Bilaga 4: Värdering av GI-argument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4: Värdering av GI-argument"

Transkript

1 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 1 Bilaga 4: av Studiet av baseras främst på Ola Lauritzsons argument framförda i böckerna GI i praktiken (2) och Våra bästa GI-recept (3). Böckerna sammanfattas i bilaga 2. Argumenten förekommer till viss del på hemsidan GI-Viktkoll (1). Påståenden som överensstämmer eller liknar etablissemangets (ventenskap, specialister, sjukvården generellt) uppfattning tas inte upp. Analyserade påståenden: 1. GI-metoden är en hälsometod Sida 1 2. Den nya tallriksmodellen Sida 2 3. Fett är inte fettbildande 4. Lågkalorimetoden fungerar inte Sida 3 5. Det är kolhydraterna som är nyckeln Sida 4 6. Ät fett för att gå ner i vikt Sida 6 7. Fett och protein gör oss mätta Sida 7 1. GI-metoden är en hälsometod GI-metoden är en hälsometod, inte en bantningsmetod (2:10). GI är ett sätt att tänka för att äta nyttigt, få mer energi, behålla sin vikt och undvika att drabbas av välfärdssjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer (2:19). Att GI-kost i allmänhet ger god hälsa och är nyttigare delas inte av etablissemanget. Om GIkosten ger viktminskning så är påståendet i överensstämmelse med vetenskapen. Övervikt och fetma ger ökad risk för välfärdssjukdomarna, det är man överens om. Här försöker Lauritzson ge sken av att GI-kosten (som är mindre allsidig) är hälsosammare än annan kost. Några konkretare bevis för att den är hälsosam ges inte. Det torde finnas få varor med högt GI t.ex. socker, juice och söt läsk som är direkt ohälsosamma, annat än om de leder till viktuppgång och därmed följande ohälsa. Oavsett bantningmetod är viktnedgång hälsosamt och inget unikt för GI. Påståendet inte är en bantningsmetod blir lätt absurt eftersom ämnet hälsa behandlas marginellt. Boken är i huvudsak är en beskrivning av en bantninsmetod. Att man får mer energi är lite kryptiskt, förmodligen avses att man blir piggare. Att kosten är mer energirik (kaloririk, fettrik) är visserligen sant, men menar han det? Att påstå att GI-metoden inte är en bantningsmetod utan en hälsometod saknar trovärdighet. Genom att ta in hälsobegreppet vill Lauritzson ge skenbar trovärdighet åt metoden.

2 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 2 2. Den nya tallriksmodellen GI-rekommendation E% Kolhydrater (med lågt GI) 45% protein 25% och (nyttiga) fetter 30%. (2:87 & 3:10). Rekommendationen är snarlik de rekommendationer som ges av Livsmedelsverket - Svenska Näringsrekommendationer (6:SNR) som också avråder från att äta snabba kolhydrater och att äta onyttigt mättat fett, transfetter etc. Skillnaden i rekommenderad näringsfördelning är inte heller så stor, vilket framgår nedan. Främst mer protein på bekostnad av kolhydrater. Märkligt nog är rekommenderad fettandel densamma som SNR. Energiintag E% GI i teorin I praktiken GI recept SNR Fett 30% 54% 59% 30% Protein 25% 33% 28% 15% Kolhydrater 45% 13% 13% 55% GI i teorin = från boken GI i praktiken (bilaga 2:5) GI i praktiken = analyserade recept i boken GI i praktiken (bilaga 3T) GI-recept = summa analyserade GI-recept (bilaga 3T) SNR = Svenska Näringsrekommendationer (6) Detta gäller dock bara i teorin, i praktiken förhåller det sig annorlunda. Lauritzson lever inte som han lär. Rekommendationerna i GI i praktiken stämmer inte i praktiken. Denna avhandling har analyserat näringsinnehållet i GI-recepten, vilka innehåller betydligt mer fett och lägre andel kolhydrater än vad Lauritzson rekommender. I boken rekommenderar man f.ö. konsumtion av fettrika produkter som korvar, bacon, ost, smör, grädde, rika på mättat animaliskt fett (2:42-43), i strid med bokens rekommendation av nyttiga fetter (med vilket avses omega-3 som finns t.ex. i fet lax). I teorin är GI-metodens rekommendationer snarligt de vetenskapliga rekommendationerna, men man lever inte upp till detta i praktiken. Metoden är därför starkt vilseledande. 3. Fett är inte fettbildande En kalori är inte lika med en kalori... Samtidigt som fettkonsumtionen minskar har vi blivit allt tjockare... I USA är 70% av befolkningen överviktiga eller feta. I Sverige är siffran 50%... Frågan är förstås hur det kan vara möjligt. Hur kommer det sig att vi gått upp i vikt samtidigt som vi äter mindre fett? (3:9) Det faktum att fettkonsumtionen i USA har minskat samtidigt som befolkningen blivit tjockare har fått benämningen den amerikanska paradoxen eftersom man tidigare utgått från att just fettkonsumtionen och överviktsproblematiken haft ett strikt samband (2:113). Överläkare Christer Enqvist myntade i en omtalad debattartikel för några år sedan uttrycket Du blir lika fet av att äta fett som du blir grön av att äta grönsaker. Det senare är en absurd tanke. Men många antar felaktigt att det fett vi äter har ett direkt samband med hur tjocka vi är (2:131).

3 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 3 Ett roligt men dumt påstående av en näringskunnig läkare. Påståendet är omhuldat och flitigt använt av både GI- och LCHF-anhängare för att försvara fettet. Resonemangen mynnar ut i en förklaring att vi äter fel kost - man blir inte fet av fett. Man försvarar fettet med påståendet om allmän viktuppgång trots att fettkonsumtionen minskar. Jo, en kalori är alltid en kalori, såvida inte Lauritzson upptäckt en ny naturlag. Det är i sak korrekt att man inte blir fet av fett, eller av protein och kolhydrater heller för den delen, man blir fet av för mycket kalorier. Att etablissemanget avråder från att äta mycket fett och då i synnerhet mättat animaliskt fett är, dels av hälsoskäl (6:Fett), dels för att fett är dubbelt så kaloririkt per kilo. Det är m.a.o. lättare att få i sig för mycket kalorier av fett än av annan mat. Fettkonsumtionen har inte gått ner om man får tro Jordbruksverkets siffror från 1960 till Var Lauritzson hämtat sin uppgift ifrån är obekant. Den sammanlagda energimängden per person och dag har sedan 1960 ökat med 14%. Protein +50%, fett +6% och kolhydrater +8% enligt Jordbruksverkets statistikunderlag (5:Näringskonsumtion Sverige). I USA är denna utveckling än mer påtaglig, alltså är man ännu tjockare där vilket knappast kan benämnas paradox (dvs påstående som förefaller orimligt, men som kan innehålla en djupare sanning). Viktökningen i samhället beror på att vi äter och dricker mer nu än förr (dvs ökat energiintag) och att vi motionerar mindre. Matkonsumtionen har i kilo/person ökad med 19% 1960>2008, energikonsumtionen med 2% för vuxna (5:Kostkonsumtion Sverige). Dryckeskonsumtionen har under samma period ökat i liter med 30% och i energi med 11% (5:Dryckeskonsumtion Sverige). Att energin ökat mindre än volymen sammanhänger bl.a. med ändrade kostvanor. Vi äter betydligt mer protein idag i form av kött och fågel, samt grönsaker vilket är energifattig mat. Vad gäller dryck har vi kraftigt minskat konsumtionen av fet mjölk, men dricker desto mer alkoholhaltiga drycker i stället. Analyser av detta slag är svåra att göra över tiden. Läs mer om detta på Dietkokboken (5). Snabba kolhydrater med högt GI som socker och läsk har bidragit till viktökning tack vare högt energiinnehåll, men viktökningen i samhället beror i grunden på ökat energiintag och minskad motion, inte pga att vi ändrat kostsammansättningen. Antydan om att viktökningen beror på ökad konsumtion av kolhydrater är felaktig och klart missvisande. 4. Lågkalorimetoden fungerar inte Nio av tio som bantat med lågkalorimetoder misslyckas med att behålla sin lägre vikt sex till tolv månader efter dieten (2:111). Problemet är att lågkaloridieterna riskerar att lämna dig utan tillräckligt med näringsämnen, eftersom du utelämnar måltider och viktiga ingredienser i maten bland annat livsviktiga fettsyror (2:111). Att svälta sig till rätt vikt fungerar inte. (2:112). En allmän uppfattning är att 9 av 10 som bantat blir återfallsförbrytare dvs återtar sin gamla vikt eller t.o.m. ökar sin vikt efter genomgången kur. Påståendet är alltså korrekt, men gäller alla slags bantningsmetoder. GI har sannolikt fler återfall enligt denna analys (bilaga 3:3).

4 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 4 Påståendet att man i lågkalorikost inte får i sig viktigt fett och andra näringsämnen är felaktig. Att man får i sig mindre fett (främst då mättat onyttigt fett) må vara rätt beroende på dietens utformning. Men vilken brist på andra näringsämnen syftar man på? Undernäring och bristsjukdomar är högst ovanligt i Sverige, inte ens vid bantning. Kan förekomma i specialfall som för vegankost, havandeskap etc. Lågkalorikostdieter värnar vanligtvis om, i motsats till vad som sägs, att kosten skall vara allsidig och näringsriktigt sammansatt. Metoden innebär främst minskat kaloriintag genom mindre portioner, inte ensidig kost. Om man avråder från att äta fett, så avser man som regel mättat animalikt fett. Omega-3 fett brukar man rekommendera. Sakförhållandet är snarast det motsatta. GI-kosten är ensig med hög fettandel och lite kolhydrater som är rika på näringsämnen. Det är f.ö. fel att påstå att kroppen behöver fett i någon större omfattning. Endast en mindre mängd fett är essentiellt för att kroppen skall kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K från maten och främst behövs omega-3- och omega-6-familjerna som kroppen inte kan bilda själv. (6:Fakta om fett). Påståendena är falska, försåtliga, grumliga och missvisande. Att ge skenbara påståenden utan saklig grund, men som ytligt sett kan verka riktiga är ett vanligt trick att dupera okunniga människor (gäller även andra bantningsmetoder t.ex. LCHF). 5. Det är kolhydraterna som är nyckeln Insulin: Det är i första hand hand kolhydrater som som påverkar blodsockret och därmed insulinutsöndringen i kroppen... (Vi) blir helt enkelt tjocka när alltför mycket insulin strömmar runt i kroppen (3:9). När insulinet hålls i schack använder kroppen i första hand fett som energikälla vilket bidrar till viktnedgång trots att man äter mer (2:26). Insulin bidrar nämligen till att minska fettförbränningen och lagra(-r?) fett i kroppen i stället för att förbränna det (3:9). Insulinet har en trist bieffekt i att öppna de sk glykosportarna i fettcellerna. I praktiken innebär det att för mycket insulin i blodet ökar fettinlagringen, dvs bidrar till att få fettcellerna att växa (8). Låg insulinnivå, högt proteinintag och fysisk träning är faktorer som som avsevärt förbättrar lipolysen (2:130) dvs frisättningen av fett från cellerna. Med lite kolhydrater går vi snabbt ner i vikt... När det finns minimalt med kolhydrater i kroppen omvandlas nämligen det lagrade fettet till energi som kan användas som bränsle i stället för kolhydraterna (3:10). Mat med högt GI gör oss tjocka (3:9). Eskimåer äter oerhört lite kolhydrater och förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är också oerhört låg bland dem (2:141). Kommentarer Insulin: Insulin som förklaringfaktor är populärt bland GI-entusiasterna, liksom bland andra lågkolhydratförespråkare. Det bygger dock på ett väletablerat missförstånd. Vi blir inte tjocka av hög insulinnivå pga någon unik kemisk process, utan insulin reglerar mättnadskänsla och hunger vilket i sin tur påverkar energiintaget. Insulinproduktionen är ytterst reglerat så att en exakt anpassning sker varje gång vi äter. Undantaget är vid typ 1 diabetes (7).

5 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 5 Inte ens om vi skulle äta enbart sega råttor som måltid skulle vare sig blodsockerstegringen eller insulinproduktionen hamna utanför normalintervallen. Ett pilotförsök som genomförts på medicinmottagningen KSS (10) med en grupp diabetiker (som inte gavs extra insulin) och några icke-diabetiker fick äta semlor, dajm, japp, chokladtårta, glass mm som mellanmål. Den blodsockerökningen som kunde förväntas uteblev. För diabetiker ökade blodsockernivåerna något, men inte högre än vid andra mellanmål som t.ex. kaffe och smörgås. Hos ickediabetikerna ökade nivån nästan inte alls (10). Diabetiker som börjar ta insulin brukar gå upp i vikt i början, när tillfört insulin inte ännu finjusterats, pga ökad hunger. Typ 2-diabetiker har ofta övervikt eller fetma. När de fått ordning på sitt blodsocker har de som regel lika svårt att gå ner i vikt som andra (7). Insulinets effekter (och GI) är främst en viktig fråga för diabetiker, inte för friska överviktiga människor. Om Lauritzsons påstående hade varit riktigt skulle fettförbränningen kunna regleras genom anpassad insulinproduktion, men det går inte. Egentligen handlar det i stället om att snabba kolhydrater snabb går ut ur magen och in i blodet. Snabb magsäckstömning ger snabbt hungerkänslor och sannolikt ökat energiintag för att dämpa hunger (se punkt 7 nedan). Låt oss ändå utgå från att insulin öppnar portarna vilket gör att energins strömmar in i fettcellerna. Då kvarstår frågan vart kommer energin ifrån? Lagring vid energiöverskott är ju normalt, så i det här fallet pressas energi in i cellerna fast kroppen behöver energi. Då reagerar kroppen i brist på energi genom att knapra energi från fettcellerna, dvs enligt resonemanget pumpas energi fram och tillbaka. Sanningen är att ökad fettuppbyggnad måste komma från överskottsenergi. Minimal tillgång av kolhydrater innebär inte att man snabbt går ner i vikt, att kroppen omvandlar fettdepåerna till bränsle, utan det är brist på energi som gör att kroppen knaprar på bilringarna oavsett näringsämne. Energins omvandlingshastighet har ingen betydelse för viktförändring, som i stället beror på mängd tillförd energi (7). Jämför punkt 6 nedan. GI-folket brukar nedlåtande prata om svält men i praktiken är det vad som gäller även vid GI-kost om man skall viktminska. Svältande människor blir faktiskt magra. Eskimåerna som bevis för Gi-kost får väl ses som absurd kuriosa. Replik: Världens friskaste och äldsta befolkning, som dessutom är smärta och fullt aktiva 100-åringar, bor på den japanska ön Okinawa. De äter oerhört mycket frukt och grönsaker och mycket lite fett (5:Pigga åldringar). Hur förklarar man det? Insulinets betydelse som förklaring till viktkontroll är inte relevant. Allt prat om att fett är bra och att kolhydrater är boven i dramat är som regel onyanserat och baserat på feltolkningar (omedvetet eller medvetet). Säger man en osanning tillräckligt många gånger så blir det till slut en (upplevd) sanning. Komplicerade kemiska processer och svåra medicinska termer är ett vanligt sätt att framstå som expert och att undvika huvudfrågan vart tar energin vägen?

6 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 6 6. Ät fett för att gå ner i vikt Fettet och proteinerna är avsevärt mycket mer komplexa för kroppen att ombilda till energi än kolhydraterna. I omvandlingsprocessen går en hel del av energin åt vilket gör att kaloriintaget inte är lika relevant (2:26). När insulinet hålls i schack använder kroppen i första hand fett som energikälla vilket bidrar till viktnedgång trots att man äter mer (2:26). Men sanningen är att om vi äter för lite fett ökar otroligt nog omvandlingen av kolhydrater till fett. Det fett som bildas från kolhydrater blir dessutom till mättat fett i kroppen vilket inte förbränns lika lätt som fleromättat fett (2:131). För att få maximal fettförbränning bör man äta mer av det nyttiga fleromättade eller enkelomättade fettet (2:131). Fett och proteiner stimulerar olika hormoner som ökar fettförbränningen i kroppen (2:26). De mystiska hormonerna (2:150), dvs insulin, glukagon, testosteron, östrogen, andrenalin, norandrenalin, CCK, IGF-1, kortisol, prostaglandiner, sköldkörtelhormon, tillväxthormoner. Överskottsenergin försvinner ut med urinen. De ketoner som bildats när kroppen omvandlar fett till energi och som inte används för att hålla igång hjärnan, musklerna och kroppens inte organ, kissar vi helt enkelt ut (2:26). Här är Lauritzson ute på hal is. Visst, det går åt lite extra energi för att bränna fett. Visst, saknar kroppen fett så omvandlar kroppen protein eller kolhydrater till livsnödvändigt fett. Visst, det kan finnas ketoner i urinen o.s.v. Men inget av detta duger som förklaring av viktproblemet för dess effekter är marginell eller felaktigt. GI-förespråkarna lyfter ofta fram resonemang av slaget bidrar till viktnedgång trots att man äter mer. Dvs energin försvinner på något underbart sätt. Du blir lika mager av att äta fett som du blir grön av att äta grönsaker, kan man travestera Christer Enqvist myntade uttalande. Att förklara fettpåverkan tack vare de kroppsliga processerna och mystiska hormoner saknar grund och förvillar bort huvudfrågan. Den riktigt väsentliga frågan undviker man konsekvent vart tar energi vägen? Det sagda strider mot energins grundlagar (bilaga 5:2-3). Energiintag och förbrukning avgör vikten. Om inte har man hittat en ny naturlag.

7 Bilaga 4 Remiss GI: av 5.0 Sida 7 7. Fett och protein gör oss mätta Fett och protein gör att vi känner oss mätta. Vi tror att vi ätit väldigt mycket eftersom vi blir så mätta, men i själva verket gör vi inte alls det. Kaloriintaget är lika lågt som i en lågkaloridiet (2:26). Kommentar Ett uttalande som det finns viss sanning i, även om den haltar. Mättnadskänsla är en viktig förklaringsfaktor i viktsammanhang. Är vi inte mätta, så är vi hungriga och är vi hungriga så äter vi. Självklart, men vi måste skilja på två slags mättnad. 1) Mättnad av måltiden (satioation) som fås av bukfyllnad, inte av hur fet maten är. 2) Mättnad mellan måltiderna (satiety). Ju snabbare magens töms desto fortare hungrig. För en utförlig beskrivning av måltidsmättnad se Dietkokboken.se (bilaga 5:5). Att fett skulle ge högre måltidsmättnad än annan mat är ett felaktigt påstående. Mättnad beror på hur mycket magsäcken fylls, spänns ut. Man kan lika väl bli måltidsmätt av att dricka mycket vätska, äta sallad, eller av vad som helst som fyller ut magen. Det väsentliga ur viktsynpunkt är hur snabbt magen töms. Blir magen snabbt tom efter en måltid vill vi fylla på för att slippa hungern. Snabba kolhydrater (högt Gi) omsätts snabbt i magen och går fort ut blodet. Då blir vi snabbt hungrig igen och vill fylla på, gärna med sötsaker eller andra snabbomsatta kolhydrater, som ger snabb energi. Då blir vi snabbt hungriga igen. Viktproblemet med detta är att vi konsumerar mer energi än om vi varit långtidsmätta. Ännu tydligare är det för drycker. Vi kan snabbt uppnå korttidsmättnad av mycket vätska, men det går väldigt fort över för vätskan försvinner snabbt ut i tarmarna och ut i kroppen. Dricker vi något kaloririkt som fet mjölk, vin eller öl så får vi en massa oönskade kalorier utan mättnad. Fett omsätts långsammare än snabba kolhydrater. Men detsamma gäller även protein och långsamma, fiberrika kolhydrater. Problemet med fett är att det är dubbelt så kaloririkt per kilo som protein, som är dubbelt upp mot fibrer. Vi bör sträva efter att vara mätta så länge som möjligt utan att konsumera en massa energi. Därför att protein och långsamma kolhydrater bättre ur viktsynpunkt än fett. Lauritzson är otydlig i sitt uttalande, men avser han långtidsmättand och snabba kolhydrater så har han rätt, men den slutsatsen kan man inte dra av påståendet som mer ger sken av att fet mat är bättre än allt annat. En otydlig halvsanning m.a.o. Förespråkarna för Gi plockar gärna ut gobitar ur helheten och använder detta i sin bevisföring. Somt är sant och somt är falskt. Har man läst föreberedande juridik, så vet man att man skall säga sanningen, hela sanningen och inget annat är sanningen. Detta gällar sällan/aldrig för Gi.

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Vem är Extend Näringsprodukter till för?

Vem är Extend Näringsprodukter till för? Vem är Extend Näringsprodukter till för? Våra Bars, Shakes, Crisps och Drizzles är helt enkelt näringsprodukter som hjälper dig att kontrollera blodsockret i upp till 9 timmar. Fördelen med stabilt blodsocker

Läs mer

Om viktminskning. Några tankar om orsakerna till övervikt och fetma och vad man kan göra åt det.

Om viktminskning. Några tankar om orsakerna till övervikt och fetma och vad man kan göra åt det. 1 Matts Engvall Specialist i allmänmedicin www.mattsengvall.se 2016 11 12 Om viktminskning Några tankar om orsakerna till övervikt och fetma och vad man kan göra åt det. Det går inte, jag kan inte gå ner

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Bilaga 3: Analys LCHF-recept. 1. LCHF-recept. 2011-02-19 Bilaga 3: Analys LCHF-recept 5.0 Sida 1

Bilaga 3: Analys LCHF-recept. 1. LCHF-recept. 2011-02-19 Bilaga 3: Analys LCHF-recept 5.0 Sida 1 2011-02-19 Bilaga 3: Analys LCHF-recept 5.0 Sida 1 Bilaga 3: Analys LCHF-recept Innehåll: Sida 1 LCHF-recept 1 2 Portionsvikt & ingredienser 2 3 Receptenergi 2 4 Näringsinnehåll 3 5 Sammanfattning 5 1.

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

10 misstag kvinnor gör

10 misstag kvinnor gör 10 misstag kvinnor gör Misstag vad gäller kost och träning Vill du ha större framgång i din träning? Sluta då göra dessa 10 misstag. Även om dessa missuppfattningar även finns bland män, verkar de vanligare

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig

Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig Dags att skrida till verket Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig hur det går till att äta så att man blir smal. Du har läst massor av teori och är riktigt kunnig och är alltså

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Good Calories, Bad Calories. Fats, Carbs and the Controversial Science of Diet and Health Del II

Good Calories, Bad Calories. Fats, Carbs and the Controversial Science of Diet and Health Del II Good Calories, Bad Calories. Fats, Carbs and the Controversial Science of Diet and Health Del II Författad av Fähstorkh mån, 20/08/2012-15:17 I förra artikeln tittade vi lite närmare på den del av Gary

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Choklad innehåller en

Choklad innehåller en Choklad Info K akaobönan Jämfört med kaffe och te som nästan inte har något näringsvärde alls är kakaobönan mycket energirik. Kakaobönan innehåller: 50% fett 20-25% kolhydrater 15-20% protein 1,5% teobromin

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

FETMA DIABETES SNABBA KOLHYDRATER Fetma och diabetes Diabetes: Fetma: Atkins och GI: Fallgropar:

FETMA DIABETES SNABBA KOLHYDRATER Fetma och diabetes Diabetes: Fetma: Atkins och GI: Fallgropar: Göran Petersson juni 2007 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och bioteknik, Chalmers 41296 Göteborg Glass och Fetma Om övervikt, socker, insulin, diabetes, triglycerider, fettceller, glukos, gräddglass,

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Danisco Sugar Myter och fakta om socker

Danisco Sugar Myter och fakta om socker Danisco Sugar Myter och fakta om socker Myter och fakta om socker Informationsmängden om kost och hälsa blir allt större och för många kan det vara svårt att bedöma vad som är rätt och fel. Detta häfte

Läs mer

www.maxadinfettforbranning.se

www.maxadinfettforbranning.se 1 Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning eller som en ersättning för medicinsk rådgivning.

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? Diabetes En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? 1 Diabetes Fyra av hundra personer har diabetes. Orsaken är brist på hormonet insulin, eller ett större behov av insulin än vad kroppen

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett

Läs mer

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

VARFÖR GÅR JAG INTE. NER I VIKT? Sten Sture Skaldeman

VARFÖR GÅR JAG INTE. NER I VIKT? Sten Sture Skaldeman VARFÖR GÅR JAG INTE NER I VIKT? Sten Sture Skaldeman Om denna bok och om dess läsare Den här boken är skriven för amatörer. Sådana som tror att man måste minska på maten eller öka på motionen för att gå

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

GI bluffen som fungerar? Remisshandling 5.0 Från Dietkokboken.se 2011-01-10

GI bluffen som fungerar? Remisshandling 5.0 Från Dietkokboken.se 2011-01-10 GI bluffen som fungerar? Remisshandling 5.0 Från Dietkokboken.se 2011-01-10 GI bluffen som fungerar? Förord 1. Sammanfattning Sid 1 2. Inledning Sid 2 2.1 Utredningens syfte 2.2 Avgränsning 2.3 Viktiga

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Viktminskning och Modifast LCD

Viktminskning och Modifast LCD Viktminskning och Modifast LCD Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna

STARTFRÅGOR. Kryssa i skalan eller rutorna STARTFRÅGOR Kryssa i skalan eller rutorna Vad anser du övervikt i allmänhet främst beror på? Arv Hur motiverad/peppad/tänd är du på att gå in i detta program? Halvljummen Miljö/utbud Lägsta nivån på skalan

Läs mer

Kostens betydelse för prestation i ett juniorlag

Kostens betydelse för prestation i ett juniorlag Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Kostens betydelse för prestation i ett juniorlag Andreas Svedberg Handledare: Ulf Hall 2013 05 21 Sammanfattning För att kunna prestera bra som hockeyspelare, både på

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Mat, fasta och Addison.

Mat, fasta och Addison. Mat, fasta och Addison. 5:2 dieten? Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna. Längre livslängd?...en diet baserad på

Läs mer

Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat

Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat Det är farligt med mättat fett Tittar man på våra matsmältningsorgan så liknar vi i mångt och mycket vargar. Det innebär att vi inte

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer