Läget i skoldebatten juni 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läget i skoldebatten juni 2012"

Transkript

1 Läget i skoldebatten juni 2012 Remiss Stig- Björn Ljunggren Inledning Följande text är en halvtidsredovisning för en studie av läget för skolan i den svenska debatten Slutredovisningen ska ske i höst. Syftet är att ge en återspegling av den diskussion som förs kring skolan, och som under det senaste året har varit mycket aktiv med många deltagare och åsikter. Studien avser att lyfta fram och analysera några av de viktigaste argumentationslinjerna. Tillvägagångssättet har varit dels studier av debatten som den förts i medierna etc, dels intervjuer med ett stort antal politiker, skolaktörer och andra intressanta personer. Rapporten är beställd av AcadeMedia som gett mig fria händer att utforma arbetet. Jag mottar gärna synpunkter på denna text. Vad har jag glömt? Vad har jag övervärderat resp. undervärderat? Vad är fel? Vad är rätt? Skriv gärna, eller ring, detta är en text under utveckling! De ledande debattspåren Sammanfattningsvis har jag funnit följande debattspår, argument och föreställningarna i skoldebatten. Omsvängningsargumentet Beskrivning. Alla är överens om att det nu sker en allmän omsvängning av tidsandan. Synen på privatiseringar, konkurrensutsättning och annan förnyelse av välfärdssystem och offentlig sektor har förändrats i debatten. Förr var det rigida offentliga system som var det normala mot vilket förnyare måste kämpa, nu är det förnyarna som sitter med bevisbördan. Värdering: Det är uppenbart att det skett en förändring i debatten. Men frågan är om det spelar roll exempelvis i riksdagsval? Det rimliga är att även om diskussionen nu svänger på elitnivå så letar sig åsikterna ner till väljarna. Där det länge har funnits en ilska över sådant avregleringen av

2 elmarknaden. Debatten gör också att människor kopplar samman kritiken mot exempelvis vinster i vården med andra problem, som exempelvis kollektivtrafikens haveri. Folk lägger själva ihop 1 plus 1. Argumentutveckling: En tidsanda är svår att påverka, men samtidigt är det inte nödvändigt att flyta med strömmen. Dels gäller det att skapa alternativa tolkningar och faktaunderlag för dem som inte delar kritiken i alla dess dimensioner, men som ändå ser problem; dels är det viktigt med motargument, att några försöker skapa motkrafter av mer ideologisk karaktär. Vi skulle således kommit till slutfasen av friskoleperioden, som i sin tur var en reaktion på flumskolan. Resonemanget lyder som följer: Under 60- och 70- talet skedde en dramatisk förändring av skolan. Utbildningssystemet vidgades till fler befolkningsgrupper som fick gå allt längre tid i skolan, kristendomsundervisningen avskaffades (vilket ledde till omfattande protester), katederundervisningen försvann och grupparbeten infördes. Enhetsskolan ersatte den diversifierade skolan. Skolan gick från att vara en lärande/disciplinerande institution till att bli en socialiserande och frigörande verksamhet. Men så kom 80- och 90- talets reaktion på denna flumskola. Kunskapsskolan sattes i centrum, det fria skolvalet infördes, friskolor etablerades och skolverksamheten kommunaliserades. Det blev en anti- tes av den pedagogiska förnyelsen under 60- och 70- talet. Frågan är om vi nu ser en syntes där dessa två epoker smälter samman till något nytt? Och inte att friskoleepoken förkunnas vara över och allt övergår till vad som fordom varit, utan att dessa två perioder växlas in i en tredje, som blandar erfarenheterna. Flera debattörer pekar på denna möjlighet, utan att nödvändigtvis använda termerna tes/antites/syntes. Girighetsargumentet Beskrivning. Mammon har flyttat in i klassrummet. Riskkapitalister berikar sig på skattebetalarnas bekostnad, samtidigt som kvalitén minskar, fler blir utslagna och resurser tas från dem som mest behöver. Värdering: Ett argument som har en mycket stark traditionell koppling och kommer att ständigt dyka upp. Mammon är en ondskefull figur som följt oss från urminnes tider, kanske det till och med är ett evolutionärt framvuxen uppfattning av memetisk karaktär. Det går att jämföra med en gammal kritik mot rätten att ta ränta. Det är idag tillåtet, men samtidigt finns något som heter ocker, liksom rörelser som försöker bygga ett räntefritt samhälle. Argumentutveckling: En argumentationslinje är att försvara vinster som härrör från tydliga förbättringar, och kalla detta för förbättringsvinster, till skillnad från försämringsvinster. Ett annat motargument tar fasta på alternativet till det vinstdrivna, nämligen att det inte finns något driv alls, den drivlösa skolan, där politiken formeras för att försvara etablerade system och frånhända medborgarna möjligheten att påverka.

3 Carema- argumentet Beskrivning: Det finns en tydlig koppling mellan det som kan sammanfattas med ordet Carema och skoldebatten. Värdering: Det kan tyckas orättvist, men opinioner har en tendens att sprida sig till omliggande områden och det är svårt att komma ifrån, vilket inte hindrar att det kan hanteras. Argumentutveckling: Carema har i mediedebatten skapat vad som närmast kan betecknas som en moralisk panik (alla invändningar och försök till nyanseringar faller döda till marken). Det tydligaste argumentet är därför att försöka minska smittspridningen genom att dra en tydlig linje mellan vården/omsorgen som bransch och skolan. Dessutom finns det allt fler som ifrågasätter om den panikartade beskrivningen av Carema- fallet stämmer. Men det är sannolikt så, att Carema biter sig fast som en historisk realitet oavsett detta. PISA- argumentet Beskrivning: Sverige har rasat makabert i PISA- mätningarna och befinner sig nu på tredjevärlden- nivå. Se Finland! De klarar sig bättre! Värdering: PISA- mätningarna diskuteras av alla, även de som inte tagit del av resultaten. De flesta tar detta på blodigaste alvar. Finland- exemplet förstärker bilden ännu mer, eftersom detta land fortfarande är något av en del av Sverige i våra medvetanden. Det har gjort det lätt att göra jämförelser. Argumentutveckling: En argumentationslinje kan problematisera om jämförbarheten är helt rättvis, finns det aspekter som mäts felaktigt eller som borde kompletteras, typ kreativitet i förhållande till lättmätt matematiska kunskaper utan förmåga till tillämpning, praktisk matte. Långt drivet skulle detta innebära att helt förkasta validiteten av PISA, eller åtminstone kräva någon form av kvalitativ jämförelse. Viktigt är här också att lyfta fram ostyrbarheten, att det är professionerna som levererar resultat. En ökad detaljstyrning kan inte lösa problemen i klassrummet där det viktiga sker. Det finns många försök att förklara Sveriges ras i PISA- undersökningarna sedan talets början. Lärarna, dels utbildningens försämring (och då går rötterna tillbaka till 70- talets skola samt bristen på forskning inom skolområdet), och dels att den gamla stammen av folkskolelärare slutar i den vevan; invandringen; datorerna; grupparbeten och individualisering av undervisningen; dagis; kommunpolitikerna tar inte det ansvar de fått utan skolan blir strykpåse under nedskärningarna; det fria skolvalet gör sitt till; liksom friskolor med dålig kvalité i den mening som mäts av PISA, etc. Valfrihetsargumetet Beskrivning: Argumentet om valfrihet har varit kanske det starkaste argumentet för dem som försvarat friskolor och öppenhet i systemet. Men nu börjar det gradvis glida över till att fokusera på baksidan av valfriheten, att de resursstarka gör exit och lämnar övriga i sticket.

4 Skulle också kunna beskrivas som ett likvärdighetsargument, att det fria skolvalet skapar ökade skillnader och att skolans kompensatoriska uppgift därmed försvagas. Värdering: Det fria valet gör att resursstarka elever flyttar på sig om den egna skolan inte är bra, eller om något annat och bättre finns att söka sig till. Motivationsmönstret ändras när många av kulturbärarna utnyttjar sin valfrihet och lämnar till en annan skola. Det lämnar helt enkelt de övriga i sticket. Argumentutveckling: Det finns flera tänkbara kontra- argument att mobilisera. Ett är förstås att baksidan av det fria skolvalet uppenbarligen kan bli att de resursstarka drar vidare och därmed ökar ojämlikheten, men det kan knappast motivera att tvångsmässigt hålla kvar individer i en skolverksamhet som de vantrivs i. Jämlikhet får inte innebära kränkningar av människors rättigheter. Detta är en klassisk diskussionsfråga, hur mycket tvång kan vi motivera för att skapa jämlikhet? Ett annat argument är att lyfta fram alternativet till det fria skolvalet. Är det verkligen att de attraktiva eleverna stannar kvar i de dåliga skolorna och drar med sig dessa i en bättre riktning? Eller kommer de dåliga skolorna ändå att överges genom att familjerna flyttar till områden med bra skolor? Och får vi på så sätt en ökad segregering? Kvalitets- argumentet Beskrivning: Den allmänna bilden av skolan är att kvalitén blivit sämre. Och även om sambandet friskolor försämringar är klarlagd har de flesta uppfattat det som ett faktum. Korrelation blir kausalitet. Nedgången kommer på 90- talet. Här finns också ett sidoargument som hävdar att friskolorna har bra kvalité därför att de väljer ut vissa elever. Sållningen skapar ökad ojämlikhet, genom att skolorna i maskopi med vissa föräldragrupper försöker stänga ut elever med annorlunda bakgrund eller vissa problem. Värdering: Detta är en av de viktigaste punkterna i samtalen om skolan. Kvalitét är det som alla ser som utvägen ur skolproblemen, det är dels ett sätt att häva Sveriges kunskapsfall, det är dels ett sätt att triangulera sig ur dikotomin kommunala skolor friskolor. Samtidigt sitter friskolorna här i en rävsax. Om de lyckas bra får de skäll för att de drar till sig de goda eleverna och lämnar de andra i sticket. Om de misslyckas får de skäll för att bygga på humbug och slösa på skattemedel. Argumentutveckling: Det är viktigt att få en mer nyanserad bild av vad skolan leder fram till. Hur ser det ut med den långsiktiga kunskapsutvecklingen i Sverige jämfört med andra länder? Vad händer om vi undersöker kunskapsnivån hos eleverna 10 år efter avslutad examen? Klarar sig svenska elever lika dåligt då, exempelvis. Kanske kan AcadeMedias kvalitetsarbete leda fram till att en kvalitetsmätningsstandard sätts för skolorna.

5 Det är således troligt att vi även i fortsättningen kommer att se hur skolaktörerna fokuserar på kvalitétsfrågan. Om skolorna är bra, spelar huvudmannaskapet mindre roll. Det är inte privat/offentlig drift som står i centrum, utan driftsformerna i sig, är de framgångsrika eller inte? Det bästa sättet att mäta detta är att ha en tydlig kvalitétsuppföljning. Att bygga upp en plattform som ger skolaktörer möjlighet att skapa lärande organisationer, så att det går att få signaler om vad som är framgångsrikt och vad som är mindre lyckat. Och att lyfta fram bra exempel som andra kan lära sig av. Flera jag pratat med lyfter fram behovet av bättre lärprocesser, att inte minst staten själv måste bli tydligare med vad som är krav på verksamheten och göra ordentliga uppföljningar. Dessutom påstår flera jag pratat med att statens tillsyningsverksamhet behandla olika aktörer olika. Friskolorna granskas med annan lupp än de kommunala. Fokus är dessutom de skolor som har problem, medan de framgångsrika inte studeras, trots att det skulle kunna ge god feed back. Betygsinflation- argumentet Beskrivning: Argumentet hävdar att skolorna, i synnerhet friskolorna, tenderar att dela ut bättre betyg än vad eleverna egentligen förtjänar. Inte ovanligt att detta är ett resultat av konkurrensen mellan skolorna, eller också som ett krav från elever och lärare om att få bra betyg. Ibland verkar detta i debatten som att det handlar om bedrägligt förfarande, antingen medvetet för att boosta den egna skolan, eller systemberoende, alltså att konkurrensen om eleverna gör att skolornas medarbetare är generösa med betygen. Värdering: Argumentet är ett annat än den rättfärdighetskaraktär som präglar kritiken om att skapa gräddfiler för välbeställda, lämna svaga elever i sticket, att ha skapat en skola som segregerar och minskar likvärdigheten etc, till att handla om riktig orättvisa, alltså fusk, att reglerna inte följs och att förutsättningarna inte är lika därför att några tänjer på gränserna. Flera gånger hör jag argumentet om någon friskola som hade MVG på alla elever fast ingen fick godkänt betyg. Det låter lite motsägelsefullt, men det är på den nivån som en del argument tar sig väg. Argumentutveckling: Förutom det rent sakliga, hur stort är problemet och vad görs åt saken, är det förstås på sin plats att problematisera betygssättningen. Med betyg kommer också strategier från elever och föräldrars sida för att skaffa bra betyg. Det är oundvikligt och sker i alla system, även i en enhetsskola skulle sådana trender uppkomma. Därför är det inget som friskolorna skapat. Det fanns i det gamla systemet också. Lösningen måste vara en tydlig kontroll från myndigheterna och en verksam implementering av hur betygen ska sättas. En diskussion bör stimuleras där man problematiserar den ökade styrningen av skolan, att pendeln riskerar att slå tillbaka för långt i detaljstyrning, och att istället lyfta fram lärarprofessionen som det viktiga, att skapa en stark lärarkår, där statens uppgift blir att först ge stöd i skolutvecklingen, dels inspektera att det fungerar. Inte detaljstyra.

6 Argumentet att detta löses med fler centrala prov/nationella prov bör vägas mot riskerna att detta fokuserar på de kunskaper som mäts i proven, medan de andra då lätt prioriteras ner. Litet är vackert- argumentet Beskrivning: Ett vanligt argument är att det blev inte riktigt som vi tänkt oss, och då är det framförallt ett litet- är- vackert - argument som ventileras. Det många såg framför sig med reformeringen av skolan var att fler kooperativ, lokala verksamheter byggda på eldsjälar, pedagogisk förnyelse och hembygdsskolor, snarare än stora kosmodemoniska jättar som med globalt perspektiv går in i skolans värld för att tjäna pengar. Värdering: David mot Goliat är en klassisk tankefigur som inte går att utplåna, om den inte finns i verkligheten kommer den med sin styrka att uppfinna markörer för sin existens. Vi kan här jämföra med hur politikerna själva kritiseras för att skapa större system, liten är vackert, friskolan är egentligen ett resultat av motståndet till stora otympliga system, försök att lägga ner små landsortsskolor etc. Argumentutveckling: Ett möjligt motargument är att storleken också ger en större trygghet för att reda upp problem och att det är bra med såväl ekonomiska som professionella resurser bakom de skolor som etableras. Kanske borde det lyftas fram att det finns hjälpresurser, eller borde finnas mer hjälpresurser, inte bara ekonomiska, för de mindre enheterna i syfte att minska deras risk. Kanske kan man också argumentera för någon slags Konsum - modell för de mindre skolorna? Ett mycket lössläppt franchising- system? Eller hävda att detta faktiskt redan finns? Och att det är detta som de stora drakarna erbjuder, en plattform, men inte en detaljstyrning. Vetenskap- argumentet Beskrivning: Vetenskapsargumentet koncentrerar sig på vad forskningen säger oss om skolan och används ofta som legitimerar för den egna ståndpunkten. Men några konstaterar också att vi egentligen vet väldigt lite. Värdering: Styrkan i vetenskapsargumentet är att det ger mindre utrymme för löst tyckande, fördomar och olika särintressen, det frågar sig vad vi vet utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Argumenten graviterar kring vad som går att verifera, belägga. Det kan sannerligen behövas eftersom skolan är ett område där alla tycker sig vara experter utifrån sina egna erfarenheter om hur det var på sextiotalet.och att vi utan vetenskaplig rättning i leden riskerar att få en situation där dagens skola styrs av politiska åsikter som formades på sjuttiotalet. Nackdelen är förstås att forskarna ofta rör sig kring aggregerad information som är svåra att applicera på individnivå. Om forskningen visar att det ger bättre långsiktigt resultat med en sammanhållen skola utan fria val, hur sak det då värderas av en familj där barnen vantrivs i sin stökiga skola och att de därför vill flytta

7 till ett annat plugg där de vet att det är bättre ordning och fokus på kunskaper? Ska de, i vetenskapens namn, offra sig för helheten? Kanske går det också att vidga ramarna för skoldebatten, men tanken att politiken ska styras av vetenskap och beprövad erfarenhet tillhör överideologin i vårt rationella samhälle och är svårt att ifrågasätta. Argumentutveckling: Det finns alltid ett problem att föra över aggregerad data till individnivå. Exemplet brukar vara att vetenskapen vet att det är skadligt att röka och skapar en för tidigt död, men vi har alla någon släkting på 95 år som rökt som en borstbindare hela livet, men ändå cyklar själv och handlar en gång i veckan. Allt ställs på sin spets om vi accepterar att vetenskapen säger att om alla går i samma skola kommer alla också att höja sin kunskapsnivå. Innebär det att vi för vårt eget bästa och för våra barns bästa accepterar att det fria skolvalet förbjuds? Alternativa vetenskapliga tolkningar och resultat bör lyftas fram. Framförallt bör frågan om att vi faktiskt, trots all forskning, vet väldigt lite om vad problemen i skolan beror på. Det finns mycket obearbetat material. Invandring- argumetet Beskrivning. Argument förekommer i viss utsträckning. Det tycks inte vara föremål för närmare undersökning om den kraftiga invandringen spökar i statistiken. När skolan diskuteras nagelfars är det många olika förklaringar till den svenska nedgången, men just denna lämnas oftast därhän. Värdering: Det finns sådana debattinlägg, bland annat från Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund, som menar att denna frågeställning inte får bli ett tabu (http://www.expressen.se/debatt/skolfiaskot- far- inte- bli- ett- tabu/) Skolverket har också tagit upp detta i sin senaste rapport om likvärdigheten. Så här skriver Skolverket: Elever som är födda i Sverige med utländsk bakgrund har ett något lägre betygsresultat enligt meritvärdet än elever med svensk bakgrund men skillnaderna har minskat under tidsperioden. Betydelsen av att vara utlandsfödd har däremot ökat, framförallt under senare år. En förklaring till denna utveckling är att elevernas genomsnittliga ålder vid invandringen har ökat under senare år. Elever som invandrat före skolstart presterar däremot på samma nivå som svenskfödda elever med utländsk bakgrund. Argumentutveckling: Frågan bör lyftas, även med de risker som det innebär. Det bör tyckas uppenbart att en del av lösningen av skolans problem också måste ta sikte på de speciella problem som det innebär för elever med annan bakgrund. Dessutom borde vi också kunna inkludera denna fråga i en allmän om hur världen förändrats exempelvis teknologiskiftet, övergången till servicesamhälle och kunskapssamhälle som förändrar arbetslivet och därmed skolans roll som instrument för människor att ta sig in i samhället.

8 Själva livet - argumentet Beskrivning: Det är skillnad på att bedriva verksamhet av typen tillverkning, vägunderhåll eller färdtjänst å ena sidan, och å andra sidan utföra verksamheter som har med vård och omsorg att göra, så även skola och undervisning i allmänhet. De senare har med själva livet att göra, som någon uttryckt det. En variant på detta argument är att det är oerhört svårt att göra en lekmannamässig bedömning av vilken skola som är bäst för de egna barnen. Som konsumtionsakt är skolan inte lämplig. Om vi inte är nöjd med en vara kan vi byta den eller åtminstone straffa säljaren genom att inte komma tillbaka till butiken. Efter 10 års misslyckad skola är det inte lika lätt att få rättelse. Värdering: Den instrumentella synen på skolan, som något vi konsumerar och ett område där valfrihet är rimligt, kommer säkerligen att bli allt starkare i framtiden, medan det släpar efter inom vård och omsorg. Argumentutveckling: Det är riktigt att skolan har hög komplexitetsgrad. Men det gäller även för skolpolitiker. Och skolpolitik. Det bästa sättat att hantera detta är att människor får möjlighet att lära sig hantera den komplexa situationen. De stora frågorna i livet - hur vi ska försörja oss, vem vi ska gifta oss med och skaffa barn tillsammans med, var vi ska bo, etc beslutar vi själva. De mindre komplexa gör vi gemensamt i samhället eller genom staten och politiken. Assymetrisk Information.argumentet. Beskrivning. Ett argument som brukar nämnas apropå valfrihet är att det inte är lätt att organisera ett område med så hög komplexitetsgrad för marknadsmekanismer. Det är svårt att välja när informationen inte finns eller kan göras gripbar. Det är också svårt att korrigera felval. Det brukar kallas för asymmetrisk information och används ofta när det gäller exempelvis sjukvård. Men det förekommer också att skolan pekas ut som ett område där det råder asymmetri. Definitivt är det svårt att gå tillbaka med produkten för den som inte är nöjd. Det är svårt att snabbspola bandet efter 3 års misslyckad utbildning. Detta kan tala för expertstyre. Värdering: För det första är det sant att utbildningssystemet har en relativt hög komplexitetsgrad och kan vara svår för en lekman att greppa. Kunskaper och kompetens förändras snabbt och det är inte alltid lika lätt som förr att orientera sig. Skolan är förvisso inte Rocket Science i samma utsträckning som sjukvård, men tillräckligt komplicerat för att inte helt kunna behärskas av konsumenten. Även om alla har gått i skolan så är det ändå en smula besvärligt att sätta sig in i alla erbjudanden som olika program och skolor presenterare eller vad är det mest gynnsamma inför arbetsmarknaden eller högre studier. Det är ingen slump att det finns ett utbud av informationsträffar och speciellt anställda för att hjälpa till med orienteringen i skoldjungeln. För det andra att det är svårt att ångra sig, om exempelvis gymnasieutbildningen efter 3 år visar sig misslyckad. Det är dels en hög tröskel att byta skola eller utbildningsinriktning, dels svårt att spola

9 tillbaka bandet. Det gör att utbildningsvalet får något livsavgörande över sig, som skiljer det från annan konsumtion. Utbildning är inte som ett dataspel där vi kan trycka på omstartsknappen och få ett nytt liv och sudda ut den misslyckade tiden och resursen. Argumentutveckling: Dessa problem kan antingen motivera att experter ska ha ett stort inflytande, eller faktiskt också vara ett argument för hög frihetsgrad. Om en fråga är komplex kan det vara ett argument för att folk själva ska bestämma, lika väl som att det ska finnas höga grader av tvång eller expertstyre. De stora frågorna i livet, sådant som vem vi ska bilda familj med, var vi ska bo, vad vi ska jobba med, har förr varit starkt omgärdat av styrning. Men i ökad grad har vi kommit till slutsatsen att här måste människor själva få råda. Vi har till och med kommit att omhulda idén att ett lands styrelse som har hög komplexitetsgrad och har svårt låg omstartspotential också ska kunna ligga i händerna på vanligt folk. Frågan är därför hur vi värderar skolans område. Hur mycket expertstyre behövs, hur mycket kan vi lita på att vanligt folk själva vet hur de bäst förfogar över skattebetalarnas medel? Drar ner på- argumentet Beskrivning: Ibland nämns att friskolorna tenderar att dra ner på sådant som det går lätt att komma undan med, några nämner slöjdsalar och liknande, medan de flesta tar skolbiblioteken som exempel. Värdering: Det är uppenbart att förändringar i skolorna också gör att vissa traditionella skolverksamheter förändras. Det är också tydligt att skolbiblioteken har bitit sig fast hos kritikerna av skolan. Det är ganska naturligt att debattörerna som själva lever i böckernas värld ser det som självklart att det ska finnas ett skolbibliotek på armlängds avstånd. Argumentutveckling: Finns det en tydlig koppling mellan skolbibliotek och läsning av böcker? Eller användningen av material i bibliotek? Vad om exempelvis eleverna har läsplattor? Tillgång till Internet? Eller om skolan har 300 meter till ett stort Stadsbibliotek? Eller med längre avstånd, ändå går med eleverna till bibblan varannan vecka? Det är också intressant att fundera på vad förändringarna av läsandet som datorernas intåg innebär. Är det självklart med läsplattor som naturligt inslag i undervisningen att det är skolbibliotek som behövs? Non- profit argumentet Beskrivning: Non- profit har blivit populärt i debatten. Inte minst sedan beslutet på LO- kongressen om att säga nej till vinster i välfärden och ja till non- profit - verksamheter har detta blivit allt mer populärt i debatten.

10 Värdering: Denna studie har inte hunnit få med så mycket kring detta begrepp och vad det kan innebära för skolorna. Det har påpekats att länder som exempelvis Norge, som ses som en förebild för hur non- profitverksamhet kan bedrivas, ändå har vinstdrivande företag inblandade, som exempelvis sköter fastigheterna etc. Men här finns det skäl att återkomma. Argumentutveckling: Det finns fortfarande möjligheter att påverka förståelsen av non- profitverksamhet. Inte ens på LO är man riktigt säkra på vad det är för beslut de tagit. En tolkning av non- profit är att det inte handlar om offentlig sektor i traditionell mening, men inte heller traditionella kooperativ. Det utesluter inte heller företagande. Snarare handlar det om en ny form av blandverksamhet, som mer påminner om företag fast med andra syften än att gå med vinst. Socialt företagande och civila samhället är begrepp som kommer i närheten. Moderations- argumetet Beskrivning: De flesta röster jag hört säger att det fria skolvalet inte går att direkt avskaffa eller inskränka, även om man tar de ökade olikheterna som ett allvarligt problem. Det som snarare står i centrum är problemet med ryckigheten och omöjligheten att planera verksamheten. Flera efterlyser bättre möjligheter för kommunerna att skapa långsiktiga planer och kunna säga nej till etableringar. Värdering: Detta är lite av en reträttpost för dem som försvarar friskolorna men ser problemen tydligt, eller åtminstone tycker att debatten är besvärlig. Argumentutveckling: Kanske finns det anledning att oftare i debatten påminna om att det som kallas för medieverklighet inte är detsamma som verklig verklighet. Flera jag talat med talar om att det mediala intresset för katastrofer, elända och skandaler på skolans område starkt kontrasteras till den verklighet de själva ser. Några påpekar att det faktiskt också går att beskriva skolan i positiva färger, men att det inte finns något intresse för det, varför det för många uppkommer en intressant skillnad mellan den egna skolan och de man läser om i tidningarna. Och någon frågar sig hur mår lärarna egentligen med tanke på allt gnäll? Finns det inte här ett behov att räta på ryggen och berätta hur bra mycket fungerar?

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media NOVEMBER 2008 Tystade lärare Om att kunna framföra kritik i media Innehåll Sammanfattning... 4 Bakrund och metod... 5 Ett aktuellt fall... 6 Redovisning av enkätundersökning... 7 Analys... 11 2 Förord

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser

Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Rapport från Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund kräver insatser för att stoppa skolans dränering på resurser Lärarnas

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Ditt nej gör storskill n ad Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Du är betydelsefull! Den här skriften har främst ett syfte att hjälpa dig som förälder med argument när du ska prata

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, 2 juli 2014 St Nicolai kyrkoruin, Visby Moderator: Peter

Läs mer

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet Christina Cliffordson, Högskolan Väst Gudrun Erickson, Göteborgs universitet Bakgrund

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Den vadderade faran - Vem vågar vara chef i trygghetsnarkomanernas land? David Eberhard eberharddavid@hotmail.com www.davideberhard.

Den vadderade faran - Vem vågar vara chef i trygghetsnarkomanernas land? David Eberhard eberharddavid@hotmail.com www.davideberhard. Den vadderade faran - Vem vågar vara chef i trygghetsnarkomanernas land? David Eberhard eberharddavid@hotmail.com www.davideberhard.se Om vi bara lever skyddat från början till slut så kan vi nog leva

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! Sverige har blivit bättre men vi är inte klara. Valet 2014 handlar om hur jobben ska bli fler. Nu är det ett år kvar till valet. Nya Moderaterna har tillsammans med

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar

Under en polerad yta om etiska fonder och smutsiga pengar om etiska fonder och smutsiga pengar Joakim Sandberg, doktorand i praktisk filosofi Under de senaste åren har allt fler organisationer och finansinstitut börjat intressera sig för etiska frågor i samband

Läs mer

Angående förslaget att lägga ner Örerydsskolan.

Angående förslaget att lägga ner Örerydsskolan. Till Kommunstyrelsen, För kännedom: Barn- och utbildningsnämnden Fastighetsnämnden Gislavedshus Angående förslaget att lägga ner Örerydsskolan. Med anledning av det förslag till besparingar i kommunen

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund

Stockholm, juni 2005. Tomas Johansson Ordförande i Friskolornas riksförbund Myter om friskolor Myter är fantasier, påhittade historier, missuppfattningar. Så säger ordboken. Myter om friskolor finns det många. Vandringssägner kan man också kalla dem. 1 Förord Myter är fantasier,

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Yttrande över Vägledning för elevhälsa

Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sida 1 av 6 YTTRANDE 2013-09-17 Dnr 3.1-35372/2013 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Yttrande över Vägledning för elevhälsa Sveriges Elevkårer yttrar sig över remiss Dnr 3.1-35372/2013 angående Vägledning

Läs mer

08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD

08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD OMX-terminen 10-min (diagram källa: Infront) OMX-KRÖNIKAN Tor 9 april 2015 Skrivet av Per Stolt God Morgon! 08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD 1690 Det hände mycket igår. OMX nådde målkursen 1690.

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

FM och privata tjänstehundsuppfödare.

FM och privata tjänstehundsuppfödare. Uppfö daransvar. Seriösa uppfödare har ett nästan oändligt ansvar för sina valpar. Det är inte ovanligt att de har kontakt med hundens familj under hela dess liv, särskilt de första åren. Att ansvaret

Läs mer

Ekonomiavdelningarna i Göteborgs Stads stadsdelar inbjuder till uppsatsteman vårterminen 2015.

Ekonomiavdelningarna i Göteborgs Stads stadsdelar inbjuder till uppsatsteman vårterminen 2015. Ekonomiavdelningarna i Göteborgs Stads stadsdelar inbjuder till uppsatsteman vårterminen 2015. Vi erbjuder dig ett uppsatstema inom följande områden: Utvärdering av genomförda förändringar Strategiska

Läs mer

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Bilag 17. Lars Laurin. Rätten till appell från domstol i första instans

Bilag 17. Lars Laurin. Rätten till appell från domstol i första instans Bilag 17 Lars Laurin Rätten till appell från domstol i första instans RÄTTEN TILL APPELL FRÅN DOMSTOL I FÖRSTA INSTANS Av advokat Lars Laurin, Sverige Överläggningsämnet»Rätten till appell frän domstol

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer