PRODUKTIONSFRAMTAGNINGSKEDJAN. Produktionsframtagningskedja: alla aktiviteter som ingår från idé till färdig produkt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRODUKTIONSFRAMTAGNINGSKEDJAN. Produktionsframtagningskedja: alla aktiviteter som ingår från idé till färdig produkt."

Transkript

1 P R O D U K T I O N S T E K N I K, M U N T L I G T E N TA M E N 8 / Produktionsframtagningskedjan Verkstadsteknisk mätteknink Plastisk bearbetning Klippande bearbetning Spånskärande bearbetning Övriga bearbetningsmetoder PRODUKTIONSFRAMTAGNINGSKEDJAN Produktionsframtagningskedja: alla aktiviteter som ingår från idé till färdig produkt. Ingående faser: - Konstruktionsfas: idé färdig konstruktionsritning (CAD). - Processberedningsfas: lämpliga metoder och utrustning väljs. - Operationsberedningsfas: operationerna bereds m a p tillgängliga tillverkningsmaskiner. - Tillverkningsfas: ämnet formges i bearbetningsfasen, sedan monteras de olika detaljerna till färdig produkt. Hur går tillverkning till i ett företag? - Lagerproduktion: tillverkningen baseras på en prognos om förväntad försäljning (serie-, kontinuerlig tillverkning). - Kundorderstyrd produktion: tillverkningen startar efter beställning från en kund (stycktillverkning). VERKSTADSTEKNISK MÄTTEKNIK INLEDNING Metrologi: läran om mätningar. Den verkstadstekniska produktionen är baserad på krav som utgörs av mått på dimensioner, form- och lägestoleranser, ytjämnhet mm. DEFINITIONER absolut mätfel: mätvärde minus mätstorhetens sanna värde. relativt fel: kvoten av det absoluta mätfelet och mätstorhetens sanna värde kalibrering: en följd av åtgärder som fastställer sambandet mellan ett mätinstruments och motsvarande kända värden på en mätstorhet.

2 mätdon: anordning avsedd att, ensam eller i kombination av annan utrustning, användas för mätning. normal: mätdon avsedd att definiera storhetsvärden som skall kunna överföras till andra mätinstrument genom jämförelse. spårbarhet: egenskap hos ett mätresultat som innebär att detta kan relateras till lämpliga normaler via en obruten följd av jämförelser. repeterbarhet: grad av överensstämmelse mellan resultaten av successiva mätningar på samma mätobjekt, erhållna under följande betingelser: samma mätmetod, samma mätinstrument, samma plats... reproducerbarhet: grad av överensstämmelse mellan resultaten av successiva mätningar på samma mätobjekt, vilka utförts med ändring av betingelser som: mätmetod, observatör, mätinstrument, plats. Mät- och kontrolloperationer - Mätning serie åtgärder för att bestämma ett storhetsvärde. - Tolkning med ett fast mätdon fastställa om ett arbetsstycke uppfyller givna krav. - Gränsindikering med givare eller signalanordning fastställa om ett arbetsstycke uppfyller givna krav eller ej. - Okulär kontroll kan avse färg, ytfel etc. MÄTFALL Mätning av frånvända ytor (ex. utvändiga avståndsmått och diametermått). Mätning av motvända ytor (ex. invändiga avståndsmått och diametermått). Mätning av likvändiga ytor (ex. avstånd mellan ansatser och djup- eller höjdmått). Mätning av avstånd mellan centrumlinjer eller deras avstånd till kantyta (ex. läge av hål och axlar). Mätning av vinklar mellan mot- och frånvända ytor. TOLERANSER OCH PASSNINGAR Toleransområde: med lämpliga tillverknings- och mätmetoder kan felen innestängas inom snäva gränser. Ett toleranssystem är standardiserat enligt ISO (hål: stora bokstäver, axlar: små bokstäver). Toleranssystem Toleranser anges med ett basmått och tillhörande gränsavmått. Basavmåttet är det referensmått till vilken tolerans och avmått hänförs. Gränsavmått: övre resp. undre tillåtet mått. Toleransvidd: summan av det övre och undre gränsavmåttet. Passningssystem När flera toleranssatta mått ska samverka i en konstruktion använder man sig utav en passning. Dessa kan ha olika karaktärer så som grepp-, mellan- eller spelpassning. Passning: skillnaden mellan två mått på två delar som ska monteras ihop. Spelpassning: skillnaden mellan ett håls och en axels mått när denna skillnad är positiv. Greppassning: ger ett negativt spel. Mellanpassning: ger antingen spel eller grepp. FORM- OCH LÄGESTOLERANSER Formtolerans: anger inom vilket område man tillåter en linje eller ytas form att variera.

3 Lägestolerans: anger inom vilket område man tillåter läget hos en punkt, linje, yta eller symmetriplan att variera. Riktningstolerans: anger det område inom vilket en linjes, ytas eller symmetriplansriktning tillåts variera i förhållande till en referens. Kasttolerans: anger det område inom vilket en linje eller yta tillåts variera vid rotation omkring en referens. FYSIKALISKA MÄTBETINGELSER Temperatur, luftfuktighet och lufttryck är fysikaliska faktorer som kan inverka på mätningens resultat. I ett konstantrum hålls dessa fysikaliska betingelser konstant! Mätfel och mätorsaker Resultatet av en mätning är beroende av följande faktorer: - Mätoperatören - Mätdonet - Mätobjektet - Mätmiljön Felen kan antingen vara systematiska fel eller tillfälliga fel. De systematiska felen kan förutses och korrigeras. Tre typer av systematiska fel kan urskiljas: mätdonsfel, temperaturfel och mätkraftfel. För att kunna uttala sig om storlek av tillfälliga fel behövs statistiskt dataunderlag i form av upprepande mätnigar. Då kan medelvärdet och spridningen av mätningarna bestämmas. Aritmetiskt medelvärde: summan av ett antal värden dividerade med antalet värden. Standardavvikelse: mått på spridningen hos mätvärdena i en serie omkring det aritmetiska medelvärdet. MÄTMETODER - Direkt mätmetod mätstorhetens värde erhålles direkt. - Indirekt mätmetod mätstorhetens värde får genom mätning av andra storheter med kända samband (ex. passbit). Mallning: vid tolkning med mallar används färgmärkning för att få arbetsstycket att överensstämma med mallen. Olika skikt: hand-, fotogen-imma, blåfärg. olika typer av mallning: ljustät mallning och mätning med ljusinterferens. MÄTDON Abbes komparatorprincip: Instrumentet för längdmätning ska konstrueras så, att sträckan som mäts är den rätlinjiga fortsättningen på längdskalan. Taylors princip för fasta mätdon: - På gåsidan ska tolken kontrollera alla ifrågavarande mått samtidigt. - På stoppsidan ska tolken så långt som möjligt kontrollera alla ifrågandevarande mått var för sig. Mätdon indelas i: fasta mätdon, visande mätdon och övriga mätdon. FASTA MÄTDON Passbitar: avsedda för jämförelse av känsliga mått. Passbitarna, parallellepipediska stålbitar, kan kombineras ihop genom att de häftar vid varandra.

4 Toleranstolkar: består av gåtolk (kontrollerar mått på bearbetningssidan) och stopptolk (kontrollerar mått på kasseringssidan). VISANDE MÄTDON Skjutmått: ett universellt mätdon användbart både för mätning avmot- och frånvända mått. Mikrometer: mäter längder genom jämförelse med stigningen hos mätskruven. Längdindikatorer: visande mätdon för direkt mätning, monteras på ett mätstativ. Mätklockor är längdindikatorer där mätkolvens rörelse överförs via en kuggväxel till en visare, som förflyttar sig framför en skala. Mikrokatorn är en annan längdindikator som har en utväxlingsprincip som baseras på kugg- och hävarmsutväxlig. Utväxlingen ådstakommes genom ett vridet metallband, där visaren (på mittpunkten) är fäst. Vid mätningen sträcks bandet, vilket gör att mittpunkten kommer vridas och därmed visaren ändra sitt läge. ÖVRIGA FASTA MÄTDON Gränslägesindikatorer: ger besked om huruvida ett storhetsvärde ligger inom föreskrivna gränser. Signalfunktionen sker med sk. elektriska gränsindikatorer som ett komplement till andra mätdon (ex gå- och stopptolken). Koordinatmätmaskin: avser uppmätning av detaljer i tre koordinater. MÄTNING AV YTJÄMNHET Utöver avvikelser i form och läge kan en yta ha en geometrisk avvikelse. Denna avvikelse kan gälla ytavvikelse, t ex vågighet, ytjämnhet och lokala ytdefekter. Ytavvikelse Ytavvikelser är variationer i ytornas utsträckning i höjdled. Vågighet: variationer i ytornas utsträckning i höjdled, periodiska variationer hos ytorna. Ytjämnhet: en ytavvikelse som resultat av en ytbearbetning som gjorts på ytan (beroende på bearbetningsoperation). YTJÄMNHETSKRITERIER Referenslängd: del av referenslängden som används för att identifiera de avvikelser som karakteriserar ytjämnheten. Motsvaras av cut-offlängd på mätinstrumentet. Aritmetiska ytavvikelsen, R a : medelvärdet av de absoluta värdena av profilkurvans avvikelser från medellinjen, m Maxhöjd, R y : höjdskillnaden mellan den högsta toppen och lägsta dalen i profildiagrammet, mätt i vertikalled inom referenslängden. Bärighet: förhållande mellan profilens bärighetslängd (= summan av snittlängderna)och referenslinjen. MÄTDON FÖR YTJÄMNHET. Ytnormal: en mall vid kontroll av ytjämnhetskriterierna. Genom att skrapa med pekfingret på provytan och normalen kan man avgöra om ytorna skiljer sig åt. Snittmetod: innefattar alla metoder då man analyserar en profilkurva (optiskt, mekaniskt).

5 PLASTISK BEARBETNING INLEDNING Då en metallisk kropp utsätts för yttre krafter reagerar den med en yttre formändring, inre deformationer och spänningar. Elasticitet: Egenskap hos material, bestående i sådan formändring som inträffar vid krafternas anbrigande och som snabbt återgår snabbt och fullständigt när krafterna tas bort. Plasticitet: Egenskap hos ett material, att under inverkan av krafter genomgå sådan formändring att denna kvarstår efter att kraften avlägsnats. SPÄNNINGSTILLSTÅND Plastisk flytning inträder då spänningens storlek antar ett bestämt värde, kallat flytgränsen, vilket betecknas σ S. Materialet är elastiskt då σ ε < σ S. (σ ε = effektivspänning) FLYTLAGAR Deformationsändringar kan defineras entydigt genom att referera geometriändringen hos ett volymelement på dess momentana geometri (= konstant volym). FORMÄNDRING Då krafter och spänningar påverkar en kropp, ändrar denna sin form. Man talar om elastisk- och plastiskformgivning. Den totala formändringen tecknas som summan av den elastiska och plastiska formändringen. Plant deformationstillstånd Om man kan ett rätvinkligt koordinatsystem så, att inga deformationer förekommer i en koordinatriktning, kallas deformationstillståndet plant (ex. bredbandsvalsning). Axialsymmetriskt deformationstillstånd I det cylindriska koordinatsystemet (r,θ,z) är deformationstillståndet axialsymmetriskt om deformationerna är oberoende av θ (ex. tråddragning). Formändringshastighet Formändringen hos materialet, till följd av krafterna som utsätts på den, kan relateras till ursprungsgeometrin (=linjär deformation, e) eller momentangeometrin (=logaritmisk deformation, ε). Stationär formändring: formändringen är tidsoberoende. Instationär formändring: formändringen är tidsberoende. Formändringsarbete I det yttre formändringsarbetet innehåller bidrag från friktionen i stukytan samt den inre skjuvningen. Om man bortser från dessa bidrag och endast tar med materialets egenmotstånd får man det inre formändringsmotståndet K f. Friktionskraften och inverkan av smörjmedel. Smörjmedlets egenskaper och funktion: - reducerar friktion ökad formfyllnad - isolerande egenskaper - vätande egenskaper jämnare friktion och materialflöde - miljövänligt inga giftiga gaser Beräkning av formändringkrafter och arbete.

6 En lösning av ett allmänt plastiskt deformationsproblem kräver lösningar för: - Statisk jämvikt - Flytvillkor - Flytlag (=konstant volym) Arbetsmetoden: för att bedöma erforderliga maskinprestanda behöver man känna till den maximala kraften som krävs för att genomföra formändringen samt det totala energibehovet. Medelpresstrycket på deformationsytan beräknas. Snittmetoden: för att beräkna de verktyg som är man intresserad av att känna till de lokala påkänningar som uppträder mellan arbetsmaterial och verktyg. Detta beräknas m h a kraftjämvikt på ett volymelement. Glidlinjelösning: spänningarnas storlek bestäms vid plana spännings- och töjningstillstånd. Övregränslastmetoden: om man kan finna en tillåtbar hastighetsfördelning så har man ett övre värde på arbetet. METALLERS EGENSKAPER VID PLASTISK DEFORMATION En förutsättning för att man ska kunna använda plastisk bearbetning är att materialet har tillräcklig formändringsförmåga. Materialets motstånd mot formgivning är beroende bl. a. av kristallisk uppbyggnad, temperatur och olika typer av värmebehandlingar. Det finns två olika sorters plastiska bearbetningsmetoder. Bearbetning över- (varmbearbetning) resp. under (kallbearbetning) kristallisationstemperaturen. Vid plastisk deformation sker gligning i de sk. glidplanen. De material som har den mest tätpackade gitterstrukturen (=dessa tjänstgör som glidplan) passar bäst vid plastisk bearbetning. Polykristallina material tål mindre än enkristaller (p g a dislokationsrörelser som sker i korngränserna). METODER FÖR ATT BESTÄMMA FLYTKURVAN Dragprov En jämntjock stång belastas med en rent axiell dragkraft. M h a dragprovet upptecknas en kraft-vägkurva. - Användbar vid enkla beräkningar då töjningarna är små, inom det elastiska området. - Kurvan visar inte den verkliga spänningen i stavens tvärsnitt, eftersom stavens area hela tiden minskar under dragprovet. Även töjningen visar ett felaktig resultat. Teknisk spänning: kraften divideras med den ursprungliga tvärsnittsarean. Linjär töjning: längdändringen divideras med den ursprungliga längden. Sann spänning: kraften divideras med den momentan tvärsnittsarean. Sann töjning: summan av längdändringen divideras med den momentana längden. Plant stukprov En cylindrisk kuts stukas mellan två plana ytor. - Friktionen mellan verktyg och arbetsstycke för att kutsen blir ostformad. - Inhomogen deformation - Ojämn temperaturfördelning. Plant kompressionsprov En plåt stukas mellan två planparallella och välsmorda backar.

7 - Brottet uppkommer vid måttliga deformationer. INVERKAN AV DEFORMATIONSHASTIGHET - En höjning av bearbetningshastigheten ökar krafterna. - En temperaturhöjning sänker deformationsmotståndet. Något om fel i kristallstrukturens periodicitet. Interstitiella fel: mellanrumsfel. Dislokation: linjefel (nedsätter ett materials hållfasthet). Korngräns: ytfel på kristallens yta. SPECIELLA EGENSKAPER HOS KOLSTÅL Vid plastisk deformation uppvisar kolstålet en förhöjd sträckgräns och sträckgränsområde. Blåskörhetsområde: ett temperaturintervall som uppvisar sänkt deformerbarhet. Förklaringen är växelverkan mellan dislokationer och interstitialer. En dislokation bidrar till ökade inre spänningar. Dessa spänningar reduceras då främmande atomer anlagras kring dislokationerna. Cotrell-atmosfärer: effekten av interstitialer i form av kol- och kväveatomer. Dessa ansamlas p g a sin snabba diffusion kring dislokationer. Luderska band: följden av Cotrell-atmosfärer, då den fortsatta töjningen bidrar till att dislokationer lossnar. Åldring: ett åldrande kolstål har en K f kurva som är tidsberoende på så sätt att en tids lagring ger stålet ett ökat K f värde. Åldringen beror på att de i samband med deformationen övergivna interstitialerna diffunderat och hunnit låsa nya dislokationer, efter en lång tid. BEARBETBARHET KALLBEARBETNING Vid kallbearbetning stiger deformationsmotsåndet med deformationsgraden och samtidigt utnyttjas materialets plasticitet. En alltför långt driven plastisk bearbetning gör att brottgränsen överskrids och brott inträffar. Om man vill driva formändringen längre än materialet tål kan man kristallisera materialet vid lämplig temperatur. Materialet återförs då till ursprungstillståndet. Bearbetningen ger en liten kornstorlek. VARMBEARBETNING Materialet bearbetas över rekristallisationstemperaturen. Rekristallisationsbetingelserna påverkas av materialets deformationsgrad och ju kraftigare deformationen blir, desto lägre temperatur fordras för att materialet ska kristallisera. TEMPERATURSTEGRING VID BEARBETNING Vid deformationen uträttas ett arbete som åtgår till elektrisk energi lagrad i arbetsstycket. Resten åtgår som friktionsarbete värme. Vid låg deformationshastighet leds värmen bort, isotermt förlopp. Vid hög deformationshastighet sker ett adiabatiskt förlopp. INVERKAN AV HYDROSTATISKT TRYCK Materialets plasticitet (=deformationsmotstånd) ökar under inverkan av hydrostatiskt tryck. SUPERPLASTICITET Metaller kan anta tillstånd, då de tillåter mycket stora deformationer utan att brista.

8 Fastransformationssuperplasticitet: materialet bearbetas vid en temperatur kring en fasomvandlingspunkt. - Mikrokornsuperplasticitet: ett ämne (legering) med en mycket finkornig struktur värms och kan då deformeras mycket långt. TEXTUR OCH ANISTROPI Textur: en likriktnig av kristallkornen i ett material. Anisotropi: egenskaperna i ett arbetsstycke varierar, dvs. är riktningsberoende. Textur orsakar anisotropi. PLASTISKA FORMGIVNINGSMETODER Plastiska formningsmetoder indelas i massivformning (valsning, strängpressning, smidning, dragning) och plåtformning (bockning, dragpressning, sträckdragning, djuppressning). VALSNING Ett ämne deformeras (=stukas) mellan två roterande hjul, valsar. När valsarna roterar, dras materialet, genom friktionskraften, in mellan valsarna. Beroende på valsarnas utformning kan de valsade ämnet ges varierande form.duovalsverk: } enkelt duovalsverk (två stycken valsar roterar i en riktning). reversibelt duovalsverk (två stycken valsar roterar i båda rotationsriktningarana).kvartoverk: två arbetsvalsar resp. två stödvalsar. Valsarnas dimension ändras p g a de stora krafterna som utsätts på valsarna, uppvärmning, friktion, och deformationsvärme. Detta gör att valsarna böjs. För att kompensera utböjningen tillverkas valsarna med en välvd yta, sk. bombering. Utgångsmaterialet vid valsning är gjutmaterial. De finns två typer av valsning: varmvalsning (över rekristallisationstemperatur) resp. kallvalsning (under rekristallisationstemperatur). Varmvalsad plåt får fula ytor p g a glödskalbildning, vilket ger dåliga toleranser. Har man krav på plåten bör den kallvalsas. Vid kallvalsning höjs materialets deformationstillstånd. Har reduktionsgraden drivits långt, blir materialet till slut så hårt att valsverket inte orka reducera ytterligare. Materialet rekristalliseras och mmaterialets mjukhet återgår. Glödskal undviks genom att glödgningen sker i en skyddsgas. Behandlingen av av de färdigvalsade produkterna sker genom att ett oxidskikt (glödskal) tas bort genom att betas i syrabad. Efterbehandlingsmetoderna delas upp i: geometripåverkande, ytpåverkande och materialpåverkande. Resultatet av en valsoperation är beroende av olika processparametrar. Felen kan delas upp i materialtekniska (kvarvarande spänningar och anisotropi) och geometriska fel (felaktigt inställda processparametrar. S T R Ä N G P R E S S N I N G är en plastisk formändringsmetod med vilken man framställer stänger, rör eller profiler. Ämnet läggs i en sk. container. En stämpel anbringas anbringas med en kraft baktill med en stor kraft och produkten pressas genom matris. Tvärsnittet hos detaljen bestäms av matrisens öppning. I plastiskt tillstånd kan materialet uppfattas som en formbar deg. Formbarheten beror på material, temperatur, deformationshastighet och hydrostatiskt tryck. Materialen som används är: aluminium, aluminiumlegeringar, koppar och kopparlegeringar.

9 Direkt strängpressning: materialet rör sig i samma riktning som presstämpeln mot matrismynningen. Friktionskraften är stor i beröringsytan mellan ämne och container. Indirekt strängpressning: matrishållaren med matris verkar som stämpel och pressas mot ämnet. Presskraften blir lägre. Krånglig metod. Hastigheten är förhållandevis hög för att ämnet inte ska hinna kalllna i containern. Fjällbildning är ett problem till en följd av friktionen mot matrisväggarna som gör att den utpressade profilen utsätts för dragspänningar i ytskiktet och tryckspänningar i i centrum. Ytskiktets hållfastighet minskar vid höga temperaturer och resultatet blir ett brott i ytan tvärs pressriktningen. Genom att använda smörjmedel underlättas pressprocessen. Vid strängpressning av hålformade profiler används sk. dorn. Dessa pressas ut genom ämnet och kommer tjänstgöra som verktyg för att skapa innerytan i röret. Arbetsmetoden: medelpresskraften kan bestämmas med känd friktionskoefficient och känd K f kurva. Ekvationen tar inte hänsyn till friktionen mot matrisytan (dödzonen). DRAGNING Dragning är en bearbetningsmetod där tråd-, stång- eller ett rörformatmaterial dras genom en avsmalnad öppning (dragskiva) och får till följd en ändrad tvärsektion. Syftet med dragning är: areareduktion, snävare dimensionstoleranser och ökad hållfasthet. Tråddragning Trådar med runt tvärsnitt (ev. trekant, fyrkant, platt). Ex. på material: stål, koppar, aluminium, bly, tenn och zink. Enkel dragning: Utgångsmaterialet placeras på en avlindningsanordning, sk. haspel. Vid dragning dras tråden genom en enda dragskiva och lindas upp på ett dragblock. Kontinuerlig dragning: Tråden dras i kontinuerligt arbetande dragbänkar. Vid dragning kan följande icke önskvärda egenskaper uppstå: inre sprickor, längsrepor och glödskalsrester. Stångdragning Stänger och profiler dras i särskilda dragbänkar. Rördragning Ett ihåligt ämne av metall dras genom en dragkiva med minska tvärsektion. SMIDNING Med smidning menas en plastisk formningsmetod där metalliska material deformeras genom slag och tryck. Varmsmidning (över rekristallisationstemperatur) Halvvarmsmidning (mellan rumstemp. och rekristallisationstemperatur) Kallsmidning (vid rumstemp.) Smidbarhet: ett materials förmåga att tåla plastisk formändring utan att spricka. Beroende av spänningsskillnaden mellan materialets elasticitetsgräns och brottgräns. Deformationsmotståndet minskar med ökade temperaturer. Smidbarheten är alltså bäst vid höga temperaturer. Finkorniga material tål smidning bättre än grovkorniga. Genom att fibrigheten i materialet följer den smidda detaljens kontur, erhålles en hög hållfasthet. Genom varmsmide kan man: ge materialet önskad form, förbättrade hållfasthetsegenskaper pch åstadkomma metallisk hopfogning. Varmsmide delas upp i

10 finformsmide (metoden använder sig inte av omslutande verktyg och det innebär att man med slag formar materialet) och sänksmide (materialet hamras ut i en form, det sk. sänket). Andra smidesmetoder: radialsmide, stuksmide och rotationssmide. Stukning: bearbetning i arbetstyckets längdriktning. Räckning: bearbetning i arbetstyckets tvärriktning. PLÅTFORMNING DJUPPRESSNING Djuppressning är ett samlande begrepp på metoder för att genom plastisk formändring forma plåt till föremål med ett visst djup och med i stort sett samma godstjocklek som utgångsmaterialet. Material lämpliga för djuppressning ska uppvisa stor töjbarhet, snäv tolerans, inga inre- eller yttre fel, homogen struktur, ett lågt K f värde och liten benägenhet till åldring. Material för djuppressning: lågkolhaltiga stål, rostfria stål, koppar, mässing och aluminium. DRAGPRESSNING En stämpel pressar ned ett plåtämne genom en dyna. En tillhållare pressar plåten mot dynan för att plåten inte ska veckas i radiella veck. Omformningen kan ske i ett enda steg, dvs. koppning, eller i flera steg beroende på formändringsgrad. Vid dragpressning ökar presskraften med rondelldiametern, D, i ett givet verktyg med given stämpeldiameter, d. Är presskraften för stor kommer plåten i burkväggen att brista. Maximalt dragförhållande: β = D / d. Smörjmedlets uppgift är att bilda en film, som underlättar materialets glidning mot verktyget och samtidigt minskar friktionen. STRÄCKPRESSNING Sträckpressning utförs på ungefär samma sätt som sträckdragning. Skillnaden är att tillhållarkraften är hög och utformad så att plåten inte kan glida över dynan. Genom att materialet är låst vid dynan, kommer det att töjas kraftigt. På grund av att utformningen sker med rena dragspänningar blir återfjädringen liten och detaljen får noggranna mått. STRÄCKDRAGNING Vid sträckdragning inspännes plåten mellan självlåsande backar. Spännkraften åstadkommes på hydraulisk väg, så att materialet börjar plasticera (dvs. dess sträckgräns uppnås). Dynan pressas upp och plåten sträcks tills dess att den antagit matrisens form. KOMBINERAD STRÄCK- OCH DRAGPRESSNING Båda deformationsmetoderna används i ett och samma verktyg. DJUPPRESSNING MED FLEXIBLA VERKTYG Fluidform-metoden: Ett membran (gummiduk med stor formbarhet och slitstyrka) används både som stämpel och dyna. Vätska används som visköst media. För grunda och oregelbundna detaljer. Expandering/reducering av rörformiga ämnen: En hylsa träs

11 över verktyget och därefter går den koniska dornen ner och hylsan expanderas. Krympning av hylsa sker på mosvarande sätt. BOCKNING Vid bearbetningsoperationen bockning kommer arbetsmaterialet att sträckas på den ena sidan och stukas på den andra. Bockning sker med hjälp av en fast undre verktygshalva mot vilken den övre, rörliga verktygshalvan formar plåten. Neutrallinje: den linje i materialet där ingen deformation sker. En bockad detalj innehåller tryckspänningar i ytterzonen och dragspänningar i innerzonen. Den återfjädring som nästan alltid sker kan kompenseras genom en överbocknig. MASKINER FÖR PLASTISK BEARBETNING Pressar används till många olika plastiska bearbetningsoperationer, t. ex. bockning, dragpressning och sträckpressning. Dessutom används pressar även till klippningsoperationer. Beroende på vilket sätt pressens rörelse alstras skiljer man mellan mekaniska och hydrauliska pressar. Vid ex. strängpressning används speciella maskiner såsom strängpressmaskiner och hammare. Mekaniska pressar Excenterpress: har en vevaxel från vilken rörelsen uttages med excenter eller vev via en koppling. På vevaxeln sitter stora svänghjul som har till uppgift att öka rotationen. Själva motorn sitter på excenteraxeln. Skruvpress: består av en vertikal axel som är gängad. Denna skruv kan skruvas uppåt eller nedåt m h a två horisontella hjul. Genom friktion mellan dessa hjul och hjulet på skruven uttages rörelsen. Knäledspress: arbetar med en knäled som rätas av en excenteraxel. Hydrauliska pressar Hydrauliska pressar arbetar med vätska (olja eller vatten) som sätts under tryck m h a pumpar. Pressarna kan antingen vara direktdrivna (pumpen pumpar direkt in vätska i vätskekolvarna) eller med en ackumulator, då en större behållare utjämnar tryckvariationerna under arbetsgången. Strängpressmaskiner Maskinerna är oftast hydrauliskt drivna och byggs liggande (pga storleken). Hammare För smidningsarbete används sk. hammare.fallhammare: består av en vikt som lyftes varefter den får falla ned mot arbetsstycket (remdriven, kedjedriven och luftdriven). Lufthammare: den är utrustad med en pneumatisk cylinder i vilken komprimerad luft och för på så sätt hammaren mot arbetsstycket. Motslagshammaren: består av två hammare som arbetar mot varandra.

12 KLIPPANDE BEARBETNING KLIPPNING INLEDNING Klippning är en bearbetning som utförs med två mot varandra arbetande eggar, varigenom ett materialstycke delas. Materialet deformeras så starkt inom en begränsad zon runt eggarna att brott uppstår. KLIPPFÖRLOPP Klippförloppet varierar med egenskaperna hos det klippta materialet. Ett grundvillkor är att verktygseggarna har mindre elasticitet och större hårdhet och seghet än arbetsmaterialet. Klipprocessen utgörs i avsevärd omfattning av plastisk deformation. Ju mindre plastisk deformation som inträder, innan skjuvningen, desto bättre kvalitet får de klippta kanterna. Sprickbildning uppstår som en följd av att skjuvspänningen mellan klippeggarna överstiger materialets brottgräns. Ju skarpare klippeggarna är desto större blir spänningskoncertrationen. Slitna verktyg ger en stor deformationszon och sent brott. Det slitna verktyget har en avrundad egg och är något konisk. KLIPPYTANS UTSEENDE (se s. 167) Vankant: det bildas en nedböjd yta runt klippkonturen. Blankzon: klippytan är jämn och blank till följd av att materialet nybildas genom plastisk deformation. Brottzon: ytan är skrovlig och matt till följd av sprickorna som utgått från verktygseggarna. Klippgrad: liten grad som bildas längst ned och består av hårt deformerat material. KLIPPSPALTENS INVERKAN Klippresultatet är starkt beroende av spaltbredd och materialets seghet. Ju bredare spaltbredd desto strörre deformationszon. Om spaltbredden är för liten möts inte sprickorna och det bildas en sekundär blankzon (en spricka mellan två blankzoner). Verktygsslitaget ökar om spalten är mycket liten eftersom verktyget måste glida mot en allt längre blankzon. Detta medför att friktionsarbetet och därmed eggtemperaturen kommer att stiga, med mindre nötningsbeständighet som följd. Gradhöjden (grad av eggförslitning) uppvisar ett minimum för en viss spaltstorlek. Både större och mindre spalt ger ökad gradhöjd. KLIPPHASTIGHETENS INVERKAN Klipphastigheten bör vara relativt hög. Jämfört med lägre hastigheter ger dessa en förbättrad klippkvalitet. Detta beror på att friktionen minskar och därmed blir deformationszonen mindre. STANSNING

13 En stans är en av de verksamma eggarna i ett klippverktyg, som vid stansning går in i en omslutande stansdyna, som utgör den andra eggen. Dessa eggar bildar tillsammans en sluten kontur. KLIPPKRAFT OCH KLIPPARBETE Förloppet går till på följande sätt: - Stansens skarpa kant förorsakar en elastisk deformation och därefter en plastisk deformation. - Brott uppstår vid stans och dynkanter. - När dessa sprickor möts stöts hålskrotet ut. Klippkraften är proportionell mot stansarean. Man kan minska den momentana stansarean med sk. lutande saxskär. Skärhållfasthet defineras som maximal klippkraft dividerat med stansarean. SPEL OCH SLÄPPNING Spelet är skillnaden mellan dyndiametern och stansdiametern dividerat med två. Liksom vid klippning bör spelet anpassas så att brottlinjerna kommer att mötas. STANSVERKTYG Flerfaldiga stanverktyg: flera stansar arbetar parallellt för framställning av flera detaljer per slag. Komplettverktyg: (enstationsverktyg) i vilket hål och kontur stansas i ett slag. Plåten är inspänd mellan tillhållaren och dynan under det att klippningen utförs. Följdverktyg: (flerstationsverktyg) flera efter varandra i frammatningsriktnigen anordnade stansverktyg, som utför var sin operation under ett slag. Kombinerande verktyg: är ett följd- eller komplettverktyg kombinerat med t. ex. ett annat verktyg som arbetar i följd eller parallellt med det förra. Justerklippverktyg: (tvåstationsverktyg) i vilka detaljer med krav på stor noggranhet klipps. Först görs en grovklippning i ett verktyg och därefter utförs finklippning i ett separat verktyg. Materialindelning (Nestning) Eftersom materialkostnaden är högre än maskin- och arbetskostnaden gäller det att utnyttja materialet på bästa sätt. Utnyttjningsgrad: summan av de utstansade detaljernas ytor, dividerat med det totala bandets yta. Inverkan av smörjmedel Smörjmedel verkar starkt nedsättande på förslitning och gradhöjdstillväxt. Beroende på operationens svårighetsgrad kan smörjmedlet väljas: paraffinolja, naftenolja och syntetiska smörjmedel. RULLSAX Klippning sker mellan två roterande skärtrissor med parallella drivaxlar arbetande från var sin sida av plåten. Bandsax är en typ av rullsax som har ett flertal skärtrissor på gemensamma axlar. Den används främst till att dela breda band till smala band. FASNINGSMASKIN En speciell typ av rullsaxar som används för fasning av grov plåt som ska svetsas. De bearbetade ytorna blir fula.

14 GRADSAX Gradsaxen används vid avklippning av plåt. Den har två långa eggar där den ena är fast och ligger horisontellt. Den andra eggen är rörlig vertikalt (lite snedställd för att minska klippkraften). BALKSAX Balksaxen arbetar efter samma princip som gradsaxen. Skillnaden är att balksaxens eggar avpassas efter den profil som ska klippas. Användbar vid ex. avklippning av vinkeljärn och rundstång. PULLMAXSAX (kortslagsklippning) I en pullmaxsax används mycket korta skär. Det övre verktyget utför en upp- och nedgående rörelse, medan den unre är fast. Mellan varje klipp matas plåten fram en kort distans. Används vid figur- och rondellklippning. NIBBLING Klippstålen har i pullmaxsaxen byts ut mot en rund stans och en dyna. Stansens nedre del är avslipad till en halvcirkel. Denna utformning av stansen gör att varje matning gestaltar sig som en månskära. Klippytan blir mycket fin, men svagt vågig längs snittkanten. Stansen slits fort p g a höga temperaturer. Plåtbearbetningsmaskiner förekommer i kombination med verktygsväxlare för både stans och dyna. I dessa maskiner kan både nibbling och stansning av hål ske. Det går även att kombinera laserskärning (skär ut konturen) med stansning (hålstans). KNIVSTANSVERKTYG Till mycket mjuka och sega material såsom gummi, läder, papper och plaster används klippverktyg med mycket skarpa eggar, som arbetar mot ett något eftergivligt material i stället för en dyna. ANLÄGGNINGAR FÖR KLIPPNING AV PLÅT FRÅN BAND PÅ HASPEL Klipplina är en högproduktiv för produktion av noggrant klippta plåtar från band på haspel. Denna omfattar mätanordning, sax och en materialhanteringsutrustning för transport och stapling av klippta plåtar. Stationär klipplina Flygandesax klipplina FINKLIPPNING En metod för att förbättra klippytan. För att erhålla en klippyta med enbart blankzon krävs en liten klippspalt (0,5% av materialtjockleken) och dessutom måste arbetsmaterialet tåla en långtgående plastisk deformation i klippzonen. Detta underlättas av höga tillhållarkrafter, som bygger upp ett högt spänningstillstånd. Vid finklippning är det skärhastigheten och tiden det tar att bortskaffa detalj och hålskrot som är avgörande för produktionstakten. Formändringsförmåga: skillnad mellan brottgräns och sträckgräns. Verktyg Finklippningsverktyget är försett mes en egg (=ringegg) för att förhindra materialglidning. Två typer av verktygssystem: verktyg med fast- (stora detaljer, detaljer med många innerkonturer) resp. rörlig (små detaljer) stans. Verktygsmaterial För tillverkning av dynor och stansar används huvudsakligen verktygsstål, snabbstål och hårdmetall. Tillhållarplattor utförs i verktygsstål.

15 1. SPÅNSKÄRANDE BEARBETNING Spånskärande bearbetning innefattar ett flertal metoder för att avskilja material i form av spån. De vanligaste metoder som används vid spånskärande bearbetning är: svarvning, fräsning, hyvling, borrning och slipning. TEORI FÖR SKÄRANDE BEARBETNING En spånskärande bearbetningsmetod karakteriseras av att ämnet (arbetsstycket) formges genom att delar av det avskiljs i form av spån. Härvid används ett verktyg mes relativrörelse till arbetsstyckets yta. Skärdata består av skärhastighet, matning och skärdjup. Skärhastighet, v c : den hastighet med vilken materialet och verktyget rör sig mot varandra (huvudrörelsens hastighet). Matning, f: hastigheten hos matningsrörelsen. Skärdjup, a p : verktygets radiella instickning för varje skär. Nominell spånarea, A D : tvärsnittsarean hos det avverkade materialet. Avverkningshastighet, Q: den mängd material som per tidsenhet avverkas från arbetsstycket. Nominell spåntjocklek, h D : teoretisk spåntjocklek före avverkning. Verklig spåntjocklek, h ch : spånets tjocklek efter stukning. Ortogonal bearbetning: materialet möter skäreggen i rät vinkel. Spånytan är den del av verktyget som är i kontakt med spånet. Släppningsytan är den del av verktyget som gränsar mot arbetsstyckets bearbetade sida. Verktygsgeometri Ställvinkel: vinkel mellan huvudskäret och matningsriktningen. Bestämmer hållfastheten hos skäret (välj så stor som möjligt). Spånvinkel: vinkel mellan spånytan och normalen till arbetsstycket. Huvudskär: den delen av skäret som utför bearbetningen. Biskär: utför en efterbehandling av ytan. Spetsvinkel: vinkel mellan huvudskär och biskär. Nosradie: sammanbinder huvudskär och biskär. Avgörande betydelse för ytjämnheten. Släppningsvinkel: vinkel mellan släppningsyta och tangenten till arbetsstycket. Påverkar skärets temperatur och livlängd, liksom arbetsmaterialets ytkvalitet. Verktygets skärgeometri har stor betydelse för spånbildningen. Spånvinkeln är avgörande för för spånets deformation under bearbetningen. Positiv spånvinkel ger mindre spårdeformation och därmed mindre förslitning och lägre skärkrafter. Spånbildning Spånbildningen vid svarvning hänger ihop med verktygsformen, typen av verktygsmaterial samt skärdata. Ett villkor för att spån ska bildas är att flytgränsen för materialet är uppnått. Arten och graden av denna påverkan bestäms av arbets- och skärmaterialen samt bearbetningsförhållandena. Skjuvplansvinkel: vinkel mellan arbetsstyckets yta och skjuvplanet.

16 Med hänsyn taget till hur spånet bildades kan man särskilja mellan flytspån (höga skärhastigheter), lamellspån (hållfasthet minskar), skjuvspån (brottskjuvhållfasthet överskrids) och klyvspån (spröda material). För att åstadkomma spånbrytning och därmed få acceptabla spånformer, förser man verktygen med spånbrytare. Spånbrytarens uppgift är att kröka spånen, så att den bryts antingen mot arbetsstycket eller verktyget. Energiomvandling i skärzonen Den tillförda energin vid bearbetningen omsätts dels i deformations- och klyvningsarbete, dels i friktionsarbete. Av den totala tillförda energin övergår merparten slutligen i värme. Verktyget har den högsta temperaturen, temperaturen i arbetstycket sjunker med ökad skärhastighet. Löseggsbildning Direkt kopplad till temperaturen i skärzonen är uppkomsten av den sk. löseggen, som är en anhopning av material på skäreggen. Löseggen omsätts diskontinuerligt, dvs. byggs upp varefter den bryts ned och följer med antingen spånan eller arbetsstycket. Åtgärder vid löseggsbildning är att ändra eggtemperaturen med hjälp av att öka/sänka skärhastigheten (beroende vid vilken temperatur man befinner sig). VERKTYGSMATERIAL Allmänt Det verktyg som ska utföra bearbetningen måste bestå av ett material som kan motstå stora påfrestningar vad gäller förslitning under höga tryck och temperaturer. Materialet ska vara segt och motståndskraftigt mot plastisk deformation, diffusion samt kemisk påverkan. Verktygsstål Består av tillsatser av legeringsämnen till ursprungsämnet stål. Verktygsstål mjuknar vid temperaturer över 300 C. Används till handverktyg. Verktygsstål kan slipas till skarpa eggar och ger därför en fin måttkvalitet. Snabbstål Stålsammansättningen består av höga halter av volfram och krom som tillverkats i höga härdningstemperaturer. Andra legeringar (vanadin, molybden) har på senare tid tillförts. Vid tillverkning av snabbstål smälts materialet i en ugn varefter det gjuts i kokiller. Man eftersträvar finkornigt material som uppnås genom snabb stelning. När materialet stelnat följer en värmebehandling som innefattar mjukglödgning, härdning och anlöpning. För att öka prestandan hos det färdiga snabbstålsverktyget används ytmodifiering (PVD). Hårdmetall Hårdmetall är en pulvermetall. Den består av två huvudkomponenter: hårdämnen (karbider) och bindemetaller (kobolt, nickel). Vid framställningen av hårdmetall pressas pulvret till önskad form varefter sintring sker. Kobolten flyter runt karbidkornen och binder dessa. Hårdmetallens egenskaper styrs av proportioner mellan hårdämnen och bindemetaller (olika faser). Enligt ISO-klassificeringen av hårdmetall är seghet och slitstyrka två egenskaper som står i motsatsförhållande till varandra. Seghet: förmåga att motstå brott och urflisningar. Slitstyrka: förmåga att motstå förslitande faktorer i form av höga temperaturer och tryck.

17 Genom att belägga hårdmetallskären förenas seghet och slitstyrka. Skiktbeläggningens inverkan på egenskaperna har att göra med att skärkrafterna blir lägre och därmed erhålls en lägre temperatur i kontaktzonerna mellan verktyg och arbetsmaterial. Kombinationsmaterial Med kombinationsmaterial avses material som består av ett kärnmaterial och ett yttermaterial. Dessa framställs genom värmeextrudering. Keramiska skär Ett material vars huvudbeståndsdel är aluminiumoxid. Svårt att få den mycke hårda oxiden tillräckligt seg. Oxidkeramik, kiselnitrid, sialoner används som vändskärplattor. I sk. fiberförstärkt keramik är fibrerna (whiskers) mycket små och tillverkade av kisel. Stabiliteten under bearbetningen är av stor betydelse för att få goda resultat med keramiska skär. Diamant Det hårdaste materialet är diamant. Diamant består av rent kol och är mycket sprött. Diamantpulver utnyttjas genom beläggning på hårdmetallsverktyg. PCD (=polykristallin diamant): syntetiska diamantkorn med bindemedel pålagt ett substrat av hårdmetall. En övergång till bearbetning med PCD, som ersättning för hårdmetall medför att högre skärhastigheter kan användas. Kubisk bornitrid Ett mycket hårt och sprött material. Detta material används till slipskivor samt beläggning beläggning på hårt metallskär. BERÄKNING AV SKÄRKRAFT OCH EFFEKTBEHOV Allmänt De mekaniska påkänningarna på en skäregg bestäms antingen experimentellt eller ur teoretiskt härledda formler. Resultaten från dessa metoder kan endast användas som riktvärden. Kraftkomponenter En sned kraft kan delas in i: radialkraft, tangentialkraft och axialkraft. Om skärkraftens storlek är given kan man beräkna erforderlig maskineffekt. Kraftens storlek beror på skärdjup, matning, ställvinkel samt spånvinkel. Ju mindre spånvinkel desto större kraft krävs. Specifik skärkraft K c (skärtryck) Den per mm 2 spånarea verkande skärkraften benämns den specifika skärkraften och betecknas K c (N/mm 2 ). Storheten behövs för att bedöma materialets skärbarhet. Spånbildningsförloppet och därmed skärkrafterna påverkas av den nominella spåntjockleken. Skärkrafts- och effektmatning Den tangentiella skärkraftskomponentens, F c, storlek är avgörande för effektbehovet vid bearbetningen (den enda kraftkomponent som bidrar till det vridande momentet). Differensen mellan full- och tomgångseffekt kallas för netto skäreffekt. Verktygsförslitning Förslitningen av ett skär visar sig på olika sätt. Förslitningsfaktorerna ger upphov till olika typer av förslitning. Man brukar tala om fyra huvudtyper:

18 - Fasförslitning: förslitning på skärets släppningssida, vid låga skärhastigheter. - Gropförslitning: förslitning på skärets spånsida, när temperaturen i kontaktytan med spånan är störst. - Utgryning / Urflisning: om de mekaniska och termiska påkänningarna, inträffar förutom plastisk deformation även mera direkt eggskador såsom sprickbildning, utgryning och urflisning. Skärkraften är för hög. - Plastisk deformation: en följd av att skäreggen uppnått mjukningstemperatur. Skärkraften är för hög. Förslitnigskurvan Fas- eller gropförslitning visar ett rätlinjigt förlopp som funktion av spånlängden. I förslitnings kurvan studeras dessa förslitningar som funktion av ingreppstiden. Initialförslitning: förslitningen som sker direkt efter ingreppet med arbetsstycket. Tolkning av diagram: efter en viss tid kröker kurvan ganska snabbt uppåt. Krökningen uppåt beror på att förslitningshastigheten ökar och därmed också riskerna för att skäreggen inom kort ska brytas ned. Denna typ av haveri kan undvikas genom att byta skäregg i tid. Taylor s kurva: samband mellan verktygsförslitningen. Det finns ett samband mellan skärhastigheten och utslitningstiden. Faktorer som påverkar läget och formen av Taylorkurvan: material i arbetsstycke/verktyg, skärgeometri, skärdata och stabilitet. Bearbetningsekonomi Ur produktionsekonomisk synpunkt strävar man inom industrin efter att uppfylla följande produktionstekniska grundkrav: - Låga tillverkningskostnader. - God produktkvalitet. - Kort tillverkningstid. Den kombination av personal, verktyg och utrustning som ger den lägsta bearbetningskostnaden per detalj betecknas som optimal. High efficency : hastighetsområde mellan v cm och v e som bör utnyttjas SVARVNING VID SVARVNING ÄR HUVUDRÖRELSEN ROTERANDE OCH UTFÖRS AV ARBETSSTYCKET. MATNINGSRÖRELSEN ÄR RÄTLINJIG OCH UTFÖRS AV VERKTYGET. De olika typer av deloperationer (metoder) som förekommer vid svarvning är: längdsvarvning, plansvarvning, avstickning, formsvarvning, profilsvarvning och gängsvarvning. Vibrationer är en vanlig störningskälla vid svarvning.

19 Krav på snabb utbytbarhet har uppnåtts genom vändskärstekniken. Den baseras på hårdmetallplattan lätt kunde lossas från skärhållaren för att utnyttja alla eggar. I ett moduluppbyggt (=grundenhet + skärspecifik del) verktyghållarsystem är det möjligt att använda flera olika verktyg till samma system. Fördelen med modulsystem är att växlingen är enklare, tidsbesparande, ger en ökad stabilitet samt jämnare kvalitet på producerade detaljer. Svarvtyper - Supportsvarv - Revolversvarv (ett flertal verktyg anbringas på ett vridbart fäste). - Automatsvarv (rörelsen sker automatiskt). - Kopiersvarv (verktygets bana genereras av en prototyp som kopierats). - Numerisk styrd svarv - Fleroperationssvarv (svarven har kompletteras med andra bearbetningsoperationer). - Svarvfräsning (rotationssymmetriska detaljer framställs genom att en fräs bearbetar detaljen). - Karusellsvarv (används för stora arbetsstycken). FRÄSNING FRÄSMASKINEN HAR EN ROTERANDE SPINDEL FÖR VERKTYGET SOM UTGÖR HUVUDRÖRELSEN OCH ETT RÄTLINJIGT MATAT BORD FÖR ARBETSSTYCKET. Karakteristiskt för fräsning är det ojämna skärförloppet (= intermittent skärförlopp) då skären utsätts för mer eller mindre kraftiga slag då skäreggen går i angrepp. Dessutom varierar spåntjockleken med fräsverktygets vridningsvinkel. Fräsverktygets geometri Geometrin hos en fräs med periferiskär (=pinnfräs) har formen av en tand (skäreggen). Spånvinkel: vinkel mellan spånytan och referenslinjen från eggen till fräsens centrum. Skäreggsprofilen tillsammans med spånvinkel bestämmer dessa hur skäreggen träffar arbetstycket och har en avsevärd inverkan på fräsens skärförmåga, spånflöde, verktygslivslängd samt skärkraftens storlek. Vinkelkombinationer: dubbelnegativ (kraftiga slagpåkänningar, ofördelaktig spånbildning, stora krav på motoreffekt och stabilitet), dubbelpositiv (minimala skärkrafter, fördelaktig spånbildning, minskad hållfasthet), och positiv axial / negativ radialvinkel. Ställvinkeln (45-90 ) har betydelse för skärkraftsriktning, skärdjup och spåntjocklek. Fräsverktygets ingreppsförhållanden I ett fördelaktigt fall ligger fräsens centrum inom arbetsstyckets kontur. När det gäller vändskären, eftersträvas att kontaktpunkten hamnar en bit in på skäret. Fräsmetoder - Planfräsning: fräsen bearbetar plana ytor parallellt med fräsens framsida. Vid planfräsning är skärdjupet lika med hur mycket verktyget avverkar på arbetsstycket i axiellriktning, mätt parallellt med fräsverktygets rotationsaxel. Differentialdelning är en oregelbunden delning mellan skäreggarna som är fördelaktig vid vibrationsproblem som orsakas av den regelbundna frekvensen.

20 - Valsfräsning: skärdjupet är det som avverkas från arbetsstycket mätt vinkelrätt mot matningsriktningen. Motfräsning är när spåntjockleken växer från noll och medfräsning är när spånans tjocklek minskar under eggets ingrepp. Vid både motoch medfräsning varierar spåntjockleken vilket gör att man i beräkningar använder sig av medelspåntjocklek. Fräsverktygstyper Fräsar tillverkas i både snabbstål och hårdmetall eller andra materialkombinationer. De fräsar som är tillverkade av snabbstål är sk. spetstandade fräsar och avbackade fräsar. Många fräsar tillverkas med spiralvinkel föratt dela upp skärkrafterna och minska belastningsvariationerna. Ett annat effektivt sätt är att förse skären med spåndelare. De fräsar som är tillverkade av hårdmetall är pinnfräs av solid hårdmetall (fräser instickning ), planfräs av hörnfrästyp (fräser hörn), pinnfräs med vändskäreggar (mindre typ av hörnfräs) och skivfräs (fräser spår). Vändskärsgeometri Vändskär med planfas istället för hörnradie ger bättre ytjämnhet. Bredfasskär: ett vändskär med en längre planfas ger en god ytkvalitet. Skärdata vid fräsning Skärhastigheten v c (m/min) anger fräsverktygets periferihastighet. Skärhastigheten har en viktig inverkan på avverkningshastigheten, men matningshastigheten spelar den avgörande rollen. Skärdjupet utgör för planfräsar det axiella avståndet a p (tjockleken av det material som avlägsnas). Det radiella skärdjupet a e utgörs av avståndet som fräsverktyget täcker tvärs arbetsstyckets yta. För valsfräsen råder motsatta förhållanden. Matningen per tand f Z utgör matningen per varv dividerat med fräsverktygets antal tänder. Det är av betydelse för att avgöra verktygets begränsning. Beräkning av medelspåntjocklek vid fräsning På grund av variationerna i spåntjockleken vid fräsning är det fördelaktigt att använda medelspåntjocklek. Vid motfräsning uppstår en sk. abrasiv förslitning, dvs. verktyget och arbetsstycket tenderar att tryckas ifrån varandra som ett resultat av skärkrafterna. Vid beräkning av effekt används storheten medelsåntjocklek. Vibrationer vid fräsning In- och utträde ur arbetsstycket ger upphov till skärkrafter vilka varierar till riktning och storlek. Kraftvariationen ger upphov till vibrationer. Vibrationer vid fräsning kan delas upp i: Påtvungna svängningar: verktygsmaskinens reaktion på växlande krafter. Genom att öka antal tänder blir stötbelastningarna mindre och skärförloppet stabilare. Självinducerande svängningar: genom att minska de påtvungna svängningarna ökar de självinducerande svängningarna. Dessa uppstår vid skärkraftsvibrationer och om ytans profil är större än begynnelseytan. Genom att minska skärkrafterna hävs de självinducerande svängningarna. För att studera svängningarna vid fräsning kan man ta upp ett sk. stabilitetsdiagram (visar vilka skärdjup som ger stabila resp. instabila bearbetningsförhållanden. Genom att differentialdela (ändra avståndet mellan tänderna) fräsen kan man uppnå ett stabilare förhållande. Teknik för användning av fräsning

21 Bearbetningsoperationer: - Planfräsning - Hörnfräsning - Pinnfräsning - Skivfräsning Kraven i bearbetningsoperationen specificeras såsom arbetsmån, bearbetningsförhållanden, stabilitet, inspänning, toleranser och ytjämnhet. Fräsmaskiner Vertikalfräsmaskin av bäddtyp: stativet består av en L-formad stabil konstruktion på vilken spindeldockan är fäst upptill med spindeln riktad vertikalt ovanför arbetsbordet. Spindeldockan kan förflytta sig vertikalt i förhållande till bordet. Spindeldockans drivanordning ligger inne i stativet. På det L-formade stativets stapel är fräsmaskinens bord placerat. Bordet har en längd och tvärrörelse som sköts maskinellt (alternativt manuellt). Bordet utförs med en separat motor via en växellåda, där önskad matning kan inställas. Horisontalfräsmaskin av knätyp: spindeln roterar horisontellt ovanför arbetsbordet. I maskinens stativ (under bordet och spindeln) finns drivmotor och växellåda för drivning av spindeln. Arbetsbordet står för längd- och tvärrörelse samt vertikalrörelse. Pelarfräsmaskin: för stora arbetsstycken. Fleroperationsmaskin: NC-fräsmaskin med verktygsväxlare. Kopierprincipen: för framställning av komplicerade detaljer tillverkas en modell (=exakt kopia) av detaljen i något lättarbetat material. En givare som ligger an modellen styr verktygets rörelse, så att formen överförs till arbetsstycket. De viktigaste skillnaderna mellan vertikalfräsmaskin (gynnsammare skärkraftsriktning) och horisontalfräsmaskin är att fräsverktyget har vertikal- resp. horisontalriktning. HYVLING VID HYVLING ÄR HUVUDRÖRELSEN RÄTLINJIG. VERKTYGET DRIVS FRAM OCH ÅTER ÖVER ARBETSSTYCKETS YTA. HUVUDRÖRELSEN ERHÅLLS GENOM ATT ARBETSSTYCKET RÖR SIG I FÖRHÅLLANDE TILL ETT STILLASTÅENDE VERKTYG. (=större maskiner) Intermittent huvudrörelse: verktyget går in och ut ur arbetsstycket. Man strävar efter att ge hyvlingsmaskinerna sådana egenskaper så att en så liten del som möjligt av totaltiden ska gå till återgångsrörelsen. Detta kan man avpassa genom att avpassa slaglängd efter arbetsstyckets dimensioner och ge återgångsrörelsen en hög hastighet. Verktyget måste vara segt för att tåla den stöt som uppkommer vid ingreppet. Klipphyvelmaskin: den fram- och återgående rörelsen alstras av en excenterskiva och en kuliss. Matningsrörelsen ligger hos bordet, på vilket arbetsstycket är fäst. Bordshyvelmaskin: drivningen erhålls med kugghjul eller hydrauliskt.

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

RULLPOLERING S.C.A.M.I.

RULLPOLERING S.C.A.M.I. S.C.A.M.I. Katalog 2011 2 Rullpolering är en plastisk bearbetning. Genom rullens tryck omfördelas material plastiskt och därmed uppnås en god ytjämnhet. Bearbetningen reducerar dessutom porer och repor

Läs mer

SKÄRDATA- REKOMMENDATIONER FÖR PM-STÅL

SKÄRDATA- REKOMMENDATIONER FÖR PM-STÅL V ERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER SKÄRDATA- REKOMMENDATIONER FÖR PM-STÅL Där verktyg tillverkas Där verktyg används 1 Följande skärdatarekommendationer gäller för Uddeholms pulvermetallurgiskt framställda

Läs mer

TOTAL TOOLING=KVALITET x SERVICE 2

TOTAL TOOLING=KVALITET x SERVICE 2 New Augusti 2015 Nya produkter för skärteknikern HM fräsar typ Med en skräddarsydd geometri för icke-järn metaller och med speciellt avstämda beläggningar TOTAL TOOLING=VALITET x SERVICE 2 NT Scandinavia

Läs mer

Gängfräsverktyg. Komplett program av gängfräsar. Fördelen med solida gängfräsar från SmiCut är att du kan gänga och grada i samma operation.

Gängfräsverktyg. Komplett program av gängfräsar. Fördelen med solida gängfräsar från SmiCut är att du kan gänga och grada i samma operation. SmiCut - Danmark I Ludvika finns SmiCut som tillverkar och säljer skärande verktyg. Företaget ägs och drivs av familjen Schmidt som har mer än 50 års erfarenhet av utveckling och tillverkning av skärande

Läs mer

ERIX Bakplaningsverktyg

ERIX Bakplaningsverktyg ERIX Bakplaningsverktyg ERIX Bakplaningsverktyg 89 Rationalisera produktionen med svensktillverkade ERIX-verktyg och utför: Bakplaning Bakfasning Fram- och bakplaning Fram- och bakfasning ERIX Teknisk

Läs mer

Laserskärning av plåt Laserskärning av rör Stansning Nibbling Pressning Andra typer av bearbetning Ytbehandling PLÅTBEARBETNING

Laserskärning av plåt Laserskärning av rör Stansning Nibbling Pressning Andra typer av bearbetning Ytbehandling PLÅTBEARBETNING PLÅTBEARBETNING Laserskärning av plåt Laserskärning av rör Stansning Nibbling Pressning Andra typer av bearbetning Ytbehandling 2 Innehåll Lager och konstruktion 3 Laserskärning av plåt 4-5 Laserskärning

Läs mer

------------ -------------------------------

------------ ------------------------------- TMHL09 2013-10-23.01 (Del I, teori; 1 p.) 1. En balk med kvadratiskt tvärsnitt är tillverkad genom att man limmat ihop två lika rektangulära profiler enligt fig. 2a. Balken belastas med axiell tryckkraft

Läs mer

SÅ SIMPELT SOM EN SKRUV

SÅ SIMPELT SOM EN SKRUV SÅ SIMPELT SOM EN SKRUV Finns det något mer trivialt än en skruv? Idag befriade från att vara instängda i en arbetares verktygslåda kan man se dem dagligen på ett flertal ställen. Även den medicinska industrin

Läs mer

Metaller och legeringar

Metaller och legeringar Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall

Läs mer

Jag har på vissa ställen hänvisat till instruktionsboken om ni inte har den kvar så finns den under länken instruktionsböcker.

Jag har på vissa ställen hänvisat till instruktionsboken om ni inte har den kvar så finns den under länken instruktionsböcker. Länken Om Slipning har vi nu börjat lägga in på vår hemsida. Mycket felar ännu men efterhand kommer den att kompletteras. Vi arbetar också med nya tillbehör till er som slipar svarvstål. Informationen

Läs mer

Klassificerat enligt EU-direktiv 1999/45/EC. För ytterligare information se våra Materialsäkerhetsdatablad.

Klassificerat enligt EU-direktiv 1999/45/EC. För ytterligare information se våra Materialsäkerhetsdatablad. UDDEHOLM UHB 11 Uppgifterna i denna trycksak bygger på vårt nuvarande kunnande och är avsedda att ge allmän information om våra produkter och deras användningsområden. De får således inte anses utgöra

Läs mer

Hjälpmedel: Tore Dahlbergs formelsamling, TeFyMa eller någon annan liknande fysik- eller matematikformelsamling, valfri miniräknare, linjal, passare

Hjälpmedel: Tore Dahlbergs formelsamling, TeFyMa eller någon annan liknande fysik- eller matematikformelsamling, valfri miniräknare, linjal, passare Mekaniska konstruktioner Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41I30M Tentamen ges för: Af-ma3, Htep2 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 januari

Läs mer

Material, form och kraft, F11

Material, form och kraft, F11 Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning

Läs mer

Lösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), = @ verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,

Lösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), = @ verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall, Huvudspänningar oc uvudspänningsriktningar n från: Huvudtöjningar oc uvudtöjningsriktningar n från: (S I)n = 0 ) det(s I) =0 ösningsskisser till där S är spänningsmatrisen Tentamen 0i Hållfastetslära för

Läs mer

Bättre tillförlitlighet vid djupare avstickning

Bättre tillförlitlighet vid djupare avstickning Bättre tillförlitlighet vid djupare avstickning Prioriterade användarkrav...... vid djupare avstickning var något man tog hänsyn till redan tidigt under utvecklingen av det nya konceptet. Resultatet bygger

Läs mer

OBS: Fräskroppar med röda priser = NETTOPRIS

OBS: Fräskroppar med röda priser = NETTOPRIS Index Z Art. Nr Sida HSC Info WEX 6.2 Stål hårdhet Stål Rostfritt Gjutjärn Alu. Plast Grafit Inconel Titan För Stål, Rostfritt, Gjutjärn, Aliminium, Inconel, Titan Inv. kylning Fräskroppar med Nettopriser

Läs mer

VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL

VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL Där verktyg tillverkas Där verktyg används 960202 Uppgifterna i denna trycksak bygger på vårt nuvarande kunnande och är avsedda att ge allmän

Läs mer

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1.

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1. Ikot grupp C4 Veckorapparort 7 (lv3) 240310 7.1 Systemarkitektur Modulisering av produkten Genom modularisering av konceptet delas olika delsystem in i sammanhängande grupper, moduler. En modul kan testas

Läs mer

UDDEHOLM ROYALLOY TM

UDDEHOLM ROYALLOY TM UDDEHOLM ROYALLOY TM Uddeholm RoyAlloy tillverkas av Edro Specially Steels, Inc., en division inom voestalpine Group. RoyAlloy skyddas genom Edro's Patent #6,045,633 och #6,358,344. Uppgifterna i denna

Läs mer

Joakim Vasilevski 2011-01-16

Joakim Vasilevski 2011-01-16 PM - CAM KPP039 Produktutveckling 3 2011-01-16 Examinator: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Förord I kursen KPP039 Produktutveckling 3 har vi i uppgift skriva ett inviduellt PM om ett lämpligt ämne i

Läs mer

Klassificerat enligt EU-direktiv 1999/45/EC. För ytterligare information se våra Materialsäkerhetsdatablad.

Klassificerat enligt EU-direktiv 1999/45/EC. För ytterligare information se våra Materialsäkerhetsdatablad. Uppgifterna i denna trycksak bygger på vårt nuvarande kunnande och är avsedda att ge allmän information om våra produkter och deras användningsområden. De får således inte anses utgöra någon garanti för

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling

Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling Styrelsens för teknisk ackreditering författningssamling ISSN 1101-7805 Utgivare: Erik Hansson STAFS 1994:14 Utkom från trycket 1994-06-20 Styrelsens för teknisk ackreditering föreskrifter om EEGhektolitervikt

Läs mer

Tekniska data Bult & Mutter

Tekniska data Bult & Mutter Tekniska data Bult & Tekniska data 1. Skillnad i nyckelvidd mellan ISO och DIN För M6S-sexkantskruv och M6M-mutter där nyckelvidderna skiljer sig mellan ISO och DIN standard. Gängdiameter Nyckelvidd M6S

Läs mer

DYMLINGSSYSTEM DIAMANTHYLSA ALPHAHYLSA PERMASLEEVE TRI-PLATE FÖR PLATTOR PÅ MARK FÖR FRIBÄRANDE PLATTOR SYSTEM MED FYRKANTIGA DYMLINGAR & HYLSOR

DYMLINGSSYSTEM DIAMANTHYLSA ALPHAHYLSA PERMASLEEVE TRI-PLATE FÖR PLATTOR PÅ MARK FÖR FRIBÄRANDE PLATTOR SYSTEM MED FYRKANTIGA DYMLINGAR & HYLSOR 21/07/08 Issue1.3 www.permaban.com DYMLINGSSYSTEM DIAMANTHYLSA FÖR PLATTOR PÅ MARK ALPHAHYLSA FÖR FRIBÄRANDE PLATTOR PERMASLEEVE SYSTEM MED FYRKANTIGA DYMLINGAR & HYLSOR TRI-PLATE SÅGADE DILATATIONSFOGAR

Läs mer

TULLTAXA KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL METALL TILL SÅDANA ARTIKLAR

TULLTAXA KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL METALL TILL SÅDANA ARTIKLAR TULLTAXA Kap 82 KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL METALL TILL SÅDANA ARTIKLAR Anmärkningar 1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor,

Läs mer

Keramiska plattor. Keramiska egenskaper

Keramiska plattor. Keramiska egenskaper 1 Keramiska plattor Keramiska egenskaper Hög mekanisk hållfasthet även vid höga temperaturer. Utmärkt kemisk beständighet (hög resistens mot påverkan av syror, saltlösningar, baser osv.). Mycket hög hårdhet

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL ME- TALL TILL SÅDANA ARTIKLAR

KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL ME- TALL TILL SÅDANA ARTIKLAR KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL ME- TALL TILL SÅDANA ARTIKLAR Anmärkningar 1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Tillverkningsmetoder. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare.

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Tillverkningsmetoder. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn T0019T Tillverkningsmetoder Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar Sammanfattning

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5) Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING

Läs mer

LASERSKÄRNING. och plåtbearbetning

LASERSKÄRNING. och plåtbearbetning LASERSKÄRNING och plåtbearbetning Häfla Bruks AB grundades 1682 och har sedan dess kontinuerligt varit verksamma inom tillverkning av järn, stål och metallprodukter på samma plats i norra Östergötland.

Läs mer

Nettoprislista Nr 2-2015

Nettoprislista Nr 2-2015 Nettoprislista Nr 2-2015 erna gäller t.o.m. 2015-06-26 kan ej kombineras med andra rabatter, kampanjer mm. samt är exkl. moms och frakt. Med reservation för feltryck. Gängtappar stål & rostfritt verktygsstål

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Används oftast som snickarhammare För att slå i stora spikar Du kan dra ut spikar med klon

Används oftast som snickarhammare För att slå i stora spikar Du kan dra ut spikar med klon Klohammare Används oftast som snickarhammare För att slå i stora spikar Du kan dra ut spikar med klon Penhammare Lämplig för mindre spikar Penen (baksidan) används för att fästa spikar Finns i olika storlekar

Läs mer

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.43 b) Villkor för att linan inte skall glida ges av ekv (4.1.6). 9.45 Ställ upp grundekvationerna, ekv (9.2.1) + (9.2.4), för trådrullen. I momentekvationen,

Läs mer

Monteringsanvisning/Serviceanvisning/Reservdelslista. Beskrivning. 1. Insvetsning av dragögla

Monteringsanvisning/Serviceanvisning/Reservdelslista. Beskrivning. 1. Insvetsning av dragögla 98-12-18 38-016600b Monteringsanvisning/Serviceanvisning/Reservdelslista,,,,,,, Beskrivning Dragöglorna finns i fyra olika dimensioner: 40 mm enligt DIN 74054 50 mm enligt ISO 1102 57 mm VBG standard 76

Läs mer

sammenføyning / profilteknikk

sammenføyning / profilteknikk 47 Idéprofilerna är framtagna för att visa ett antal funktioner som kan integreras i profilen: skruvficka, mutterspår, snäpplås, led, dekorränder, "julgran" för infästning i träspår, kylfläns, rör, spår

Läs mer

Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l

Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l Höghållfasta stål används mer och mer i olika konstruktioner, för att spara material och vikt. Ur miljösynpunkt är det alltså viktigt att trenden att

Läs mer

Det produktiva alternativet. Gängning för alla behov

Det produktiva alternativet. Gängning för alla behov Det produktiva alternativet Gängning för alla behov Ett verktyg för alla tillfällen Våra gängningslösningar är din nyckel till högre produktivitet inom fler områden än någonsin. Ta till exempel CoroThread

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Aluminium

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Aluminium INNEHÅLLSFÖRTECKNING METALSERVICE AB är leverantör till den svenska industri- och byggsektorn. Vi förser dessa med halvfabrikat inom aluminium, koppar, brons och mässing i alla dess former och legeringar.

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

C O N S T R U C T I O N MMM MONTERINGS MANUAL. Version MMM 1.1 MMM STANDARD COMPATIBLE. page 1. love connecting

C O N S T R U C T I O N MMM MONTERINGS MANUAL. Version MMM 1.1 MMM STANDARD COMPATIBLE. page 1. love connecting REINFORCED HUMIDITY C O N S T R U C T I O N TEMPERATURE STANDARD MMM COMPATIBLE MMM MONTERINGS MANUAL Version MMM 1.1 page 1 love connecting Hej! Vi är mycket glada att du valt att bygga en M-Play modul.

Läs mer

Nr 5. Diagonalmått Avser mått mellan ytterhörn på bjälklag eller grundmur. Toleransen gäller samtliga diagonaler.

Nr 5. Diagonalmått Avser mått mellan ytterhörn på bjälklag eller grundmur. Toleransen gäller samtliga diagonaler. Måttdefinitioner Nr 1. Läge i sida från närmaste sekundärlinje Avser avvikelse från basmåttet till närmaste sekundärlinje (2 st). Kravet avser läge valfritt utmed hela komponentens höjd. Vanligen mäts

Läs mer

Fräsning. Tapio Alatalo, Product Manager Milling

Fräsning. Tapio Alatalo, Product Manager Milling Fräsning Tapio Alatalo, Product Manager Milling 335.25 En ny generation skivfräsar för breda spår Skivfräsar 335.25 Innehåll: 1. Historik och bakgrund 2. SECO skivfräsprogram 3. Lanseringsdatum 4. Vad

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

FORMICA MAGNETIC LAMINATE

FORMICA MAGNETIC LAMINATE FORMICA MAGNETIC LAMINATE Formica Magnetic är ett dekorativt laminat med alla fördelar och samma garanterade kvalitet som traditionella Formica laminat men med ytterligare fördelar perfekta för kommunikation

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

Plåtbearbetning med FEIN. Snabbare, exaktare, bekvämare.

Plåtbearbetning med FEIN. Snabbare, exaktare, bekvämare. Blechsch_16_schwedisch.qxd 09.03.2004 18:47 Uhr Seite 1 FEIN Universalplåtsaxar FEIN Plåtsaxar FEIN Plåtbearbetning med FEIN. Snabbare, exaktare, bekvämare. Blechsch_16_schwedisch.qxd 09.03.2004 18:48

Läs mer

Fasta förband metaller

Fasta förband metaller Akademin för Innovation, Design och Teknik Fasta förband metaller PM 1,5 Högskolepoäng Kurs KPP039 Produktutveckling 3 HT2010 Skrivet av: Sista revideringsdatum: 2011-01-08 Examinator: Rolf Lövgren INNEHÅLL

Läs mer

TMPT06 Material & materialval

TMPT06 Material & materialval TMPT06 Material & materialval Del 2 av 2 Kerstin Johansen Industriell Produktion Baserat på kursboken Manufacturing Processes for Design Professionals av Rob Thompson Metaller Vanliga material som ni möter

Läs mer

Svetsade runda precisionsstålrör enl. EN 10305-3 (DIN 2394)

Svetsade runda precisionsstålrör enl. EN 10305-3 (DIN 2394) Svetsade runda precisionsstålrör enl. EN 10305-3 (DIN 2394) Rören används i produktion där man ställer höga krav på måttnoggranhet och ytbeskaffenhet, t.ex. tillverkning av detaljer till bilindustri, möbler,

Läs mer

Skärande bearbetning med Castrol-produkter ger dig: Skärande bearbetning

Skärande bearbetning med Castrol-produkter ger dig: Skärande bearbetning Skärande bearbetning Skärande bearbetning I de flesta skäroperationer krävs en skärvätska som kyler skärstället, transporterar bort spånor, minskar verktygsslitaget, ökar produktiviteten och säkerställer

Läs mer

Hydroformning med tryckdom. Gör det omöjliga möjligt!

Hydroformning med tryckdom. Gör det omöjliga möjligt! Hydroformning med tryckdom Gör det omöjliga möjligt! Dragförhållande 4,0 3,0 2,0 Detalj Ämne 2,0 2:a dragning 1,35 Detalj Ämne 2,7 3:e dragning 1,25 2:a dragning 1,35 3,4 Konventionell Vändpressning Vändpressning/

Läs mer

Installation, svetsning och underhåll

Installation, svetsning och underhåll Installation, svetsning och underhåll Givetvis måste noggrann slaggborttagning utföras där detta förekommer. Förvärm om möjligt till 200 C, men ej över 20 C, innan svetsningen påbörjas, och håll temperaturen

Läs mer

SKUM OCH DESS TILLVERKNING,

SKUM OCH DESS TILLVERKNING, SKUM OCH DESS TILLVERKNING, BEARBETNING SAMT ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Marina Wiklöf Handledare: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 INNEHÅLL Inledning... 3 Historia... 3 Tillverkning... 4 Bearbetningsmetoder...

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Teknisk data för stålsorter

Teknisk data för stålsorter Teknisk data för stålsorter Allmänt konstruktionsstål, kemisk sammansättning... 20 Allmänt konstruktionsstål, mekaniska egenskaper... 22 Tryckkärlsstål, uppdelning efter formvara... 24 Tryckkärlsstål,

Läs mer

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Tack för ditt förtroende. Din belöning kommer att vara en kvalitetsprodukt och dina barns glädje. Inledning I handen har

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

Kalibrering. info@kalibrera.se www.kalibrera.se. Hur kan man få lägre kalibreringskostnader? Vad är spårbarhet? Vad är mätosäkerhet?

Kalibrering. info@kalibrera.se www.kalibrera.se. Hur kan man få lägre kalibreringskostnader? Vad är spårbarhet? Vad är mätosäkerhet? Kalibrering Tvinnargatan 25 SE-507 30 Brämhult SWEDEN Tfn: 033-22 56 30 Fax: 033-13 88 71 info@kalibrera.se www.kalibrera.se Vi är ackrediterade för kalibrering av 1678 ISO/IEC 17025 Längd - Massa - Temperatur

Läs mer

SSAB tillverkar högkvalitetsstål för många tillämpningar

SSAB tillverkar högkvalitetsstål för många tillämpningar SSAB tillverkar högkvalitetsstål för många tillämpningar Höghållfast stål globalt Slitstål Hardox Branschbenchmark Den bredaste portföljen (0,7 160 mm) Konstruktionsstål - Strenx Möjligt att nå nya höjder

Läs mer

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning 25% Undervisning Gotland 25% Forskning 50% Konstruktör Fulltofta Trädpromenad Ljunghusen Veberöd Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond Putsen utsetts för både rena drag- och tryckspänningar samt böjdragspänningar

Läs mer

Det intelligenta programmet för rostfritt stål. Rostfria, högkorrosions- och värmebeständiga material

Det intelligenta programmet för rostfritt stål. Rostfria, högkorrosions- och värmebeständiga material Det intelligenta prograet för rostfritt stål Rostfria, högkorrosions- och värmebeständiga material Ett material skriver historia. Redan vid slutet av 1800-talet upptäckte man att det är möjligt att tydligt

Läs mer

Uppgifter till KRAFTER

Uppgifter till KRAFTER Uppgifter till KRAFTER Peter Gustavsson Per-Erik Austrell 1 Innehåll 1 Introduktion till statiken... 3 A-uppgifter...3 2 Krafter... 5 A-uppgifter...5 B-uppgifter...5 3 Moment... 7 A-uppgifter...7 B-uppgifter...9

Läs mer

FÖRETAGSPRESENTATION

FÖRETAGSPRESENTATION FÖRETAGSPRESENTATION CALIBRA - FÖRETAGET MED ALLT UNDER ETT TAK Calibra har sin verksamhet i Arlandastad, här har vi funnits sedan 2010. Som företag har vi funnits sedan 1991. Det gör att vi har en stor

Läs mer

Järn- och stålframställning

Järn- och stålframställning JERNKONTORETS FORSKNING Järn- och stålframställning Bearbetning av långa produkter Jernkontorets utbildningspaket del 8 2000 1996 Förord På initiativ av Jernkontorets fullmäktige togs under 1990-talet

Läs mer

Framtidens produktionsutrustningar ställs om med mjukvara - och möter krav på snabbhet, noggrannhet och kundanpassning

Framtidens produktionsutrustningar ställs om med mjukvara - och möter krav på snabbhet, noggrannhet och kundanpassning Framtidens produktionsutrustningar ställs om med mjukvara - och möter krav på snabbhet, noggrannhet och kundanpassning Förmågan att kunna tillverka och leverera kundspecifika detaljer snabbt och säkert

Läs mer

Dynamisk fräsning effektiviserar bearbetningen - Alfa Tools lösningar utlovar besparingar i både tid och verktyg

Dynamisk fräsning effektiviserar bearbetningen - Alfa Tools lösningar utlovar besparingar i både tid och verktyg Dynamisk fräsning effektiviserar bearbetningen - Alfa Tools lösningar utlovar besparingar i både tid och verktyg Genom att ändra strategin för bearbetning finns stora besparingar inom räckhåll. Dynamisk

Läs mer

SVERIGE UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 360 769 mtci G 21 c 13/02

SVERIGE UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 360 769 mtci G 21 c 13/02 SVERIGE UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 360 769 mtci G 21 c 13/02 PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET P.ans. nr 2312/72 Inkom den 24 II 1972 Giltighetsdag den 24 II 1972 Ans. allmänt tillgänglig den 25 VIII 1973 Ans.

Läs mer

VANADIS 10 SuperClean PM kallarbetsstål med extrem slitstyrka

VANADIS 10 SuperClean PM kallarbetsstål med extrem slitstyrka F AKTA OM VERKTYGSSTÅL VANADIS 1 SuperClean PM kallarbetsstål med extrem slitstyrka Där verktyg tillverkas Där verktyg används Kritiska parametrar hos verktygsstålet för GODA VERKTYGSPRESTANDA Rätt hårdhet

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Friction Stir Welding. Ökad hållfasthet Ökad täthet Ökad repeterbarhet Minskad värmedeformation

Friction Stir Welding. Ökad hållfasthet Ökad täthet Ökad repeterbarhet Minskad värmedeformation Friction Stir Welding Ökad hållfasthet Ökad täthet Ökad repeterbarhet Minskad värmedeformation Upp till 14,5 meter långa paneler. Fogens struktur FSW är en etablerad teknik. Den skapades av The Welding

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

Installationsanvisning Stormbox

Installationsanvisning Stormbox Installationsanvisning Stormbox Allmänt Stormboxkassetterna skall installeras enligt denna monteringsanvisning samt enligt eventuella lokala föreskrifter. Stora mängder vatten infiltreras på ett koncentrerat

Läs mer

Triflex. Triflex 1. Dimensioner

Triflex. Triflex 1. Dimensioner Triflex Triflex 1 Triflex 1 dämparen utvecklades för vibrationsdämpning för medeltunga till tunga maskiner för att skydda maskiner och elektronik ifrån vibrationer. Konstruktionen av dämparen tillgodoser

Läs mer

Välkommen till Metalocks värld! Vi underhåller Sverige.

Välkommen till Metalocks värld! Vi underhåller Sverige. Välkommen till Metalocks värld! Vi underhåller Sverige. Vår breda och djupa erfarenhet av underhåll garanterar en effektiv produktion för dig Själva tanken bakom industrialismen var ju att tillverkningen

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

UPPDRAG: STÅLPRODUKTER Konstruktion, bearbetning och efterbehandling

UPPDRAG: STÅLPRODUKTER Konstruktion, bearbetning och efterbehandling UPPDRAG: STÅLPRODUKTER Konstruktion, bearbetning och efterbehandling www.hafla.se HÄFLA BRUK Tradition, kunskap och utveckling Häfla Bruk grundades för 300 år sedan och även om det inte är samma personal

Läs mer

Möbler och inredningsenheter för kök och bad Materialkvalitet och noggrannhet i tillverkning Bedömning och klassindelning

Möbler och inredningsenheter för kök och bad Materialkvalitet och noggrannhet i tillverkning Bedömning och klassindelning Möbler och inredningsenheter för kök och bad Materialkvalitet och noggrannhet i tillverkning Bedömning och klassindelning Inledning Denna anvisning har sammanställts av TMF (Trä- och Möbelföretagen). Anvisningen

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Toleranser och gränsvärden För borrning och sågning i betong

Toleranser och gränsvärden För borrning och sågning i betong Toleranser och gränsvärden För borrning och sågning i betong Final SE August 2002 / revision 4, april 2004 HiB:s kansli: Lars Sandström Box 7835 103 98 Stockholm Tel: + 46 8 698 58 00 Fax: + 46 8 698 59

Läs mer

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren PM i Punktsvetsning Produktutveckling 3 KPP039 HT09 Lärare: Rolf Lövgren Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Svetsning...3 Historia...3 Medeltiden...3 1800-talet...3 1900-talet...3 Resistanssvetsning...3

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Stenciler för rätt mängd lodpasta

Stenciler för rätt mängd lodpasta Stenciler för rätt mängd lodpasta WHITE PAPER Högprecisionsetsad, steppad stencil från HP Etch där stencilen är tjockare på de blanka områdena och tunnare på de matta. Notera att det är möjligt att tillverka

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Snabbguide till golvslipning

Snabbguide till golvslipning Snabbguide till golvslipning Floor prep / sanering Golvutjämning Golvrenovering Slipning av Natursten Betongslipning / polering Träslipning HTC - Professional Floor Systems Verktygsguide Betongslipning

Läs mer

Saxar med Ursvikenkvalitet

Saxar med Ursvikenkvalitet Gradsaxar Saxar med Ursvikenkvalitet Ursvikens gradsaxar är ett begrepp inom plåtbearbetningsbranschen. Vårt kunnande och vår förmåga att ständigt möta nya kundkrav har fört oss fram till en tätposition

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING 2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även

Läs mer

PLE PLE EGENSKAPER. Dimensioner. Åkrörelse. Hastighet. Acceleration. Driftstemperatur ANVÄNDNINGSOMRÅDEN. PLE max. 6 m fribärande

PLE PLE EGENSKAPER. Dimensioner. Åkrörelse. Hastighet. Acceleration. Driftstemperatur ANVÄNDNINGSOMRÅDEN. PLE max. 6 m fribärande PLE 24 20 16 12 8 4 0 0 PLE användningsområden 67 PLE mått 68 PLE modeller 69 PLE dimensioner 71 PLE delar 72 PLE montering 73 PLE artikelnummer 76 last/(kg/m) invändig höjd/(mm) 118 115 80 50 30 16 7

Läs mer

Advanced Forming Presshärdning

Advanced Forming Presshärdning Advanced Forming Presshärdning AVANCERAD FORMNING FÖR FORDONSINDUSTRIN När dina kunder sätter hård press på vikt och hållfasthet De ständigt ökade kraven på lättare plåtdetaljer med högre hållfasthet sätter

Läs mer

Från rulle till paket med samma leverantör

Från rulle till paket med samma leverantör Värmeväxlarplattor Från rulle till paket med samma leverantör Oavsett vilken typ av värmeväxlarplattor du tillverkar behövs rätt utrustning som är anpassad för din produktion. AP&T har utvecklat och levererat

Läs mer

SVENSKA. Spiralformade låsringar Vågfjädrar

SVENSKA. Spiralformade låsringar Vågfjädrar SVENSKA www.smalley.com Spiralformade låsringar Vågfjädrar är Smalley Vad är Smalley Vad Företagets historia Smalley Steel Ring Company grundades 1918 och var från början en leverantör av kolvringar för

Läs mer

Lennart Johansson. Produktionsledare och Yrkeslärare. Anstalten Tidaholm

Lennart Johansson. Produktionsledare och Yrkeslärare. Anstalten Tidaholm Lennart Johansson Produktionsledare och Yrkeslärare Anstalten Tidaholm Anstalten Tidaholm Tidaholm är en sluten anstalt, Säkerhetsklass, B. Antal intagna är ca 200 Strafftiden är från 4 år och upp till

Läs mer

MONTERINGSANVISNING FÖR ARTISAN RULLVARA

MONTERINGSANVISNING FÖR ARTISAN RULLVARA 1 (2) Materialet Materialet är en vävd vinylmatta som har en baksidesbeläggning av glasfiberarmerad vinyl. Följ därför de anvisningar från GBR som gäller vinylmattor för montering och val av lim. Eftersom

Läs mer

Högskoleprovet Kvantitativ del

Högskoleprovet Kvantitativ del Högskoleprovet Kvantitativ del Här följer anvisningar till de kvantitativa delproven XYZ, KVA, NOG och DTK. Provhäftet innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 55 minuter. Ägna inte för lång

Läs mer

fakta mätteknik Kortfattad fakta lufthastighet och -flöde, givarsystem, mätmetoder etc. fakta - kunskap - utbildning - support

fakta mätteknik Kortfattad fakta lufthastighet och -flöde, givarsystem, mätmetoder etc. fakta - kunskap - utbildning - support Lufthastighet fakta mätteknik Kortfattad fakta lufthastighet och -flöde, givarsystem, mätmetoder etc. fakta - kunskap - utbildning - support Er kunskapspartner Nordtec Instrument AB 31-74 1 7 122 Fakta

Läs mer