FÖRLÄNGNING AV KONCESSION PORJUS ODENSVI BEFINTLIG 400 kv LEDNING

Transkript

1 FÖRLÄNGNING AV KONCESSION PORJUS ODENSVI BEFINTLIG 400 kv LEDNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MAJ 2010 BILAGA 4, GÄVLEBORGS OCH DALARNAS LÄN Ledningen Porjus-Odensvi är en del av det svenska stamnätet, den är 971 km lång och går genom sju. Ansökan om förgd koncession innebär inga planerade förändringar av sträckning, stolputförande eller strömbelastning.

2 Läsanvisning MKB:n för förgd koncession för sträckan Porjus Odensvi är uppdelad i ett huvuddokument med svisa bilagor, för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands, Dalarnas och Gävleborgs samt Örebro. Detta dokument är en bilaga som beskriver de specifika miljökonsekvenserna och planförhållandena i Dalarnas och Gävleborgs. I dokumentet finns även en sammanställning av samrådssynpunkter för Dalarnas och Gävleborgs och en samlad bedömning av ledningens påverkan i en. Kapitelnumreringen korrelerar med numreringen i huvuddokumentet. Huvuddokumentet innehåller all övergripande information och de förutsättningar som är generella för hela sträckan; planering och prövning, alternativ, teknisk beskrivning, elektromagnetiska fält och ljudeffekter samt drift och framtida underhåll. I huvuddokumentet finns även en samlad bedömning för hela ledningen, ord och begreppsförklaring samt referenser.

3 Innehåll Sammanfattning 4 2 Planering och prövning Samråd och information Samrådsredogörelse 5 6 Miljökonsekvenser Miljömål och miljökvalitetsnormer Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Natura 2000 samt övriga riksn Ljusdals kommun Rättviks och Orsa kommuner Leksands kommun Gagnefs kommun Borge kommun Säters kommun Ludvika kommun Smedjebackens kommun 91 8 Samlad bedömning för Gävleborgs och Dalarnas 100 Denna handling bör läsas parallellt med huvuddokumentet som innehåller följande information: Sammanfattning 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Motiv för förgd koncession 1.3 Avgränsning 1.4 Metod 1.5 Planförhållanden 2 Planering och prövning 2.1 Planeringsprocess 2.2 Tillstånd 2.3 Samråd och information 3 Alternativ 3.1 Nollalternativ 3.2 Alternativ 4 Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar 4.2 Markbehov 5 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter 5.1 Elektromagnetiska fält 5.2 Ljudeffekter 6 Miljökonsekvenser 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 6.3 Natura 2000 samt övriga riksn 6.4 Miljökonsekvenser 7 Drift och framtida underhåll 7.1 Löpande drift och ledningsunderhåll 7.2 Skogligt underhåll 8 Samlad bedömning för hela ledningen 9 Ord och begreppsförklaring 10 Referenser Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 3

4 Sammanfattning Detta är en bilaga till den miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som biläggs Affärsverket svenska kraftnäts (Svenska Kraftnät) ansökan om förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning mellan Porjus i Jokkmokks kommun, Norrbottens och Odensvi i Hallsbergs kommun, Örebro. Ledningen har en total gd av 971 km och går genom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Örebro. Kraftledningen Ledningen är utförd som luftledning med konstruktionsspänning på 420 kv och systemspänning 400 kv. Ledningen är uppdelad i åtta delsträckor, medelspannet är generellt 330 m och antal linor per fas är huvudsakligen 2. Ledningen är byggd med portalstolpar. Ledningsgatan varierar mellan 28 och 52 m. Utformning och alternativ Ansökan om förgt tillstånd innebär inte några planerade förändringar av sträckning, stolputförande eller strömbelastning på ledningen. En förgning av koncession innebär inte heller någon ändring i gällande ledningsrätt. Ledningsrätten är en rätt för ledningsägare att använda annans mark för anläggning, nyttjande och underhåll av en ledning. Ledningsrätten gäller för all framtid. Nollalternativet, att koncession inte beviljas, bedöms medföra stora konsekvenser för driftsäkerhet, överföringskapacitet, möjligheter för utbyggnad och anslutning av vindkraft samt stora negativa effekter vid rivning av befintlig ledning och byggande av nya ledningar för att säkra drift och överföringskapacitet på lång sikt. Samtliga yttranden har mottagits och bemötts av Svenska Kraftnät samt i förekommande fall har miljökonsekvensbeskrivning kompletterats i enlighet med dessa. Yttranden sammanfattas i kapitel 2.3 och 2.4. Miljökonsekvenser Detta dokument beskriver de specifika miljökonsekvenserna för Gävleborgs och Dalarnas, medan de övergripande miljökonsekvenserna beskrivs i huvuddokumentet. Miljökonsekvenser för övriga beskrivs i de andra svisa MKB som bilagts huvuddokumentet. MKB:n beskriver ledningens konsekvenser inom följande områden; miljömål och miljökvalitetsnormer, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, Natura 2000 samt övriga riksn, planförhållanden, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring, bebyggelse och boendemiljö samt infrastruktur. Värdeobjekt gre än 100 meter från ledningen har inte ingått i konsekvensbedömningen, men miljökonsekvenserna har bedömts för hela det område som påverkas. Vad gäller miljömål, miljökvalitetsnormer och miljöbalkens allmänna hänsynsregler bedöms en förgd koncession inte motverka något nationellt eller regionalt miljömål eller medföra att någon miljökvalitetsnorm överträds. Miljöbalkens hänsynsregler anses uppfyllda. Tre bostadshus i Gävleborgs och Dalarnas ligger nära kraftledningen och påverkas av magnetfält överstigande 4,0 μt. Generellt bedöms miljökonsekvenserna bli små, med vissa undantag vad gäller landskapsbild, naturmiljö och kulturmiljö, se vidare den samlade bedömningen i kapitel 8. Samråd Enligt 6 kap. 4 miljöbalken skall samråd hållas med sstyrelser och enskilda särskilt berörda vid förgning av koncession. Varje berörd sstyrelse ska besluta om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd har hållits med sstyrelser, fastighetsägare, kommuner, myndigheter, organisationer och övriga sektorsn. Även samråd med allmänhet har genomförts genom att ärendet har annonserats i lokala och rikstäckande tidningar. Samrådet utfördes skriftligt och samrådstiden var 7 november 19 december Totalt 68 yttranden inkom. En stor del hade ingen erinran mot förgning av koncessionen. De vanligaste synpunkterna gällde störningar härrörande från magnetfält från ledningen och/eller önskemål om redovisning av magnetfält för närboende. 4 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

5 2 Planering och prövning 2.3 Samråd och information I remissomgången gällande förgd koncession av den befintliga 400 kv kraftledningen mellan Porjus och Odensvi har synpunkter inkommit enligt nedan. Inledningsvis beskrivs inkomna yttranden i korthet och därefter Svenska Kraftnäts kommentarer. Skriftligt samråd genomfördes med de sstyrelser, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och organisationer som berörs av ledningen. Som del av samrådet skickades ett brev med en kortfattad beskrivning över ledningen, ett förslag till innehållsförteckning för MKB:n, en karta över ledningssträckningen, samt en sändlista enligt 6 kap. 4 miljöbalken till ca 2700 mottagare. I brevet inbjöds mottagarna att inkomma med synpunkter på ledningen och en förgd koncession av denna till Svenska Kraftnät. Ärendet annonserades också i ett 30-tal tidningar, både rikstäckande och lokala. Samrådstiden varade från 7 november till 19 december Ett tiotal parter begärde förgd samrådstid, vilket också medgavs. Sammanlagt inkom 68 yttrande. Dessa var fördelade enligt tabell 2.1 nedan. Tabell 2.1. Inkomna yttranden, hela ledningssträckan Porjus - Odensvi samt för Gävleborgs och Dalarnas. Antal yttranden totalt Länsstyrelser 7 2 Kommuner 17 8 Samebyar 1 - Myndigheter Företag 4 4 Typ av samrådspart Intresseorganisationer o.s.v. 9 4 Fastighetsägare 16 5 Antal yttranden Gävleborgs och Dalarnas 2.4 Samrådsredogörelse Nedan sammanfattas de yttranden som berör hela ledningen samt de yttranden som är specifika för Gävleborgs och Dalarnas. Hela samrådsredogörelsen redovisas i bilaga Länsstyrelser och kommuner Länsstyrelsen i Gävleborg bedömer att bibehållande av ledningen inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 5 i miljöbalken. Länsstyrelsens beslut gäller den delsträcka som är belägen i Ljusdals kommun i Gävleborgs. Länsstyrelsens synpunkter på kommande MKB inkluderar att av MKB:n ska framgå om ledningen stämmer överens med kommunens översiktsplan, eventuellt fördjupade översiktsplaner och berörda detaljplaner. Risken för förorening av yt- och grundvatten ska beaktas, detta gäller i synnerhet inom eller i anslutning till vattenskyddsområde. Om det finns transformatorstationer efter ledningssträckan inom Gävleborgs ska riskerna för utsläpp av olja, exempelvis i samband med olika underhållsåtgärder av transformatorstationerna, tas upp i MKB:n. Kraftledningen berör inte direkt några kända och registrerade forn- och kulturlämningar eller andra kulturmiljön. Om lämningar påträffas i eller i anslutning till ledningsgatan ska dessa rapporteras till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Dalarnas framför i sitt yttrande att risker och störningar samt förslag till skadeförebyggande åtgärder bör behandlas i MKB:n. Bostäder som påverkas av förhöjda strålningsvärden från ledningen ska redovisas samt eventuella behov av åtgärder. Områden där nedgrävning av ledningen kan vara särskilt angelägen för att minska elektromagnetiska fält eller för att minska en negativ påverkan på landskapsbilden kan redovisas. Påverkan på folkhälsomålen samt ledningens påverkan på olika grupper i samhället bör redovisas. Vid redovisning av miljömålen ska även de regionala och eventuella lokala miljömålen beaktas. Länsstyrelsen framhåller även vikten av samråd vid tillsynsmyndigheter vid skötsel och utformning av ledningsgatan där gatan korsar eller angränsar något som är skyddat eller utpekat i naturvårdsprogram eller inventering. Vid åtgärder inom ledningsgatan som kan komma att påverka kända eller okända fornlämningar ska samråd ske med Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har även beslutat att förgning av nätkoncessionen i Dalarnas inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Ljusdals kommun anger i sitt yttrande att kraftledningen passerar kommunens fastighet Tenskog 3:1 i Los. Förgning av nätkoncessionen bedöms inte ha någon avgörande Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 5

6 inverkan på kommunens skötsel av den aktuella fastigheten. Den påverkar heller inga boende gs kraftledningen inom kommunen. Ljusdals kommun har därför ingen invändning mot en förgd koncession. Ljusdals kommuns Bygg-, miljö- och räddningsnämnd framför i sitt yttrande en begäran att åtgärder sätts in för att minska magnetfältet så att det understiger 0,2 μt i alla bostäder som ligger inom 150 m avstånd från kraftledningen. De bostäder som bedöms ha ett magnetfält som uppgår till 0,2 μt eller mer, d.v.s. de som ligger inom 150 m avstånd från kraftledningen är från norr till söder: Kårböleskog 1:15, 1:47, Borrsjö 1:10, 1:12, 1:13 Norrbyn 13:1, 3:12, 5:6 samt Los-Kyrkby 3:23. Kommunen anmodar även att samrådet bör utvidgas till att beröra alla ägare till fastigheter som ligger inom 150 m avstånd från kraftledningen. Gagnefs kommun anför i sitt yttrande att anläggandet av nuvarande 400 kv kraftledning medförde en betydande miljöpåverkan, men i detta fall har påverkan redan skett. Även om kraftledningen i sin nuvarande sträckning utgör ett hinder för samhällsutvecklingen i kommunen har utvecklingen, under de år som kraftledningen har funnits, anpassat sig till denna. Kommunens förvaltning kan inte se ett lämpligt alternativ till nuvarande sträckning inom kommunen. Kommunen anser därför att en förgd koncession inte medför ytterligare miljöpåverkan. Leksands kommun anför i sitt yttrande att kommunen inte känner till några byggnader eller verksamheter i närheten av ledningen där det kan vara risk för ohälsa på grund av magnetisk strålning. Ledningen går genom ett större naturbetesområde, Böle-Fallsbjörken, som även är ett besöksmål för friluftslivet. På sikt är det kommunens önskemål att ledningarna kan grävas ner i marken för att minimera negativa hälsoeffekter för människor och djur. Kommunen anser även att nedgrävning av ledningen skulle ha en positiv inverkan på landskapsbilden. Ludvika kommuns Kommunstyrelse betonar i sitt yttrande att sedan ledningen uppfördes har erfarenheterna och kunskapen om elektroniska magnetfält blivit allt större och hälsoriskerna uppmärksammats mer. Inom kommunen finns ett fåtal bostadshus som är belägna inom 100 m från ledningens centrum. Beräknade värden vid dessa bostadshus varierar mellan 0,3 3,5 μt. Kommunen förordar att försök görs för att få ner de höga värdena i bostadshusen till det Elsäkerhetsverkets rekommenderade värdet på 0,4 μt från kraftledningar vid årsmedelströmlast. Ludvika kommuns Miljö- och byggnämnd framför i sitt yttrande ett önskemål om beräkningar av de elektriska och magnetiska fälten, dels i bostadshus och dels vid den tomtgräns som vetter mot ledningen vid följande fastigheter: Persbo 14:8, Persbo 8:19, Persbo 8:28 och Morberget 1:2. Resultaten skall relateras till SSI FS 2002:3 och EU:s rekommendationer Samma beräkningar önskas för de utsatta delarna av fastigheterna Persbo 8:2, Persbo 8:3 och Persbo 9:6 samt busshållplatsen vid Persbo 8:28 och där ledningen korsar vägen till Stormatsbyn. Nämnden anser även att 40 år är för lång tid för förgd koncession då den tekniska utvecklingen sker mycket snabbt både inom det elkrafttekniska området och i denna del av landet och rekommenderar en kortare tid en 40 år för förgd koncession. Orsa kommuns Byggnadsnämnd, har inget att erinra mot förgning av nätkoncession för kraftledningen Porjus- Odensvi. Smedjebackens kommun avger i sitt yttrande att ledningen passerar tre områden inom Smedjebackens kommun som enligt översiktsplanen innehåller stora naturvärden. Dessa är: Persbo däljor (Sn1), Dagkarlsboberget (Sn9) och Stångbergsmyren (Sn34). Eftersom inga förändringar i sträckning eller stolpläge planeras, innebär koncessionsföringen dock inga nya intrång i dessa områden. Ledningen passerar även genom två områden med stora rekreationsvärden; Hästfallsberget (Sr7) och det stora Malingsbo - Klotenområdet (Sr6), men förgningen medför ingen ytterligare påverkan på det rörliga friluftslivet. I Hagge passerar ledningen genom detaljplanelagt område för bostäder i en ca 100 meter bred ledningsgata. Kommunen anser att det redovisade upplägget av MKB:n innehåller de punkter som bör beskrivas. Avsnittet 3.3 (övriga alternativ) bör innehålla en analys av möjligheten att förlägga ledningen i jordkabel där den passerar det detaljplanelagda området i Hagge. Det är av stort för miljö- och byggnadsnämnden i Smedjebacken att avsnittet 5.1 (elektromagnetiska fält) är utförligt beskrivet, då en del bostadshus ligger tämligen nära ledningen. I övrigt har nämnden inga synpunkter på förgningen av nätkoncessionen. Rättviks, Borge och Säters kommuner har inte yttrat sig i ärendet Myndigheter Banverket har inget att erinra mot en förgning av nätkoncession för kraftledningen. Bergsstaten har inget att erinra mot förslaget om förgd nätkoncession. Boverket anser att en koncessionsförgning normalt behöver övervägas på liknande sätt som en nykoncession, eftersom det normalt har gått relativt lång tid sedan det ursprungliga tillståndet gavs. Vad gäller elektromagnetiska fält är det angeläget att storleken på de fält som berör bebyggelse och de försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas med anledning av detta, beskrivs. Verket anser vidare, med ledning av hittills kända rön, att det är rimligt att utgå från 0,4 mikrotesla (μt) som en högsta acceptabel strålningsnivå, så att inga bostäder och arbetsplatser 6 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

7 där människor stadigvarande uppehåller sig har magnetfält som är större än 0,4 μt. Vid bostäder, daghem och andra känsliga områden anser verket att det är rimligt att vid ny- eller omkoncession reducera strålningsnivåerna till 0,1-0,2 μt. Försvarsmakten har inget att erinra mot förgning av nätkoncession för kraftledningen. Jordbruksverket meddelar att verket avstår från att delta i samrådet. Naturvårdsverket avstår från att lämna yttrande i ärendet. Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter i ärendet. Rikspolisstyrelsen har inga synpunkter att redovisa i ärendet. Räddningsverket avstår från att lämna synpunkter i samrådsprocessen. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har inget att invända mot en förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning Porjus Odensvi. SGU vill dock erinra om vikten av att vid eventuella reparationer eller underhåll vidta försiktighet där ledningen passerar grundvattentillgångar. Inga synpunkter har erhållits från Luftfartsstyrelsen, Socialstyrelsen, Elsäkerhetsverket, LRF och Sjöfartsverket Fastighetsägare Fastighetsägaren till Byberg 201 önskar att ta del av MKB:n samt övriga handlingar som berör ärendet innan beslut tas. Fastighetsägaren till Almberg 6:13 efterfrågar information om hur Svenska Kraftnät tänker reducera magnetfältet i fastigheten och på fastighetens tomt. Fastighetsägaren önskar även information om maximal belastning i ampere på ledningarna för att kunna beräkna magnetfältets påverkan och jämföra med tagna mätningar. Vidare önskar fastighetsägaren att få de delar av MKB:n som berör fastigheten. Fastighetsägaren till Gärdebygatan 40 önskar erhålla MKB:n som skall komplettera koncessionsansökan. Fastighetsägaren till Rättvik Arvet 2:34 yrkar en omprövning av ersättningen som har getts till markägare p.g.a. att förutsättningarna för ersättningen till markägare har förändras. Detta gäller att ledningsgatan har används för andra ändamål än ursprungligt servitutsändamål och har successivt breddas som utgöres f.n. 5 ha av kraftledningsgator och utebliven tillväxt på denna areal är ca 20 m 3 sk (skogsråvara) per år. Fastighetsägare anmodar att årlig ersättning av koncessionsförgningen skall uppgå till minst ett årligt intäktsbortfall på ianspråktagen areal och att ändrad användning av ledningsgatan skall föranleda ersättning även från nytillkommen verksamhet. Fastighetsägarna till Skisshyttan 1:23 och 1:22 känner oro för det elektromagnetiska fält som eventuellt alstras från kraftledningen. Fastighetsägaren önskar att Svenska Kraftnät medverkar till att hälsoeffekterna av de elektromagnetiska fälten undersöks och utreds och att Svenska Kraftnät medverkar till att transportera elektricitet så att hälso- och miljöpåverkan för nära boende är minimal Övriga: företag, organisationer m.m. Jägareförbundet Gävleborg framhåller i sitt yttrande kraftledningsgatornas centrala betydelse vad gäller viltvård och till viss del även rent jakttekniskt. Det har även visat sig att med korrekt skötsel kan en kraftledningsgata öka den biologiska mångfalden i området. Jägareförbundet i Gävleborg vill därför framhålla vikten av att nätbolagen har en positiv inställning till foderproduktion och även tillåter jaktlag som så önskar att ta över skötseln av kraftledningsgatan. Svenska Turistföreningen, Ljusdalskretsen har inget att erinra mot en förgning av nätkoncessionen för befintlig kraftledning Porjus - Odensvi. Statens Skytteombud I, Dalarnas har lämnat ett yttrande där utsänt underlag anses vara svårläst och översiktligt och remisstiden för kort. Näset samhällighetsförening (Rättvik Näset S:22) önskar veta för hur lång tid koncessionen söks för. Information önskas även angående hur markägare ersätts ekonomiskt, om det blir engångsbelopp för hela koncessionstiden och om ersättning kan utgå till fastighetsägare inom riskområdet för nödvändiga åtgärder, t.ex. vid flyttning. Vidare efterfrågar samhällighetsföreningen information om vad som gäller säkerhetsmässigt i närheten av ledningen eftersom spänningen in ledningen har ökat från 380 kv till 400 kv samtidigt som kunskapen om magnetfälts inverkan och strålningsrisker har ökat under de 50 år som gått. E.ON Elnät Sverige AB har inget att erinra mot en förgning av ansökan. Fortum har inget att erinra mot att Svenska Kraftnät beviljas en förgd koncession. TeliaSonera genom Skanova har inget att erinra mot att Svenska Kraftnät ansöker om och beviljas förgning av 400 kv linjen Porjus - Odensvi. Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra beträffande den befintliga 400 kv ledningen. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 7

8 6 Miljökonsekvenser 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer För nationella miljökvalitetsmål se Huvud-MKB. De berörda regionala miljömålen redovisas i tabell 6.1 och 6.2. Regionala miljökvalitetsmål För utförlig beskrivning av miljömålen för respektive hänvisas till Naturvårdsverkets och/eller Miljömålsportalens hemsida samt till respektive sstyrelses hemsida, se nedan. De regionala miljömålen har anpassats efter respektive s specifika förhållanden och kompletterats med tidssatta delmål. Länsstyrelsen i Gävleborgs antog i april 2007 reviderade regionala miljömål för Gävleborgs. För utförlig beskrivning hänvisas till och En reviderad version av Dalarnas miljömål fastställdes i april För utförlig beskrivning hänvisas till och Berörda miljökvalitetsmål I tabell 6.1 och 6.2 sammanfattas kortfattat vilka regionala miljömål som bedömts vara relevanta för ledningssträckningen. Inget av målen bedöms motverkas av fortsatt drift av ledningen förutsatt att relevant hänsyn tas vid framtida drift och underhåll, se kap. 7 i huvud-mkb. Kraftledningen förutsätts fortsättningsvis gå i befintligt läge och inga kraftledningsstolpar förutsätts ändra läge. Med begreppet kraftledningen avses även tillhörande kraftledningsstolpar, staglinor och kraftledningsgata Lokala miljömål Arbetet med lokala miljömål har kommit olika långt i de olika kommunerna. Vissa kommuner har formulerade miljömål som bygger på de nationella/regionala miljömålen medan andra har miljömål formulerade i det lokala Agenda 21 arbetet. Dessutom har ett antal kommuner formulerade miljömål i sina översiktsplaner. För eventuella beskrivningar av de formulerade lokala miljömålen hänvisas bl.a. till respektive kommuns hemsida. Eftersom de kommunala miljömålen är mycket olika i sin utformning och nivå blir en generell bedömning gentemot målen svår att utföra. Då ledningen inte bedöms motverka något regionalt mål, har ingen bedömning mot lokala miljömål gjorts. Tabell 6.1. Regionala miljömål Gävleborgs Regionala miljömål Gävleborgs 2007 Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Relevanta delmål saknas. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Relevanta delmål Miljömål 8.7 Natur- och kulturmiljöer som resurser Natur- och kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag ska bevaras och brukas så att de utgör resurser i ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle. Myllrande våtmarker. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Relevanta delmål Miljömål 11.2 Skogsbilvägar 2008 ska skogsbilvägar byggas på så vis att negativa effekter på våtmarker* med höga natur- eller kulturvärden undviks. * I begreppet våtmark innefattas även sumpskogar. 8 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

9 forts. Tabell 6.1. Regionala miljömål Gävleborgs Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Relevanta delmål Miljömål 12.2 Förstärkt biologisk mångfald Mängden död ved samt arealerna med äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt: Mängden hård död ved ska öka med minst 30 % i regionen och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Miljömål 12.3 Skydd för kulturmiljövärden Skogsmarken ska 2010 brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas, att skador på övriga kända kulturlämningar är försumbara samt att skogens biologiska kulturarv värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Relevanta Delmål Miljömål 13.2 Ängs- och betesmarker 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker skötas på ett sätt som bevarar dess värden. Miljömål 13.3 Kulturhistoriska värdefulla byggnader och miljöer 2010 ska lantbrukets kulturhistoriska värdefulla byggnadsbestånd med tillhörande kulturlämningar och miljöer ha bevarats i den omfattning som krävs för att bevara landskapets karaktär. Miljömål 13.4 Värdefulla natur- och kulturmiljöer 2010 ska ytterliggare minst 10 värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet ha ett långsiktigt skydd. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Relevanta delmål saknas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Relevanta delmål Miljömål 16.3 Hållbart utnyttjande 2010 ska biologiska resurser såväl på land som i vatten i Gävleborgs hanteras på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald* upprätthålls på landskapsnivå. * Biologisk mångfald definieras som livskraftiga bestånd av alla naturligt förekommande arter i et. Tabell 6.2. Regionala miljömål Dalarnas. Regionala mål för Dalarnas Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Relevanta delmål Delmål 3. Riskerna med elektromagnetiska fält Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas på nationell nivå och nödvändiga åtgärder ska vidtas i Dalarna i takt med att eventuella risker identifieras. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 9

10 forts. Tabell 6.2. Regionala miljömål Dalarnas. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Relevanta delmål saknas. Myllrande våtmarker. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Relevanta delmål Delmål 2. Långsiktigt skydd för våtmarker Samtliga våtmarksområden i Dalarna som finns i Myrskyddsplanen för Sverige ska ha ett långsiktigt skydd senast år (Oförändrat) Delmål 3. Skogsbilvägar och annan exploatering på våtmarker Senast år 2008 ska skogsbilvägar i Dalarna inte byggas över våtmarker med höga natur- och kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. Detta ska även gälla andra typer av ingrepp på sådana våtmarker. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Relevanta delmål Delmål 2. Förstärkt biologisk mångfald Mängden död ved samt arealerna med äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt: Mängden hård död ved ska öka med minst 30 procent i regionen och med avsevärt mer i områden med höga befintliga naturvärden. Delmål 3. Skydd för kulturmiljövärden Skogsmarken ska senast år 2010 brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas, att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara samt att skogens biologiska kulturarv värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Relevanta Delmål Delmål 1. Skötsel av ängs- och betesmarker Senast 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker i Dalarnas bevaras och skötas på ett sätt som bevarar dess värden. Delmål 2. Bevarande av småbiotoper i odlingslandskapet Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras i minst dagens omfattning i hela Dalarna. Delmål 3. Skötsel av kulturbärande landskapselement Mängden kulturbärande landskapselement i Dalarna som vårdas ska öka till år 2010 med ca 70 %. Delmål 10. Fäbodar och finnbosättningar År 2012 ska värdefulla fäbodar och finnbosättningar i Dalarna skötas så att natur- och kulturmiljövärdena bevaras och förstärks. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Relevanta delmål saknas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Relevanta delmål saknas. 10 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

11 6.1.4 Bedömningsgrunder I denna MKB beskrivs miljökonsekvenser enligt en tregradig skala: konsekvenser: Innefattar även måttliga konsekvenser där åtgärder kan mildra konsekvens. Måttlig konsekvens: Innefattar även stora konsekvenser där åtgärder kan mildra konsekvens. Stor konsekvens: Stora negativa konsekvenser utan möjlighet att vidta skyddsåtgärder. För att tydliggöra vilka värden som ligger bakom bedömningarna i denna MKB har bedömningsgrunder utformats, se kapitel 6.4 Miljökonsekvenser i huvud-mkb:n. Bedömningsgrunderna beskriver hur kraftledningens effekter värderas i små, måttliga samt stora konsekvenser för olika påverkansområden; landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring samt infrastruktur. 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna beskrivs i huvuddokumentet, kapitel 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. 6.3 Natura 2000 samt övriga riksn Natura 2000 För övergripande beskrivning av Natura 2000-områden hänvisas till Huvud-MKB. I tabell 6.3 redovisas berörda Natura 2000-områden i Gävleborgs och Dalarnas. För närmare beskrivning och lokalisering av respektive område samt bedömda konsekvenser se avsnitt Naturmiljö under respektive kommun. Tabell 6.3. Natura 2000-områden i Gävleborgs och Dalarnas Natura 2000-områden Ängraån, SE , SCI, area: 281 ha, kommunalt naturvårdsområde (Ljusdals kommun) Nätsjöbäcken, SE , SCI, saknar specifikt områdesskydd (Ljusdals kommun) Voxnan, SE , SCI, area: 775 ha, naturreservat (Ljusdals kommun) Böle Fallsbjörken, SE , SCI, area: 77 ha, ytterligare skyddsform saknas (Leksands kommun) Löpnr NN 31 NN 49 NN 50 NN Riksn För övergripande beskrivning av riksn hänvisas till Huvud-MKB. I tabell 6.4 redovisas de områden som är aktuella för Gävleborgs och Dalarnas. Närmare beskrivning och lokalisering av varje område finns under respektive kommun. Tabell 6.4. Riksn i Gävleborgs och Dalarnas. Riksn Naturvård, 3 kap. 6 miljöbalken Löpnr Ängraån med omgivning (Ljusdals kommun) NRI 30 Voxnan uppströms Vallhaga (Ljusdals kommun) NSV 33 Los extremrikkärr (Ljusdals kommun) NRI 34 Voxnan (Ljusdals kommun) NRI 35 Oreälven - Oreåsen (Orsa kommun) NRI 36 Området Fjäckan (Rättviks kommun) NRI 37 Området Gärdsjöfältet - Ockrandalgången - Enån (Rättviks kommun) NRI 38 Området Böle Fallsbjörken (Leksands kommun) NRI 39 Persbo däljor (Smedjebackens kommun) NRI 40 Kulturmiljö, 3 kap. 6 miljöbalken Byvägen Östbjörken Västanå (Rättviks kommun) KRI 86 Linnévägen (Rättviks kommun) KRI 97 Friluftsliv, 3 kap. 6 miljöbalken Voxnan (Orsa kommun) FRI 9 Oreälven (Orsa kommun) FRI 6 Siljanområdet (Orsa kommun) FRI 7 Malingsbo - Kloten (Smedjebackens kommun) FRI 8 Kommunikation m.m. 3 kap. 8 miljöbalken Riksväg 84 (RV84) IRI 27 Inlandsbanan IRI 28 Riksväg 296 (RV296) IRI 30 Länsväg 301 (LV301) IRI 31 Riksväg 80 (RV80) IRI 33 Riksväg 70 (RV70) IRI 36 Dalabanan IRI 35 Västerdalbanan IRI 38 Bergslagsbanan IRI Riksväg 50 (RV50) IRI 42 Riksväg 66 (RV66) IRI 43 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 11

12 Karta 6.1. Riksn i Gävleborgs och Dalarnas. Norrbottens % IRI 27 RV 84 Jämtlands Härjedalens kn NRI 30 Ängraån Västerbottens % NRI 34 Los extremrikkärr NSV 33 Voxnan, uppströms V Vallhaga Västernorrlands Jämtlands NN 31 Ängraån % Gävleborgs Ljusdals kn NN 49 Nätsjöbäcken NRI 35 Voxnan NN 50 Voxnan Gävleborgs Dalarnas FRI 9 Voxnan Örebro NRI 36 Oreälv-Oreåsen Orsa kn FRI 6 Oreälven % % IRI 28 Inlandsbanan FRI 7 % $ Siljansområdet IRI 30 RV296 % % % % IRI 31 % LV301 NRI 38 % GärdsjöfältetOckrandalgången- % Enån % % NRI 37 Fjäckan % KRI 86 Färdväg % $ NN 39 NRI 39 Böle-Fallsbjörken % IRI 33 RV80 % IRI 36 RV70 % $ % % Leksands kn % Djurmo EK22 % % Djurmo EK4!! % Dalarnas % %! Repbäcken % Bäsna % % IRI 35 Dalabanan % % % KRI 97 % Linnévägen % $ IRI 38 $ Västerdalbanan % % % Borge kn % % Gagnefs kn % % IRI Bergslagsbanan $ Säters kn NRI 40 % % Persbo däljor IRI% 42 RV50 Ludvika kn % % % % % % FRI 8 MalingsboKloten $ % IRI 43 RV66 $ % Ur Sverigekartan Lantmäteriet, Gävle Medgivande MEDGIV Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring riksn! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Riks vägar (IRI) Riks järnväg (IRI) Riksn, geografiska bestämmelser (FRI) Skyddade vattendrag MB 4kap 6 (NSV) Riks Naturvård (NRI) Riks friluftsliv (FRI) Riks kultur (KRI) Natura2000 (NN) 0 Länsgräns Kommungräns Kilometer Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

13 6.4 Ljusdals kommun Övergripande förutsättningar och miljökonsekvenser redovisas i huvuddokumentet, kapitel 6.4 Miljökonsekvenser. Kartor visar n för friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, infrastruktur m.m Landskapsbild Norra delen Kraftledningen kommer in i Ljusdals kommun i en dalgång full av avlånga sjöar efter ett meandrande vattendrag. Terrängen är kuperad och markerna stundtals mycket blockrika. Den oregelbundet formade terrängen och variationen i höjd gör att man inte ser särskilt långt i landskapet. Ledningen går upp i högre liggande terräng och över bergen söderut mot Ängerån (LL 47), se figur 6.1, tabell 6.5 och karta 6.2. Ängerån är av riks för naturvården (NRI 30) och Natura 2000 (NN 31) och är en plats som besöks av många naturrade människor. Ledningen passerar ån i rät vinkel i ett läge där ån vindlar mycket vilket minskar påverkan på landskapsbilden. Kraftledningsgatan är bara synlig under en kort sträcka. Sikten i gatan kortas också av höjderna som finns på båda sidor av ån. Figur 6.2. Gran- och blandskogarna runt Borrsjö är sumpiga. I det böljande landskapet är siktgatan under ledningen lång, men skogen skymmer stora delar av ledningen från vägen och bebyggelsen. Även de andra byarna som passeras har skog som skiljer ledningen från de uppodlade inägomarkerna. Även om ledningen bitvis är helt dold från vägen är den hela tiden närvarande i vägrummet runt riksväg 296 och korsar vägen i ett läge. För den som reser på vägen är kraftledningen ett ständigt återkommande element. Los Skogsmarkerna norr om Los används flitigt för friluftsändamål (LL 49). Förutom skoteråkning lockar naturen och miljön runt vattendraget. Kraftledningen är här åtföljd av en skoter- och fyrhjulingsled som förtydligar ledningsgatan ytterligare, se figur 6.4. Ledningen passerar genom ytterkanten av samhället Los. Silos och plåtskjul förstärker känslan av industrialisering. Från samhällets mer centrala delar döljs ledningen av skog. Figur 6.1. Kraftledningen passerar genom naturreservatet kring Ängerån. Många människor kommer till hit för att uppleva ostörd natur och kan därför bli störda av ledningen. Kårböleskog, Borrsjö och Karsvall ner mot Brännmyra Skogspartiet som följer efter passagen av Ängerån är sankt, med stora områden sumpskog, våtmarker och öppna sjöar, se figur 6.2. Ledningen går parallellt med riksväg 296 och passerar flera byar. Den första byn som ledningen passerar är Kårböleskog (LL 48). Byn är gammal och markerna har ge hävdats, se figur 6.3. Därför finns den upptagen i Länsstyrelsens bevarandeplan för odlingslandskapet. En smal trädbård är sparad mellan ledningen och den uppodlade marken. Ledningen går lågt vilket gör att den döljs väl av träden och inte stör landskapsbilden. Figur 6.3. Landskapet runt byn Kårböleskog finns upptagen i Länsstyrelsens bevarandeplan för odlingslandskapet. Ledningen passerar i utkanten av odlingsmarken och stör inte brukandet av marken. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 13

14 Utmed kommungränsen Kraftledningen går genom böljande kullig terräng utmed kommungränsen i någon mil. Trots att ledningen ligger högt på Mörtsjöberget är den gömd i skog under största delen av sträckan. Det finns inslag av både torrare tallskogar och blötare sumpskogar. Vid Stenslåsjön viker ledningen av för att passera vattendraget på smalaste stället. På så vis påverkas landskapsbilden runt sjön minimalt. Figur 6.4. Arrangemangen för skoterleden ger kraftledningen en mer framträdande bas. Nätsjöbäcken Efter Los viker riksväg 296 av. Ledningen går i lågpartier mellan skogsklädda berg. Här vindlar Nätsjöbäcken och flera andra vattendrag fram mellan kullar och våtmarker och ibland svämmar de ut till små sjöar (LL 50), se figur 6.5 och karta 6.6. Hela vattensystemet ingår i skyddsområdet runt Voxnan. Kraftledningen går nära de öppna vattendragen och öppnar upp raka siktlinjer i det organiskt formade landskapet. Det finns en del fritidshus i området och det är många som vandrar, fiskar och jagar, ledningen ett påtagligt inslag i landskapsbilden. Hela området omges av höga berg så ledningen syns inte från håll. Figur 6.5. I det flacka landskapet i dalen syns kraftledningen väl över de öppna vattenytorna och myrmarkerna. Höjderna runt om skymmer ledningen från omgivningen. Voxnan Kraftledningens passage över Voxnan sammanfaller med gränsen mot Rättviks kommun (LL 51). Voxnan är ett skyddat vattendrag, Natura 2000-område och riks för naturvård och friluftsliv. Skogen runt kraftledningsgatan är hårt brukad. Bergssluttningen är randad av skogspartier av olika ålder varför kraftledningens påverkan på landskapsbilden minskar. Tabell 6.5. Landskapsbildsobjekt i Ljusdals kommun. Tabellen innehåller endast objekt där konsekvenserna bedöms bli måttliga eller stora. För övriga delar av sträckningen bedöms konsekvenserna bli små. Löpnr Typ av objekt Benämning LL 46 Landskap Nybosjön Måttliga LL 47 Landskap Ängerån Måttliga LL 48 Landskap Kårböleskog - måttliga LL 49 Landskap Los Måttliga LL 50 Landskap Nätsjöbäcken Måttliga LL 51 Landskap Voxnan Måttliga Den största delen av sträckan genom kommunen går kraftledningen genom skogsmark. Skogen döljer det mesta av kraftledningen så ge den följer landskapets huvudlinjer och inte korsar över höjdryggar. Från avstånd sticker ledningsstolparna upp över trädtopparna, ibland syns även ledningen som sveper fram mellan dem, men huvuddelen, merparten av stolparna och kraftledningsgatan, är dolda bakom träden. På nära håll syns ljuset som silar in mellan trädstammarna och kanske ris som lämnats efter röjningen. Bara den som befinner sig rakt under ledningen ser att det inte är någon vanlig avverkning eller gta. na bedöms generellt som små. Där många vistas ute i skogen, eller där skogen har särskilt höga värden eller säregen karaktär, kan konsekvenserna bli större. I det säregna, kulliga sjölandskapet runt Nybosjön sträcker kraftledningen ut sig. Skillnaden i skala mellan natur och ledning är stor. Ledningen följer inte naturens linjer utan skapar en siktgata på tvären mot de naturliga siktlinjerna i botten på de vindlande dalgångarna. na av detta ingrepp är måttliga eftersom området inte är så välbesökt. Ängerån är bred för att vara en å vilket gör att kraftledningen hänger fritt relativt ge över vattenytan. Eftersom många besöker rikst för att uppleva de höga naturvärdena klassas konsekvenserna av kraftledningens närvaro som måttliga. Kraftledningen kommer nära inpå odlingslandskapet runt 14 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

15 byn Kårböleskog. Det ursprungliga kulturlandskapet som följt naturens mer organiska former har fått ett linjärt element att förhålla sig till. na bedöms som små till måttliga. Ledningsdragningen genom Los utkanter förstärker känslan av industri i det aktuella området. Den bara marken i skoterleden under kraftledningen gör att ledningsgatan framträder tydligare och känns mer avlägsen naturen. na bedöms som måttliga. Kraftledningen skapar en rak siktlinje genom det i övrigt organiskt formade landskapet runt Nätsjöbäcken. Ledningen avviker både genom sin form och genom sin storskalighet och exponeras över småsjöar och myrmarker. na bedöms som måttliga. Ledningen passerar rikst Voxnan i ett läge där det inte finns någon bebyggelse på stränderna vilket begränsar antalet människor som påverkas, fisket i forsarna lockar dock friluftsliv till platsen. Landskapsrummet runt älven påverkas på en kortare sträcka där älven är relativt smal och vindlande. Skogen hjälper till att ta ner kraftledningen i skala och döljer den till stora delar från vattnet. Älvstränderna är flacka och ledningen ligger lågt i landskapet varför kraftledningsgatan exponeras över ett mindre område. na bedöms som måttliga. Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga Naturmiljö Området Skålåns dalgång (NP 149) utgör högsta naturvärde enligt Gävleborgs s naturvårdsprogram, se figur 6.6, tabell 6.6 och karta 6.3. Här passeras en våtmark med högsta skyddsklass enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering, en myr vid Båthussjön (NV 148). Själva dalgången karakteriseras av höga moränryggar, omgivna av sjöar och myrmarker. Området kring kraftledningen är blockrikt och kuperat med tallar och torrmarksvegetation på höjderna samt gran- och sumpskogar i lägre terräng. Kraftledningen angränsar bitvis till nyligen avverkad och återplanterad skog. Kraftledningen korsar Ängraån som utgör riks Natura 2000 (NN 31). Ängraån med omgivning utgör även naturreservat och riks för naturvården (NRI 30), se figur 6.7 och karta 6.5. Området har högsta naturvärdesklass enligt Gävleborgs s naturvårdsprogram (NP 255). Ån har höga geologiska, botaniska och zoologiska värden och är relativt opåverkad av modernt skogsbruk och reglering. Här Figur 6.7. Kraftledningen korsas Ängraån. finns harr och öring i vattnet och en artrik flora gs stränderna. Ängraåns övre halva har en brant fallprofil men är vid kraftledningen mera lugnflytande. Voxnan passeras vid sgränsen till Dalarna. Voxnan är en skogsälv med mycket höga naturvärden som utgör riks för naturvård (NRI 35) och Natura 2000 (NN 50), se karta 6.9. Vattendraget har högsta naturvärdesklass enligt Gävleborgs s naturvårdsprogram (NP 164). Området är avsatt som naturreservat (NR 51). Här finns bland annat harr, laxöring, ål och flodpärlmussla. Uppströms Voxnan passerar kraftledningen ett flertal våtmarker som ingår i Voxnans avrinningsområde uppströms Vallhaga (NSV 33). Våtmarkerna har varierande värdeklasser enligt sstyrelsens våtmarksinventering: Härbackmyran, höga naturvärden (NV 155) Hästkölsmyran, högsta naturvärdesklass (NV 156) Tusendalsmyran, vissa kända naturvärden (NV 157) Kärr 100 m norr Rävmyra, höga naturvärden (NV 158) Mockelmyran, vissa kända naturvärden (NV 160). Figur 6.6. Kraftledningen inom naturvärdesobjektet Skålåns dalgång. Till Voxnans avrinningsområde hör även Los extremrikkärr (NRI 34), som utgör riks för naturvård och är föreslaget som objekt till Gävleborgs s myrskyddsplan (NM 161), se karta 6.4. Objektet har högsta naturvärdesklass enligt Gävleborgs s naturvårdsprogram (NP 162). Los extremrikkärr är en sammanfattande benämning på Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 15

16 den övre delen av Nätsjöbäckens avrinningsområde och utgör en blandning av skogsmark, sjöar, myrar och vattendrag. Den basiska berggrunden är en källa till de höga botaniska värdena och vattenkvaliteten. Kraftledningen går genom området. Ett annat betydelsefullt vattendrag som korsas är Österhocklan (NP 159) som har mycket högt naturvärde enligt Gävleborgs s naturvårdsprogram. Vattendraget är ett viktigt biflöde till Loån och är ett uppskattat fiskevatten på grund av dess förekomst av harr och laxöring. I Kårböleskog följer kraftledningen gs ängs- och hagmark som ingår i bevarandeplanen för odlingslandskapet. Förutom ovan nämnda skyddsvärda områden passeras ett antal våtmarker enligt nedan med olika värdeklasser enligt sstyrelsens våtmarksinventering: Lappholmsmyran, vissa kända naturvärden (NV 151) Borråsslätten, vissa kända naturvärden (NV 152) Borrmyran, vissa kända naturvärden (NV 153) (objektet ingår även i Gävleborgs s naturvårdsprogram med klass 3, högt naturvärde) Grönlokmyran, vissa kända naturvärden (NV 154), se figur 6.8. Kraftledningen passerar naturvärde som utgörs av barrblandskog vid Kårböleskog, naturvärde i form av en granskog söder om Los samt en nyckelbiotop som utgörs av en barrnaturskog med en skogsbäck söder om Los (NB 163). Vattendragen Ängraån, Österhocklan och Voxnan med tillrinnande vattendrag påverkas inte av kraftledningen. Kraftledningen påverkar inte geologin i naturvärdet Skålåns dalgång och påverkar inte vattendraget Skålån. Kraftledningen skär genom den nordvästra delen av det skyddade området. Tabell 6.6. Naturmiljöobjekt i Ljusdals kommun. Löpnr Typ av objekt Benämning NV 148 NP 149 NP 255 NV 150 NV 151 NV 152 Våtmark Myr vid Båthussjön, klass 1 Skalans dalgång, klass 1 Måttliga Inga Naturvårdsprogram Naturvårdsprogram Ängerån, Klass 1 Våtmark Våtmark Våtmark Sillerslätterna, klass 3 Lapphoppsmyran, klass 3 Borråslätten, klass 3 Inga NV 153 Våtmark Borrmyran, klass 1 Måttliga NV 154 NV 155 NV 156 NV 157 NV 158 NP 159 NV 160 Våtmark Våtmark Våtmark Våtmark Våtmark Våtmark Grönlokmyran, klass 3 Härbackmyran, klass 2 Hästkölsmyran, klass 1 Tusendalsmyran, klass 3 Kärr 100 m norr Rävmyra, klass 2 Österhocklan, klass 2 Mockelmyran, klass 3 Måttliga NM 161 Myrskyddsplan Loskärren Måttliga NP 162 NB 163 NP 164 NRI 30 Naturvårdsprogram Naturvårdsprogram Nyckelbiotop Los extremrikkärr, klass 1 Barrnaturskog, naturlig skogsbäck Måttliga Naturvårdsprogram Voxnan, klass 1 Riks naturvård Ångraåns NVO NN 31 Natura 2000 Ängraån NR 32 Naturreservat Ångraåns NVO NSV 33 NRI 34 NRI 35 Skyddande vattendrag Voxnan, uppströms Vallhaga Inga Riks naturvård Los extremrikkärr Måttliga Riks naturvård Voxnan NN 49 Natura 2000 Nätsjöbäcken NN 50 Natura 2000 Voxnan Figur 6.8. Kuperad terräng vid Grönlokmyran. NR 51 Naturreservat Voxnan 16 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät

17 Naturvärden vid Lappholmsmyran och Stensjön ligger i utkanten av kraftledningsgatan och påverkas inte av kraftledningen och underhållsarbeten. Ängs- och hagmarken vid Kårböleskog gynnas av löpande röjningar gs kraftledningen och ökar förutsättningarna för dess kvarvarande. Los extremrikkärr med flera våtmarker har höga naturvärden som kan skadas vid oförsiktig körning eller röjning. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i närheten av kraftledningen vara små. Hänsyn tas vid drift, reparationer och underhåll enligt Svenska Kraftnäts riktlinjer, se huvuddokumentet kapitel 7 Drift och framtida underhåll Kulturmiljö I Ljusdals kommun passerar kraftledningen sammanlagt tre objekt av kultur, en fast fornlämning, en övrig kulturhistorisk lämning samt en punkt av, se tabell 6.7 och karta 6.4. Strax söder om riksväg 84 finns en färdväg med väghållningssten (KF 64) som korsas av kraftledningen se figur 6.9. Vid Gammeltorp ligger lägenhetsbebyggelse (KF 65) bestående av husgrunder i östra kanten av kraftledningsgatan. Enligt uppgift ska detta ha varit den första boplatsen i Gammeltorp. Ca 2 km norr om Los ligger en flottningsanläggning (KS 66), med en ca 1 km lång flottningsränna i trä, till stor del förruttnad i ledningsgatans västra kantområde. Tabell 6.7. Kulturmiljöobjekt i Ljusdals kommun. Löpnr KF 64 KF 65 KS 66 Typ av objekt Lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Väghållningssten Lägenhetsbebyggelse Flottningsanläggning RAÄbeteckning/ Objektnr Färila 61:1 Los 44: för väghållningsstenen och husgrunderna. Den störning som kraftledningen kan ha åstadkommit skedde främst under uppförandet. Det kulturella värdet hos stenen och husgrunderna bedöms därför kvarstå om kraftledningen även i fortsättningen brukas för kraftöverföring. Den 1 km långa flottningsrännan utgör punkt av i kommunen. na på flottningsanläggningen bedöms vara små då det kulturella värdet även i fortsättningen kommer att uppfattas tydligt. Risk för eventuell påverkan på grund av kraftledningen bedöms ha varit störst vid uppförandet av ledningen. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd sstyrelse. Samtliga fornlämningar markeras så de är väl synliga inför arbetena, se vidare kap. 7 Drift och framtida underhåll i huvuddokumentet. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under underhållsåtgärderna anmäls detta till berörd sstyrelse Rekreation och friluftsliv Voxnan (FRI 9) är av riks för friluftslivet på grund av möjligheterna till fritidsfiske, kanoting och bad, se tabell 6.14 i Rättviks och Orsa kommuner samt karta 6.6. Figur 6.9. Väghållningssten söder om riksväg 84. I kommunen finns en fast fornlämning i form av en väghållningssten som står ca 50 meter väster om kraftledningens sträckning. En övrig kulturhistorisk lämning i form av lägenhetsbebyggelse (husgrunder) berörs också av kraftledningen. Kraftledningen bedöms innebära små konsekvenser Kraftledningen berör ett områden som utgör riksområde för friluftslivet, Voxnan. Ledningen kan upplevas, både visuellt och genom ljudeffekter vid främst fuktig väderlek. Ledningen bedöms inte innebära att riksområdets karaktär och att möjligheterna till vistelse inom området påverkas. Strandnära skyddsvegetation i Voxnan kan komma att påverkas vid underhållsarbete, vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för fiskbestånden i vattendragen. De åtgärder som utförs vid underhållet av kraftledningen bedöms dock Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 17