Övergripande syfte.

Transkript

1

2 Övergripande syfte Att beskriva de förutsättningar barn har att förhålla sig till när de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse dessa får för deras toalettvanor

3 Originalartiklar Lundblad B, Hellström A-L. Perceptions of school toilets as a cause for irregular toilet habits among schoolchildren aged 6 to 16 years. J Sch Health. 2005;75(4):125-8 Lundblad B, Berg M, Hellström A-L. Experiences of children treating functional bladder disturbances on schooldays. J Pediatr Urol. 2007;3: Lundblad B, Hellström A-L, Berg M. Children`s experiences of attitudes and rules for going to the toilet in school. Scand J Caring Sci; 2010;Jun;24(2) Lundblad B, Berg M, Hellström A-L. Teacher s attitudes and strategies when schoolchildren need to go the toilet. Submitted

4

5 Barns blåskontroll Vid skolstart har de flesta barn uppnått blås- och tarmkontroll innefattande social kontroll (behärska toalettmiljön, hygien, av och påklädning) 4,5% av förstaklassare har ofrivilligt läckage (inkontinens) enstaka gång per månad och 2,5% har läckage mer än en gång per vecka Inkontinens innefattar ofta att ha hastigt påkomna trängningar Daginkontinens 1,5% vanligare hos flickor vid 7-års ålder

6 Toalettvanor hos barn 7-15 åriga skolbarn oavsett kön tömmer blåsan 3 8 ggr under sin vakna tid Mängden urin som föranleder tömning varierar stort Volymen urin som barn kissar är störst vid toalettbesöket på morgonen Behovet av tarmtömning varierar hos barn i skolåldern, yngre skolbarn bajsar oftast 1-2 ggr per dag

7 Hälsorisker förknippat med toalettvanor Att inte kissa färdigt kvarstående urin i blåsan kan leda till urinvägsinfektion Vanan att hålla sig under en hel skoldag risk att utveckla funktionella störningar och att få urinvägsinfektion

8 En toalett per 15 elever Skoltoaletten Funktionshindrade barn speciellt anpassad toalett Toaletten ska ligga avskilt Säkert lås som inte ska kunna lirkas upp Tvättplats i nära anslutning Toapapper, pappershanddukar el annan torkanordning, uppsamlingskärl för sanitetsbindor, klädkrok, spegel och bägare för dricksvatten ska tillhandahållas Inte placerade i samband med matrum Skall rengöras dagligen

9 Resultatet visar 6 16 åriga skolbarns erfarenheter och upplevelser Enkät ifylld av 385 barn i åldrarna 6 till 16 år, 194 pojkar och 191 flickor, i 8 grundskolor i Göteborg och Mölndal Personliga intervjuer med 39 barn i åldrarna 8 till 16 år varav 20 behandlades för funktionell blåsfunktionsstörning innefattande att utföra egenvård under skoltid

10 Resultat enkätstudie Toaletten alltid eller mestadels illaluktande (58%) äldre barn (80%) Toaletterna ibland eller aldrig rena (72%) äldre barn (88%) Ibland eller alltid kiss eller bajs på toalettringen (70%) Ibland eller alltid kiss och bajs på golvet (50%) Finns inte alltid tillgång till toalettpapper (60%) Finns inte alltid tillgång till pappershandduk (67%) Finns inte alltid tillgång till tvål (75%)

11 Låset svårt att hantera inifrån, svårt att låsa upp (22%) Visste att det gick att låsa upp dörren utifrån (40%) Hade svårighet att känna lugn och ro under toalettbesök (39%) Hade tillåtelse att göra toalettbesök under lektionstid när helst det behövdes (41%)

12 Toalettvanorna under skoltid 16% av samtliga barn (25% av de äldre) kissade aldrig på toaletten i skolan 63% av samtliga barn (80% av de äldre) bajsade aldrig på toaletten i skolan

13 Främsta skäl för att undvika eller helt avstå toalettbesök Synlig smuts och dålig lukt Det är kiss på toalettringen De kanske tror att den äckliga lukten kommer från mig Rädsla Jag är alltid rädd att någon utanför ska höra när jag kissar Jag är rädd att någon kan komma in och se mig

14 Vad lär vi av barnens erfarenheter? Riktlinjer för en god toalettmiljö följs inte alltid i skolan Barn använder sina sinnesupplevelser och känslor som underlag vid beslut om toalettbesök i skolan En skoltoalett som upplevs smutsig, illaluktande och ger upphov till rädslor försvårar för barn att tillgodose sina toalettbehov under skoltid och kan bidra till ohälsosamma toalettvanor

15 Barns erfarenheter av skolans regler för toalettbesök och betydelsen av dessa (Intervjuer med 19 skolbarn) Toaletterna upplevdes av de flesta som äckliga, illaluktande och osäkra, citat: Dom är äckliga Jag går inte om jag inte är tvungen Om du har en krona kan du öppna dörren från utsidan det hände en kompis han kom inte till skolan på en vecka

16 Regler för toalettbesök Ett fåtal hade fått muntlig information av sin lärare om hur de skulle gå tillväga vid toalettbesök under lektionstid. Enligt barnen hade varje lärare egna regler för toalettbesök, citat: Ingen har berättat om reglerna Läraren frågar varför gjorde du det inte på rasten? Lärarna gör reglerna för toalettbesök När man haft dem en tid så vet man hur de vill ha det

17 Toalettbesök under rasten Under korta raster var det svårt att hinna med toalettbesök eller så fanns inte behovet just då. Barnen skulle hämta nya böcker i sitt skåp och prata med kompisar. Det kunde upplevas pinsamt att visa sitt toalettbehov. Det var svårt att planera att gå på toaletten, citat: Du behöver inte kissa precis efter du har druckit men när du är i klassrummet så känner du det Man leker och så glömmer man Jag har alltid känt det pinsamt att gå på toaletten Det är lite personligt

18 Toalettbesök under lektionstid Enligt barnen var det tryggare att gå på toaletten under lektionstid. De flesta barn skulle räcka upp handen och tala om att de behövde gå på toaletten, citat: Det är säkrare att gå under lektionstid Vi räcker upp handen och frågar om vi får gå på toaletten En del som räcker upp handen får vänta i evigheter Du har redan varit en gång det räcker Du måste säga att jag är orolig i magen idag så jag måste gå på toaletten Nu måste du verkligen klara det för nu håller vi på med något som är jätteviktigt, du måste hålla dig lite

19 Barnens uppfattning var att toalettbesök inte fick göras under lärarnas undervisning, genomgångar, och när det var prov. Att räcka upp handen och inför sina klasskamrater informera om sitt toalettbehov kunde upplevas generande, citat: Inte när läraren undervisar Alla behöver inte få veta att jag behöver kissa Det är min ensak om jag behöver gå på toaletten alla behöver inte veta det

20 Vad lär vi av barnens erfarenheter Barn är inte alltid delaktiga i utformningen av regler som gäller deras arbetsmiljö Rasten är den tidpunkt som är lämpligast för toalettbesök ur ett lärarperspektiv men inte alltid fallet utifrån barns behov Regler för toalettbesök kan få till följd att barn inför sina klasskamrater måste offentliggöra sitt privata toalettbehov

21 Uroterapeutisk behandling vid funktionell störning Syftet: Normalisera blåsfunktionen och förebygga ytterligare besvär Barnets medverkan nödvändig, personligt utformat träningsprogram innefattande regelbundna toalettbesök samt blåstömmingsteknik; Kissa varannan till var tredje timma eller oftare vid behov Ta god tid på sig, sitta med fötterna stadigt på golvet, inta en bra sittställning så att bäckenbottenmuskulaturen blir avslappnad, i lugn och ro kissa tomt

22 Erfarenheter i skolan hos barn med blåsfunktionsstörning och som ska utföra egenvård under skoltid Motstridiga regler Hon (uroterapeuten) säger att jag måste gå helst innan jag känner det Ibland säger hon (läraren) ja ibland säger hon nej Om fröken är sträng får vi vänta tills hon sagt det som är viktigt Hon skriver upp om man vill gå mer än två gånger

23 Riskfyllda toaletter Det är så mörkt därinne Man känner sig trängd där Riktigt äckligt därinne det luktar som när man är sjuk Det är ju bakterier på papper och det ligger papper på golvet överallt Jag sitter inte Man känner att man inte skyndar sig tillräckligt så man skyndar sig ännu mer

24 Knep/aktiviteter för att hämma kissbehov och undvika toalettbesök Under rasten: Jag springer Jag leker så jag inte känner Jag står med benen som om jag stretchar och så tänker jag på döden så jag inte skrattar Under lektionstid: Jag sitter och så skakar jag med fötterna Man hör inte vad läraren säger, det går inte Man lyssnar inte När jag håller mig så önskar jag bara att dagen ska ta slut

25 Osäkert socialt stöd Jättebra att fröken vet så behöver man inte förklara Jag tror det skulle vara bra (att berätta) men jag tror inte hon skulle komma ihåg det Lärarna bryr sig inte NN får gå på toaletten för hon har kisseproblem En flicka utnyttjar det hon säger: ska inte du gå på toaletten nu?

26 Vad lär vi av barnens erfarenheter? Skolan är inte en trygg arbetsplats för barn som har blåsstörning En skoltoalett förknippad med fysiskt, psykiskt och socialt risktagande är inte ett framgångsrikt terapeutiskt verktyg när skolbarn ska utföra egenvård vid funktionell blåsstörning Barn använder allehanda knep för att om möjligt undvika toalettbesök och för att inte upptäckas ha blåstömningsproblem Lärares regler för toalettbesök kan försvåra egenvård