Bilaga 4: Värdering av GI-argument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4: Värdering av GI-argument"

Transkript

1 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 1 Bilaga 4: av Studiet av baseras främst på Ola Lauritzsons argument framförda i böckerna GI i praktiken (2) och Våra bästa GI-recept (3). Böckerna sammanfattas i bilaga 2. Argumenten förekommer till viss del på hemsidan GI-Viktkoll (1). Påståenden som överensstämmer eller liknar etablissemangets (ventenskap, specialister, sjukvården generellt) uppfattning tas inte upp. Analyserade påståenden: 1. GI-metoden är en hälsometod Sida 1 2. Den nya tallriksmodellen Sida 2 3. Fett är inte fettbildande 4. Lågkalorimetoden fungerar inte Sida 3 5. Det är kolhydraterna som är nyckeln Sida 4 6. Ät fett för att gå ner i vikt Sida 6 7. Fett och protein gör oss mätta Sida 7 1. GI-metoden är en hälsometod GI-metoden är en hälsometod, inte en bantningsmetod (2:10). GI är ett sätt att tänka för att äta nyttigt, få mer energi, behålla sin vikt och undvika att drabbas av välfärdssjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer (2:19). Att GI-kost i allmänhet ger god hälsa och är nyttigare delas inte av etablissemanget. Om GIkosten ger viktminskning så är påståendet i överensstämmelse med vetenskapen. Övervikt och fetma ger ökad risk för välfärdssjukdomarna, det är man överens om. Här försöker Lauritzson ge sken av att GI-kosten (som är mindre allsidig) är hälsosammare än annan kost. Några konkretare bevis för att den är hälsosam ges inte. Det torde finnas få varor med högt GI t.ex. socker, juice och söt läsk som är direkt ohälsosamma, annat än om de leder till viktuppgång och därmed följande ohälsa. Oavsett bantningmetod är viktnedgång hälsosamt och inget unikt för GI. Påståendet inte är en bantningsmetod blir lätt absurt eftersom ämnet hälsa behandlas marginellt. Boken är i huvudsak är en beskrivning av en bantninsmetod. Att man får mer energi är lite kryptiskt, förmodligen avses att man blir piggare. Att kosten är mer energirik (kaloririk, fettrik) är visserligen sant, men menar han det? Att påstå att GI-metoden inte är en bantningsmetod utan en hälsometod saknar trovärdighet. Genom att ta in hälsobegreppet vill Lauritzson ge skenbar trovärdighet åt metoden.

2 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 2 2. Den nya tallriksmodellen GI-rekommendation E% Kolhydrater (med lågt GI) 45% protein 25% och (nyttiga) fetter 30%. (2:87 & 3:10). Rekommendationen är snarlik de rekommendationer som ges av Livsmedelsverket - Svenska Näringsrekommendationer (6:SNR) som också avråder från att äta snabba kolhydrater och att äta onyttigt mättat fett, transfetter etc. Skillnaden i rekommenderad näringsfördelning är inte heller så stor, vilket framgår nedan. Främst mer protein på bekostnad av kolhydrater. Märkligt nog är rekommenderad fettandel densamma som SNR. Energiintag E% GI i teorin I praktiken GI recept SNR Fett 30% 54% 59% 30% Protein 25% 33% 28% 15% Kolhydrater 45% 13% 13% 55% GI i teorin = från boken GI i praktiken (bilaga 2:5) GI i praktiken = analyserade recept i boken GI i praktiken (bilaga 3T) GI-recept = summa analyserade GI-recept (bilaga 3T) SNR = Svenska Näringsrekommendationer (6) Detta gäller dock bara i teorin, i praktiken förhåller det sig annorlunda. Lauritzson lever inte som han lär. Rekommendationerna i GI i praktiken stämmer inte i praktiken. Denna avhandling har analyserat näringsinnehållet i GI-recepten, vilka innehåller betydligt mer fett och lägre andel kolhydrater än vad Lauritzson rekommender. I boken rekommenderar man f.ö. konsumtion av fettrika produkter som korvar, bacon, ost, smör, grädde, rika på mättat animaliskt fett (2:42-43), i strid med bokens rekommendation av nyttiga fetter (med vilket avses omega-3 som finns t.ex. i fet lax). I teorin är GI-metodens rekommendationer snarligt de vetenskapliga rekommendationerna, men man lever inte upp till detta i praktiken. Metoden är därför starkt vilseledande. 3. Fett är inte fettbildande En kalori är inte lika med en kalori... Samtidigt som fettkonsumtionen minskar har vi blivit allt tjockare... I USA är 70% av befolkningen överviktiga eller feta. I Sverige är siffran 50%... Frågan är förstås hur det kan vara möjligt. Hur kommer det sig att vi gått upp i vikt samtidigt som vi äter mindre fett? (3:9) Det faktum att fettkonsumtionen i USA har minskat samtidigt som befolkningen blivit tjockare har fått benämningen den amerikanska paradoxen eftersom man tidigare utgått från att just fettkonsumtionen och överviktsproblematiken haft ett strikt samband (2:113). Överläkare Christer Enqvist myntade i en omtalad debattartikel för några år sedan uttrycket Du blir lika fet av att äta fett som du blir grön av att äta grönsaker. Det senare är en absurd tanke. Men många antar felaktigt att det fett vi äter har ett direkt samband med hur tjocka vi är (2:131).

3 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 3 Ett roligt men dumt påstående av en näringskunnig läkare. Påståendet är omhuldat och flitigt använt av både GI- och LCHF-anhängare för att försvara fettet. Resonemangen mynnar ut i en förklaring att vi äter fel kost - man blir inte fet av fett. Man försvarar fettet med påståendet om allmän viktuppgång trots att fettkonsumtionen minskar. Jo, en kalori är alltid en kalori, såvida inte Lauritzson upptäckt en ny naturlag. Det är i sak korrekt att man inte blir fet av fett, eller av protein och kolhydrater heller för den delen, man blir fet av för mycket kalorier. Att etablissemanget avråder från att äta mycket fett och då i synnerhet mättat animaliskt fett är, dels av hälsoskäl (6:Fett), dels för att fett är dubbelt så kaloririkt per kilo. Det är m.a.o. lättare att få i sig för mycket kalorier av fett än av annan mat. Fettkonsumtionen har inte gått ner om man får tro Jordbruksverkets siffror från 1960 till Var Lauritzson hämtat sin uppgift ifrån är obekant. Den sammanlagda energimängden per person och dag har sedan 1960 ökat med 14%. Protein +50%, fett +6% och kolhydrater +8% enligt Jordbruksverkets statistikunderlag (5:Näringskonsumtion Sverige). I USA är denna utveckling än mer påtaglig, alltså är man ännu tjockare där vilket knappast kan benämnas paradox (dvs påstående som förefaller orimligt, men som kan innehålla en djupare sanning). Viktökningen i samhället beror på att vi äter och dricker mer nu än förr (dvs ökat energiintag) och att vi motionerar mindre. Matkonsumtionen har i kilo/person ökad med 19% 1960>2008, energikonsumtionen med 2% för vuxna (5:Kostkonsumtion Sverige). Dryckeskonsumtionen har under samma period ökat i liter med 30% och i energi med 11% (5:Dryckeskonsumtion Sverige). Att energin ökat mindre än volymen sammanhänger bl.a. med ändrade kostvanor. Vi äter betydligt mer protein idag i form av kött och fågel, samt grönsaker vilket är energifattig mat. Vad gäller dryck har vi kraftigt minskat konsumtionen av fet mjölk, men dricker desto mer alkoholhaltiga drycker i stället. Analyser av detta slag är svåra att göra över tiden. Läs mer om detta på Dietkokboken (5). Snabba kolhydrater med högt GI som socker och läsk har bidragit till viktökning tack vare högt energiinnehåll, men viktökningen i samhället beror i grunden på ökat energiintag och minskad motion, inte pga att vi ändrat kostsammansättningen. Antydan om att viktökningen beror på ökad konsumtion av kolhydrater är felaktig och klart missvisande. 4. Lågkalorimetoden fungerar inte Nio av tio som bantat med lågkalorimetoder misslyckas med att behålla sin lägre vikt sex till tolv månader efter dieten (2:111). Problemet är att lågkaloridieterna riskerar att lämna dig utan tillräckligt med näringsämnen, eftersom du utelämnar måltider och viktiga ingredienser i maten bland annat livsviktiga fettsyror (2:111). Att svälta sig till rätt vikt fungerar inte. (2:112). En allmän uppfattning är att 9 av 10 som bantat blir återfallsförbrytare dvs återtar sin gamla vikt eller t.o.m. ökar sin vikt efter genomgången kur. Påståendet är alltså korrekt, men gäller alla slags bantningsmetoder. GI har sannolikt fler återfall enligt denna analys (bilaga 3:3).

4 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 4 Påståendet att man i lågkalorikost inte får i sig viktigt fett och andra näringsämnen är felaktig. Att man får i sig mindre fett (främst då mättat onyttigt fett) må vara rätt beroende på dietens utformning. Men vilken brist på andra näringsämnen syftar man på? Undernäring och bristsjukdomar är högst ovanligt i Sverige, inte ens vid bantning. Kan förekomma i specialfall som för vegankost, havandeskap etc. Lågkalorikostdieter värnar vanligtvis om, i motsats till vad som sägs, att kosten skall vara allsidig och näringsriktigt sammansatt. Metoden innebär främst minskat kaloriintag genom mindre portioner, inte ensidig kost. Om man avråder från att äta fett, så avser man som regel mättat animalikt fett. Omega-3 fett brukar man rekommendera. Sakförhållandet är snarast det motsatta. GI-kosten är ensig med hög fettandel och lite kolhydrater som är rika på näringsämnen. Det är f.ö. fel att påstå att kroppen behöver fett i någon större omfattning. Endast en mindre mängd fett är essentiellt för att kroppen skall kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K från maten och främst behövs omega-3- och omega-6-familjerna som kroppen inte kan bilda själv. (6:Fakta om fett). Påståendena är falska, försåtliga, grumliga och missvisande. Att ge skenbara påståenden utan saklig grund, men som ytligt sett kan verka riktiga är ett vanligt trick att dupera okunniga människor (gäller även andra bantningsmetoder t.ex. LCHF). 5. Det är kolhydraterna som är nyckeln Insulin: Det är i första hand hand kolhydrater som som påverkar blodsockret och därmed insulinutsöndringen i kroppen... (Vi) blir helt enkelt tjocka när alltför mycket insulin strömmar runt i kroppen (3:9). När insulinet hålls i schack använder kroppen i första hand fett som energikälla vilket bidrar till viktnedgång trots att man äter mer (2:26). Insulin bidrar nämligen till att minska fettförbränningen och lagra(-r?) fett i kroppen i stället för att förbränna det (3:9). Insulinet har en trist bieffekt i att öppna de sk glykosportarna i fettcellerna. I praktiken innebär det att för mycket insulin i blodet ökar fettinlagringen, dvs bidrar till att få fettcellerna att växa (8). Låg insulinnivå, högt proteinintag och fysisk träning är faktorer som som avsevärt förbättrar lipolysen (2:130) dvs frisättningen av fett från cellerna. Med lite kolhydrater går vi snabbt ner i vikt... När det finns minimalt med kolhydrater i kroppen omvandlas nämligen det lagrade fettet till energi som kan användas som bränsle i stället för kolhydraterna (3:10). Mat med högt GI gör oss tjocka (3:9). Eskimåer äter oerhört lite kolhydrater och förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är också oerhört låg bland dem (2:141). Kommentarer Insulin: Insulin som förklaringfaktor är populärt bland GI-entusiasterna, liksom bland andra lågkolhydratförespråkare. Det bygger dock på ett väletablerat missförstånd. Vi blir inte tjocka av hög insulinnivå pga någon unik kemisk process, utan insulin reglerar mättnadskänsla och hunger vilket i sin tur påverkar energiintaget. Insulinproduktionen är ytterst reglerat så att en exakt anpassning sker varje gång vi äter. Undantaget är vid typ 1 diabetes (7).

5 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 5 Inte ens om vi skulle äta enbart sega råttor som måltid skulle vare sig blodsockerstegringen eller insulinproduktionen hamna utanför normalintervallen. Ett pilotförsök som genomförts på medicinmottagningen KSS (10) med en grupp diabetiker (som inte gavs extra insulin) och några icke-diabetiker fick äta semlor, dajm, japp, chokladtårta, glass mm som mellanmål. Den blodsockerökningen som kunde förväntas uteblev. För diabetiker ökade blodsockernivåerna något, men inte högre än vid andra mellanmål som t.ex. kaffe och smörgås. Hos ickediabetikerna ökade nivån nästan inte alls (10). Diabetiker som börjar ta insulin brukar gå upp i vikt i början, när tillfört insulin inte ännu finjusterats, pga ökad hunger. Typ 2-diabetiker har ofta övervikt eller fetma. När de fått ordning på sitt blodsocker har de som regel lika svårt att gå ner i vikt som andra (7). Insulinets effekter (och GI) är främst en viktig fråga för diabetiker, inte för friska överviktiga människor. Om Lauritzsons påstående hade varit riktigt skulle fettförbränningen kunna regleras genom anpassad insulinproduktion, men det går inte. Egentligen handlar det i stället om att snabba kolhydrater snabb går ut ur magen och in i blodet. Snabb magsäckstömning ger snabbt hungerkänslor och sannolikt ökat energiintag för att dämpa hunger (se punkt 7 nedan). Låt oss ändå utgå från att insulin öppnar portarna vilket gör att energins strömmar in i fettcellerna. Då kvarstår frågan vart kommer energin ifrån? Lagring vid energiöverskott är ju normalt, så i det här fallet pressas energi in i cellerna fast kroppen behöver energi. Då reagerar kroppen i brist på energi genom att knapra energi från fettcellerna, dvs enligt resonemanget pumpas energi fram och tillbaka. Sanningen är att ökad fettuppbyggnad måste komma från överskottsenergi. Minimal tillgång av kolhydrater innebär inte att man snabbt går ner i vikt, att kroppen omvandlar fettdepåerna till bränsle, utan det är brist på energi som gör att kroppen knaprar på bilringarna oavsett näringsämne. Energins omvandlingshastighet har ingen betydelse för viktförändring, som i stället beror på mängd tillförd energi (7). Jämför punkt 6 nedan. GI-folket brukar nedlåtande prata om svält men i praktiken är det vad som gäller även vid GI-kost om man skall viktminska. Svältande människor blir faktiskt magra. Eskimåerna som bevis för Gi-kost får väl ses som absurd kuriosa. Replik: Världens friskaste och äldsta befolkning, som dessutom är smärta och fullt aktiva 100-åringar, bor på den japanska ön Okinawa. De äter oerhört mycket frukt och grönsaker och mycket lite fett (5:Pigga åldringar). Hur förklarar man det? Insulinets betydelse som förklaring till viktkontroll är inte relevant. Allt prat om att fett är bra och att kolhydrater är boven i dramat är som regel onyanserat och baserat på feltolkningar (omedvetet eller medvetet). Säger man en osanning tillräckligt många gånger så blir det till slut en (upplevd) sanning. Komplicerade kemiska processer och svåra medicinska termer är ett vanligt sätt att framstå som expert och att undvika huvudfrågan vart tar energin vägen?

6 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 6 6. Ät fett för att gå ner i vikt Fettet och proteinerna är avsevärt mycket mer komplexa för kroppen att ombilda till energi än kolhydraterna. I omvandlingsprocessen går en hel del av energin åt vilket gör att kaloriintaget inte är lika relevant (2:26). När insulinet hålls i schack använder kroppen i första hand fett som energikälla vilket bidrar till viktnedgång trots att man äter mer (2:26). Men sanningen är att om vi äter för lite fett ökar otroligt nog omvandlingen av kolhydrater till fett. Det fett som bildas från kolhydrater blir dessutom till mättat fett i kroppen vilket inte förbränns lika lätt som fleromättat fett (2:131). För att få maximal fettförbränning bör man äta mer av det nyttiga fleromättade eller enkelomättade fettet (2:131). Fett och proteiner stimulerar olika hormoner som ökar fettförbränningen i kroppen (2:26). De mystiska hormonerna (2:150), dvs insulin, glukagon, testosteron, östrogen, andrenalin, norandrenalin, CCK, IGF-1, kortisol, prostaglandiner, sköldkörtelhormon, tillväxthormoner. Överskottsenergin försvinner ut med urinen. De ketoner som bildats när kroppen omvandlar fett till energi och som inte används för att hålla igång hjärnan, musklerna och kroppens inte organ, kissar vi helt enkelt ut (2:26). Här är Lauritzson ute på hal is. Visst, det går åt lite extra energi för att bränna fett. Visst, saknar kroppen fett så omvandlar kroppen protein eller kolhydrater till livsnödvändigt fett. Visst, det kan finnas ketoner i urinen o.s.v. Men inget av detta duger som förklaring av viktproblemet för dess effekter är marginell eller felaktigt. GI-förespråkarna lyfter ofta fram resonemang av slaget bidrar till viktnedgång trots att man äter mer. Dvs energin försvinner på något underbart sätt. Du blir lika mager av att äta fett som du blir grön av att äta grönsaker, kan man travestera Christer Enqvist myntade uttalande. Att förklara fettpåverkan tack vare de kroppsliga processerna och mystiska hormoner saknar grund och förvillar bort huvudfrågan. Den riktigt väsentliga frågan undviker man konsekvent vart tar energi vägen? Det sagda strider mot energins grundlagar (bilaga 5:2-3). Energiintag och förbrukning avgör vikten. Om inte har man hittat en ny naturlag.

7 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 7 7. Fett och protein gör oss mätta Fett och protein gör att vi känner oss mätta. Vi tror att vi ätit väldigt mycket eftersom vi blir så mätta, men i själva verket gör vi inte alls det. Kaloriintaget är lika lågt som i en lågkaloridiet (2:26). Kommentar Ett uttalande som det finns viss sanning i, även om den haltar. Mättnadskänsla är en viktig förklaringsfaktor i viktsammanhang. Är vi inte mätta, så är vi hungriga och är vi hungriga så äter vi. Självklart, men vi måste skilja på två slags mättnad. 1) Mättnad av måltiden (satioation) som fås av bukfyllnad, inte av hur fet maten är. 2) Mättnad mellan måltiderna (satiety). Ju snabbare magens töms desto fortare hungrig. För en utförlig beskrivning av måltidsmättnad se Dietkokboken.se (bilaga 5:5). Att fett skulle ge högre måltidsmättnad än annan mat är ett felaktigt påstående. Mättnad beror på hur mycket magsäcken fylls, spänns ut. Man kan lika väl bli måltidsmätt av att dricka mycket vätska, äta sallad, eller av vad som helst som fyller ut magen. Det väsentliga ur viktsynpunkt är hur snabbt magen töms. Blir magen snabbt tom efter en måltid vill vi fylla på för att slippa hungern. Snabba kolhydrater (högt Gi) omsätts snabbt i magen och går fort ut blodet. Då blir vi snabbt hungrig igen och vill fylla på, gärna med sötsaker eller andra snabbomsatta kolhydrater, som ger snabb energi. Då blir vi snabbt hungriga igen. Viktproblemet med detta är att vi konsumerar mer energi än om vi varit långtidsmätta. Ännu tydligare är det för drycker. Vi kan snabbt uppnå korttidsmättnad av mycket vätska, men det går väldigt fort över för vätskan försvinner snabbt ut i tarmarna och ut i kroppen. Dricker vi något kaloririkt som fet mjölk, vin eller öl så får vi en massa oönskade kalorier utan mättnad. Fett omsätts långsammare än snabba kolhydrater. Men detsamma gäller även protein och långsamma, fiberrika kolhydrater. Problemet med fett är att det är dubbelt så kaloririkt per kilo som protein, som är dubbelt upp mot fibrer. Vi bör sträva efter att vara mätta så länge som möjligt utan att konsumera en massa energi. Därför att protein och långsamma kolhydrater bättre ur viktsynpunkt än fett. Lauritzson är otydlig i sitt uttalande, men avser han långtidsmättand och snabba kolhydrater så har han rätt, men den slutsatsen kan man inte dra av påståendet som mer ger sken av att fet mat är bättre än allt annat. En otydlig halvsanning m.a.o. Förespråkarna för Gi plockar gärna ut gobitar ur helheten och använder detta i sin bevisföring. Somt är sant och somt är falskt. Har man läst föreberedande juridik, så vet man att man skall säga sanningen, hela sanningen och inget annat är sanningen. Detta gällar sällan/aldrig för Gi.

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Bilaga 3: Analys LCHF-recept. 1. LCHF-recept. 2011-02-19 Bilaga 3: Analys LCHF-recept 5.0 Sida 1

Bilaga 3: Analys LCHF-recept. 1. LCHF-recept. 2011-02-19 Bilaga 3: Analys LCHF-recept 5.0 Sida 1 2011-02-19 Bilaga 3: Analys LCHF-recept 5.0 Sida 1 Bilaga 3: Analys LCHF-recept Innehåll: Sida 1 LCHF-recept 1 2 Portionsvikt & ingredienser 2 3 Receptenergi 2 4 Näringsinnehåll 3 5 Sammanfattning 5 1.

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig

Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig Dags att skrida till verket Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig hur det går till att äta så att man blir smal. Du har läst massor av teori och är riktigt kunnig och är alltså

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Viktminskning och Modifast LCD

Viktminskning och Modifast LCD Viktminskning och Modifast LCD Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna

STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna STARTFRÅGOR Kryssa i skalan eller rutorna Vad anser du övervikt i allmänhet främst beror på? Arv Hur motiverad/peppad/tänd är du på att gå in i detta program? Halvljummen Miljö/utbud Lägsta nivån på skalan

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Kostens betydelse för prestation i ett juniorlag

Kostens betydelse för prestation i ett juniorlag Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Kostens betydelse för prestation i ett juniorlag Andreas Svedberg Handledare: Ulf Hall 2013 05 21 Sammanfattning För att kunna prestera bra som hockeyspelare, både på

Läs mer

Mat, fasta och Addison.

Mat, fasta och Addison. Mat, fasta och Addison. 5:2 dieten? Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna. Längre livslängd?...en diet baserad på

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Fredrik Paulún Kristina Andersson Martin Brunnberg. isodieten. Gå ner ett kilo i veckan

Fredrik Paulún Kristina Andersson Martin Brunnberg. isodieten. Gå ner ett kilo i veckan Fredrik Paulún Kristina Andersson Martin Brunnberg isodieten Gå ner ett kilo i veckan Fitnessförlaget Box 3159, 103 63 Stockholm www.fitnessforlaget.se Copyright Fredrik Paulún, Kristina Andersson, Martin

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

GI bluffen som fungerar? Remisshandling 5.0 Från Dietkokboken.se 2011-01-10

GI bluffen som fungerar? Remisshandling 5.0 Från Dietkokboken.se 2011-01-10 GI bluffen som fungerar? Remisshandling 5.0 Från Dietkokboken.se 2011-01-10 GI bluffen som fungerar? Förord 1. Sammanfattning Sid 1 2. Inledning Sid 2 2.1 Utredningens syfte 2.2 Avgränsning 2.3 Viktiga

Läs mer

"Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" www.maxadinfettforbranning.se

Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre www.maxadinfettforbranning.se 1 "Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier?

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl Docent, överläkare Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin Först skulle jag vilja ställa frågan: Vad finns det för anledning

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat

Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat Det är farligt med mättat fett Tittar man på våra matsmältningsorgan så liknar vi i mångt och mycket vargar. Det innebär att vi inte

Läs mer

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt. Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt

Läs mer

förstå din hunds viktkontroll

förstå din hunds viktkontroll förstå din hunds viktkontroll varför är viktkontroll så viktigt? En stor andel människor är nu överviktiga eller feta - och antalet fortsätter att stiga. Samtidigt blir också våra hundar mer överviktiga

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 I Sverige blir vi mer och mer medvetna om matvanors betydelse. Samtidigt blir djungeln av råd, dieter och hur vi kan förändra vår vikt allt

Läs mer

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Kost och goda vanor Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Medvetna val påverkar vår hälsa Kost Fysisk aktivitet Vila Att äta medvetet Lyssna på kroppen - ät när du börjar bli hungrig Var här och

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a..

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a.. f3/~ ~J 3P LANDSl NGET DALARNA Till Nämnden för kostsamverkan i Mora Att tas upp vid Sammanträdet 2012-05-21 INK. 2012 --[5 u? DNA.4P!I/e!..f!2... SKA.....f.ö D.12~.~a.. Jag träffade IngerGyllner(nämndens

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i

Läs mer

Kom ihåg dina Kolhydrater!

Kom ihåg dina Kolhydrater! Kom ihåg dina Kolhydrater! Nu ingår även kolhydrater i din tallriksmodell och bör finnas där för att du ska kunna tillföra en varierad och rätt sammansatt kost. Du blir inte tjock av potatis! Ät alltid

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer