OBS! Stadshuset Gröna Kulle
|
|
- Agneta Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KALLELSE Datum KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN Sammanträdande organ Kultur- och turismnämnden Tid kl. 16:00 Plats OBS! Stadshuset Gröna Kulle Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Nämndens underlag för övergripande plan med budget 5. En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun Ansökan om EU-stöd 7. Stiftelsen Märta Bergqvists kulturstipendiefond 8. Delegationsbeslut 9. Övriga frågor Cecilia Björk Ordförande /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: E-post:
2 Dnr Handläggare: P-O Millberg Kultur- turismnämndens underlag för övergripande plan med budget Förslag till beslut Kultur- och turismnämnden föreslås besluta anta förvaltningens förslag till övergripande plan med budget samt överlämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare handläggning. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen fastställde planeringsdirektiv 2017 med plan för för nämnderna. Planeringsdirektivet utgör för Katrineholms kommun, med start 2011, ett nytt styrsystem. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Inriktningen i styrningen kommer till uttryck i de inriktningsdokument för övergripande planering kommunstyrelsen fastställer varje år d v s i år Planeringsdirektiv 2017 med plan för Kultur- och turismnämndens förslag till Övergripande plan med budget redovisas i sammanträdeshandlingarna. Efter beslut kommer Övergripande plan med budget att redovisas under beteckning kultur- och turismnämndens handlingar nr. Ärendets handlingar Nämndens underlag för övergripande plan med budget
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 Styrdokument En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar Övergripande inriktningsdokument Förslag Giltighetstid 2017-xx-xx xxxx-xx-xx
27 2 (4) EN GOD HÄLSA FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR I KATRINEHOLMS KOMMUN UTMANINGAR Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 20xx-xx-xx 20xx-xx-xx Beslutshistorik Beslutad i kommunfullmäktige xxxx-xx-xx xx Gäller från xxxx-xx-xx Ändring av kommunfullmäktige Förvaltarskap 1 - Inom kommunstyrelsens ansvarsområde Uppföljning Hur: Nämnderna och förvaltningarna uppdras att årligen redovisa genomförda åtaganden och aktiviteter i verksamhetsberättelse och årsredovisning. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att göra en sammanställning av redovisade åtaganden och aktiviteter. Uppföljningen ska presenteras för kommunstyrelsen. När: Årligen i samband med bokslut 1 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat
28 3 (4) EN GOD HÄLSA FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR I KATRINEHOLMS KOMMUN UTMANINGAR Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 20xx-xx-xx 20xx-xx-xx En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar Folkhälsoutskottet har under 2016 tagit fram utmaningar för området barn och ungas hälsa. Utmaningarna är förtydliganden av gällande kommunplans målområden, ur ett folkhälsoperspektiv. Kommunens nämnder uppdras att inom ramen för sitt uppdrag bryta ner utmaningarna till åtaganden på nämndnivå och aktiviteter på verksamhetsnivå. Utmaningarna gäller för alla barn och ungdomar med hänsyn taget till gällande diskrimineringsgrunder. Det är ingen nämnd som ensam ansvarar för att förverkliga utmaningarna. Arbetet måste ske av flera nämnder, var för sig och i samverkan. Det samma gäller på verksamhetsnivå. Utmaningar för år Det valda fokusområdet, barn och ungas hälsa, är ett val utifrån kunskaper om sociala investeringar. Det finns en medvetenhet om att det ofta lönar sig, både mänskligt och ekonomiskt, att ge rätt stöd i rätt tid. Sambandet mellan tidiga insatser och goda livsvillkor är kända. Genom tidiga och förebyggande insatser kan långsiktiga effekter uppnås. Detta minskar utanförskapet, såväl det sociala som det ekonomiska, samt motverkar framtida kostnader. Identifierade utmaningar för fokusområdet barn och ungas hälsa: Minskad barnfattigdom Förbättrad psykisk hälsa Förbättrad fysisk hälsa Goda förutsättningar för att nå behörighet till gymnasieskola och vidare studier Upplevd Trygghet (i hemmet, i skolan och på fritiden) Möjlighet till arbete Jämställdhet Integration Detta nås bland annat genom Trygg och lärorik förskola Anpassad grundskola och gymnasieskola utifrån varje elevs förutsättningar och behov Goda möjligheter till kultur, idrott och fritid God samverkan mellan kommunala förvaltningar, andra myndigheter samt civilsamhället med individen i fokus
29 4 (4) EN GOD HÄLSA FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR I KATRINEHOLMS KOMMUN UTMANINGAR Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 20xx-xx-xx 20xx-xx-xx Kunskapsunderlag För mer information om bland annat vad folkhälsa och folkhälsoarbete liksom tillgänglighet och tillgänglighetsarbete är kan du ta del av följande kunskapsunderlag: 1. Begreppsförklaringar 2. Faktorer som påverkar hälsan 3. Tvärsektoriellt arbete 4. Hänvisningar till hemsidor, lagar, styrdokument, propositioner och publikationer
30 KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar Datum:
31 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN TVÄRSEKTORIELLT ARBETE HÄNVISNINGAR TILL HEMSIDOR, LAGAR, STYRDOKUMENT, PROPOSITIONER OCH PUBLIKATIONER...9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:
32 1. Begreppsförklaringar Det finns sju Diskrimineringsgrunder 1 som är skyddade enligt diskrimineringslagen. Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Folkhälsa 2 är ett samlat begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. Folkhälsoarbete 3 är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Detta kräver både generella insatser på samhällsnivå och riktade insatser på gruppnivå. Samhälleliga förutsättningar för hälsa kan skapas genom politiska beslut. En funktionsnedsättning 4 innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Ett funktionshinder 5 är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningens utformning. För personer med funktionsnedsättning är det extra viktigt med ett tillgängligt samhälle. Frisk- och skyddsfaktorer 6 är förhållanden som verkar skyddande och därmed kan påverka möjligheten för hälsa i positiv riktning. Det kan exempelvis vara socialt kapital, utbildning samt delaktighet och inflytande. Förebyggande arbete 7 är insatser som görs för att förminska eller ta bort riskfaktorer. Målgruppen för förebyggande arbete är individer eller grupper och består av riktade insatser. Hälsa 8 är enligt världshälsoorganisationen (WHO) ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och social välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller handikapp Janlert, U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, Janlert, U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, Socialstyrelsens termbank. 5 Socialstyrelsens termbank. 6 Janlert,U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete. 7 Janlert,U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete 8 World Health Organisation, WHO, 1946 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se
33 Hälsofrämjande arbete 9 är insatser som görs för att stärka frisk- och skyddsfaktorer. Målgruppen för hälsofrämjande arbete utgörs av befolkningen i allmänhet och består av generella samhällsövergripande insatser. Jämställdhet 10 kan blandas ihop med begreppet jämlikhet. Men jämlikhet och jämställdhet betyder olika saker. Jämlikhet handlar om alla människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhet har en mer avgränsad innebörd och betyder att ingen människa ska diskrimineras på grund av sitt kön. Alla människor ska ha samma rättigheter oavsett om de är kvinnor eller män, flickor eller pojkar. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Riskfaktorer 11 är förhållanden ökar risken för ohälsa. Det kan exempelvis vara utanförskap, maktlöshet, alkohol och droger samt otrygghet. Sociala investeringar 12 är en avgränsade insatser som i förhållande till ordinarie arbetssätt förväntas ge bättre utfall för insatsens målgrupp och samtidigt leda till minskade samhällsekonomiska kostnader på sikt. Begreppet investering betonar det långsiktiga perspektivet liksom ett medvetet risktagande; att man på ett strukturerat sätt satsar resurser för att uppnå ett visst resultat, utan att på förhand säkert veta att detta kommer att åstadkommas. Det antagna sambandet mellan insats och förbättrade resultat ska dock underbyggas av beprövad erfarenhet och evidens. Tillgänglighet 13 beskriver hur något fungerar för människor som använder dem, exempelvis en verksamhet, en plats eller en lokal. Det är viktigt att verka för att omgivningen utformas på ett sådant sätt att den inte blir ett hinder för individen. Det kan också vara att göra språket tillgängligt för personer som med annan språkbakgrund än svenska, till exempel genom att skriva och tala enkelt även inom den offentliga administrationen. Eller att göra något ekonomiskt tillgängligt, till exempel kostnadsfri utbildning. 9 Janlert,U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete. 10 JämStöds Praktika, Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU 2007:15 11 Janlert U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete Handisam, Boverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO) med flera har bidragit till en sammantagen förklaring av begreppet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se
34 Tillgänglighetsarbete 14 kan bland annat handla om fysisk tillgänglighet, om tillgång till utbildning och information eller om ett bra bemötande. Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning att exempelvis studera, arbeta och delta i samhällslivet är en förutsättning för att en god och jämlik hälsa ska uppnås. Medborgarnas förutsättningar och behov skiljer sig åt och ingen får glömmas bort. Alla ska ha samma makt och förutsättningar att forma samhället och sina egna liv. 14 Handisam, Boverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO) med flera har bidragit till en sammantagen förklaring av begreppet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se
35 2. Faktorer som påverkar hälsan Bestämningsfaktorer för hälsa är alla de faktorer som bidrar till skillnader i hälsa och ohälsa. Bestämningsfaktorerna ska per definition, ha ett hållbart statistiskt förklaringsvärde men används i praktiken i viss mån även för förhållanden som på goda grunder antas ha en påverkan på hälsa och ohälsa. Det finns olika sorters bestämningsfaktorer. Ålder, utbildning, sysselsättning och boende är exempel på livsvillkorsfaktorer. Motion, matvanor samt alkohol- och tobaksvanor är exempel på levnadsvanefaktorer/ livsstilsfaktorer. 12 Figur.1 Faktorer som påverkar hälsan 13 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se
36 3. Tvärsektoriellt arbete En individs hälsa och levnadsvanor grundläggs ofta tidigt i livet och kommer att påverka hur åldrandet se ut. Hälsosamt åldrande ingår i ett livsperspektiv som börjar i barnaår och pågår hela livet. 14 Det kan handla om god hälsa är en förutsättning för hållbar utveckling och tillväxt och så vidare. 15 Kommunens verksamheter har därmed stor betydelse för både den individuella hälsan och den samlade folkhälsan och påverkar invånarna genom hela livet. Därför krävs tvärsektoriell samverkan på såväl politisk och strategisk nivå som på verksamhetsnivå. Politiska beslut måste beredas och verkställas i nära samverkan över politikområdena. Katrineholms kommun är också så mycket mer än KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se
37 kommunen som organisation. Föreningslivet, idéburna organisationer och inte minst kommuninvånarna behövs för att folkhälsoarbetet ska bli verklighet. 16 För att lyckas måste alla bidra till att skapa ett samhälle som ger förutsättningar för hälsofrämjande livsmiljöer och goda livsvillkor för alla. Investeringar i hälsa är lönsamma Allt hänger ihop sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensioner är beroende av och förstärker varandra. Folkhälsa är en del av hållbar utveckling och kommer in främst som en del av den sociala dimensionen. Förutsättningar för hållbar utveckling är ekonomisk tillväxt, god folkhälsa samt en säker och livskraftig miljö. Lönsamhet i hälsa måste ses på sikt. Med lönsamhet menar vi att invånarna upplever ökad livskvalité och att hälsan ökar samtidigt som att samhällskostnaderna minskar. Åtgärder för att förbättra folkhälsan kräver ofta särskilda investeringar, dessa kan leda till en så kallad kostnadspuckel. Men på sikt leder väl genomtänkta åtgärder till bättre hälsa och därmed även minskade samhällskostnader. 17 Figur 2 Samband mellan hälsa och ekonomi 18 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se
38 4. Hänvisningar till hemsidor, lagar, styrdokument, propositioner och publikationer Hemsidor: Boverket, myndigherten för samhällsplanering, byggande och boende: Diskrimineringsombudsmannen: Katrineholms kommun: Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete: Myndigheten för handikappolitisk samordning: Regeringen: Socialstyrelsen: Socialstyrelsens kunskapsguide: Statens folkhälsoinstitut: Sveriges kommuner och landsting: Lagar, styrdokument, propositioner, publikationer: Vision 2025 Katrineholm läge för liv och lust, KF , 150. Kommunstyrelsens handling 16/2011. Tillväxt och välfärd - Kommunplan , KF , 72, Kommunstyrelsens handling 1/2015. Styrsystemet i Katrineholms kommun, KF , 21, Kommunstyrelsens handling nr 8/2014. Trygga och goda uppväxtvillkor en grogrund för psykisk hälsa, Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete, HELA SKOLAN en guide till hälsofrämjande skolutveckling, Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete, En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken , Socialdepartementet. Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen, Folkhälsopolitisk rapport Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, 2009/10:370. Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen. Onödig ohälsa Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning, Statens folkhälsoinstitut En förnyad folkhälsopolitik, prop. 2007/08:110. FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, DS 2008:23. FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen), KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se
39 SÖ 1990:20. Samhällsplanering för ett aktivt liv fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa, Folkhälsoinstitutet, KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:
40 Dnr Handläggare: Elin Selig Beslut ansökan om EU-stöd Förslag till beslut Kultur- och turismnämnden föreslås besluta bevilja kultur- och turismförvaltningen förfrågan om att ansöka om EU-stöd hos Socialfonden. Ärendebeskrivning Den 18 maj utlyste Europeiska Socialfonden 95 miljoner för att underlätta etablering på arbetsmarknaden för nyanlända i Östra Mellansverige. Medfinansieringen ska uppgå till 33 procent och projektet ska påbörjas mellan 1 januari och 1 april 2017 och pågå i maximalt 36 månader. 1 Kultur- och turismförvaltningen förbereder ett samverkansprojekt (Kulturvägen) med Landstinget i Sörmland, Region Östergötland och Arbetsförmedlingarna och Nyföretagarcentrum i Sörmland och Östergötland rörande kulturarbetare med utländsk bakgrund och deras etablering på den kreativa arbetsmarknaden. För att kunna genomföra projektet vill förvaltningen kunna ansöka om delar av ovanstående EU-stöd. Projektet beräknas löpa från den 1 april 2017 och pågå till den 31 maj 2019 och ha en total budget på mellan 8 10 miljoner kronor. Sammanfattning av projektet Projektets initieringsfas har inletts med genomförandet av en förstudie. Denna visar att den service man får som nyanländ kulturarbetare inom etableringen skiljer sig mycket åt beroende av vilken arbetsförmedling som man blir inskriven vid. Detta beror i sin tur i huvudsak på att etableringshandläggarna är helt centrala och att de har väldigt olika uppfattning och föreställningar om kulturarbetare och kulturarbete. Samtliga handläggare är överens om att det främsta målet i etableringen är självförsörjning. I ljuset av detta kan kulturarbete sägas vara osynligt eftersom den kulturella arbetsmarkanden är mättad. När det huvudsakliga målet är försörjning uppmuntras deltagare i etableringen att istället sikta på att ta enkla eller säkra jobb. Osynlighet förstärks ytterligare av att kulturarbetarna inte heller går att registrera i det tekniska systemet som etableringen använder sig av eftersom de, i många fall, tillhör specialförmedlingen Kultur Media. Svaren på enkäten tillsammans med diskussionerna om kulturarbetare inom etableringen från intervjuerna indikerar att uppfattningen om hur många %20Beslutad%20utlysning%20etablering% pdf,
41 kulturarbetare som finns inom etableringen är lägre än vad det faktiska antalet verkar vara. Vad gäller jämställdhet tyder resultaten från den enkät som genomfördes i förstudien på att de flesta nyanlända kulturarbetare är män. Även i intervjuerna är en majoritet av exemplen som lyfts relaterade till manliga kulturarbetare, något som visar att de handläggare som intervjuats har en uppfattning om att kulturarbetarna huvudsakligen är män. Frågan om var de nyanlända kulturarbetarna tar vägen kvarstår delvis efter förstudiens genomförande. Resultaten visar att det migrerar kulturarbetare hit. De verkar dock varken finnas inom kultursektorn eller Arbetsförmedlingen Kultur Media. Möjligtvis finns de på en arbetsmarknad som befinner sig utanför institutionerna och den etablerade kultursektorn men mer sannolikt är att de uppmuntras att ta andra vägar till försörjning och att de sedan, av olika anledningar, aldrig återvänder till kulturen. Något som kanske inte är ett arbetsmarknadspolitiskt problem men som i hög utsträckning är ett kulturpolitiskt, och kanske också individuellt, problem. Från en av handläggarna som intervjuats framkommer dock en möjlig etableringsväg för kulturarbetarna: att man i etableringen får möjlighet att följa två parallella spår. Ett kortsiktigt med fokus på att hitta en enkel försörjning och genomgå de obligatoriska momenten som finns och ett långsiktigt med fokus på att på lång sikt kunna etablera sig inom sitt tidigare yrke som kulturarbetare. Det är i denna möjliga och långsiktiga etableringsväg som projektet tar sitt avstamp. Det huvudsakliga och övergripande syftet med projektet är att skapa en metod för hur nyanlända kulturarbetare kan etablera sig inom den kreativa arbetsmarknaden i Sverige. Projektet kommer att verka i den långsiktiga planen av etableringen som beskrivs ovan och även i viss mån på deltagarnas fritid. På fritiden genom att också skapa och uppmuntra nätverk mellan etablerade och nyanlända kulturarbetare för att motverka de negativa nätverksrekryteringstrender som präglar kultursektorn. En förutsättning för att projektet ska kunna hitta en fungerande metod är att arbetsplatserna är förberedda på att ta emot studiebesök och praktikanter. Därför kommer projektet också arbeta aktivt mot arbetsplatserna genom att ta hjälp av metoden Supported employment. För att projektet ska kunna utveckla en fungerande metod kommer också fokus vara på erfarenhetsutbyte med andra nationella och transnationella projekt som har helt eller delvis samma fokus. Det ingår också i projektet att lyckade resultat och metoder sprids nationellt. Varför behövs projektet? För kultursektorn är representationen av personer med utländsk bakgrund lägre än för arbetsmarknaden i helhet. Representationen för kultursektorn har också kontinuerligt försämrats sedan början av 2000-talet. 2 Utifrån kulturens tre definitioner (som bildning, som estetiska uttryck och i antropologisk mening) blir det tydligt att kultur, i %20Beslutad%20utlysning%20etablering% pdf,
42 alla dessa bemärkelser, har den viktiga uppgiften att samtidigt bearbeta, visa och återskapa det gemensamma kulturarvet. Myndigheten för kulturanalys menar att Föreställningar om kultur, tillhörighet och identiteter påverkar såväl vem vi väljer att umgås med, var vi bosätter oss och var vi söker arbeten. Men samma idéer påverkar också våra möjligheter att välja. Detta samband blir extra påtagligt inom kultursektorn, som i sin dagliga verksamhet definierar och omdefinierar vår förståelse av kultur, vår historia och samtid. 3 Baserat på detta är det av särskild vikt att de som arbetar inom kultursektorn återspeglar befolkningen i övrigt. Myndigheten för kulturanalys yttrycker det som Därför kan det vara av stor vikt att kultursektorn arbetar proaktivt för en bättre samhällsspegling än idag, eftersom det har goda möjligheter att ge positiva effekter även i framtiden. 4 Eftersom trenden gått mot att representativiteten minskat snarare än ökat talar ovanstående för att åtgärder måste sättas in omgående för att bryta trenden. Både för samhällsspeglingen idag men också för hur vår tid ska definieras som historia i framtiden. Ärendets handlingar Ibid.
43 Dnr: KTN 2016: Handläggare: P-O Millberg Stiftelsen Märta Bergqvists kulturstipendiefond Förslag till beslut Kultur- och turismnämnden föreslås besluta i enlighet med nämndens beslut , 29. Bakgrund 1987 mottog kommunfullmäktigen en donation av folkskollärare Märta Bergqvist som sedan bildats till stiftelse och en donationsfond. Kultur- och turismnämnden handlägger utdelningen av Märta Bergqvists kulturstipendiefond. Kultur- och turismnämnden beslutade att under första höstsammanträdet varje år besluta om utdelning av nästkommande års kulturstipendier. Ärendebeskrivning Inför utdelning av Märta Bergqvists kulturstipendium 2017 har kultur- och turismnämnden 735 kronor att utdela. I stadgarna anges att fondens kapital inte får minskas. Kultur- och turismnämnden har också haft som rekommendation att utdelning inte ska ske om utdelningsbart medel understiger kronor. Därför kan inte Märta Bergqvist stipendium utlysas. Istället kommer kultur- och turismnämnden att utlysa det av nämnden inrättade stipendiet, på kronor i Märta Bergqvists anda.
44 DELEGATIONSPROTOKOLL Datum KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN 2016 Dnr KTN/2016:10 Handläggare: P-O Millberg Anmälan av delegationsbeslut föreningsbidrag och konstinköp Kultur- och turismförvaltningens förslag till beslut Kultur- och turismnämnden föreslås lägga anmälan om delegationsbeslut till handlingarna. Ärendebeskrivning Redovisning av beslut som fattats på nämndens vägnar med stöd av gällande delegation. Föreningsbidrag Arrangör/förening Bidragsform Sökt Beviljats Filadelfiaförs. 25 års jubileum Arrangemangsgaranti Avslag Julian Yderbo, Filmstjärna för en dag Snabba stålar Oliwer Carpman Kattcon 2016 Snabba stålar Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till
KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar
KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...
Läs merTid Plats KALLELSE 1 (1) Folkhälsoutskottet SAMMANTRÄDANDE ORGAN kl. 10:15. KTS-salen, Drottninggatan 18 Katrineholm
Datum Kommunledningsförvaltningen 2019-10-02 KALLELSE 1 (1) SAMMANTRÄDANDE ORGAN Tid Plats Folkhälsoutskottet 2019-10-09 kl. 10:15 KTS-salen, Drottninggatan 18 Katrineholm Nr Ärende Beteckning 1 Upprop
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merSTYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet
Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merSammanträdande organ. Tid kl. 09:00 Plats. Viadidaktnämnden. Åbrogården, Vingåker
1 KALLELSE Datum VIADIDAKT 2016-08-15 Sammanträdande organ Viadidaktnämnden Tid 2016-08-22 kl. 09:00 Plats Åbrogården, Vingåker Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merUngdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merI Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merFolkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS
Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merVilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen
Läs merAnvisningsdokument för föreningsstöd
Styrdokument Anvisningsdokument för föreningsstöd Senast reviderad av kommunfullmäktige 2018-03-19, 33 Giltighetstid 2019-12-31 2 (5) Beslutshistorik Gäller från 2014-11-17 Antagen av kommunfullmäktige
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merAntagen av kommunfullmäktige
Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.
Läs merSocial hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Läs merUtmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Läs merHANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merLÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Läs merPolicy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun
Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merFolkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merProgram för personer med funktionsnedsättning 2013-2017
nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder
Läs merFolkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merTillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
Läs merSammanträdande organ. Tid kl. 08:30 Plats. Kultur- och turismnämnden. Hörsalen, kulturhuset Ängeln
KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-06-02 Sammanträdande organ Kultur- och turismnämnden Tid 2016-06-14 kl. 08:30 Plats Hörsalen, kulturhuset Ängeln Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Val av justerare
Läs merEskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Kommunstyrelsen 1 (5) Kommunledningskontoret KSKF/2016:132 Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2017-2021 Antaget av kommunfullmäktige den 9 februari 2017, 8
Läs merINTEGRATIONS- OCH FOLKHÄLSOBIDRAG
INTEGRATIONS- OCH FOLKHÄLSOBIDRAG RIKTLINJER KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2017-06-20 DOKUMENTETS GILTIGHETSTID: 31 DECEMBER 2018 ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 170614 190 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3
Läs merFolkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Läs merOmråden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.
Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att
Läs merFolkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merFörslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Kommunstyrelsen 2016-04-11 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:132 Anna- Maarit Tirkkonen 1 (2) Kommunstyrelsen Förslag till beslut - handlingsplan för tillgänglighet för personer med
Läs merAvtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Läs merFolkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Läs merANTAGEN KF 2012-06-18 118
ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.
Läs merVision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merStyrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun
Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen
Läs merFolkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Läs merI Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merFolkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Läs merStrategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela
Läs merDatum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel
Folkhälsoberedningen Mats Brandström Strateg folkhälsa 040-675 32 87 Mats.Brandstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-25 Dnr 1400873 1 (5) Folkhälsoberedningen Slutlig fördelning av samverkansmedel
Läs merStyrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Läs merYttrande över remissförslag Handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning (KSKF/2016:132)
Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:299 Thomas Åkerblom Telefon 016-710 22 96 1 (2) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över remissförslag
Läs merFastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merYttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet
Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns
Läs merFolkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
Läs merFolkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Läs merFolkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merPolicy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun
Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merSKL:s kongressmål och prioritering
SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den
Läs merAnsvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Läs merDel 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs merAnneli Hedberg (S) ordförande, Fredrik Ahlman (M) 1:e vice ordförande, Johan Söderberg (S), Ulrica Truedsson (S).
FOLKHÄLSOUTSKOTTET 2018-11-14 1 Plats och tid Ateljén, Vasavägen 16 Katrineholm, kl 10.00-11.40 Beslutande Anneli Hedberg (S) ordförande, Fredrik Ahlman (M) 1:e vice ordförande, Johan Söderberg (S), Ulrica
Läs merT",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18
Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merEskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2017 2021 1 Målsättning med tillgänglighetsarbetet Övergripande mål Flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning
Läs merDNR: HSNV DNR:
DNR: HSNV 2016-00064 DNR: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se Postadress: Regionens
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merPlan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Läs meralla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tillgänglig utbildninglärmiljöns betydelse för att alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska
Läs merStrategi för tillgänglighet och delaktighet
Strategi för tillgänglighet och delaktighet Ett samhälle för alla Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-17 86 Inledning En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning enligt Handisam,
Läs merProgram för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter
Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2017 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Läs merFolkhälsostrategi
Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15
Läs mer