Läget i skoldebatten juni 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läget i skoldebatten juni 2012"

Transkript

1 Läget i skoldebatten juni 2012 Remiss Stig- Björn Ljunggren Inledning Följande text är en halvtidsredovisning för en studie av läget för skolan i den svenska debatten Slutredovisningen ska ske i höst. Syftet är att ge en återspegling av den diskussion som förs kring skolan, och som under det senaste året har varit mycket aktiv med många deltagare och åsikter. Studien avser att lyfta fram och analysera några av de viktigaste argumentationslinjerna. Tillvägagångssättet har varit dels studier av debatten som den förts i medierna etc, dels intervjuer med ett stort antal politiker, skolaktörer och andra intressanta personer. Rapporten är beställd av AcadeMedia som gett mig fria händer att utforma arbetet. Jag mottar gärna synpunkter på denna text. Vad har jag glömt? Vad har jag övervärderat resp. undervärderat? Vad är fel? Vad är rätt? Skriv gärna, eller ring, detta är en text under utveckling! De ledande debattspåren Sammanfattningsvis har jag funnit följande debattspår, argument och föreställningarna i skoldebatten. Omsvängningsargumentet Beskrivning. Alla är överens om att det nu sker en allmän omsvängning av tidsandan. Synen på privatiseringar, konkurrensutsättning och annan förnyelse av välfärdssystem och offentlig sektor har förändrats i debatten. Förr var det rigida offentliga system som var det normala mot vilket förnyare måste kämpa, nu är det förnyarna som sitter med bevisbördan. Värdering: Det är uppenbart att det skett en förändring i debatten. Men frågan är om det spelar roll exempelvis i riksdagsval? Det rimliga är att även om diskussionen nu svänger på elitnivå så letar sig åsikterna ner till väljarna. Där det länge har funnits en ilska över sådant avregleringen av

2 elmarknaden. Debatten gör också att människor kopplar samman kritiken mot exempelvis vinster i vården med andra problem, som exempelvis kollektivtrafikens haveri. Folk lägger själva ihop 1 plus 1. Argumentutveckling: En tidsanda är svår att påverka, men samtidigt är det inte nödvändigt att flyta med strömmen. Dels gäller det att skapa alternativa tolkningar och faktaunderlag för dem som inte delar kritiken i alla dess dimensioner, men som ändå ser problem; dels är det viktigt med motargument, att några försöker skapa motkrafter av mer ideologisk karaktär. Vi skulle således kommit till slutfasen av friskoleperioden, som i sin tur var en reaktion på flumskolan. Resonemanget lyder som följer: Under 60- och 70- talet skedde en dramatisk förändring av skolan. Utbildningssystemet vidgades till fler befolkningsgrupper som fick gå allt längre tid i skolan, kristendomsundervisningen avskaffades (vilket ledde till omfattande protester), katederundervisningen försvann och grupparbeten infördes. Enhetsskolan ersatte den diversifierade skolan. Skolan gick från att vara en lärande/disciplinerande institution till att bli en socialiserande och frigörande verksamhet. Men så kom 80- och 90- talets reaktion på denna flumskola. Kunskapsskolan sattes i centrum, det fria skolvalet infördes, friskolor etablerades och skolverksamheten kommunaliserades. Det blev en anti- tes av den pedagogiska förnyelsen under 60- och 70- talet. Frågan är om vi nu ser en syntes där dessa två epoker smälter samman till något nytt? Och inte att friskoleepoken förkunnas vara över och allt övergår till vad som fordom varit, utan att dessa två perioder växlas in i en tredje, som blandar erfarenheterna. Flera debattörer pekar på denna möjlighet, utan att nödvändigtvis använda termerna tes/antites/syntes. Girighetsargumentet Beskrivning. Mammon har flyttat in i klassrummet. Riskkapitalister berikar sig på skattebetalarnas bekostnad, samtidigt som kvalitén minskar, fler blir utslagna och resurser tas från dem som mest behöver. Värdering: Ett argument som har en mycket stark traditionell koppling och kommer att ständigt dyka upp. Mammon är en ondskefull figur som följt oss från urminnes tider, kanske det till och med är ett evolutionärt framvuxen uppfattning av memetisk karaktär. Det går att jämföra med en gammal kritik mot rätten att ta ränta. Det är idag tillåtet, men samtidigt finns något som heter ocker, liksom rörelser som försöker bygga ett räntefritt samhälle. Argumentutveckling: En argumentationslinje är att försvara vinster som härrör från tydliga förbättringar, och kalla detta för förbättringsvinster, till skillnad från försämringsvinster. Ett annat motargument tar fasta på alternativet till det vinstdrivna, nämligen att det inte finns något driv alls, den drivlösa skolan, där politiken formeras för att försvara etablerade system och frånhända medborgarna möjligheten att påverka.

3 Carema- argumentet Beskrivning: Det finns en tydlig koppling mellan det som kan sammanfattas med ordet Carema och skoldebatten. Värdering: Det kan tyckas orättvist, men opinioner har en tendens att sprida sig till omliggande områden och det är svårt att komma ifrån, vilket inte hindrar att det kan hanteras. Argumentutveckling: Carema har i mediedebatten skapat vad som närmast kan betecknas som en moralisk panik (alla invändningar och försök till nyanseringar faller döda till marken). Det tydligaste argumentet är därför att försöka minska smittspridningen genom att dra en tydlig linje mellan vården/omsorgen som bransch och skolan. Dessutom finns det allt fler som ifrågasätter om den panikartade beskrivningen av Carema- fallet stämmer. Men det är sannolikt så, att Carema biter sig fast som en historisk realitet oavsett detta. PISA- argumentet Beskrivning: Sverige har rasat makabert i PISA- mätningarna och befinner sig nu på tredjevärlden- nivå. Se Finland! De klarar sig bättre! Värdering: PISA- mätningarna diskuteras av alla, även de som inte tagit del av resultaten. De flesta tar detta på blodigaste alvar. Finland- exemplet förstärker bilden ännu mer, eftersom detta land fortfarande är något av en del av Sverige i våra medvetanden. Det har gjort det lätt att göra jämförelser. Argumentutveckling: En argumentationslinje kan problematisera om jämförbarheten är helt rättvis, finns det aspekter som mäts felaktigt eller som borde kompletteras, typ kreativitet i förhållande till lättmätt matematiska kunskaper utan förmåga till tillämpning, praktisk matte. Långt drivet skulle detta innebära att helt förkasta validiteten av PISA, eller åtminstone kräva någon form av kvalitativ jämförelse. Viktigt är här också att lyfta fram ostyrbarheten, att det är professionerna som levererar resultat. En ökad detaljstyrning kan inte lösa problemen i klassrummet där det viktiga sker. Det finns många försök att förklara Sveriges ras i PISA- undersökningarna sedan talets början. Lärarna, dels utbildningens försämring (och då går rötterna tillbaka till 70- talets skola samt bristen på forskning inom skolområdet), och dels att den gamla stammen av folkskolelärare slutar i den vevan; invandringen; datorerna; grupparbeten och individualisering av undervisningen; dagis; kommunpolitikerna tar inte det ansvar de fått utan skolan blir strykpåse under nedskärningarna; det fria skolvalet gör sitt till; liksom friskolor med dålig kvalité i den mening som mäts av PISA, etc. Valfrihetsargumetet Beskrivning: Argumentet om valfrihet har varit kanske det starkaste argumentet för dem som försvarat friskolor och öppenhet i systemet. Men nu börjar det gradvis glida över till att fokusera på baksidan av valfriheten, att de resursstarka gör exit och lämnar övriga i sticket.

4 Skulle också kunna beskrivas som ett likvärdighetsargument, att det fria skolvalet skapar ökade skillnader och att skolans kompensatoriska uppgift därmed försvagas. Värdering: Det fria valet gör att resursstarka elever flyttar på sig om den egna skolan inte är bra, eller om något annat och bättre finns att söka sig till. Motivationsmönstret ändras när många av kulturbärarna utnyttjar sin valfrihet och lämnar till en annan skola. Det lämnar helt enkelt de övriga i sticket. Argumentutveckling: Det finns flera tänkbara kontra- argument att mobilisera. Ett är förstås att baksidan av det fria skolvalet uppenbarligen kan bli att de resursstarka drar vidare och därmed ökar ojämlikheten, men det kan knappast motivera att tvångsmässigt hålla kvar individer i en skolverksamhet som de vantrivs i. Jämlikhet får inte innebära kränkningar av människors rättigheter. Detta är en klassisk diskussionsfråga, hur mycket tvång kan vi motivera för att skapa jämlikhet? Ett annat argument är att lyfta fram alternativet till det fria skolvalet. Är det verkligen att de attraktiva eleverna stannar kvar i de dåliga skolorna och drar med sig dessa i en bättre riktning? Eller kommer de dåliga skolorna ändå att överges genom att familjerna flyttar till områden med bra skolor? Och får vi på så sätt en ökad segregering? Kvalitets- argumentet Beskrivning: Den allmänna bilden av skolan är att kvalitén blivit sämre. Och även om sambandet friskolor försämringar är klarlagd har de flesta uppfattat det som ett faktum. Korrelation blir kausalitet. Nedgången kommer på 90- talet. Här finns också ett sidoargument som hävdar att friskolorna har bra kvalité därför att de väljer ut vissa elever. Sållningen skapar ökad ojämlikhet, genom att skolorna i maskopi med vissa föräldragrupper försöker stänga ut elever med annorlunda bakgrund eller vissa problem. Värdering: Detta är en av de viktigaste punkterna i samtalen om skolan. Kvalitét är det som alla ser som utvägen ur skolproblemen, det är dels ett sätt att häva Sveriges kunskapsfall, det är dels ett sätt att triangulera sig ur dikotomin kommunala skolor friskolor. Samtidigt sitter friskolorna här i en rävsax. Om de lyckas bra får de skäll för att de drar till sig de goda eleverna och lämnar de andra i sticket. Om de misslyckas får de skäll för att bygga på humbug och slösa på skattemedel. Argumentutveckling: Det är viktigt att få en mer nyanserad bild av vad skolan leder fram till. Hur ser det ut med den långsiktiga kunskapsutvecklingen i Sverige jämfört med andra länder? Vad händer om vi undersöker kunskapsnivån hos eleverna 10 år efter avslutad examen? Klarar sig svenska elever lika dåligt då, exempelvis. Kanske kan AcadeMedias kvalitetsarbete leda fram till att en kvalitetsmätningsstandard sätts för skolorna.

5 Det är således troligt att vi även i fortsättningen kommer att se hur skolaktörerna fokuserar på kvalitétsfrågan. Om skolorna är bra, spelar huvudmannaskapet mindre roll. Det är inte privat/offentlig drift som står i centrum, utan driftsformerna i sig, är de framgångsrika eller inte? Det bästa sättet att mäta detta är att ha en tydlig kvalitétsuppföljning. Att bygga upp en plattform som ger skolaktörer möjlighet att skapa lärande organisationer, så att det går att få signaler om vad som är framgångsrikt och vad som är mindre lyckat. Och att lyfta fram bra exempel som andra kan lära sig av. Flera jag pratat med lyfter fram behovet av bättre lärprocesser, att inte minst staten själv måste bli tydligare med vad som är krav på verksamheten och göra ordentliga uppföljningar. Dessutom påstår flera jag pratat med att statens tillsyningsverksamhet behandla olika aktörer olika. Friskolorna granskas med annan lupp än de kommunala. Fokus är dessutom de skolor som har problem, medan de framgångsrika inte studeras, trots att det skulle kunna ge god feed back. Betygsinflation- argumentet Beskrivning: Argumentet hävdar att skolorna, i synnerhet friskolorna, tenderar att dela ut bättre betyg än vad eleverna egentligen förtjänar. Inte ovanligt att detta är ett resultat av konkurrensen mellan skolorna, eller också som ett krav från elever och lärare om att få bra betyg. Ibland verkar detta i debatten som att det handlar om bedrägligt förfarande, antingen medvetet för att boosta den egna skolan, eller systemberoende, alltså att konkurrensen om eleverna gör att skolornas medarbetare är generösa med betygen. Värdering: Argumentet är ett annat än den rättfärdighetskaraktär som präglar kritiken om att skapa gräddfiler för välbeställda, lämna svaga elever i sticket, att ha skapat en skola som segregerar och minskar likvärdigheten etc, till att handla om riktig orättvisa, alltså fusk, att reglerna inte följs och att förutsättningarna inte är lika därför att några tänjer på gränserna. Flera gånger hör jag argumentet om någon friskola som hade MVG på alla elever fast ingen fick godkänt betyg. Det låter lite motsägelsefullt, men det är på den nivån som en del argument tar sig väg. Argumentutveckling: Förutom det rent sakliga, hur stort är problemet och vad görs åt saken, är det förstås på sin plats att problematisera betygssättningen. Med betyg kommer också strategier från elever och föräldrars sida för att skaffa bra betyg. Det är oundvikligt och sker i alla system, även i en enhetsskola skulle sådana trender uppkomma. Därför är det inget som friskolorna skapat. Det fanns i det gamla systemet också. Lösningen måste vara en tydlig kontroll från myndigheterna och en verksam implementering av hur betygen ska sättas. En diskussion bör stimuleras där man problematiserar den ökade styrningen av skolan, att pendeln riskerar att slå tillbaka för långt i detaljstyrning, och att istället lyfta fram lärarprofessionen som det viktiga, att skapa en stark lärarkår, där statens uppgift blir att först ge stöd i skolutvecklingen, dels inspektera att det fungerar. Inte detaljstyra.

6 Argumentet att detta löses med fler centrala prov/nationella prov bör vägas mot riskerna att detta fokuserar på de kunskaper som mäts i proven, medan de andra då lätt prioriteras ner. Litet är vackert- argumentet Beskrivning: Ett vanligt argument är att det blev inte riktigt som vi tänkt oss, och då är det framförallt ett litet- är- vackert - argument som ventileras. Det många såg framför sig med reformeringen av skolan var att fler kooperativ, lokala verksamheter byggda på eldsjälar, pedagogisk förnyelse och hembygdsskolor, snarare än stora kosmodemoniska jättar som med globalt perspektiv går in i skolans värld för att tjäna pengar. Värdering: David mot Goliat är en klassisk tankefigur som inte går att utplåna, om den inte finns i verkligheten kommer den med sin styrka att uppfinna markörer för sin existens. Vi kan här jämföra med hur politikerna själva kritiseras för att skapa större system, liten är vackert, friskolan är egentligen ett resultat av motståndet till stora otympliga system, försök att lägga ner små landsortsskolor etc. Argumentutveckling: Ett möjligt motargument är att storleken också ger en större trygghet för att reda upp problem och att det är bra med såväl ekonomiska som professionella resurser bakom de skolor som etableras. Kanske borde det lyftas fram att det finns hjälpresurser, eller borde finnas mer hjälpresurser, inte bara ekonomiska, för de mindre enheterna i syfte att minska deras risk. Kanske kan man också argumentera för någon slags Konsum - modell för de mindre skolorna? Ett mycket lössläppt franchising- system? Eller hävda att detta faktiskt redan finns? Och att det är detta som de stora drakarna erbjuder, en plattform, men inte en detaljstyrning. Vetenskap- argumentet Beskrivning: Vetenskapsargumentet koncentrerar sig på vad forskningen säger oss om skolan och används ofta som legitimerar för den egna ståndpunkten. Men några konstaterar också att vi egentligen vet väldigt lite. Värdering: Styrkan i vetenskapsargumentet är att det ger mindre utrymme för löst tyckande, fördomar och olika särintressen, det frågar sig vad vi vet utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Argumenten graviterar kring vad som går att verifera, belägga. Det kan sannerligen behövas eftersom skolan är ett område där alla tycker sig vara experter utifrån sina egna erfarenheter om hur det var på sextiotalet.och att vi utan vetenskaplig rättning i leden riskerar att få en situation där dagens skola styrs av politiska åsikter som formades på sjuttiotalet. Nackdelen är förstås att forskarna ofta rör sig kring aggregerad information som är svåra att applicera på individnivå. Om forskningen visar att det ger bättre långsiktigt resultat med en sammanhållen skola utan fria val, hur sak det då värderas av en familj där barnen vantrivs i sin stökiga skola och att de därför vill flytta

7 till ett annat plugg där de vet att det är bättre ordning och fokus på kunskaper? Ska de, i vetenskapens namn, offra sig för helheten? Kanske går det också att vidga ramarna för skoldebatten, men tanken att politiken ska styras av vetenskap och beprövad erfarenhet tillhör överideologin i vårt rationella samhälle och är svårt att ifrågasätta. Argumentutveckling: Det finns alltid ett problem att föra över aggregerad data till individnivå. Exemplet brukar vara att vetenskapen vet att det är skadligt att röka och skapar en för tidigt död, men vi har alla någon släkting på 95 år som rökt som en borstbindare hela livet, men ändå cyklar själv och handlar en gång i veckan. Allt ställs på sin spets om vi accepterar att vetenskapen säger att om alla går i samma skola kommer alla också att höja sin kunskapsnivå. Innebär det att vi för vårt eget bästa och för våra barns bästa accepterar att det fria skolvalet förbjuds? Alternativa vetenskapliga tolkningar och resultat bör lyftas fram. Framförallt bör frågan om att vi faktiskt, trots all forskning, vet väldigt lite om vad problemen i skolan beror på. Det finns mycket obearbetat material. Invandring- argumetet Beskrivning. Argument förekommer i viss utsträckning. Det tycks inte vara föremål för närmare undersökning om den kraftiga invandringen spökar i statistiken. När skolan diskuteras nagelfars är det många olika förklaringar till den svenska nedgången, men just denna lämnas oftast därhän. Värdering: Det finns sådana debattinlägg, bland annat från Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund, som menar att denna frågeställning inte får bli ett tabu (http://www.expressen.se/debatt/skolfiaskot- far- inte- bli- ett- tabu/) Skolverket har också tagit upp detta i sin senaste rapport om likvärdigheten. Så här skriver Skolverket: Elever som är födda i Sverige med utländsk bakgrund har ett något lägre betygsresultat enligt meritvärdet än elever med svensk bakgrund men skillnaderna har minskat under tidsperioden. Betydelsen av att vara utlandsfödd har däremot ökat, framförallt under senare år. En förklaring till denna utveckling är att elevernas genomsnittliga ålder vid invandringen har ökat under senare år. Elever som invandrat före skolstart presterar däremot på samma nivå som svenskfödda elever med utländsk bakgrund. Argumentutveckling: Frågan bör lyftas, även med de risker som det innebär. Det bör tyckas uppenbart att en del av lösningen av skolans problem också måste ta sikte på de speciella problem som det innebär för elever med annan bakgrund. Dessutom borde vi också kunna inkludera denna fråga i en allmän om hur världen förändrats exempelvis teknologiskiftet, övergången till servicesamhälle och kunskapssamhälle som förändrar arbetslivet och därmed skolans roll som instrument för människor att ta sig in i samhället.

8 Själva livet - argumentet Beskrivning: Det är skillnad på att bedriva verksamhet av typen tillverkning, vägunderhåll eller färdtjänst å ena sidan, och å andra sidan utföra verksamheter som har med vård och omsorg att göra, så även skola och undervisning i allmänhet. De senare har med själva livet att göra, som någon uttryckt det. En variant på detta argument är att det är oerhört svårt att göra en lekmannamässig bedömning av vilken skola som är bäst för de egna barnen. Som konsumtionsakt är skolan inte lämplig. Om vi inte är nöjd med en vara kan vi byta den eller åtminstone straffa säljaren genom att inte komma tillbaka till butiken. Efter 10 års misslyckad skola är det inte lika lätt att få rättelse. Värdering: Den instrumentella synen på skolan, som något vi konsumerar och ett område där valfrihet är rimligt, kommer säkerligen att bli allt starkare i framtiden, medan det släpar efter inom vård och omsorg. Argumentutveckling: Det är riktigt att skolan har hög komplexitetsgrad. Men det gäller även för skolpolitiker. Och skolpolitik. Det bästa sättat att hantera detta är att människor får möjlighet att lära sig hantera den komplexa situationen. De stora frågorna i livet - hur vi ska försörja oss, vem vi ska gifta oss med och skaffa barn tillsammans med, var vi ska bo, etc beslutar vi själva. De mindre komplexa gör vi gemensamt i samhället eller genom staten och politiken. Assymetrisk Information.argumentet. Beskrivning. Ett argument som brukar nämnas apropå valfrihet är att det inte är lätt att organisera ett område med så hög komplexitetsgrad för marknadsmekanismer. Det är svårt att välja när informationen inte finns eller kan göras gripbar. Det är också svårt att korrigera felval. Det brukar kallas för asymmetrisk information och används ofta när det gäller exempelvis sjukvård. Men det förekommer också att skolan pekas ut som ett område där det råder asymmetri. Definitivt är det svårt att gå tillbaka med produkten för den som inte är nöjd. Det är svårt att snabbspola bandet efter 3 års misslyckad utbildning. Detta kan tala för expertstyre. Värdering: För det första är det sant att utbildningssystemet har en relativt hög komplexitetsgrad och kan vara svår för en lekman att greppa. Kunskaper och kompetens förändras snabbt och det är inte alltid lika lätt som förr att orientera sig. Skolan är förvisso inte Rocket Science i samma utsträckning som sjukvård, men tillräckligt komplicerat för att inte helt kunna behärskas av konsumenten. Även om alla har gått i skolan så är det ändå en smula besvärligt att sätta sig in i alla erbjudanden som olika program och skolor presenterare eller vad är det mest gynnsamma inför arbetsmarknaden eller högre studier. Det är ingen slump att det finns ett utbud av informationsträffar och speciellt anställda för att hjälpa till med orienteringen i skoldjungeln. För det andra att det är svårt att ångra sig, om exempelvis gymnasieutbildningen efter 3 år visar sig misslyckad. Det är dels en hög tröskel att byta skola eller utbildningsinriktning, dels svårt att spola

9 tillbaka bandet. Det gör att utbildningsvalet får något livsavgörande över sig, som skiljer det från annan konsumtion. Utbildning är inte som ett dataspel där vi kan trycka på omstartsknappen och få ett nytt liv och sudda ut den misslyckade tiden och resursen. Argumentutveckling: Dessa problem kan antingen motivera att experter ska ha ett stort inflytande, eller faktiskt också vara ett argument för hög frihetsgrad. Om en fråga är komplex kan det vara ett argument för att folk själva ska bestämma, lika väl som att det ska finnas höga grader av tvång eller expertstyre. De stora frågorna i livet, sådant som vem vi ska bilda familj med, var vi ska bo, vad vi ska jobba med, har förr varit starkt omgärdat av styrning. Men i ökad grad har vi kommit till slutsatsen att här måste människor själva få råda. Vi har till och med kommit att omhulda idén att ett lands styrelse som har hög komplexitetsgrad och har svårt låg omstartspotential också ska kunna ligga i händerna på vanligt folk. Frågan är därför hur vi värderar skolans område. Hur mycket expertstyre behövs, hur mycket kan vi lita på att vanligt folk själva vet hur de bäst förfogar över skattebetalarnas medel? Drar ner på- argumentet Beskrivning: Ibland nämns att friskolorna tenderar att dra ner på sådant som det går lätt att komma undan med, några nämner slöjdsalar och liknande, medan de flesta tar skolbiblioteken som exempel. Värdering: Det är uppenbart att förändringar i skolorna också gör att vissa traditionella skolverksamheter förändras. Det är också tydligt att skolbiblioteken har bitit sig fast hos kritikerna av skolan. Det är ganska naturligt att debattörerna som själva lever i böckernas värld ser det som självklart att det ska finnas ett skolbibliotek på armlängds avstånd. Argumentutveckling: Finns det en tydlig koppling mellan skolbibliotek och läsning av böcker? Eller användningen av material i bibliotek? Vad om exempelvis eleverna har läsplattor? Tillgång till Internet? Eller om skolan har 300 meter till ett stort Stadsbibliotek? Eller med längre avstånd, ändå går med eleverna till bibblan varannan vecka? Det är också intressant att fundera på vad förändringarna av läsandet som datorernas intåg innebär. Är det självklart med läsplattor som naturligt inslag i undervisningen att det är skolbibliotek som behövs? Non- profit argumentet Beskrivning: Non- profit har blivit populärt i debatten. Inte minst sedan beslutet på LO- kongressen om att säga nej till vinster i välfärden och ja till non- profit - verksamheter har detta blivit allt mer populärt i debatten.

10 Värdering: Denna studie har inte hunnit få med så mycket kring detta begrepp och vad det kan innebära för skolorna. Det har påpekats att länder som exempelvis Norge, som ses som en förebild för hur non- profitverksamhet kan bedrivas, ändå har vinstdrivande företag inblandade, som exempelvis sköter fastigheterna etc. Men här finns det skäl att återkomma. Argumentutveckling: Det finns fortfarande möjligheter att påverka förståelsen av non- profitverksamhet. Inte ens på LO är man riktigt säkra på vad det är för beslut de tagit. En tolkning av non- profit är att det inte handlar om offentlig sektor i traditionell mening, men inte heller traditionella kooperativ. Det utesluter inte heller företagande. Snarare handlar det om en ny form av blandverksamhet, som mer påminner om företag fast med andra syften än att gå med vinst. Socialt företagande och civila samhället är begrepp som kommer i närheten. Moderations- argumetet Beskrivning: De flesta röster jag hört säger att det fria skolvalet inte går att direkt avskaffa eller inskränka, även om man tar de ökade olikheterna som ett allvarligt problem. Det som snarare står i centrum är problemet med ryckigheten och omöjligheten att planera verksamheten. Flera efterlyser bättre möjligheter för kommunerna att skapa långsiktiga planer och kunna säga nej till etableringar. Värdering: Detta är lite av en reträttpost för dem som försvarar friskolorna men ser problemen tydligt, eller åtminstone tycker att debatten är besvärlig. Argumentutveckling: Kanske finns det anledning att oftare i debatten påminna om att det som kallas för medieverklighet inte är detsamma som verklig verklighet. Flera jag talat med talar om att det mediala intresset för katastrofer, elända och skandaler på skolans område starkt kontrasteras till den verklighet de själva ser. Några påpekar att det faktiskt också går att beskriva skolan i positiva färger, men att det inte finns något intresse för det, varför det för många uppkommer en intressant skillnad mellan den egna skolan och de man läser om i tidningarna. Och någon frågar sig hur mår lärarna egentligen med tanke på allt gnäll? Finns det inte här ett behov att räta på ryggen och berätta hur bra mycket fungerar?

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Och detta för mig in på ett av den generella välfärdens problem.

Och detta för mig in på ett av den generella välfärdens problem. Tack så mycket! Att svara på vad Timbro tycker om framtidens välfärd är en rätt öppen fråga, men jag ska göra mitt bästa. Och för att det ska bli lite mer konkret tänkte jag försöka avgränsa diskussionen

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober 2016 1 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos om vinst och valfrihet i välfärden resultat i sammandrag Väljarna är betydligt

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden TIMBRO Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Rapport från opinionsundersökning 2 februari 2009 Arne Modig 1 Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Syftet med undersökningen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Planseminarie. Oskar Johansson. Inledning, problemformulering

Planseminarie. Oskar Johansson. Inledning, problemformulering Planseminarie Oskar Johansson Inledning, problemformulering Religionsfriheten är en av Sveriges grundlagar. Den innebär att alla individer ska ha rätt att fritt välja vilken religion man vill tillhöra,

Läs mer

Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet.

Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet. Allt mitt bär jag med mig Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet. Jag följer med strömmen in

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Punkt 7 - Bilaga 2. Hur ser omvärlden ut och vad behöver vi förhålla oss till? Nationella intresserådet. SPSM:s omvärldsanalys.

Punkt 7 - Bilaga 2. Hur ser omvärlden ut och vad behöver vi förhålla oss till? Nationella intresserådet. SPSM:s omvärldsanalys. SPSM:s omvärldsanalys Nationella intresserådet 8 oktober 2014 Hur ser omvärlden ut och vad behöver vi förhålla oss till? Vad påverkar möjligheterna till en likvärdig utbildning för barn, unga och vuxna

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning?

Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning? Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning? ------------------------------------------------- Utgivare: Arbetarrörelsens Tankesmedja, a-smedjan.se Författare:

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER Studiecirkel som arbetsform Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade av.

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

2. Svenska barn har... från 7 till 16 års ålder. 3. I skolan läser man flera..., som t.ex. svenska, samhällskunskap,... och trä- och textil-...

2. Svenska barn har... från 7 till 16 års ålder. 3. I skolan läser man flera..., som t.ex. svenska, samhällskunskap,... och trä- och textil-... Lektion 13 SCIC 13/12/2013 TEMA: KULTUR, UTBILDNING OCH UNGDOMSFRÅGOR A. Den svenska skolan: ordförråd och bakgrund 1. Först går man i... i nio år och sedan i... i tre år. 2. Svenska barn har... från 7

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek.

elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Bästa politiker, Om ni inte står fast vid det beslut ni tog den 13 april 2011 så kommer folket att tappa allt förtroende för er som ansvariga för våra barn. Att ta ett beslut i positiv riktning för att

Läs mer

Nationell kunskapsskola

Nationell kunskapsskola Tio argument för en Nationell kunskapsskola 2 Internationella undersökningar, nationella kunskapsutvärderingar och den allmänna opinionen säger samma sak den svenska skolan ger inte elever likvärdiga möjligheter

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV... 5 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET...

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1686. Friskolor och friskoleetableringar. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:1686. Friskolor och friskoleetableringar. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1686 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Friskolor och friskoleetableringar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen Innehåll Förord 11 Utgångspunkterna Kommunernas roll i samhället 13 Framtidens utmaningar 15 Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21 Vägvalen Välfärdens

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD

08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD OMX-terminen 10-min (diagram källa: Infront) OMX-KRÖNIKAN Tor 9 april 2015 Skrivet av Per Stolt God Morgon! 08:56 OMX-INDEX (1677): MÅLKURSEN UPPNÅDD 1690 Det hände mycket igår. OMX nådde målkursen 1690.

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer