4 Hållfasthet. 4 Hållfasthet. 4.1 Stålskruv Utdrag ur ISO 898-1:1999.

Transkript

1 4 Hållfasthet 4.1 Stålskruv Utdrag ur ISO 898-1: Omfattning och tillämpning Denna del av ISO 898-1:1999 anger mekaniska egenskaper för skruvar och pinnskruvar av kolstål och legerat stål i omgivningstemperaturer mellan 10 C till 35 C. Produkter som uppfyller kraven i denna del av ISO 898 utvärderas endast i angivet område för omgivningstemperatur och innehåller kanske inte de angivna mekaniska och fysikaliska egenskaperna vid högre eller lägre temperaturer. Uppmärksamhet riktas mot annex A som ger exempel på undre sträckgräns och förlängningsgräns R p0,2, vid förhöjda temperaturer. Vid temperaturer lägre än området för omgivningstemperaturen kan betydande förändringar av egenskaperna särskilt slagseghet inträffa. När fästelement skall användas över eller under området för omgivningstemperaturen är det användarens ansvar att se till att de mekaniska och fysikaliska egenskaperna är lämpliga för dennes specifika arbetsförhållanden. Vissa fästelement kan inte uppfylla kraven på drag- eller vridhållfasthet enligt denna del av ISO 898 beroende på huvudets geometri som minskar skjuvarean i huvudet jämfört med spänningsarean hos gängan, såsom för sänkhuvud och cylinderhuvud. Denna del av ISO 898 gäller för skruvar och pinnskruvar. - med grovgänga M1,6 till och med M39, och fingänga M8 x 1 till och med M39 x 3 - med triangulär ISO-gänga enligt ISO med diameter/stigningskombinationer enligt ISO 261 och ISO med gängtoleranser enligt ISO och ISO tillverkade av kolstål eller legerat stål Den gäller ej för stoppskruvar och liknande gängade fästelement som inte utsätts för dragspänningar (se ISO 898-5). Den anger ej krav på sådana egenskaper som - svetsbarhet - korrosionsbeständighet - förmåga att motstå temperaturer över 300 C (+250 C för 10.9) eller under -50 C; - motstånd mot skjuvspänning - utmattningsmotstånd. ANM. - Beteckningssystemet enligt denna del av ISO 898 får även användas för storlekar utanför de gränser som anges i detta avsnitt (t.ex. d > 39 mm), under förutsättning att alla mekaniska egenskaper för de olika hållfasthetsklasserna innehålls. 19

2 4.1.2 Beteckningssystem Beteckningssystemet för skruvar och pinnskruvar framgår av tabell 11. Abskissan (X-axeln) ger värden för nominell brottgräns, R m, i N/mm 2, medan ordinatan (Y-axeln) ger värden för minimum brottförlängning, A min, uttryckt i procent. Symbolen för hållfasthetsklassen består av två siffror: - den första anger 1/100 av den nominella brottgränsen i Newton per kvadratmillimeter (se R m i tabell 13) - den andra anger 10 gånger förhållandet mellan undre sträckgräns R el (eller förlängningsgräns R p0,2 ) och nominell brottgräns R m (sträckgränsförhållande) Multiplicering av dessa två siffror ger 1/10 av sträckgränsen i Newton per kvadratmillimeter. Undre sträckgränsen R el (eller förlängningen R p0,2 ) och minimum brottgräns R m är lika eller större än de nominella värdena (se tabell 13) Tabell 11: Koordinatsystem Nominell brottsgräns, R m N/mm Min. brottförlängning, A min % Förhållande mellan sträckgräns och brottgräns Beteckningens andra siffra Undre sträckgräns R el eller förlängningsgräns R p0,2 Nominell brottsgräns, R m x ) Gäller endast t.o.m. M16 gängdiameter ANM. Trots att ett stort antal hållfasthetsklasser är specificerade i denna del av ISO 898 betyder det inte att alla klasser är lämpliga för alla produkter. Ytterligare upplysningar beträffande tillämpning av de specifika hållfasthetsklasserna ges i respektive produktstandarder. För ej standardiserade produkter rekommenderas att följa det val som redan gjorts för liknande standardiserade produkter. 20 Tel: Fax: E-post: salg@arvidnilsson.se

3 4.1.3 Material Tabell 12 specificerar stål för de olika hållfasthetsklasserna för skruvar och pinnskruvar. Minimum anlöpningstemperatur enligt tabell 12 är tvingande för hållfasthetsklasserna 8.8 t.o.m Den kemiska sammansättningen är tvingande endast för skruvar som ej dragprovas. Hållfast hetsklass Material och värmebehandling Tabell 12: Stål Gränser för kemisk sammansättning C P S B 1 Anlöpningstemperatur min min max max max max 3.6 2) - 0,2 0,05 0,06 0, ) - 0,55 0,05 0,06 0, ) Kolstål - 0,55 0,05 0, ,15 0,55 0,05 0,06 0, ) - 0,55 0,05 0, ) - 0,55 0,05 0, ) Kolstål med tillsatser (t.ex. bor, Mn eller Cr), härdat och anlöpt 0,15 4) 0,4 0,035 0,035 0, Kolstål härdat och anlöpt 0,25 0,55 0,035 0, Kolstål med tillsatser (t.ex. bor, Mn eller Cr), härdat och anlöpt 0,15 4) 0,35 0,035 0,035 0, Kolstål härdat och anlöpt 0,25 0,55 0,035 0, ) Kolstål med tillsatser (t.ex. bor, Mn eller Cr), härdat och anlöpt 0,15 0,35 0,035 0,035 0, ) Kolstål härdat och anlöpt 0,25 0,55 0,035 0,035 0, Kolstål med tillsatser (t.ex. bor, Mn eller Cr), härdat och anlöpt 0,2 4) 0,55 0,035 0, Legerat stål härdat och anlöpt 7) 0,2 0,55 0,035 0, ) 8) 9) Legerat stål härdat och anlöpt 7) 0,28 0,5 0,035 0,035 0, ) Borinnehållet får uppgå till 0,005% förutsatt att det icke effektiva boret kontrolleras genom tillskott av titan och/eller aluminium. 2) Automatstål tillåts för dessa hållfasthetsklasser med följande maximihalter av svavel 0,34%, fosfor 0,11% och bly 0,35%. 3) För nominella diametrar över M20 kan det vara nödvändigt att använda stål föreskrivna för hållfasthetsklass 10.9 för att uppnå tillräcklig härdbarhet. 4) För enkla kolstål med bortillsats med en kolhalt under 0,25% (chargeanalys) skall minsta manganhalten vara 0,6% för hållfasthetsklass 8.8 och 0,7% för 9.8, 10.9 och ) Produkter skall ytterligare märkas genom att symbolen för hållfasthetsklass stryks under (se avsnitt 9). Alla egenskaper för 10.9 som anges i tabell 3 skall uppfyllas av 10.9, men dess lägre anlöpningstemperatur ger den andra egenskaper beträffande spänningsrelaxation vid förhöjda temperaturer (se bilaga A). 6) För materialen i dessa hållfasthetsklasser, är det tänkt att de bör ha tillräcklig härdbarhet för att säkerställa att strukturen i kärnan hos den gängade delen av fästelementet till omkring 90% består av martensit i härdat tillstånd före anlöpning. 7) Detta legerade stål skall åtminstone innehålla följande minimimängd av ett av följande grundämnen: krom 0,30%, nickel 0,30%, molybden 0,20%, vanadin 0,10%. Där grundämnena anges som en kombination av två, tre eller fyra och har ett legeringsinnehåll lägre än de som anges ovan, är det gränsvärde som skall tillämpas för klassbestämning, 70% av summan av de individuella gränsvärden som anges ovan för de två, tre eller fyra grundämnen som berörs. 8) Ett vitt fosfatberikat ytskikt som kan upptäckas vid metallografisk undersökning tillåts inte på ytor utsatta för dragspänningar hos hållfasthetsklass ) Den kemiska sammansättningen och anlöpningstemperaturen är under utredning. 21

4 4.1.4 Mekaniska egenskaper Vid provning ISO 898-1:1988 skall skruvarna vid rumstemperatur uppfylla hållfasthetskraven enligt tabell 13. Tabell 13: Hållfasthetskrav för skruvar och pinnskruvar Hållfasthetskrav ) 9.8 2) d 16 d>16 Brottgräns, nom Rm 4) 5), Vickershårdhet, HV, F 98 N ,94 0,94 0,91 0,93 0,9 0,92 Brinellhårdhet, min HB, F = 30D 2 max 209 6) Rockwellhårdhet, HR min HRB min HRC max HRB 95,0 6) 99,5 max HRC Ythårdhet, HV 0,3 max 7) Undre sträckgräns 8) nom R el, Förlängningsgräns 9) nom 720 R p0,2, Spänning vid 0,91 0,91 0,9 0,88 0,88 provbelastning, S p N/mm Brottförlängning, A min Spänning vid sneddragning 5) Värdena för fullgrova skruvar (ej pinnskruvar) ska inte vara mindre än min-värdena för brottgräns enligt ovan. Slagseghet, J min Snedslagning av huvud Inget brott Min. Höjd på ej avkolad zon på gängan, E 1/2H 1 2/3H 1 3/4H 1 Max. Djup av fullständig avkolning, G, mm 0,015 1) För skruvar i hållfasthetsklass 8.8 med diameter d 16 mm finns en ökad risk för att gängan i muttern skjuvas av i händelse av oavsiktlig överförspänning som ger en kraft större än provkraften. Hänvisning till ISO rekommenderas. 2) Gäller endast för nominella gängdiametrar d 16 mm. 3) För stålbyggnadsskruv är gränsen 12 mm. 4) Minsta dragbrottgräns gäller för produkter med nominell längd l 2,5d. Minsta hårdhet gäller för produkter med längd l < 2,5d och övriga produkter som inte kan dragprovas (t.ex. beroende på huvudform). 5) Vid provning av färdiga skruvar och pinnskruvar skall de dragbrottskrafter som skall användas för uträkning av R m uppfylla de värden som anges i tabell 6 och 8. 6) Det avlästa värdet vid en hårdhetsmätning gjord på änden av en skruv eller pinnskruv får maximalt vara 250 HV, 238 HB eller 99,5 HRB. 7) Ythårdheten får inte vara mer än 30 Vickersenheter högre än den uppmätta kärnhårdheten på produkten när både yt- och kärnhårdhet bestäms med HV 0,3. För hållfasthetsklass 10.9 godtas ingen hårdhetsökning vid ytan som indikerar att ythårdheten överskrider 390 HV. 8) Om undre sträckgränsen R el ej kan bestämmas är det tillåtet att mäta förlängningsgränsen R p02. För hållfasthetsklasserna 4.8, 5.8 och 6.8 ges värdena R el endast för uträkning. De är inte provningsvärden. 9) Sträckgränsförhållandet enligt beteckningssystemet för hållfasthetsklass och minsta förlängningsgränsen R p02 gäller för svarvade provstavar. Om dessa värden har erhållits med färdiga skruvar kan de avvika beroende på tillverkninngmetod och inflytande från storlek Min. Brottkrafter Gänga 1) (d) Nom. Spänningsarea mm 2 min max 220 6) Tabell 14: Min brottkrafter, Metrisk ISO gänga med grov stigning Min. Brottkraft (A s x R m ), N M3 5, M3,5 6, M4 8, M5 14, M6 20, M7 28, M8 36, M M12 84, ) M ) M ) M M M M M M M M M ) När ingen annan gängstigning anges i gängbeteckningen avses grov stigning. Detta anges i ISO 261 och ISO ) För stålbyggnadsskruv gäller värdena , respektive N 22 Tel: Fax: E-post: salg@arvidnilsson.se

5 Gänga Nom. Spänningsarea mm 2 Tabell 15: Min brottkrafter, Metrisk ISO gänga med fin stigning Min. Brottkraft (A s x R m ), N M8 x 1 39, M10 x 1 64, M10 x 1,25 61, M12 x 1,25 92, M12 x 1,5 88, M14 x 1, M16 x 1, M18 x 1, M20 x 1, M22 x 1, M24 x M27 x M30 x M33 x M36 x M39 x Sträckgräns vid förhöjda temperaturer De mekaniska egenskaperna på skruv varierar på en mängd olika sätt när temperaturen ökar. Tabell 16, som endast är en orientering, ger en ungefärlig bild av reduktionen i sträckgränsen, eller förlängningsgränsen, som kan upplevas vid olika förhöjda temperaturer. Dessa data kan, och skall, därför ej användas som krav Tabell 16: Undre sträckgräns eller förlängningsgräns vid förhöjda temperaturer Temperatur C Undre sträckgräns, R el eller förlängningsgräns R p0,2 N/mm Kontinuerlig användning av dessa hållfasthetsklasser i förhöjda temperaturer kan resultera i betydande förluster i klämkraft. 100 timmar i 300 C resulterar typiskt i klämkraftsförluster som överstiger 25% av den initiala klämkraften beroende på reduktionen i sträckgräns. 4.2 ISO-Specificerade Stålmuttrar Utdrag ur ISO 898-2:1992 och ISO 898-6: Omfattning och tillämpning ISO 898-2:1992 och ISO 898-6:1994 specificerar hållfasthetsegenskaper för muttrar med specificerade provkrafter vid provning i rumstemperatur (se ISO 1). Egenskaperna är olika vid högre respektive lägre temperatur. Standarderna gäller för muttrar; - med nominell diametrar, d, (fingänga från M8) upp till och med M39; - med triangulär ISO gänga och med diameter och stigning enligt ISO 68 och ISO 262; - med diameter/delningskombinationer enligt ISO med gängtolerans 6H enligt ISO och 965-2; - med specificerade mekaniska krav; - med nyckelvidder enligt ISO 272 eller motsvarande; - med nominella höjder 0,5 D; - tillverkade av kolstål eller legerat stål. 23

6 Den gäller inte för muttrar med särskilda egenskaper såsom: - låsegenskaper (se ISO 2320); - svetsbarhet; - korrosionsbeständighet (se ISO 3506); - förmåga att motstå temperaturer över +300 C eller under -50 C. ANM - Muttrar tillverkade av automatstål får ej användas över +250 C. - För speciella produkter, som t ex höghållfasta muttrar för stålbyggnadsändamål och muttrar med överdimensionerade gängor för användning tillsammans med varmförzinkade skruvar, framgår lämpliga värden av respektive produktstandarder. - För skruvförband med större gängtoleranser an 6H/6g ökar risken för gängskjuvning; se också tabell Vid gängtoleranser andra eller större än 6H måste den ökade risken för gängskjuvning uppmärksammas (se tabell 17). Tabell 17: Reducering av gänghållfasthet Gänga Provkraft, % Gängtoleranser över t o m 6H 7H 6G M2, ,5 M2,5 M ,5 97 M7 M ,5 M16 M , Beteckningssystem Muttrar med nominella höjder 0,8 D (effektiv gänglängd 0,6 D) Muttrar med nominell höjd 0,8 D (effektiv gänglängd 0,6 D) betecknas med en siffra som indikerar den högsta hållfasthetsklassen för de skruvar med vilka de kan paras. Fästelement kan brista genom överförspänning. Denna bristning kan uppträda som brott i skruvstammen eller avskjuvning av gängorna i muttern eller på skruven. Brott i stammen sker plötsligt och är därför lätt att uppmärksamma. Avskjuvning av gängor sker gradvis och är därför svårare att upptäcka. Detta medför en risk för att delvis skadade fästelement blir kvar i skruvförbandet. Det är därför önskvärt att skruvförband konstrueras så att brott alltid uppstår i skruvstammen, men tyvärr beror hållfastheten mot avskjuvning av gängor på så många faktorer (hållfasthet hos mutter- och skruvmaterial, spel mellan gängor, nyckelviddsmått etc) att muttrarna skulle tvingas bli orimligt höga för att garantera ett sådant brott vid alla tillfällen. En skruv med gänga M5 (M8 för fingänga) t o m M39 i en viss hållfasthetsklass monterad ihop med en mutter i motsvarande hållfasthetsklass (se tabell 18 för grovgänga och tabell 19 för fingänga) är tänkt att utgöra ett förband som kan förspännas till skruvens provkraft utan risk för avskjuvning av gängor. Skulle emellertid förspänningen ske till ett värde över provkraften, är avsikten att muttrarna skall vara så utformade att 10% av de för högt förspända förbanden brister genom brott i skruven för att varna användaren att den använda monteringsmetodiken är olämplig. ANM - För mer detaljerad information om påkänningar i skruvförband, se bilaga A i ISO 898-2: Tel: Fax: E-post: salg@arvidnilsson.se

7 Tabell 18: Beteckningssystem för muttrar med nominell höjd 0,8 D och grovgänga Mutterns Mutter hållfasthetsklass Motgående skruv Typ 1 1) Typ 2 1 ) Nominell diameter Nominell diameter 4 3.6; 4.6; 4.8 d > 16 d > ; 4.6; 4.8 d 16 d ; 5.8 d d 39 d d 39 d 39 d > 16 d d 16 - d d 39 d d 39 d 16 d 39 ANM - Allmänt gäller att muttrar i högre hållfasthetsklass kan ersätta muttrar i lägre hållfasthetsklass. Detta rekommenderas för skruv-mutterförband som kommer att belastas högre än sträckgränsen eller provspänningen. Tabell 19: Beteckningssystem för muttrar med nominell höjd 0,8 D och ISO metrisk fingänga Mutterns Mutter hållfasthetsklass Motgående skruv Typ 1 1) Typ 2 1 ) Nominell diameter Nominell diameter d 39 d d 39 d 39 d d 39 d 16 d d 16 - d 16 1) Våra ISO-muttrar är f.n. endast av typ 1 (ISO 4032) Muttrar med nominella höjder 0,5 D och < 0,8 D (effektiv gänglängd 0,4 D och < 0,6 D) Muttrar med nominella höjder 0,5 D och < 0,8 D (effektiv gänglängd 0,4 D och < 0,6 D) betecknas med en kombination av två siffror; den andra siffran anger nominell spänning vid provbelastning med en härdad dorn; medan den första siffran anger att belastbarheten i ett skruvförband är lägre i jämförelse med belastbarheten med en härdad dorn samt även i jämförelse med ett skruvförband såsom beskrivet i avsnitt , se tabell 18. Den effektiva belastbarheten bestäms inte enbart av hårdheten och den effektiva gänglängden, utan även av brottgränsen på den skruv med vilken muttrarna monteras. Beteckningssystem och spänningar vid provbelastning av muttrarna framgår av tabell 20. Provkraftvärden framgår av tabell 21. Tabell 23 ger en vägledning för minsta förväntade brottkraft vid avskjuvning av gängan när dessa muttrar monteras med skruvar i olika hållfasthetsklasser. Tabell 20: Beteckningssystem och spänningar vid provbelastning av muttrar med nominell höjd 0,5 D och < 0,8 D Mutterns hållfasthetsklass Nominell spänning vid provbelastning N/mm 2 Aktuell spänning vid provbelastning N/mm

8 4.2.3 Provkrafter Provkrafter för grovgänga är specificerade i tabell 21 och för metrisk ISO gänga med fin stigning tabell 22. Tabell 21: Provkrafter, grovgänga Gänga 1) Nom. Spänningsarea mm Provkraft (A s x S p ), N Typ 1 1) Typ 1 1) Typ 1 1) Typ 1 1) Typ 2 1) Typ 2 1) Typ 1 1) Typ 1 1) Typ 2 1) M3 5, M3,5 6, M4 8, M5 14, M6 20, M7 28, M8 36, M M12 84, M M M M M M M M M M M Gänga 1) Tabell 22: Provkrafter, metrisk ISO gänga med fin stigning Nom. Spänningsarea mm Provkraft (As x Sp ), N Typ 1 1) Typ 1 1) Typ2 1) Typ 1 1) Typ 2 1) Typ 2 1) M8 x 1 39, M10 x 1 64, M10 x 1,25 61, M12 x 1,25 92, M12 x 1,5 88, M14 x 1, M16 x 1, M18 x 1, M18 x M20 x 1, M20 x M22 x 1, M22 x M24 x M27 x M30 x M33 x M36 x M39 x ) Våra ISO-muttrar är f.n. endast av typ 1 (ISO 4032). 26 Tel: Fax: E-post: salg@arvidnilsson.se

9 4.2.4 Brottkrafter för muttrar med nominell höjd 0,5 D och < 0,8 D De värden på brottkrafter som, för vägledning, anges i tabell 23, gäller skruvar i olika hållfasthetsklasser. Avskjuvning av skruvens gänga är den troliga orsaken till brott för skruvar i lägre hållfasthetsklasser, medan avskjuvning av mutterns gängor kan förväntas i kombination med skruvar i högre hållfasthetsklasser. Mutterns hållfasthetsklass Tabell 23: Min spänning i skruven vid gängskjuvning Mutterns spänning vid provbelastning N/mm 2 Min spänning i skruven vid gängskjuvning N/mm 2 för skruvar i hållfasthetsklass DIN-Specificerade stålmuttrar Utdrag ur DIN 267-4:Augusti Omfattning och tillämpning DIN 267 Del 4:Augusti 1983 specificerar hållfasthetsegenskaper för muttrar med specificerade provkrafter. Standarden gäller för muttrar; - med specificerade mekaniska krav; - med nominell diameter, d, (fingänga från M8) upp till och med M39; - med triangulär ISO gänga enligt DIN 13 Del 13; - med gängtolerans 6G och 4H - 7H enligt DIN 13 Del 15; - med nominella höjder 0,8 D; - med nyckelvidder 1,45 D; Denna standard gäller inte för muttrar med hållfasthetsklasser enligt ISO eller DIN 267 Del 23 (ISO-Klasser) Den gäller heller inte för muttrar med särskilda egenskaper såsom: - låsegenskaper (se DIN 267 Del 15); - svetsbarhet; - korrosionsbeständighet (se DIN 267 Del 11); - förmåga att motstå temperaturer över +300 C eller under -50 C (DIN 267 Del 13). ANM - Muttrar tillverkade av automatstål får ej användas över +250 C. - För skruvförband med större gängtoleranser än 6H/6g ökar risken för gängskjuvning Beteckningssystem Tabell 24: Beteckningssymboler för DIN-muttrar 4 1) Provspänning, Sp N/mm Beteckningssymbol ) Endast över M16 27

10 4.3.3 Provkrafter Muttrar med provkrafter över N (värden under trappstegslinjen) behöver inte testas med provkraft. För dessa muttrar kan en min hårdhet avtalas mellan leverantör och köpare. Gänga 1) Nom. Spänningsarea mm 2 Tabell 25: Provkrafter, Grovgänga Provkraft (A s x S p ), N M3 5, M3,5 6, M4 8, M5 14, M6 20, M7 28, M8 36, M M12 84, M M M M M M M M M M M Gänga 1) Tabell 26: Provkrafter, Metrisk DIN gänga med fin stigning Nom. Spänningsarea mm Provkraft (A s x S p ), N M8 x 1 39, M10 x 1 64, M10 x 1,25 61, M12 x 1,25 92, M12 x 1,5 88, M14 x 1, M16 x 1, M18 x 1, M18 x M20 x 1, M20 x M22 x 1, M22 x M24 x M27 x M30 x M33 x M36 x M39 x Tel: Fax: E-post: salg@arvidnilsson.se

11 4.4 Skruvar och muttrar i rostfritt material Följande avsnitt är ett utdrag ur ISO 3506:1997 med undantag av avsnitt val av material Omfattning och tillämpning ISO 3506:1997 omfattar allmänna tekniska data för skruvar och muttrar tillverkande av austenitiska, ferritiska och martensitiska rostfria stål. ISO 3506:1997 används till bult, skruv och pinnskruv: - med nominell diameter från och med 1,6 upp till och med M39 - för alla ISO metriska trilobulära gängor i enlighet med ISO 68 och med diameter och stigningar i enlighet med ISO 261 och oberoende form För mutter av oberoende form där: - med nyckelvidd på mutter som är specificerad i ISO nominell höjd större än eller lika med 0,5 d. ISO 3506:1997 definierar inte korrosions- eller oxidationsbeständighet i viss miljö. Den fastlägger endast stålsorter för fästelement av rostfria stål. Några har mekaniska egenskaper som är lämpliga för användning vid temperaturer ned till -200 C i luft. Några har oxidationsbeständighet för användning vid temperaturer upp till +800 C i luft. Acceptabel korrosions- och oxidationsbeständighet samt mekaniska hållfasthetsvärden för användning vid förhöjd temperatur eller vid temperaturer under 0 C måste bli föremål för överenskommelser mellan förbrukare och leverantör Beteckningssystem Beteckning för fästelement visas i figur 25. Stålsorter och hållfasthetsklasser anges med en fyrställig beteckning bestående av en bokstav följd av tre siffror. Bokstaven anger den allmänna ståltypen enligt följande: A för austenitiskt stål C för martensitiskt stål F för ferritiskt stål Den första siffran efter bokstaven betecknar legeringselementen som ingår i ståltyperna A, C eller F. De två sista siffrorna anger hållfasthetsklass (glödgat, kallbearbetat eller härdat tillstånd), t.ex.; A2-70 = austenitiskt stål, kallbearbetat, dragbrottgräns min 700 N/mm 2 C4-70 = martensitiskt 12% kromstål, härdat och anlöpt, dragbrottgräns min 700 N/mm 2 Ståltyper 1) Austenitiska Ferritiska Martensitiska Identifiering av stålsorter 2) Seghärdad A1 A2 A4 F1 C1 C4 C Mjuk Mjuk Kallbearbetad Höghållfast Kallbearbetad Mjuk Seghärdad Figur 25 Beteckningssystem för fästelement av rostfria stål 29

12 4.4.3 Mekaniska egenskaper Värden för mekaniska egenskaper för olika stålsorter ges i tabell 27 och tabell 29. Ståltyp Stålsort Tabell 27: Mekaniska egenskaper för fästelement av austenitiska stål Gängdiameter Skruv 1) Mutter Brottgräns R m Sträckgräns R p0,2 Förlängning A l 3) min Provspänning S p A1, A2 50 M ,6d 500 Austenitisk och 70 M24 4) ,4d 700 A4 80 M24 4) ,3d 800 1) Avser färdig skruv (ej provstav). 2) Alla mekaniska hållfasthetsvärden är beräknade med avseende på gängans spänningsarea. 3) Förlängning anges i mm x nominell skruvdiameter. Kortaste skruvlängd=3d (inspänningslängd=2d). Längsta skruvlängd=8d. 4) För diametrar d M20 i höghållfasta stål skall överenkommelse om hållfasthetsvärdena träffas mellan förbrukare och tillverkare eftersom det för de givna värdena för brottgräns enligt tabell 27 kan förekomma alternativa värden för sträckgräns. ANM Observera att själva hållfastheten på klass 70 skiljer sig avsevärt mellan DIN- och ISO-specificerade fästelement, se tabell 28. Tabell 28: Mekaniska egenskaper för DIN-specificerade fästelement av austenitiska stål i klass 70 Gängdiameter Skruv 1) Mutter 2) Brottgräns R m Sträckgräns R N/mm 2 p0,2 Förlängning Provspänning S min A 3) p l min M ,4d > M20 M30 4) ,4d 500 Fotnot 1) 3) överenstämmer med de som finns i tabell 27 4) För diametrar d M30, respektive d M20, i höghållfasta stål skall överenkommelse om hållfasthetsvärdena träffas mellan förbrukare och tillverkare eftersom det för de givna värdena för brottgräns enligt tabell 28 kan förekomma alternativa värden för sträckgräns Martensit Ferrit Tabell 29: Mekaniska egenskaper för fästelement av martensitiska och ferritiska stål Ståltyp Stålsort Brottgräns R m Skruv 1) Sträckgräns R p0,2 Förlängning A l 3) min Provspänning S p Mutter HV HB HRC min max min max min max C ,2d ,2d C ,2d C ,2d ,2d F1 4) ,2d ,2d 600 1) Avser färdig skruv (ej provstav). 2) Alla mekaniska hållfasthetsvärden är beräknade med avseende på gängans spänningsarea. 3) Förlängning anges i mm x nominell skruvdiameter. Kortaste skruvlängd=3d (inspänningslängd=2d). Längsta skruvlängd=8d. 4) Max diameter för F1 = M Val av material Rostfritt stål, A2, kan användas tillsammans med de flesta rostfria stålsorter med samma eller lägre korrosionsmotstånd. A2 är lämpligt för utomhusbruk, dock ej i havsklimat, samt i begränsad omfattning i oxiderande syror. De syrafasta stålen, A4 är avsedda för normala korrosionspåkänningar i exempelvis havsklimat. A4 kan även användas i begränsad omfattning i kloridhaltigt vatten samt i icke oxiderande syror. För svåra korrosionsförhållanden rekommenderas materialval i samråd med våra tekniker. Vi kan även erbjuda andra rostfria och syrafasta stålsorter under förutsättning att volymen är tillräckligt stor. Även sk. superlegeringar som t.ex. Waspaloy, Hastelloy, Titan, Nimonic, Monel, Inconel, Zirkalloy samt aluminium och koppar, mm. 30 Tel: Fax: E-post: salg@arvidnilsson.se