall. Norr om Vängelsjön finns en fornlämningsliknande bildning (KF 39), ca 10 m i diameter och 0,2 m hög. Lämningen består av sten och är överväxt med mossa. En kraftledningsstolpe är uppförd över stensättningen Rekreation och friluftsliv Inga registrerade värden för rekreation och friluftsliv finns i kraftledningens närhet. Kraftledningen innebär inga ytterligare konsekvenser för rekreation och rörligt friluftsliv annat än de som beskrivs i huvud-mkb:n. Sammantaget bedöms konsekvenserna vara små Naturresurser Tabell 6.7. Kulturmiljöobjekt i Strömsunds kommun. Löpnr KF 37 KF 38 Typ av objekt Övrig kulturhistorisk lämning Lämning Fast fornlämning Fångstgropssystem Kokgrop Bodum 75:1 Bodum 182:1 Namn/ RAÄ-beteckning Ledningsgatan passerar över ca 141 ha skogsmark klassad som barrskog. Produktionsvärdet är okänt. Utredningsområdet passerar inte över mark klassad som åker. Inom utredningsområdet finns ett ca 450 m brett område med naturgrus Nklass I, geoklass 2 (TG 8), se tabell 6.8 och karta 6.4, och ett ca 550 m brett område med naturgrus Nklass I, geoklass 3 (TG 9). Utredningsområdet korsar Vängelön, vilken är täckt av oklassat naturgrus (TG 10), se karta 6.5. Tabell 6.8. Naturresursobjekt i Strömsunds kommun. KF 39 Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämningsliknande lämning Fjällsjö 59:1 De kulturhistoriska lämningarna utmed kraftledningens sträckning behövs inte tas bort och de bedöms därmed behålla sitt kulturhistoriska värde. De sammanhang och strukturer som lämningarna förmedlar kommer även i fortsättningsvis kunna uppfattas i områdena. Eventuell påverkan var troligen störst vid anläggandet av ledningen och om aktsamhet vidtas i fortsatt underhållsarbete bedöms konsekvenserna bli små om kraftledningen behålls. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd sstyrelse. Samtliga fornlämningar markeras så de är väl synliga inför arbetena, se vidare kap. 7 Drift och framtida underhåll i huvuddokumentet. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under underhållsåtgärderna anmäls detta till berörd sstyrelse. Löpnr Typ av objekt Namn TG 8 Grusinventering Nklass I, geoklass 2 TG 9 Grusinventering Nklass I, geoklass 3 Ledningsgatan medför att rationellt skogsbruk förhindras på ca 141 ha skogsmark. na bedöms vara små. Den befintliga ledningen medför inte något nytt ianspråktagande av naturresurser. TG 10 Grusinventering Oklassat 16 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

17 6.4.6 Rennäring Huvuddelen av Vilhelmina södra samebys betesmarker ligger i Västerbottens och Västernorrlands, men en liten del ligger i det nordöstra hörnet av Strömsunds kommun. Från den nordöstra kommungränsen vid Västerbottens till ett område sydväst om Hocksjö by sträcker sig kraftledningen genom ca 15 km av renbetesmarker som brukas för förvinter- och vårvinterbete av Vilhelmina södra sameby. I detta område korsar ledningen även två flyttleder av riksintresse för Vilhelmina södra sameby; en vid Stavsjöbodarna (RIFL 75) och en vid sjön Bävattnet (RIFL 76) samt en flyttled av riksintresse för Frostvikens norra sameby (RIFL 78). Över de sista ca 13 km av denna sträcka överlappas området gs ledningens sträckning dessutom av vinterbetesmarker för Frostvikens norra sameby. Vinterbetet för Vilhelmina södra sameby fortsätter i ledningens sträckning till sydöstra hörnet av sjön Bölena, och överlappas från ett område mellan Albert Jönsbodarna och Bölenvattenbodarna av överlappande vinterbetesmarker för Frostvikens norra och Ohredahke samebyar. I detta område överlappas betesmarkerna tillika av ett kärnområde av riksintresse, vilket betecknas Området gs Rörströmsälven (RIKO 77) och brukas för vinterbete av Vilhelmina södra sameby. Ledningen passerar genom kärnområdet i ca 14 km, från vägen mellan byarna Flyn och Grundsjö till sydöstra hörnet av sjön Bölena. Längs ca 3 km av ledningens sträckning, från ett område väster om Grundvattnet till norra sidan av Hocksjöskallen, överlappas kärnområdet i sin tur av ett riksintresseområde för rennäringen i Jämtlands, vilket brukas som uppsamlingsområde av Frostvikens norra sameby (RIO 79). Ledningen sträcker sig vidare över de gemensamma vinterbetesmarkerna för Frostvikens norra och Ohredahke samebyar i ytterligare ca 7 km, till sydöstra delen av sjön Nörd-Vangen (RIO 78 och RIO 80). Här övergår markanvändningen i ledningens sträckning till vinterbetesland för Ohredahke sameby, fram till kommungränsen med Sollefteå kommun. På en cirka 13 km lång sträcka passerar ledningen genom ett område av riksintresse (RIO 80) som brukas av Ohredahke sameby. Här korsas ledningen även av en flyttled av riksintresse för Ohredahke sameby (RIFL 81). Vid Väster-Silsjön och Sillsjöberget passerar ledningen på cirka 4 km lång sträcka genom ett område av riksintresse för Ohredahke sameby (RIO 82). Söder om Vängelsjön korsas ledningen av en flyttled av riksintresse för Ohredahke sameby (RIFL 83). Kraftledningen berör de östra delarna av rennäringens vinterbetesmarker i Strömsunds kommun, där samebyarnas områden inte är gränsbestämda. Samebyar som påverkas av kraftledningen inom Strömsunds kommun är Vilhelmina södra, Frostvikens norra, Tabell 6.9. Rennäringsobjekt i Strömsunds kommun. Löpnr RIFL 75 RIFL 76 RIKO 77 RIFL 78 RIO 79 RIFL 79 RIO 80 RIFL 81 RIO 82 RIFL 83 Typ av objekt Sameby Riksintresse flyttled Riksintresse flyttled Riksintresse kärnområde, område gs Rörströmsälven Riksintresse ospec. Riksintresse ospec. Riksintresse flyttled Riksintresse ospec. Riksintresse ospec. Riksintresse flyttled Riksintresse flyttled Vilhelmina södra Vilhelmina södra Vilhelmina södra Frostviken norra Frostviken norra Ohredahke Ohredahke Ohredahke Ohredahke Ohredahke Ohredahke samebyar och Jingevaerie. Flyttleder av riksintresse berörs inom norra delar av kommunen. Vidare berörs ett kärnområde av riksintresse. Ledningens sträckning inom kommunen går till stora delar inom riksintresseområden för rennäringen i Jämtlands. Delar av dessa områden består bland annat av flyttleder och uppsamlingsområden för samebyar. na bedöms vara små eftersom tillgängligheten till betesmarkerna inte påverkas i någon större grad. Områden av riksintressen berörs och ledningen kan uppfattas som barriär av enstaka renar, men kraftledningen har funnits i området en gre tid och rennäringens aktiviteter bedöms ha anpassat sig till den befintliga ledningen. Den befintliga ledningen medför inte något nytt ianspråktagande av markområden. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 17

18 Tabell Infrastrukturobjekt i Strömsunds kommun. Löpnr Typ av objekt Benämning IRI 19 Riksintresse järnvägar Järnväg mellan Hoting och stambanan IRI 20 Riksintresse vägar Länsväg 346 (LV346) Figur Bebyggelse i förhållande till ledning i Jansjö Bebyggelse och boendemiljö Det mest tätbebyggda området ledningen passerar är när den går genom den västra utkanten av Jansjö, se figur I övrigt passerar den enstaka byggnader eller mindre grupperingar vid Stålån väster om Hocksjö, väster om Bodvatten och vid Vängelsjöns södra strand, se tabell Ledningen påverkar bebyggelse och boendemiljö för tolv byggnader inom ett avstånd av 100 m från ledningsmitt. Av de tolv byggnader där människor stadigvarande kan tänkas vistas påverkas ingen byggnad av magnetfält över 4 μt Planförhållanden Ledningen berör inga områden som omfattas av fördjupad översiktsplan eller detaljplan i Strömsunds kommun; ej heller markområden som har rekommenderats för framtida bostadsoch industriändamål. Ledningen berör inga områden som omfattas av detaljplaner i Strömsunds kommun. Den befintliga ledningen bedöms därför inte strida mot någon plan Infrastruktur Viktiga huvudvägar i kommunen är Europaväg 45 samt svägarna 342, 345 och 339. Ledningen passerar inga av dessa svägar men ca 3 km söder om Rossön passerar ledningen sväg 346 som sträcker sig mellan Junsele och Hoting. På samma ställe passeras även järnvägen mellan Hoting och Stambanan (IRI 19), se tabell 6.10 och karta 6.8. Ledningen passerar också ett flertal skoterleder och små allmänna vägar. Länsväg 346 (IRI 20) utgör riksintresse då vägen är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Miljökonsekvenserna bedöms som obetydliga. 18 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

19 Tabell Magnetfältstabell, byggnader påverkade av ledningen i Strömsunds kommun. Kommun Fastighet Avstånd (m) Magnetfält vid årsmedelströmlast (μt) Strömsund Grundsjö 1: ,5 Strömsund Bölen 4:5 73 0,3 Strömsund Bölen 2: ,2 Strömsund Bölen 3: ,2 Strömsund Jansjö 1: ,4 Strömsund Jansjö 1: ,3 Strömsund Jansjö 1: ,3 Strömsund Jansjö 1: ,2 Strömsund Jansjö 1: ,2 Strömsund Jansjö 1: ,2 Strömsund Backe 4: ,2 Strömsund Tjärnnäset 1: ,1 Ledningslittera: UL1 S4-5 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 19

20 6 7 Strömsunds kn Dorotea kn Västerbottens Jämtlands 11 Västernorrlands LL 26 Hocksjö LL 27 Rossön Strömsunds kn Sollefteå kn LL 29 Fjällsjöälven LL 28 Jansjö Jämtlands Västernorrlands Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för friluftsliv och landskapsbild! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Landskapsbild (LL) Riksintresse friluftsliv (FRI) Friluftslivets övriga intressen (FRI) Primära rekreationsområden (FRI) Blad 11 (29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Karta 6.2. Strömsunds kommun, intresseområden för friluftsliv och landskapsbild. 20 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

21 11 12 Jämtlands Jämtlands 16 Västernorrlands LL 30 Vängel 17 Strömsunds kn Strömsunds kn Sollefteå kn Sollefteå kn Storfinnforsen! LL 32 Väg 965 Västernorrlands Ramsele! LL 31 Stor-Finnforsen Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för friluftsliv och landskapsbild! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Landskapsbild (LL) Riksintresse friluftsliv (FRI) Friluftslivets övriga intressen (FRI) Primära rekreationsområden (FRI) Karta 6.3. Strömsunds och Sollefteå kommuner, intresseområden för friluftsliv och landskapsbild. Blad 12(29) Meter Lantmäteriverket i2007/797 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 21

22 #*#* 6 NV 101 Skidbenmyran, Klass 1 7 Dorotea kn Västerbottens Strömsunds kn NV 102 Brattmyran, Klass 3 Jämtlands 11 Västernorrlands TG 8 Grusinventering, NKlass I NV 103 Gammboflon, Klass 3 NV 104 Grönmyran, Klass 2 NV 105 Åsjömyran, Klass 1 TG 9 Grusinventering, NKlass I Strömsunds kn Sollefteå kn Jämtlands Västernorrlands Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för natur och naturresurser! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Grusinventering (TG) Ängs och Betesmarksinventeringen (NH) Hotade arter och biotoper (NÖ) Våtmark (NV) Naturobjekt (NÖ) Nyckelbiotop (NB) Naturvärden (NÖ) Sumpskog Karta 6.4. Strömsunds kommun, intresseområden för natur och naturresurser. Blad 11(29) Meter Lantmäteriverket i2007/ Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät