Läget i skoldebatten juni 2012

Transkript

1 Läget i skoldebatten juni 2012 Remiss Stig- Björn Ljunggren stikkan@ljunggren.com Inledning Följande text är en halvtidsredovisning för en studie av läget för skolan i den svenska debatten Slutredovisningen ska ske i höst. Syftet är att ge en återspegling av den diskussion som förs kring skolan, och som under det senaste året har varit mycket aktiv med många deltagare och åsikter. Studien avser att lyfta fram och analysera några av de viktigaste argumentationslinjerna. Tillvägagångssättet har varit dels studier av debatten som den förts i medierna etc, dels intervjuer med ett stort antal politiker, skolaktörer och andra intressanta personer. Rapporten är beställd av AcadeMedia som gett mig fria händer att utforma arbetet. Jag mottar gärna synpunkter på denna text. Vad har jag glömt? Vad har jag övervärderat resp. undervärderat? Vad är fel? Vad är rätt? Skriv gärna, eller ring, detta är en text under utveckling! De ledande debattspåren Sammanfattningsvis har jag funnit följande debattspår, argument och föreställningarna i skoldebatten. Omsvängningsargumentet Beskrivning. Alla är överens om att det nu sker en allmän omsvängning av tidsandan. Synen på privatiseringar, konkurrensutsättning och annan förnyelse av välfärdssystem och offentlig sektor har förändrats i debatten. Förr var det rigida offentliga system som var det normala mot vilket förnyare måste kämpa, nu är det förnyarna som sitter med bevisbördan. Värdering: Det är uppenbart att det skett en förändring i debatten. Men frågan är om det spelar roll exempelvis i riksdagsval? Det rimliga är att även om diskussionen nu svänger på elitnivå så letar sig åsikterna ner till väljarna. Där det länge har funnits en ilska över sådant avregleringen av

2 elmarknaden. Debatten gör också att människor kopplar samman kritiken mot exempelvis vinster i vården med andra problem, som exempelvis kollektivtrafikens haveri. Folk lägger själva ihop 1 plus 1. Argumentutveckling: En tidsanda är svår att påverka, men samtidigt är det inte nödvändigt att flyta med strömmen. Dels gäller det att skapa alternativa tolkningar och faktaunderlag för dem som inte delar kritiken i alla dess dimensioner, men som ändå ser problem; dels är det viktigt med motargument, att några försöker skapa motkrafter av mer ideologisk karaktär. Vi skulle således kommit till slutfasen av friskoleperioden, som i sin tur var en reaktion på flumskolan. Resonemanget lyder som följer: Under 60- och 70- talet skedde en dramatisk förändring av skolan. Utbildningssystemet vidgades till fler befolkningsgrupper som fick gå allt längre tid i skolan, kristendomsundervisningen avskaffades (vilket ledde till omfattande protester), katederundervisningen försvann och grupparbeten infördes. Enhetsskolan ersatte den diversifierade skolan. Skolan gick från att vara en lärande/disciplinerande institution till att bli en socialiserande och frigörande verksamhet. Men så kom 80- och 90- talets reaktion på denna flumskola. Kunskapsskolan sattes i centrum, det fria skolvalet infördes, friskolor etablerades och skolverksamheten kommunaliserades. Det blev en anti- tes av den pedagogiska förnyelsen under 60- och 70- talet. Frågan är om vi nu ser en syntes där dessa två epoker smälter samman till något nytt? Och inte att friskoleepoken förkunnas vara över och allt övergår till vad som fordom varit, utan att dessa två perioder växlas in i en tredje, som blandar erfarenheterna. Flera debattörer pekar på denna möjlighet, utan att nödvändigtvis använda termerna tes/antites/syntes. Girighetsargumentet Beskrivning. Mammon har flyttat in i klassrummet. Riskkapitalister berikar sig på skattebetalarnas bekostnad, samtidigt som kvalitén minskar, fler blir utslagna och resurser tas från dem som mest behöver. Värdering: Ett argument som har en mycket stark traditionell koppling och kommer att ständigt dyka upp. Mammon är en ondskefull figur som följt oss från urminnes tider, kanske det till och med är ett evolutionärt framvuxen uppfattning av memetisk karaktär. Det går att jämföra med en gammal kritik mot rätten att ta ränta. Det är idag tillåtet, men samtidigt finns något som heter ocker, liksom rörelser som försöker bygga ett räntefritt samhälle. Argumentutveckling: En argumentationslinje är att försvara vinster som härrör från tydliga förbättringar, och kalla detta för förbättringsvinster, till skillnad från försämringsvinster. Ett annat motargument tar fasta på alternativet till det vinstdrivna, nämligen att det inte finns något driv alls, den drivlösa skolan, där politiken formeras för att försvara etablerade system och frånhända medborgarna möjligheten att påverka.

