Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda Gävle kommun, Gävleborgs län Vägplan, plan- och miljöbeskrivning Ärendenummer: TRV 2014/12687 Yta för bild eller mönster

2 Trafikverket Postadress: Box 417, Gävle E-post: Telefon: Dokumenttitel: Vägplan, Samrådshandling - Väg 56, X-Länsgräns-Hedesunda, Gävle kommun, Gävleborgs län Författare: WSP Samhällsbyggnad Dokumentdatum: Kontaktperson: Ragnhild Brändeskär

3 Medverkande Trafikverket Ragnhild Brändeskär, projektledare Tel: Projektingenjör Miljö Vägutformning Trafiksäkerhet Gestaltning Marklösen Geoteknik Driftansvarig Vägplanesamordnare Kalkyl Anna Blixt Sara Jansson Lars Frid Irene Lodell Marit Montelius Daniel Nilsson/Stefan Olsson Ingrid Södergren Lars Nordqvist Gunilla Åberg Anders Westbom Konsult: WSP Hans Kjellman, uppdragsledare Tel: Planansvarig Miljö Vägprojektering Trafik Geoteknik Kartor/GIS Konstbyggnad Gestaltning Rapport/utredning Kalkyl Susann Sandegård Caroline Gärdsback/Anastasia von Hellens Christian Granath Johan Bauer David Stenman Christian Lundberg Tord Wiker Deniz Ekip Amanda Stenberg David Harrysson

4 Läsanvisning Vägplanens samrådshandling består av följande delar: Plan- och miljöbeskrivning (detta dokument) Plankartor Illustrationskartor Fastighetsförteckning (preliminär) Efter att vägplanens samrådshandling samråtts med berörda parter kommer Trafikverket att se över föreslagen utformning utifrån inkomna synpunkter. En granskningshandling tas fram som redovisar Trafikverkets förslag till utformning efter att samrådssynpunkterna behandlats. Till granskningshandlingen kommer en samrådsredogörelse att tas fram, som redovisar inkomna synpunkter samt Trafikverkets svar. Granskningshandlingen kungörs för granskning och synpunkter kan ånyo lämnas på förslaget. Efter granskning och eventuella ändringar kan vägplanen fastställas.

5 Sammanfattning Trafikverket planerar för ombyggnad och breddning av väg 56 mellan korsningen med väg 272 vid Gysinge och väg 507 vid Norra Brunn (norr om Hedesunda). Vägen föreslås byggas om till mötesfri landsväg (2+1 körfält) med mitträcke och säkra sidoområden. För den så kallade flygrakan i söder föreslås 2+2 körfält och för delarna mellan Nyvallen och Smedsäng samt mellan Rångstaån och väg 507 i norr föreslås 1+1 körfält. Bron över Ålboån behålls, och har fortsatt 1+1 körfält utan mitträcke. Breddningen blir generellt 5-7 meter och utbyggnaden sker huvudsakligen på vägens västra sida. Åtgärder för säkra sidoområden föreslås på båda sidor om väg 56. Hastigheten höjs till 100 km/timme. Vid större korsningar övervägs lägre hastighet. Flera väganslutningar tas bort och kvarvarande anslutningar utformas med fokus på trafiksäkerhet och god framkomlighet. Den före detta rastplatsen, nuvarande p-plats, strax söder om korsningen med väg 509 (Vinnersjövägen) kommer att tas bort från det allmänna vägnätet. Avfarten till den före detta rastplatsen planeras att tas bort och ersättas med vägdike. Busshållplats vid Nyvallen flyttas och får förbättrad utformning. Oskyddade trafikanter får större utrymme längs vägrenar och passager med refug anläggs vid Nyvallen, Smedsäng samt för Gästrikeleden. Vid Ålboån planeras en separat bro för gång- och cykeltrafik öster om nuvarande bro. Tre bostadshus har idag höga bullervärden. Förutsättningar för rekreation och friluftsliv förbättras med förslaget. En fornlämning (vägmärke) söder om Nyvallen måste flyttas, och påverkan sker på några fossila åkrar och möjliga järnframställningsplatser i anslutning till vägen. Påverkan på intilliggande höga naturvärden bedöms bli liten, och kopplas till vattendrag som korsas av vägen. Inget viltstängsel föreslås uppföras längs sträckan. Under byggtiden kan framkomligheten bli försämrad. För delen norr om Smedsäng kan omledning via Hedesunda bli aktuell, men den södra delen byggs sannolikt om intill trafikerad väg. Avgränsning: Trafikverket har beslutat att den sydligaste delen av sträckan, från länsgränsen fram till väg 272 in mot Gysinge, inte ska omfattas av en vägplan. Detta bl.a. för att det inte bör ske något intrång i omgivande Natura 2000-områden med hänsyn till miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

6 Innehåll 1. BESKRIVNING AV PROJEKTET Bakgrund Avgränsning av vägplanen Behov av förändringar Ändamål och projektmål Övergripande mål och lagar Planläggningsprocessen för vägar och järnvägar FÖRUTSÄTTNINGAR Trafikförhållanden och olycksstatistik Bebyggelse och markanvändning Boendemiljö och hälsa Landskapsbild Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö Naturmiljö Miljökvalitetsnormer LOKALISERING OCH UTFORMNING Val av åtgärd samt lokalisering Val av utformning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Skyddsåtgärder och försiktighetsmått under byggtiden 39 Rekreation och friluftsliv EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET Konsekvenser för trafik och trafikanter Miljökonsekvenser Samhällsekonomisk bedömning Påverkan under byggnadstiden SAMLAD BEDÖMNING Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Överensstämmelse med ändamål och projektmål Överensstämmelse med miljömål Sammanställning av konsekvenser ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄN- SYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN OMRÅDEN Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 56

7 6.2. Miljökvalitetsnormer MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING Vägområde för allmän väg Område med tillfällig nyttjanderätt Område för enskild väg GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Formell hantering 59 Vägrätt Överenstämmelse med kommunala planer 61 Översiktsplan 61 Detaljplan Genomförande Finansiering UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR

8 8

9 1. Beskrivning av projektet 1.1. Bakgrund Väg 56 sträcker sig mellan Gävle och Norrköping och kallas även för Räta linjen. Vägen är ett alternativ till E4 genom Stockholm. Projektet omfattar väg 56 mellan Gävleborgs länsgräns och korsningen med väg 507 norr om Hedesunda. Aktuell sträcka ligger inom Gävle kommun och Gävleborgs län. Väg 56 klassas som en BK1-väg (väg med högsta bärighetsklass) och är inom riksintresse för kommunikation och är en del av det nationella stamvägnätet där aktuell sträcka utgör en primär transportväg för farligt gods. I det nationella stamvägnätet inkluderas vägar som uppfyller en funktion för landets ekonomi och välfärd. Långväga transporter använder huvudsakligen dessa vägar som färdväg. Idag färdas en stor mängd tung trafik utmed riksväg 56. Aktuell sträcka har två körfält, där vägbredden varierar mellan 7 och 12 meter. Vägen saknar mötesseparering och säkra sidområden. Tre större plankorsningar finns längs med vägsträckan: korsningar med väg 272 (mot Gysinge), väg 516 (mot Ålbo) och väg 509 (mot Hedesunda), se figur Översiktskarta. Tillåten hastighet på sträckan är 90 km/h, förutom vid korsningen med väg 272 där hastigheten är 70 km/h. Tillsammans skapar dessa faktorer framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem. På grund av detta undersöker Trafikverket möjligheter till att bredda och mittseparera vägen och därmed öka trafiksäkerheten och framkomligheten. I dagsläget finns det en före detta rastplats, nuvarande p-plats, söder om korsningen med väg 509, Vinnersjövägen. Enligt dagens riktlinjer för placering av rastplatser utmed det statliga vägnätet bedöms inte den här rastplatsen behövas i framtiden. Rastplatsen samt dess avfart från väg 56 och övriga anslutande vägar kommer därför att tas bort från det allmänna vägnätet, se plankarta 101T0221/illustrationskarta 101T0251. Under år 2012 färdigställde Trafikverket en förstudie för den aktuella sträckan, Förstudie - Väg 56, X-länsgräns väg 507 Gävle kommun, Gävleborgs län. Vägplanen grundar sig på förstudiens förslag, dock med vissa justeringar. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har med förstudien som grund beslutat att projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan Figur T.V. Översiktskarta över vägsträckningen. 9

10 1.2. Avgränsning av vägplanen Trafikverket har beslutat att den sydligaste delen av sträckan som ingick i förstudien, mellan länsgränsen och korsningen med väg 272, inte ska ingå i projektet och därmed omfattas den sträckan inte av här aktuell vägplan. Motivet till avgränsningen är att sträckan till stor del består av en bro över Dalälven där breddning bedöms påverka på Dalälven. Detta samtidigt som det inte bör ske något intrång i omgivande Natura 2000-områden med hänsyn till miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap). Den befintliga situationen med två körfält utan mittseparering och lägre hastighet längs denna vägsträcka bedöms därför vara acceptabel. En översyn av skyltad hastighet kan bli aktuell, liksom eventuellt sidoräcken och åtgärder för att förstärka mitt- och sidolinjer. Dessa åtgärder kräver dock inte upprättande av vägplan Behov av förändringar Den aktuella vägsträckan är en del av en viktig vägförbindelse mellan Gävle och Norrköping och är ett alternativ till E4 genom Stockholm. Befintlig väg är smal, saknar mittseparering och det är tätt mellan korsningspunkter från mindre anslutande vägar. En breddning av vägen är nödvändig för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten. Behovet ökar på grund av att en större del av trafiken består av tung trafik Ändamål och projektmål Ändamålet med projektet är att öka trafiksäkerheten samt framkomligheten för både skyddade och oskyddade trafikanter på ett kostnadseffektivt sätt. Säkerheten ökar genom bland annat mötesseparering, dubbla körfält som möjliggör omkörningar, välfungerande korsningar och passage/utrymmen för oskyddade trafikanter. Målen med projektet är att: Öka trafiksäkerheten och framkomligheten för alla trafikantgrupper. Skapa kontinuitet avseende vägstandard, så att sträckan samspelar med redan utbyggd del söder om Dalälven och planerad standard norr om Hedesunda. Göra så litet ingrepp som möjligt i natur- och kulturvärden. Viktiga natur- och kulturvärden som allmänt används för friluftsliv eller som på annat sätt har betydelse lokalt ska bibehållas och förvaltas utmed sträckan. Möjliggöra god byggbarhet (etappvis utbyggnad) och driftsäkerhet. 10

11 Ingreppet innebär att vägen samspelar med det omgivande landskapet. För djur som påverkas av vägen ska förutsättningar för fortlevnad och utveckling finnas. Ökad framkomlighet genom hastighetshöjning till 100 km/h Övergripande mål och lagar Transportpolitiska mål I maj 2009 antog riksdagen regeringens förslag i proposition (2008/09:93) Mål för framtidens resor och transporter. Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnor respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för milö och att miljökvalitetsmålen uppås, samt bidra till ökad hälsa. Miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd för Sveriges miljö. Natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbar på lång sikt. Arbete för att nå målen bedrivs främst inom offentlig sektor, näringsliv och intresseorganisationer. Generationsmålet inom miljömålssystemet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation. Länsstyrelsen har en samordnande roll i det regionala arbetet med miljömålen. De arbetar tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att miljömålen ska få genomslag i länen och miljön ska bli bättre. De följer också upp hur miljöarbetet går. 11

12 Miljömålen storslagen fjällmiljö, hav i balans samt levande kust och skärgård, strålmiljö, giftfri miljö och skyddande ozonskikt bedöms inte vara aktuella i projektet. De 11 av 16 miljökvalitetsmål som berörs i projektet presenteras nedan. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Miljöbalkens bestämmelser En vägutbyggnad omfattas av hänsynsregler enligt 2 kap. Miljöbalken och hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. Miljöbalken. De allmänna hänsynsreglerna är grundläggande för prövningen av tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens, villkor samt tillsyn. De ligger även till grund för hur Trafikverket som verksamhetsutövare ska agera för att minimera påverkan och främja en god hushållning. Om förorenade massor påträffas ska de anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 28, Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anmälan som vattenverksamheter till länsstyrelsen och ansökan om tillstånd till miljödomstolen behöver utföras för arbete i vissa vattendrag enligt 11 kap. 9 Miljöbalken. Vägprojekt ska anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 Miljöbalken till tillsynsmyndigheten. För eventuell flytt eller påverkan av fornlämningar såsom Hedesunda 326:1 (vägmärke) och fossila åkrar krävs tillstånd enligt 2 kap. Kulturmiljölagen (1988:950). Väglagen För allmänna vägar gäller Väglagen (1971:948), där särskilt 13 är viktig i aktuellt planeringsskede; När en väg byggs ska den ges ett sådant läge och utformas så att ändamålet med vägen uppnås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. 12

13 1.6. Planläggningsprocessen för vägar och järnvägar När Trafikverket planerar och bygger järnvägar och vägar följer arbetet en lagstyrd process som regleras i Lagen om byggande av järnväg, Väglagen och Miljöbalken. Processen gällande väg har fram tills årsskiftet 2012/2013 varit indelad i olika skeden; förstudie, vägutredning (vid behov) samt arbetsplan. Den första januari 2013 infördes en ny infrastrukturlagstiftning där ett ev. huvudsyfte var att förenkla infrastrukturplaneringen. I korthet handlar den nya fysiska planläggningen om att tidigare tre skeden förstudie, utredning och plan- ersätts av en sammanhängande planläggningsprocess, se figur Figur Planläggningsprocess Planläggningsprocessen startar med framtagande av en åtgärdsvalsstudie som syftar till att välja typ av åtgärd för att uppnå uppsatta mål och fylla i ett behov. Efter det påbörjas själva planläggningsprocessen där en vägplan tas fram i olika versioner och där förslaget successivt fördjupas. Efter den formella planläggningsprocessen tas en bygghandling fram som beskriver hur byggnationen ska genomföras och sen kan byggnation starta. Vägplanen för väg 56, sträckan Länsgränsen Hedesunda påbörjades enligt den gamla planeringsprocessen med framtagande av förstudie, men fortsätter nu enligt den nya planläggningsprocessen. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med anda myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få ta del av deras synpunkter och kunskap. 13

14 2. Förutsättningar 2.1. Trafikförhållanden och olycksstatistik Väg 56 klassas som en BK1-väg (väg med högsta bärighetsklass) och där aktuell sträcka utgör en primär transportväg för farligt gods. Vägsträckan trafikeras idag av fordon per vardagsmedeldygn och andelen tung trafik är ungefär 34 %. Prognosen för år 2035 visar på en ökning till fordon per dygn, varav drygt 38 % beräknas vara tungtrafik. Den aktuella vägsträckan trafikeras av bussar i linjetrafik mellan korsningarna med väg 272 och väg 516. Dessa är X-trafiks linje 48 och 49, med 4 respektive 7 turer om dagen på vardagar. Det finns endast en hållplats i vardera riktning med namnet Nyvallen, som försörjer de omkringliggande fastigheterna. I Smedsäng finns busshållplatser längs anslutande väg 516, alldeles intill korsningen med väg 56, se figur Översiktskarta. Skolbusstrafiken följer samma vägar som linjetrafiken längs sträckan. Antalet gående och cyklister utmed sträckan bedöms som mycket litet. Nuvarande hastighet är skyltad 90 km/h längs hela sträckan förutom vid korsningen med väg 272 i söder där nuvarande hastighet är 70 km/h. I dagsläget finns det en före detta rastplats, nuvarande p-plats, söder om korsningen med väg 509, Vinnersjövägen. Den före detta rastplatsen och dess avfart samt övriga anslutande vägar planeras att dras in från det allmänna vägnätet. Enligt statistik från Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA (2015) har det mellan år längs aktuell vägsträcka inträffat 19 olyckor med totalt 38 personer inblandade. Av de inrapporterade olyckorna var 5 svåra olyckor och 14 lindriga olyckor, se tabell Av olycksstatistiken framgår att singelolyckor är den vanligaste olyckstypen på väg 56. Olyckstypen utgör 53 % av olyckorna längs den aktuella sträckan. Korsningsolyckor är den näst vanligaste olyckstypen och har medfört flest personskador. Tabell Olycksstatistik från STRADA 14

15 Polisen och akutmottagningar rapporterar till STRADA. Samtliga inträffade olyckor är inte nödvändigtvis representerade i STRADA eftersom alla akutmottagningar inte rapporterar till databasen. Endast två olyckor med vilt har rapporterats till STRADA. Båda olyckorna hade lindriga personskador till följd. Sedan år 2010 kan man på Nationella viltolycksrådets hemsida se inrapporterade viltolyckor (Nationella viltolycksrådet, 2015). Under åren har det enligt Nationella Viltolycksrådet inrapporterats 45 viltolyckor längs väg 56 mellan Dalälven och Hedesunda Bebyggelse och markanvändning Väg 56 ramas till stor del in av skogsmark och landskapet är relativt platt. Utefter vägsträckningen finns ett fåtal boendemiljöer, där den övergripande karaktären är småhus och jordbruksfastigheter. Mer sammanhängande bebyggelse finns på större avstånd från vägsträckan, från vägen syns dessa knappt. De större tätorterna Gysinge och Hedesunda har sina centrala delar mer än 1,5 km från väg 56. Längs vägsträckan finns tre större plankorsningar, som leder in till tätorterna: väg 272 till Gysinge, väg 516 till Ålbo samt väg 509 till Hedesunda, se figur Översiktskarta (sid. 8) Boendemiljö och hälsa Enstaka bostadshus nära väg 56 förekommer vid Nyvallen och Smedsäng. Närmaste hus ligger cirka 20 meter från vägen i Smedsäng. I övrigt ligger husen i Smedsäng längre från vägen, på ett avstånd av cirka 70 meter eller mer. Vid Nyvallen ligger ett par hus cirka 50 respektive 100 meter från vägen. Närmare Hedesunda, i höjd med Vinnersjövägen (väg 509) och i Rångsta finns grupper av bostadshus på större avstånd än 150 meter från vägen. Väg 56 trafikeras av personbilar och tunga fordon i höga hastigheter. Bullernivåerna är redan idag höga för tre bostadshus närmast vägen. Inga klagomål avseende vibrationer är kända. Vägen ligger mestadels grundlagd på morän, vilket är bra ur vibrationssynpunkt eftersom fortplantningen av vibrationer ofta är låg i morän. Trafiken är relativt gles och luftomsättningen god, vilket innebär att luftkvaliteten är bra. Bostadshus vid Nyvallen och Smedsäng har idag direktutfarter mot väg 56. I Smedsäng är de flesta bostadshus samlade kring Smedsängsvägen och Kvarndammsvägen. Anslutande skogsbilvägar har delvis trafik som kan kopplas till boendes närmiljö och näringsverksamhet. Ingen separat gång- och cykelbana finns längs väg

16 Två av tre landskapskaraktärer längs vägsträckningen. Skogslandskap (figur 2.4-1, övre bilden) och jordbrukslandskap (figur 2.4-2, nedre bilden) Landskapsbild Längs vägsträckningen återfinns tre landskapskaraktärer: Dalälven med strandområden alldeles söder om vägplanen, jordbrukslandskap (i norr) och skogslandskap, se figur och Den dominerande karaktären är skogslandskap. Skogen omfamnar vägen och skapar tydlig rumslighet, där karaktären är sluten. Terrängen är plan, vilket blir tydligt i de fåtal partier där skogen glesnar, bryts upp av några mindre partier med bostäder och jordbrukslandskap (vid Smedsäng och Nyvallen) och där det är kalhyggen. I norr, nära Hedesunda, bryts skogslandskapet upp med jordbruksmark kring Rångstaån. Terrängen är flack och ramas in av tät blandskog. Landskapet är öppet och från vägen, som passerar diagonalt tvärs de öppna markerna, ges goda utblickar. Variationer i övrigt finns vid de större korsningarna: väg 272 med Gysinge informationsplats, väg 516 med närhet till bostäder och Ålboån samt väg 509 med det storskaliga uppställningsområdet kring tankställen och med småindustribyggnader i skogskanten. 16 Figur T.H. Karta över rekreation- och friluftsliv.

17 17

18 2.5. Rekreation och friluftsliv Vägen omges av ett stort område i södra delen, mellan Gysinge och Smedsäng, som ligger inom riksintresse för rörligt friluftsliv, Dalälven från Avesta till Skutskär, enligt 4 kap. 2 Miljöbalken. Inom området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftlivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Gästrikeleden är en vandringsled som används av turister och närboende, framför allt sommartid, se figur Leden följer den före detta järnvägen Salabanan, nära väg 56 via Nyvallen och Smedsäng från Gysinge till Hedesunda. Gästrikeleden korsar väg 56 norr om Smedsäng och kan användas av oskyddade trafikanter istället för att följa väg 56. Figur Gästrikeleden som följer den före detta järnvägen Salabanan. Naturvärden som finns i trakten och Natura 2000-områden lockar till rekreation och friluftsliv. Länsstyrelsen har planer på att anlägga en parkeringsplats med stig från väg 56 till ett nytt fågeltorn vid Jordbärsmuren. I övrigt utnyttjas skog och mark i vägens närområde för promenader, bär- och svampplockning. Möjligheter att ta sig ut i naturen finns via Gästrikeleden och förekommande skogsbilvägar Geologi och geoteknik Markförhållanden längs aktuell sträcka domineras av skogsmark där landskapet även är relativt flackt med nivå ca +55 längst i söder och ca +68 längst i norr. Jorden består till största del av morän samt av lösa sediment i lokala sänkor. Längst i norr, vid Hedesunda, går befintlig väg över en större åker där lera dominerar. I lågpunkterna finns det ofta lera vilken delvis överlagras av torv alternativt av torrskorpelera. Mäktigheten på de lösare jordarna är som mest cirka 5-6 meter. Grundvattenytan ligger nära markytan vid dessa partier. En geoteknisk undersökning har utförts inom ramen för vägplanen, se särskilt PM Geo. 18 Figur T.H. Karta över kulturmiljövärden

19 19

20 2.7. Kulturmiljö Området längs väg 56 har en lång historik, vilket har resulterat i ett rikt kulturlandskap, se figur I skogslandskapet finns bland annat lämningar från kolning såsom kolbottnar och kolarkojor. I tidigare bebyggda och uppodlade trakter finns rester av bland annat färdvägar, hägnader, fossila åkrar och husgrunder. Flera av dessa utgör fornlämningar. Vägsträckans nordligaste del ligger till en mindre del inom riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 Miljöbalken. Området Hedesunda-Ön karakteriseras av ett odlingslandskap i förhistorisk centralbygd med fornlämningar och bebyggelse knutna till gamla kommunikationsleder. En arkeologisk utredning har utförts under våren 2014 för att inventera fornoch kulturlämningar nära väg 56. Inventeringen omfattade en 40 meter bred zon på vardera sidan av vägen, men på vissa platser har zonen utökats till 100 meter på var sida, exempelvis vid vägkorsningar. Vid utredningen påträffades 70 nya forn- och kulturlämningar utöver sedan tidigare kända lämningar. Dessa utgörs av bland annat områden med fossil åker och röjningssten, äldre färdvägar, stenbrott, kolbottnar med kolarkojor, stenmurar och stensträngar, gränsmärken, fäbodlämningar, kolningsgropar, fångstgropar, en före detta banvaktarstuga, en stenåldersboplats med mera. Av dessa lämningar bedöms cirka hälften utgöra fornlämningar och resten övriga kulturhistoriska lämningar. Vid utredningen noterades även två områden med lämningar från järnframställning. Resultaten från utredningen samt tidigare kända forn- och kulturlämningar visas i illustrationskarta i framtagen arkeologisk utredning (Hovanta, Elise och Groop, Niklas, 2014). Vägen ligger inom ett par områden som ingår i Bevarandeprogram för odlingslandskapet (Rapport 1963:3). Ett område i Norra Brunn som utgörs av nyodlingslandskap ligger i norra delen av vägsträckan och odlingsmark i bruksmiljö kring Gysinge, Rödbracksmuren och Storön ligger i södra delen av vägsträckan. Området Centrala Hedesundabygden som utgörs av odlingslandskap kring en gammal åsväg i älvlandskap ligger öster om väg 56. Det senare området har tilldelats klass 1 och övriga två områden klass 3 på en skala där klass 1 betyder högsta bevarandevärde, klass 2 mycket högt bevarandevärde och klass 3 högt bevarandevärde. 20 Figur T.H. Karta över naturmiljövärden

21 21

22 2.8. Naturmiljö Utmärkande för naturmiljön är Dalälven i söder samt skogar och våtmarker som omger vägen. I norra delen av sträckan finns mer odlingsmark. Vägsträckningen passerar ett antal områden som är värdefulla för natur- och friluftslivet, se figur Riksintressen Det finns flera riksintressen som ligger inom eller i anslutning till planområdet. Dessa är: Natura 2000, Gysinge Natura 2000, Jordbärsmuren-Ålbo Natura 2000, Övre Hedesundafjärden Narturvård, Nedre Dalälven Skyddade vattendrag, Dalälven nedströms Näs bruk I södra delen av sträckan vid Dalälven befinner sig de tre Natura 2000-områdena. De utgörs av: Natura 2000 Gysinge SE I det flacka landskapet längs Dalälven ligger detta område som i väster gränsar till och delvis omges av Färnebofjärdens nationalpark. Huvudsyftet med områdesskyddet är att bevara ett värdefullt vattendrag, de tidvis översvämmade älvängarna, de ädellövrika strandskogarna samt de arter som är knutna till denna typ av miljöer. Bevarandestatusen för området som helhet är till största delen gynnsam. Dess värden och status bör ses i ett landskapsperspektiv. Natura 2000-området Gysinge angränsar till vägens västra sida i södra delen av planområdet. Natura 2000 Jordbärsmuren-Ålbo SE Nedströms Färnebofjärdens nationalpark, nordöst om Gysinge ligger detta värdefulla område som karaktäriseras av Dalälven och den stora välutvecklade högmossen. Området är även ett naturreservat med stöd i Miljöbalken. Huvudsyftet med området är att bevara en värdefull högmosse, de lövrika skogarna, de värdefulla våtmarkerna och älvängarna samt de arter som är knutna till dessa miljöer. Norr om Jordbärsmuren mynnar Ålboån och Finnbäcken. Ålboåns mynningsområde omgärdas av strandkärr, älvängar som översvämmas vid högvatten och fastmarker med lövskogar och ädla lövträd. Området hyser en mycket rik fågelfauna, delvis även vedinsekter och är mycket intressant med 22

23 nordliga och sydliga arter sida vid sida. Det finns rikligt med lövskog med inslag av ek, hassel och lind och i området finns också arter som visar på skyddsvärd skog. Området som helhet bedöms ha goda förutsättningar för gynnsam bevarandestatus. Natura 2000-området Jordbärsmuren-Ålbo ligger öster om planområdet. Natura 2000 Övre Hedesundafjärden SE Området ligger vid Nedre Dalälven strax söder om Gysinge i Gävle kommun. Det övergripande syftet är att bevara en del av den helhet som utgörs av Dalälven. Områdets bevarandestatus kan i dagsläget inte anses vara gynnsam. Dock finns en klar potential för området att inom en överskådligframtid utvecklas och därmed uppnå en gynnsam bevarandestatus. Skyddet för de skogliga värdena kommer också att öka i och med att området avsätts som naturreservat. Natura 2000-området Övre Hedesundafjärden angränsar till östra sidan av planområdet i södra delen. Riksintresse naturvård Nedre Dalälven Nedre Dalälven utgör riksintresse naturvård enligt 3 kap. 6 Miljöbalken. Området är intressant ur geovetenskaplig synvinkel samt för sitt innehåll av odlingslandskap, naturbetesmark, flora, äng, vattendrag och våtmarkskomplex. Riksintresset sträcker sig från Gysinge till norr om Smedsäng. Naturreservat I söder finns Gysinge naturreservat. Området är uppbyggt av morän som har pålagrats av älvens svämsediment, vilket givit upphov till de karakteristiska älvängarna som hävdats i äldre tider. På öarna och längs stränderna finns lövrika bestånd med stor andel ädla lövträd. Området ska bevara ett för Nedre Dalälven representativt område som omfattar skogs-, fors- och deltalandskap - lövskog, vattenbiotoper och älvängar och har stort värde för fåglar och insekter. Området avgränsas av väg 56 i väster. Övriga områdesskydd På den östra sidan av vägen mellan Nyvallen och Gråtängarna finns ett naturvärde som utgörs av lövskog. Vid Hillersmur, på vägens västra sida, finns ännu ett naturvärde nära vägen i form av en lövskog. Båda har klassats respektive inventerats av Skogsstyrelsen samt delvis av Länsstyrelsen. Ängs- och betesmark finns söder om vägkorsningen med Gysingevägen och väster om väg 56 vid Nyvallen. En mindre sumpskog nära väg 56 finns norr om Ålboån. Vid Hillersmur passerar vägen genom ett större sumpskogsområde. 23

24 Vattendrag Väg 56 korsar större och mindre vattendrag på nio ställen längs aktuell sträcka i vägplanen. Dessa utgörs av Rotbäcken i södra delen, två mindre vattendrag vid Nyvallen som mynnar i Ålboån (figur 2.8-2) via Finnbäcken vid Gråtängarna, Ålboån samt ett mindre vattendrag som rinner till Ålboån vid Smedsäng, ett par mindre vattendrag norr om Hillersmur, ett mindre vattendrag söder om väg 509 samt Rångstaån och ett mindre vattendrag som rinner till Rångstaån. Vid Hillersmur följer ett par mindre vattendrag längs väg 56 på var sida av vägen, utan att passera över vägen. Fem av vattendragen klassas som vattenförekomster enligt VISS (VattenInformationssystem Sverige, 2015), se kapitel 2.9, Yt- och grundvatten. Figur Ålboån. Förutom Dalälven har Ålboån ett medelvattenflöde större än en kubikmeter per sekund. Ålboån har en medelvattenföring på 1,51 kubikmeter per sekund nedströms broläget, innan tillflödet från Gråtängarna, strax före utloppet mot Hedesundafjärden. Tillkommande medelvattenflöde från Gråtängarna är 0,05 kubikmeter per sekund innan det rinner ut i Ålboån. Rångstaån har en medelvattenföring på 0,31 kubikmeter per sekund innan den mynnar i Bramsöfjärden i Dalälven. Rotbäcken har en medelvattenföring på 0,06 kubikmeter per sekund innan mynningen i Dalälven. Riksintresse skyddade vattendrag, Dalälven nedströms Näs bruk, berör del av sträckan. Syftet med riksintresse för vattendrag att inte tillåta vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverföring för kraftverksändamål i dessa vattendrag. Ett flertal markavvattningsföretag finns längs vägsträckan. Tre större vattendrag som korsar väg 56 och som omfattas av markavvattningsföretag är: ett vattendrag som rinner norr om Nyvallen via Finnbäcken till Ålboån ett vattendrag från Hillersmur Rångstaån och ett mindre vattendrag som rinner till Rångstaån Vattendraget som rinner norr om Nyvallen via Finnbäcken till Ålboån berörs av markavvattningsföretaget Ålbo invallningsföretag. Årtalet för fastställelsen saknas. 24

25 Vattendraget från Hillersmur berörs av ett markavvattningsföretag för utdikning som fastställdes år Namnet på företaget är okänt och återfanns ej i Länsstyrelsen arkivdokument över markavvattningsföretag. Rångstaån och det mindre vattendraget som rinner till Rångstaån berörs av två torrläggningsföretag båda från år 1942 och besluten om torrläggning fastställdes år 1944, dessa är Brunn-Rångsta och Rångsta-Vall. Dessutom berörs de av ett markavvattningsföretag för utdikning som fastställdes år Namnet på företaget är okänt och fanns inte med i Länsstyrelsen arkivdokument över markavvattningsföretag. Förutom dessa markavvattningsföretag finns flertalet mindre företag i direkt närhet till väg 56. Vilt Vägsträckan norr om Dalälven och Gysinge är rik på vilt enligt jaktvårdsförbundet. Detta bekräftas av olycksstatistiken med vilt som redovisas på Nationella viltolycksrådets hemsida. Under åren har 45 viltolyckor rapporterats längs väg 56 mellan Dalälven och Hedesunda. Olyckorna har framför allt skett med älg och rådjur men även med vildsvin. Av statistiken framgår inte var på sträckan de flesta olyckorna inträffar. Enligt jaktvårdsförbundet finns viltet spritt över sträckan och det är svårt att peka ut särskilda viltstråk. Enligt Nationella viltolycksrådet tillhör inte väg 56 de fem mest olycksdrabbade vägsträckorna i länet. Idag saknas viltstängel längs vägen vilket innebär att djuren kan passera vägen fritt. Grundvatten och dagvatten En skyddsvärd grundvattenförande ås och dricksvattentäkt finns längs med väg 507 som passerar genom centrala Hedesunda. Väg 56 ligger inom åsområdet i nordligaste delen av planområdet. Vattenskyddsområde finns i Hedesunda Brunn 21:9, på långt avstånd från vägen. Enskilda brunnar har lokaliserats inom ramen för SGU:s brunnsregister, se kartbilaga Befintliga brunnar. Aktuell sträcka av väg 56 utgör en primär transportväg för farligt gods. I norra delen av sträckan finns en parkeringsplats intill korsningen med väg 509, vilken rekommenderas för tillfällig uppställning av fordon med farligt gods. 25

26 Vägdagvatten är dagvatten som uppkommer på vägytor och andra hårdgjorda ytor inom vägområdet. Vägdagvattnet innehåller föroreningar från bland annat avgaser och slitage av fordon och vägbana. En stor del av föroreningarna från vägar är partikelbundna. Detta är gynnsamt eftersom de är mindre rörliga och mindre tillgängliga för att tas upp av växter och djur. Det gör dem också lättare att avskilja genom filtrering i mark eller exempelvis sedimentation i en damm. Längs väg 56 tas vägdagvatten om hand i öppna diken som följer längs vägen. Det avrinnande vägdagvattnet infiltrerar i vägslänter och i diken. Vid större nederbörd följer dagvattnet dikena till större diken eller till de närliggande vattendragen som i sin tur mynnar i Dalälven. I diken och slänter fastläggs partikulära föroreningar effektivt i de övre jordlagren och här föreligger också gynnsamma förutsättningar för nedbrytning av framför allt organiska ämnen. Trafikeringen anses vara så låg (mindre än fordon per dygn) att föroreningarna från vägen inte behöver renas eller omhändertas, se avsnitt 3.3 Dag- och grundvatten. Naturresurser Längs med aktuell vägsträcka bedrivs främst skogsbruk. Jordbruk förekommer främst kring Brunn i norr. Fastigheterna är ofta långa och smala, förutom några större bolagsägda marker i den södra delen. Många åker- och skogsavfarter an- sluter till vägen. Förorenad mark Inom området finns en före detta skjutbana och två nedlagda bensinstationer enligt information från Länsstyrelsen och kommunen. Här kan finnas föroreningar av bly från hagel vid skjutbanan respektive bensin och diesel vid bensinstationerna. Enligt Länsstyrelsen är objekten endast identifierade som potentiellt förorenade områden. Ingen riskklassning har utförts, vilket betyder att det inte finns någon information om eventuell förekomst av föroreningar i mark och vatten. Enligt en karta från 1950-talet så låg skjutbanan i läge för väg 56, strax norr om korsningen med väg 509. Bensinstationerna låg vid befintlig rastplats vid korsningen med väg 509. Vid befintlig rastplats finns även pågående tankningsmöjligheter. I angränsning till Gästrikeleden (f.d. Salabanan) kan rester av impregneringsmedel från slipers eller bekämpningsmedel från ogräsbekämpning finnas. Södra delen av väg 56, mellan korsningen med väg 272 och Nyvallen, utgörs av en bred raksträcka där flygplan kan landa i nödfall. Om flygplan har landat kan drivmedelsrester finnas. Förekomst av eventuella föroreningar är okänd enligt Länsstyrelsen. Vid skjutbanan och vid salabanan har jordprovtagning och analyser utförts. Inga föroreningshalter erhölls i nivåer över KM eller över nivån för mindre än ringa risk, se särskilt PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning - Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda, upprättande av vägplan. 26

27 Asfalt lagd innan 1973 kan innehålla stenkolstjära. Väg 56 norr om Ålboån är relativt nybyggd (1980-talet) och bör därför inte innehålla stenkolstjära. Asfalten söder om Ålboån är äldre och undersöktes därför i samband med den miljötekniska markundersökningen och resultaten redovisas i samma särskilda PM som för jordprovtagningen. Inga av de uttagna proverna visade på innehåll av stenkolstjära. Strandskydd Dalälven omfattas i Gävleborgs län av strandskydd inom 300 meter längs älven. För övriga vattendrag gäller strandskydd inom 100 meter enligt 7 kap. Miljöbalken. Fastställd vägplan upphäver strandskyddet inom planområdet Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med Miljöbalken Idag finns det miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften, olika parametrar i vattenförekomster, olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. I detta projekt är bara miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten relevanta. Buller Miljökvalitetsnormer för buller är tillämpbara på tätorter större än invånare, vilket inte gäller för Gävle kommun. Därför är inte miljökvalitétsnormer för buller relevant i det här projektet. Riktvärden för trafikbuller fastställda i proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter, se särskilt PM Buller. Yt- och grundvatten Miljökvalitetsnormer om god status för yt- och grundvatten har fastställts under 2009 av Vattenmyndigheterna enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) som baseras på EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Målsättningen är att MKN ska ha uppnåtts till MKN har fastställts för definierade vattenförekomster av ytvatten (d.v.s. sjöar eller vattendrag) och grundvatten. Ytvatten omfattas av MKN för god ekologisk och god kemisk status, medan grundvatten omfattas av MKN för god kemisk och god kvantitativ status. Inom planområdet passeras fyra vattenförekomster enligt VISS (VattenInformationssystem Sverige). Dessa är Rotbäcken SE , vattendrag till Gråtängarna och Finnbäcken SE (vid Nyvallen), Ålboboån SE samt Rångstaån SE Dessutom rinner Dalälven SE utanför planområdet. Enligt VISS kommer Ålboån att förändras till vattenförekomst med ID SE

28 Samtliga vattenförekomster uppnår måttlig ekologisk status enligt förslag till miljökvalitetsnormer Orsakerna till att de inte uppnår god ekologisk standard uppges vara påverkan av vandringshinder (Rångstaån, Ålboån samt vattendrag till Finnbäcken) eller rensning efter flottning (Rångstaån samt Rotbäcken). För Dalälven anses orsaken vara att den är rensad eller omgrävd. Halten kvicksilver i fisk överskrider EUs gränsvärden, vilket gör att vattenförekomsterna inte uppnår god kemisk status En grundvattenresurs (Hedesunda SE ) finns i norra delen av planområdet. Enligt VISS finns mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i bästa delen av grundvattenmagasinet, i storleksordningen 5-25 liter per sekund (ca kubikmeter per dygn). Åsen har god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status enligt förslag till miljökvalitetsnormer Utomhusluft I Luftkvalitetsförordningen (2010:477) anges maximala föroreningsnivåer i utomhusluften för kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel, bly samt ozon. Gävle kommuns luftkvalitét har vid kontroller, utförda av Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, visat att EU:s miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar inte överskrids inom kommunen. Inte heller bedöms en breddning av vägen medföra några överskridanden av miljökvalitetsnormerna eftersom den ökade trafikmängden är beräknad till endast 450 fordon mellan 2015 och Kemiska föreningar i fisk- och musselvatten Enligt Naturvårdsverkets författningssamling 2002:6 finns inga fiskevatten i Gävle kommun som omfattas av Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fiskvatten. Inga musselvatten finns heller längs vägsträckan. Musselvatten utgörs av kustvatten eller bräckt vatten. 28

29 3. Lokalisering och utformning 3.1. Val av åtgärd samt lokalisering Förstudie En förstudie har upprättats och färdigställdes Syftet med förstudien var att studera förutsättningarna och möjligheterna för en fortsatt planeringsoch projekteringsprocess för väg 56 mellan Gävleborgs länsgräns och väg 507. Studien ligger till grund för att skapa möjligheter till samråd, information och förankring, beskriva tänkbara åtgärder och ge förslag på lösningar samt vara ett underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. I förstudien föreslogs att den aktuella vägsträckan bör breddas och bli mötesfri väg för att öka trafiksäkerheten. Förstudien tittade övergripande på utformning och genomförbarhet som beslutsunderlag inför eventuell fortsatt planering. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har med förstudien som grund beslutat att projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan ( ). Vägplan Under arbetet med vägplanen har en mer detaljerad utformning tagits fram som grundar sig på förslaget i förstudien. Vissa ändringar har dock gjorts, bland annat avseende indelning av körfält. Vägplanens södra gräns placeras i höjd med korsningen med väg 272. Motivet till avgränsningen är att sträckan till stor del består av en bro över Dalälven där breddning blir både kostsamt och bedöms påverka på Dalälven, samtidigt som det inte bör ske något intrång i omgivande Natura 2000-områden. Den befintliga situationen med två körfält utan mittseparering och lägre hastighet längs denna vägsträcka bedöms därför vara acceptabel. Vägplanens gräns i norr har satts till strax söder om korsningen med väg 507 vid Norra Brunn. Motivet för detta är pågående arbete med lokaliseringsutredning för väg 56 norr om aktuell sträcka. Indelningen av delsträckor från förstudien har ändrats. Den så kallade flygrakan är redan idag relativt bred och föreslås byggas ut till 2+2 körfält. Delsträckan mellan Nyvallen och söder om Ålboån (söder om korsningen med väg 516) föreslås utföras med 1+1 körfält med mittseparering. Motiven är att en omkörningssträcka här blir för kort (cirka 1 km) och att stora intrång sker i relativt bostadsnära miljöer. Nuvarande bro över Ålboån behålls, vilket innebär en smal vägsektion med dubbla körfält utan mitträcke. En lägre hastighet mellan korsningarna Smedsängsvägen i söder och väg 516 i norr kan därmed bli aktuell. I övrigt finns vissa mindre förändringar avseende placering av övergångssträckor mellan omkörningssträckorna jämfört med förstudiens förslag. 29

30 3.2. Val av utformning Övergripande utformning Vägplanen omfattar en vägsträcka på 14,8 km. Sträckan startar i söder vid korsningen med väg 272 in mot Gysinge och slutar i norr strax innan korsningen med väg 507 i Norra Brunn, norr om Hedesunda. Vägen föreslås byggas om till mötesfri landsväg med främst 2+1 körfält med mitträcke. Detta för att skapa mötesseparering, viket minskar olycksrisken. Inom vägsektionen ska gående/cyklister samt långsamtgående fordon och dispenstrafik inrymmas. Vägen behöver därför breddas för att få en total bredd av rekommenderade 14 meter där 2+1-väg föreslås. Vid 1+1 körfält föreslås bredden 10,8 meter och vid 2+2 körfält blir vägbredden 17 meter. Breddning föreslås huvudsakligen ske väster om befintlig väg då det sammantaget bedömts ge minst intrång i känslig miljö utmed sträckan. Produktionsmässigt blir det dessutom effektivare att bredda på en sida. Vid passage av Ålboån (sektion 5/530) behålls nuvarande sektion utan mitträcke och befintlig vägbro behålls. Motivet till att behålla befintlig bro är att minska projektkostnaden samt minimera påverkan på vattendraget. Sträckan söder om Ålboån och fram till Nyvallen (sektion 4/400) föreslås som 1+1 körfält med mitträcke liksom sträckan längst i norr, mellan Rångstaån (sektion 14/000) och korsningen med väg 507 (sektion 14/800). Motivet till val av 1+1 körfält utmed dessa sträckor beror främst på möjligheten att få till tillräckligt långa 2+1-sträckor (dessa bör vara minst 1,5 kilometer för att möjliggöra säkra omkörningar) mellan olika korsningspunkter samt att minimera intrång, framförallt i bebygglesen mellan Ålboån och Nyvallen. Den så kallade flygrakan (sektion 0/900 till sektion 2/800) är bred redan idag men föreslås breddas och få 2+2 körfält. Främsta motivet till en längre 2+2 sträcka är att det söder om flygrakan blir en längre 1+1 sträcka vid passage av Dalälven, men att det sammantaget bedöms ge en bra framkomlighet. På illustrationskartorna redovisas förslaget till mötesfri landsväg, där växlingssträckor, större korsningar samt körfältsindelning är utmärkta. Tyngdpunkten i arbetet med vägförslaget ligger på sträckindelning av 2+1-sträckor och växlingssträckor samt åtgärder vid korsningar och fastighetsanslutningar. Syftet har varit att minska antalet korsningar och anslutningar samt höja trafiksäkerheten i kvarvarande korsningar. Där så är lämpligt läggs växlingssträckor i korsningspunkter för att höja trafiksäkerheten. 30

31 Vägens barriäreffekt ökar vid uppsättning av mitträcke. Vid plankorsningar vid växlingssträckorna kan öppningar göras i mitträcket för att öka säkerheten för de gående som ska korsa vägen. Detta innebär att endast ett körfält i taget behöver korsas via en avskiljande och skyddande mitt-ö, se figur Det planeras att anläggas sju stycken säkrare gång- och cykelpassager i form av mitt-öar längs den aktuella vägsträckan. Dessa är belägna vid: Sektion 4/400 - vid Nyvallen. Sektion 5/465 - vid Smedsäng. Sektion 5/650 - vid korsningen med väg 516 och Kvarndamsvägen. Sektion 7/800 - två passager föreslås på vardera sida om korsningen vid planerad passagepunkt över väg 56 för Gästrikeleden. Sektion 8/650 - vid korsningen med Vifarängsvägen. Sektion 10/260 vid korsningen med Västbyvägen. Figur Detalj mitt-ö Avvattning Vägslänt föreslås utföras med lutningen 1:4 ned till dike. Bakslänten i skärning föreslås få lutningen 1:2. Valda släntlutningar tillsammans med anordnande av säkerhetszon utmed vägen, där all vägutrustning ska vara eftergivlig och ej penetrerande samt att andra anordningar ska placeras och utformas så att skaderisken vid avkörning begränsas så skapas så kallade säkra sidoområden kring vägen. Dikesåtgärder samt säkra sidoområden föreslås att utföras på båda sidor om vägen. 31

32 Kollektivtrafik I samband med breddningen av vägen föreslås att busshållplatserna flyttas 250 meter norrut till ombyggd fyrvägskorsning vid Björsjövallsvägen, se illustrationskarta sektion 4/350 för södergående busstrafik samt sektion 4/450 för norrgående busstrafik. Hållplatserna utförs som kantstenshållplatser med fickor placerade efter korsningen i färdriktningen. Bussfickorna är 4 meter breda (mätt från vägkanternas förlängningar) och 24 meter långa exklusive in- och utfarterna. Plattformarna är 2,3 meter breda med en extra 1,5 meter bred yta för eventuell framtida busskur, se illustrationskartorna. Gångvägar ansluts till hållplatsernas plattformar från sidoväg och passage av väg 56 ordnas med mitt-ö -refug. Typsektioner 2+2 med mitträcke Föreslagen sektion har en belagd (asfalterad) bredd av 16,7 meter samt stödremsor (grus) om 0,25 meter på vardera sidan. Vägrenarna har bredden 1 meter och mittzonen med räcke är 1,2 meter (varav själva räcket 0,3 meter och skyddszon 0,45 meter på var sida). De yttre körfälten är 3,5 meter breda medan de inre är 3,25 meter, se figur Figur Typsektion 2+2 med mitträcke 2+1 med mitträcke Föreslagen sektion har en belagd bredd av 14 meter samt stödremsor 0,25 meter. Vägrenarna är 1,0 meter breda och mittzonen 1,5 meter. Yttre körfält är 3,5 meter och inre körfält 3,25 meter på delen med dubbla körfält medan enkelt körfält föreslås få bredden 3,75 meter, se figur Figur Typsektion 2+1 med mitträcke 32

33 1+1 med mitträcke Belagd bredd är 10,8 meter och stödremsor 0,25 meter. Vägrenarna är 1,0 meter vardera, körfälten är 3,5 meter vardera och mittzonen är 1,8 meter, se figur Figur Typsektion 1+1 med mitträcke Nöduppställningsplats En nöduppställningsplats planeras i norrgående körriktning vid sektion 4/700 och två nöduppställningsplatser planeras för södergående trafik vid sektion 2/100 samt sektion 6/630. En 10 meter lång öppning i mitträcket vid nöduppställningsplatserna möjliggör vändmöjlighet för driftfordon och utryckningsfordon. Nöduppställningsplatserna är 3 meter breda och 40 meter långa exklusive in- och utfart, se illustrationskartorna. Rastplats Utmed sträckan, strax söder om korsningen med väg 509 vid sektion 11/600, återfinns en äldre rastplats/namnsatt parkering. Rastplatsen samt dess avfart från väg 56 och övriga anslutande vägar kommer att tas bort från det allmänna vägnätet, se plankarta 101T0221/illustrationskarta 101T0251. Avfarten planeras att tas bort och ersättas med vägdike. Det tyngsta skälet till indragning av vägrätten är att vid projektering av nya 2+1 vägar med hastighet på 100 km/h ska antalet anslutningar till och från huvudvägen reduceras i största möjligaste mån. Dessutom bedöms rastplatsen enligt dagens riktlinjer för placering av rastplatser utmed det statliga vägnätet inte behövas i framtiden. Trafikverket kommer att restaurera området och det kommer att återgå till den tidigare markägaren. Beslut om indragning av vägrätt kommer att ske via särskilt beslut. 33