RIK är The drug of choice. Oberoende på toaletten? Från barn till vuxen blir ofta en kalldusch. allm 1
|
|
- Emilia Axelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RIK är The drug of choice Då handlade det mest om överlevnad och idag också om livskvalitet Gunilla Glad Mattsson IKE, K&B hälsa, Linköpings Universitetet Inventering 1998 visade att endast 25% var självständiga vid skolstart Oberoende på toaletten? Fysiska begränsningar Vid förfrågan tyckte 27 barn själva att de var självständiga på toaletten men bara en klarade att ge sig själv vattenlavemang??? Fördomar Tycka synd om syndromet Låga förväntningar Curling föräldraskap/habilitering Kognitiva problem Gladh G, Mattsson S. Incontinence and independence. Dev Med Child Neurol. Abstract. Supplement No 97:12, 23 RIK var 3-4-de timma förflytta sig till toa klä av sig katetrisering infundera läkemedel i blåsan byta kontinenshjälpmedel klä på sig förflytta sig tillbaka Lavemang varje eller varannan dag, från 1/2-1,5 timme på toa Från barn till vuxen blir ofta en kalldusch. utvecklingen till att bli en självständig individ är svag hos barn och ungdomar med MMC Barn med MMC tillbringar nästan en arbetsdag/vecka mer än friska barn på toaletten allm 1
2 Traditionella insatser på PNUT Barn- ungdomskliniken, US, Linköping Introducerar RIK i nyföddhetsperioden Introducerar lavemang i 1 årsåldern Följer upp med bl a cystometri Agerar utifrån fynd vid kontroller Startar/tränar självrik Startar/uppmanar till att bajsa själv PNUT = Pediatrisk NeuroUrologi och Tarmstörningar Reflektion??? Med tanke på de försök som ändå görs är frågan hur det kan komma sig att barnen inte är mer självständiga? För att ge rätt stöd till individen med MMC i ett livsperspektiv behövde vi veta mer Syfte/mål Att hitta strategier för barn med neurogen blåsoch tarmstörning som leder till ökat oberoende i toalettsituationen. Utvärdering av det nationella vårdprogrammet för barn/ungdom med neurogen blås- och tarmstörning Peter Wide, Gunilla Gladh, Sven Mattsson, manuskript Behandling av neurogen tarmstörning hos barn med MMC - en jämförande studie med focus på oberoende Peter Wide, Gunilla Gladh, Gunilla Gladh, Mona Skevig, Hilde Arneberg, Finn Sommer, Sven Mattsson Kan vi minska inkontinensen hos barn med MMC med elektrisk stimulering? Gunilla Gladh, Sven Mattsson, Peter Wide, Sivert Lindström Kan Botoxinjektioner förbättra inkontinensen för ungdomar med MMC? Anders Spångberg, Gunilla Gladh, Sven Mattsson Oberoendeprojektet Ett multidisciplinärt projekt Avslutade och pågående studier Vad vet, kan och gör barnen på toaletten? Barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Hur mycket tid går till toalettbesök? Gunilla, Gladh Hur är det att leva med neurogen blås- och tarmstörning? Fägerskiöld & Glad Mattsson,I nt Niúrs Rev, 29 in press Vad/vilka hinder för självständighet på toa finns? Studie 1: Donlau & Falkmer, Acta Peditr, 29 Studie 2: Donlau et al 21 Hur ser föräldrar på sina egna och barnens möjligheter till oberoende Gunilla Gladh Självkännedom och självständighet hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck en intervjustudie Lina Strömfors Växer upp med friska njurar Flertalet är beroende av assistans på toaletten Förmåga att uppfatta tid är generellt lägre Är ofta omedveten om sin egen situation, sina begränsningar och krav för att klara av vardagen Brister i kognitiv funktion begränsar oftare än nedsatt fysisk funktion allm 2
3 Utveckling av oberoende.. Hur var det tänkt egentligen? Startar redan hos spädbarnet Assistans som ger barnet egen kunskap/ insikt och att pröva själv En tydlig och praktisk åldersrelaterad referensram med tips till barn, föräldrar och personal om hur göra och vad barnet borde träna/ klara av Steg för steg träning i hemmiljö med greppbara mål Tidshjälpmedel Bildstöd, agenda, dagbok Strategier med målet att vara oberoende på toan Ett sätt är: Träning/coaching i hemmet kring självrik/lavemang Så gjorde vi.. Arbetsterapeut och uroterapeut besökte tillsammans barnet i hemmet Observation med noteringar i standardiserat protokoll för både urin och tarmtömning GAS (Goal Attainment Scale) SjälvStändighetsSkola Kan de va nå t? Råd ges utifrån observationen Bildstöd Individuella mål sätts upp av barn och föräldrar gemensamt Öka medvetandet och kunskapen om sig själv - Vet Du varför Du måste kissa/bajsa på ett annorlunda sätt? - Barnet erbjuds en möjlighet att se sin rygg och diskutera kring ärr etc. - Barnet tillfrågas om det vill ha ett besök hos sin läkare utan föräldrars närvaro Tidslinjen från RBU lämnas Tidsuppfattning diskuteras och tips om hjälpmedel lämnas MÅLSKALA NN 11 år Datum: Nuläge (-2): Pappa hjälper NN att hålla konen bakifrån medan NN lutar sig framåt. På väg mot målet (-1): Pappa hjälper NN att föra in konen framifrån och NN håller en stund vid 3 tillfällen MÅLET (): Pappa hjälper NN att föra in konen och NN håller själv en stund vid varje toalettbesök. Lite bättre än målet (1): Pappa för in konen och vid 3 tillfällen och innan nästa besök håller NN konen själv medan vattnet förs in. Mycket bättre än målet (2): NN för in konen själv vid 3 tillfällen innan nästa besök samt som ovan. Nästa besök: Uroterapeuterna på PNUT och Marie Donlau, Gunilla Glad Mattsson, Sven Mattsson allm 3
4 Observation score Så blev det! MÅLSKALA NN 5 år Datum:---- Resultat av träning enligt GAS-skala -2 (nuläge): Mamma och NN går tillsammans in på toaletten och NN får hjälp att ta av och på byxorna och skyddet 2 2 visits 3 visits Pojke, n 1 Flicka, n 12 2 mycket över målet -1 (på väg mot målet): NN går till toaletten när mamma säjer att det är dags och tar av byxor och skydd själv 1 gånger per dag 1 1 ett steg över målet (MÅLET): NN går till toaletten och tar av byxor och blöja alla gånger förutom mornar när mamma börjar tidigt målet är uppfyllt 1 (lite bättre än målet): Innan nästa besök tar NN av byxor och blöja själv även tre tidiga mornar -1-1 ett steg mot målet 2 (mycket bättre än målet): NN tar av byxor och skydd själv var gång hon ska kissa. Nästa besök: Start Antal dagar mellan besöken 6 5 A RIK 6 5 B Lavemang Konhållare Kon som förs in i ändtarmen 2 2 Konhållare 1 1 Vid start Uppföljning Vid start Uppföljning Att utgå från barnets vardagsmiljö skapar större möjlighet att åstadkomma en förändring Att förändra vanor som är befästa är mer mödosamt för personer med nedsatt exekutiv funktion Det kräver en gemensam syn/samma budskap Att arbeta med stegvisa mål verkar ge barnet möjlighet att se en väg som kan leda till att det är självklart att göra saker själv på ett par månader nådde 17 barn sitt mål och 5 barn kom en bit på väg Vad skulle hända om vardagsträningen mot av barnet motiverade mål varade under hela uppväxten? allm 4
5 ? allm 5
Med busig blåsa men friska njurar
Med busig blåsa men friska njurar Peter Wide, Barnläkare, PNU-T enheten, Barn- & Ungdomssjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping Utgångspunkt Barnen föds med friska njurar Signalsystemet för styrning
Läs merMognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information
Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar Välkommen till första tillfället! Mognad och metoder för toaträning TILLFÄLLE 1 Kroppens funktioner Barnets förmågor TILLFÄLLE 2 Barnets beteende
Läs merO B E R Och RIK E N D E
O B E R Och RIK E N D E Åldersrelaterad mot självständighet i toalettsituationen för barn med neurogen blås- och tarmstörning Förord Barn med ryggmärgsbråck når idag vuxen ålder med krav på delaktighet
Läs merMognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Frågor sedan föregående tillfälle?
Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar Välkommen till andra tillfället! Mognad och metoder för toaträning TILLFÄLLE 1 Kroppens funktioner Barnets förmågor TILLFÄLLE 2 Barnets beteende
Läs merNationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC
Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC Svensk neuropediatrisk förening 2011-12-01 sidan 1(5) Förord Dessa riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck har sammanställts
Läs merFrågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När
Läs merFrågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När
Läs merFrågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När
Läs merKonservativ behandling vid neurogen tarmfunktionsstörning
Konservativ behandling vid neurogen tarmfunktionsstörning Gunilla Tibbelin Målet med behandlingen är att personen ska kunna tömma tarmen regelbundet vid ett socialt passande tillfälle och inte ha några
Läs merVarför behöver vi ett PM för urinretention hos barn?
Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Flera avvikelser om stora blåsvolymer på barn som legat inlagda på barn- och ungdomsavdelningen Uppmärksammats vid operationer på barn Lex Maria anmälan
Läs merUTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.
ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar
Läs merAnamnes lång. Kön: Flicka. Pojke. Diagnos: Bakgrund. 1. Hur mår du? (allmänt om mat, sömn, skola, lek eller annan aktivitet)
Namn Personnummer Anamnes lång Datum Kön: Flicka Pojke Vikt: Längd: Diagnos: Bakgrund 1. Hur mår du? (allmänt om mat, sömn, skola, lek eller annan aktivitet) 2. Hur fungerar det i skolan med uppmärksamhet,
Läs merRBU:S MÅL. Alla har rätt att maxa livet
RBU:S MÅL Alla har rätt att maxa livet RBU accepterar inga orättvisor Barn med funktionsnedsättning har precis samma rätt till ett bra liv och möjlighet att utvecklas som alla andra, för att så småningom
Läs merFrågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn
Läs merUROTERAPEUT
UROTERAPEUT www.utfnordic.org UROTERAPEUT - En viktig resurs i vården Uroterapeuten... har grundutbildning och legitimation som sjuksköterska/ barnmorska, sjukgymnast/fysioterapeut eller läkare utreder
Läs merBakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson
Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att
Läs merSÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %
Läs merGunilla Glad Mattsson Barn och ungdomssjukhuset, US Faculty of Health Sciences Linköping
Gunilla Glad Mattsson Barn och ungdomssjukhuset, US Faculty of Health Sciences Linköping Gasa och bromsa med elektrisk stimulering av urinblåsan Förändringar i blåsfunktionen i samband med elektrisk stimulering
Läs merAtt kissa med kateter, en instruktionsbok.
Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!
Läs merKOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG
KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG VÅREN 2014 AKKtiv KomIgång - Grundkurs Föräldrautbildning om kommunikation och Kommunikationsstöd t med kursen är att: Få ökad kunskap om hur ni som
Läs merTräna din bäckenbotten!
Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta
Läs merSpecialistvårdsenhet för Urologi/UroTarmhab vid neurogen blås- och tarmfunktionsstörning Barnkirurgen Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Kate
Specialistvårdsenhet för Urologi/UroTarmhab vid neurogen blås- och tarmfunktionsstörning Barnkirurgen Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Kate Abrahamsson, Professor Barnurolog Magdalena Vu Minh
Läs merHinner du? Information om manlig inkontinens
URO17004SEa 09.2017 Hinner du? Information om manlig inkontinens Blåsan.se Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan. Överaktiv blåsa är lika vanligt hos män som
Läs merBabybojen. Bad i hemmet för små barn
Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Tornets förskola
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Tornets förskola Reviderad 160418 Inledning verksamhetens långsiktiga mål Vi som är anställda på Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.
Läs merUTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.
BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN Lind/Ekholm 2016-06-30/2014-03-06 ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande
Läs merÖvergripande syfte. www.gu.se
Övergripande syfte Att beskriva de förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse dessa får för deras toalettvanor Originalartiklar Lundblad
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM
Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna
Läs merTill dig som vill veta mer om inkontinens
Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du
Läs merJens Larsson Uroterapeut sedan 2010
Jens Larsson Uroterapeut sedan 2010 Barnsjuksköterska Barn- & Ungdomsmottagningen Centralsjukhuset Kristianstad UTF Göteborg UTF Göteborg 2012-05-25 Erfarenheter av abdominellt ultraljud vid förstoppning
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merNär föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud
När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud Den 14 november, 2018, Eskilstuna Christine Eriksson-Mattsson Agnetha Hammerin SUF-Kunskapscentrum www.regionuppsala.se/suf www.regionuppsala.se/suf
Läs merAnn Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Läs merRegionhabiliteringen i Göteborg
Regionhabiliteringen i Göteborg Lost in transition Vuxna med myelomeningocele En intervjustudie Magdalena Vu Minh Arnell Leg sjuksköterska/uroterapeut SU/Regionhabiliteringen UroTarmhabiliteringen Drottning
Läs merInformation om rehabilitering och hjälpmedel
Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer
Läs merAnvändarguide REN intermittent kateterisering
Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!
Läs merKliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1
Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning
Läs merFinding our way 15 16 juni 2012 Stockholm
Finding our way 15 16 juni 2012 Stockholm RBU Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar IFSBH International Federation for Spina Bifida and Hydrocephalus The 23rd International Conference RBU
Läs merFlickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Läs merVem bestämmer du eller din blåsa?
Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero
Läs merFrågor och svar om sängvätning
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enuresakademien Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn
Läs merFörstoppning Kissa på sig Enures Blöja
Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja ANNA LUNDMARK - I SAMARBETE MED ANNA ULLBRANDT UROTERAPEUT BARNMOTTAGNINGEN Antalet remisser pga förstoppning ökar till Barnmottagningarna (Västerbotten, Norrbotten)
Läs merVÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100
Läs merBorgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd
ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket
Läs merTräna din bäckenbotten!
Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merFörskoleinfektioner ett välfärdsproblem?
Förskoleinfektioner ett välfärdsproblem? Katarina Hedin Med Dr. FoU Kronoberg procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel barn med barnomsorg Andel barn i förskola Andel barn i familjedaghem Andel barn i barnomsorg
Läs merAllmänmedicinsk anamnes vid inkontinens
Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens Datum... Personnummer.... Namn... Adress Tel.... Längd Vikt BMI.. Enskilt boende q Särskilt boende q Ansvarig läkare q... Kontaktorsak...... Socialt Nej Ja, kommentar
Läs merLekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merStarrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.
Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,
Läs merPatientinformation bäckenbottenträning
Patientinformation bäckenbottenträning Information till dig som ska genomgå radikal prostatektomi (borttagande av prostatakörteln) Radikal prostatektomi Operationen innebär en liten risk för bestående
Läs merDOM. 2013-11-14 Meddelad i Jönköping
KAMMARRÄTTEN I ÖNKÖPING Avdelning2 2013-11-14 Meddelad i önköping Mål nr 1757-13 Sida 1 (3) KLAGANDE F örsälqingskassan Processjuridiska enheten, Malmö Box 14069 200 24Mahnö IYIOTPART Vårdnadshavare: ÖVERKLAGAT
Läs merProblem med avföring och urin efter operation
Problem med avföring och urin efter operation Operation av bäckenorgan medför skador på nerver och blodkärl i lilla bäckenet samt gör att det bildas ärr i vävnaden. Detta ger biverkningar. Du kan få bekymmer
Läs merInledning. Måns tycker om saft. Han blir törstig av att spela teve-spel. Det här är Måns. Han tycker om att spela teve-spel.
Copyright: Hjälpmedelsinstitutet (HI), Joanna Andreasson, Åsa Klingberg, Roberto Nasca, Vonny Hulthén de Medina, Lisbeth Mellstam Idé: Joanna Andreasson, Åsa Klingberg, Roberto Nasca, Vonny Hulthén de
Läs merDefinition föräldraskapsstöd
Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Förskoleområde 10
170328 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Förskoleområde 10 Ansvarig: Monika Åkesson, förskolechef Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen och enligt 6 kap. 8 skollagen. Det är förbjudet att
Läs merHälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Läs merVad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015
Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad
Läs merPatientinformation till dig som får Emselex Överaktiv blåsa?
Patientinformation till dig som får Emselex Överaktiv blåsa? Det finns hjälp för både kvinnor och män! Denna broschyr är framtagen i samarbete med docent Aino Fianu Jonasson och uroterapeuterna Agneta
Läs merProjekt Kognitivt Stöd
Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med
Läs merInformation till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism
Information till föräldrar Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Insatser för små barn med autism Barn med autism har svårare än andra barn att lära utifrån sin vardagsmiljö De behöver
Läs merMotorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se
Motorisk träning Karin Shaw karin.shaw@sll.se Bakgrund motorisk träning Bedömning Träning Avslut Motoriska träningsmetoder Motoriskt lärande, (motor learning and performance) Beroende på: Individen och
Läs merFörstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling
Läs merHitta Toa Lätt. i Stockholm, Göteborg, Malmö
Hitta Toa Lätt i Stockholm, Göteborg, Malmö Appen Hitta Toa Lätt din vän i nöden WC,, tjotta, toa, figga, dass, hemlighuset, mugg. Vad du än väljer att kalla det så finns det nu ett enkelt sätt att hitta
Läs merPre- och postoperativ vård och rutiner på Neo-IVA
1(8) Barn- och ungdomssjukhuset Pre- och postoperativ vård och rutiner på Pre- och postoperativ vård och rutiner på Neo-IVA Neonatalavdelningen kan i mån av plats användas som uppvakningsavdelning postoperativt
Läs merKognitivt stöd och hjälpmedel
Kognitivt stöd och hjälpmedel Christina Eriksson Veronica Larsson Arbetsterapeut Kurator Nära vård och hälsa Att tänka på när man träffar en person med kognitiva svårigheter. Tydliggörande Inför ett besök
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun
LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merLättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1
Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.
Läs merLångvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder
Långvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder Designed By: http://www.havanastreet.com BARN- OCH UNGDOMSKLINIKEN Barn- och ungdomsavdelningen 03/2015 Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX-22111 Mariehamn
Läs merÖgonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Läs merNormer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).
Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merHabiliteringen i Blekinge. Kurskatalog
Habiliteringen i Blekinge Kurskatalog Hösten 2019 Innehållsförteckning Föreläsningar 1. Information om Intellektuell funktionsnedsättning 2. Information om Autism 3. Toa-mat-sömn 4. Kommunikation, lek
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Läs merInformation till dig som har opererats för höftfraktur
Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...
Läs merAtt leva med Inkontinens
Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi
Läs merFramfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas
Framfall Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas 1 Text: Anette Jansson, uroterapeut, barnmorska, Kvinnokliniken SUS Faktagranskat av Pia Teleman, docent, överläkare, Kvinnokliniken
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merSkaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318
BVC-träffar Skaraborg När och hur barn blir torra Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318 Diskussionsämnen Hur, när kissar friska barn? Utveckling av blåskontroll Toaletträningsmetoder Nu och då Alarmbehandling
Läs merA 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Läs mer6. Barn vars föräldrar avlidit
6. Barn vars föräldrar Under år 2003 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 300 sin biologiska pappa. 7 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir det ett
Läs merRedovisning av ANT-undersökningen vt 2013
Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare
Läs mer(Vårdnadshavares prioriteringar & Hälsoindex för barn med funktionsnedsättningar) Instruktioner
CPCHD Caregiver Priorities & Child Health ndex of ife with Disabilities (Vårdnadshavares prioriteringar & Hälsoindex för barn med funktionsnedsättningar) Very Easy nstruktioner 1. Detta frågeformulär handlar
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merTill dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03
Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:
Läs merDetta händer i din grupp!
Välkommen till Motorikgrupp Tilfälle 1: Öva att sitta, resa sig upp till stå Detta händer i din grupp! Genomgång av innehåll i aktuell gruppträning Övningarnas ordning kan komma att ändras och anpassas
Läs merÖvergripande syfte med avhandlingen
Övergripande syfte med avhandlingen Att beskriva förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse dessa får för toalettvanorna Skolbarns blåskontroll
Läs merAtt leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman
Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera
Läs merKvalitetsanalys. Åsalyckans förskola
Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål
Läs mer"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand
"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand Historik KVÅ Årsskiftet 2004-2005 - Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)
Läs merRINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Lene Lindberg, Bo Burström, Anneli Marttila, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna
Läs merPATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa
PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa Egna anteckningar BOTOX-behandling när andra läkemedel inte har hjälpt Du tillhör den grupp patienter med neurogen överaktiv urinblåsa
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merRBU:s ideologiska grund; kortversionen
RBU:s ideologiska grund; kortversionen I första hand barn 1. Rätten att få vara barn med lek, trygghet och en god barndom 2. Rätten som ung till utveckling, självständighet, frigörelse och en tro på framtiden
Läs merVi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i
Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i att föra samtal och reflektioner med våra barn om våld,
Läs mer