3 Carema- argumentet Beskrivning: Det finns en tydlig koppling mellan det som kan sammanfattas med ordet Carema och skoldebatten. Värdering: Det kan tyckas orättvist, men opinioner har en tendens att sprida sig till omliggande områden och det är svårt att komma ifrån, vilket inte hindrar att det kan hanteras. Argumentutveckling: Carema har i mediedebatten skapat vad som närmast kan betecknas som en moralisk panik (alla invändningar och försök till nyanseringar faller döda till marken). Det tydligaste argumentet är därför att försöka minska smittspridningen genom att dra en tydlig linje mellan vården/omsorgen som bransch och skolan. Dessutom finns det allt fler som ifrågasätter om den panikartade beskrivningen av Carema- fallet stämmer. Men det är sannolikt så, att Carema biter sig fast som en historisk realitet oavsett detta. PISA- argumentet Beskrivning: Sverige har rasat makabert i PISA- mätningarna och befinner sig nu på tredjevärlden- nivå. Se Finland! De klarar sig bättre! Värdering: PISA- mätningarna diskuteras av alla, även de som inte tagit del av resultaten. De flesta tar detta på blodigaste alvar. Finland- exemplet förstärker bilden ännu mer, eftersom detta land fortfarande är något av en del av Sverige i våra medvetanden. Det har gjort det lätt att göra jämförelser. Argumentutveckling: En argumentationslinje kan problematisera om jämförbarheten är helt rättvis, finns det aspekter som mäts felaktigt eller som borde kompletteras, typ kreativitet i förhållande till lättmätt matematiska kunskaper utan förmåga till tillämpning, praktisk matte. Långt drivet skulle detta innebära att helt förkasta validiteten av PISA, eller åtminstone kräva någon form av kvalitativ jämförelse. Viktigt är här också att lyfta fram ostyrbarheten, att det är professionerna som levererar resultat. En ökad detaljstyrning kan inte lösa problemen i klassrummet där det viktiga sker. Det finns många försök att förklara Sveriges ras i PISA- undersökningarna sedan talets början. Lärarna, dels utbildningens försämring (och då går rötterna tillbaka till 70- talets skola samt bristen på forskning inom skolområdet), och dels att den gamla stammen av folkskolelärare slutar i den vevan; invandringen; datorerna; grupparbeten och individualisering av undervisningen; dagis; kommunpolitikerna tar inte det ansvar de fått utan skolan blir strykpåse under nedskärningarna; det fria skolvalet gör sitt till; liksom friskolor med dålig kvalité i den mening som mäts av PISA, etc. Valfrihetsargumetet Beskrivning: Argumentet om valfrihet har varit kanske det starkaste argumentet för dem som försvarat friskolor och öppenhet i systemet. Men nu börjar det gradvis glida över till att fokusera på baksidan av valfriheten, att de resursstarka gör exit och lämnar övriga i sticket.

4 Skulle också kunna beskrivas som ett likvärdighetsargument, att det fria skolvalet skapar ökade skillnader och att skolans kompensatoriska uppgift därmed försvagas. Värdering: Det fria valet gör att resursstarka elever flyttar på sig om den egna skolan inte är bra, eller om något annat och bättre finns att söka sig till. Motivationsmönstret ändras när många av kulturbärarna utnyttjar sin valfrihet och lämnar till en annan skola. Det lämnar helt enkelt de övriga i sticket. Argumentutveckling: Det finns flera tänkbara kontra- argument att mobilisera. Ett är förstås att baksidan av det fria skolvalet uppenbarligen kan bli att de resursstarka drar vidare och därmed ökar ojämlikheten, men det kan knappast motivera att tvångsmässigt hålla kvar individer i en skolverksamhet som de vantrivs i. Jämlikhet får inte innebära kränkningar av människors rättigheter. Detta är en klassisk diskussionsfråga, hur mycket tvång kan vi motivera för att skapa jämlikhet? Ett annat argument är att lyfta fram alternativet till det fria skolvalet. Är det verkligen att de attraktiva eleverna stannar kvar i de dåliga skolorna och drar med sig dessa i en bättre riktning? Eller kommer de dåliga skolorna ändå att överges genom att familjerna flyttar till områden med bra skolor? Och får vi på så sätt en ökad segregering? Kvalitets- argumentet Beskrivning: Den allmänna bilden av skolan är att kvalitén blivit sämre. Och även om sambandet friskolor försämringar är klarlagd har de flesta uppfattat det som ett faktum. Korrelation blir kausalitet. Nedgången kommer på 90- talet. Här finns också ett sidoargument som hävdar att friskolorna har bra kvalité därför att de väljer ut vissa elever. Sållningen skapar ökad ojämlikhet, genom att skolorna i maskopi med vissa föräldragrupper försöker stänga ut elever med annorlunda bakgrund eller vissa problem. Värdering: Detta är en av de viktigaste punkterna i samtalen om skolan. Kvalitét är det som alla ser som utvägen ur skolproblemen, det är dels ett sätt att häva Sveriges kunskapsfall, det är dels ett sätt att triangulera sig ur dikotomin kommunala skolor friskolor. Samtidigt sitter friskolorna här i en rävsax. Om de lyckas bra får de skäll för att de drar till sig de goda eleverna och lämnar de andra i sticket. Om de misslyckas får de skäll för att bygga på humbug och slösa på skattemedel. Argumentutveckling: Det är viktigt att få en mer nyanserad bild av vad skolan leder fram till. Hur ser det ut med den långsiktiga kunskapsutvecklingen i Sverige jämfört med andra länder? Vad händer om vi undersöker kunskapsnivån hos eleverna 10 år efter avslutad examen? Klarar sig svenska elever lika dåligt då, exempelvis. Kanske kan AcadeMedias kvalitetsarbete leda fram till att en kvalitetsmätningsstandard sätts för skolorna.

5 Det är således troligt att vi även i fortsättningen kommer att se hur skolaktörerna fokuserar på kvalitétsfrågan. Om skolorna är bra, spelar huvudmannaskapet mindre roll. Det är inte privat/offentlig drift som står i centrum, utan driftsformerna i sig, är de framgångsrika eller inte? Det bästa sättet att mäta detta är att ha en tydlig kvalitétsuppföljning. Att bygga upp en plattform som ger skolaktörer möjlighet att skapa lärande organisationer, så att det går att få signaler om vad som är framgångsrikt och vad som är mindre lyckat. Och att lyfta fram bra exempel som andra kan lära sig av. Flera jag pratat med lyfter fram behovet av bättre lärprocesser, att inte minst staten själv måste bli tydligare med vad som är krav på verksamheten och göra ordentliga uppföljningar. Dessutom påstår flera jag pratat med att statens tillsyningsverksamhet behandla olika aktörer olika. Friskolorna granskas med annan lupp än de kommunala. Fokus är dessutom de skolor som har problem, medan de framgångsrika inte studeras, trots att det skulle kunna ge god feed back. Betygsinflation- argumentet Beskrivning: Argumentet hävdar att skolorna, i synnerhet friskolorna, tenderar att dela ut bättre betyg än vad eleverna egentligen förtjänar. Inte ovanligt att detta är ett resultat av konkurrensen mellan skolorna, eller också som ett krav från elever och lärare om att få bra betyg. Ibland verkar detta i debatten som att det handlar om bedrägligt förfarande, antingen medvetet för att boosta den egna skolan, eller systemberoende, alltså att konkurrensen om eleverna gör att skolornas medarbetare är generösa med betygen. Värdering: Argumentet är ett annat än den rättfärdighetskaraktär som präglar kritiken om att skapa gräddfiler för välbeställda, lämna svaga elever i sticket, att ha skapat en skola som segregerar och minskar likvärdigheten etc, till att handla om riktig orättvisa, alltså fusk, att reglerna inte följs och att förutsättningarna inte är lika därför att några tänjer på gränserna. Flera gånger hör jag argumentet om någon friskola som hade MVG på alla elever fast ingen fick godkänt betyg. Det låter lite motsägelsefullt, men det är på den nivån som en del argument tar sig väg. Argumentutveckling: Förutom det rent sakliga, hur stort är problemet och vad görs åt saken, är det förstås på sin plats att problematisera betygssättningen. Med betyg kommer också strategier från elever och föräldrars sida för att skaffa bra betyg. Det är oundvikligt och sker i alla system, även i en enhetsskola skulle sådana trender uppkomma. Därför är det inget som friskolorna skapat. Det fanns i det gamla systemet också. Lösningen måste vara en tydlig kontroll från myndigheterna och en verksam implementering av hur betygen ska sättas. En diskussion bör stimuleras där man problematiserar den ökade styrningen av skolan, att pendeln riskerar att slå tillbaka för långt i detaljstyrning, och att istället lyfta fram lärarprofessionen som det viktiga, att skapa en stark lärarkår, där statens uppgift blir att först ge stöd i skolutvecklingen, dels inspektera att det fungerar. Inte detaljstyra.

6 Argumentet att detta löses med fler centrala prov/nationella prov bör vägas mot riskerna att detta fokuserar på de kunskaper som mäts i proven, medan de andra då lätt prioriteras ner. Litet är vackert- argumentet Beskrivning: Ett vanligt argument är att det blev inte riktigt som vi tänkt oss, och då är det framförallt ett litet- är- vackert - argument som ventileras. Det många såg framför sig med reformeringen av skolan var att fler kooperativ, lokala verksamheter byggda på eldsjälar, pedagogisk förnyelse och hembygdsskolor, snarare än stora kosmodemoniska jättar som med globalt perspektiv går in i skolans värld för att tjäna pengar. Värdering: David mot Goliat är en klassisk tankefigur som inte går att utplåna, om den inte finns i verkligheten kommer den med sin styrka att uppfinna markörer för sin existens. Vi kan här jämföra med hur politikerna själva kritiseras för att skapa större system, liten är vackert, friskolan är egentligen ett resultat av motståndet till stora otympliga system, försök att lägga ner små landsortsskolor etc. Argumentutveckling: Ett möjligt motargument är att storleken också ger en större trygghet för att reda upp problem och att det är bra med såväl ekonomiska som professionella resurser bakom de skolor som etableras. Kanske borde det lyftas fram att det finns hjälpresurser, eller borde finnas mer hjälpresurser, inte bara ekonomiska, för de mindre enheterna i syfte att minska deras risk. Kanske kan man också argumentera för någon slags Konsum - modell för de mindre skolorna? Ett mycket lössläppt franchising- system? Eller hävda att detta faktiskt redan finns? Och att det är detta som de stora drakarna erbjuder, en plattform, men inte en detaljstyrning. Vetenskap- argumentet Beskrivning: Vetenskapsargumentet koncentrerar sig på vad forskningen säger oss om skolan och används ofta som legitimerar för den egna ståndpunkten. Men några konstaterar också att vi egentligen vet väldigt lite. Värdering: Styrkan i vetenskapsargumentet är att det ger mindre utrymme för löst tyckande, fördomar och olika särintressen, det frågar sig vad vi vet utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Argumenten graviterar kring vad som går att verifera, belägga. Det kan sannerligen behövas eftersom skolan är ett område där alla tycker sig vara experter utifrån sina egna erfarenheter om hur det var på sextiotalet.och att vi utan vetenskaplig rättning i leden riskerar att få en situation där dagens skola styrs av politiska åsikter som formades på sjuttiotalet. Nackdelen är förstås att forskarna ofta rör sig kring aggregerad information som är svåra att applicera på individnivå. Om forskningen visar att det ger bättre långsiktigt resultat med en sammanhållen skola utan fria val, hur sak det då värderas av en familj där barnen vantrivs i sin stökiga skola och att de därför vill flytta

7 till ett annat plugg där de vet att det är bättre ordning och fokus på kunskaper? Ska de, i vetenskapens namn, offra sig för helheten? Kanske går det också att vidga ramarna för skoldebatten, men tanken att politiken ska styras av vetenskap och beprövad erfarenhet tillhör överideologin i vårt rationella samhälle och är svårt att ifrågasätta. Argumentutveckling: Det finns alltid ett problem att föra över aggregerad data till individnivå. Exemplet brukar vara att vetenskapen vet att det är skadligt att röka och skapar en för tidigt död, men vi har alla någon släkting på 95 år som rökt som en borstbindare hela livet, men ändå cyklar själv och handlar en gång i veckan. Allt ställs på sin spets om vi accepterar att vetenskapen säger att om alla går i samma skola kommer alla också att höja sin kunskapsnivå. Innebär det att vi för vårt eget bästa och för våra barns bästa accepterar att det fria skolvalet förbjuds? Alternativa vetenskapliga tolkningar och resultat bör lyftas fram. Framförallt bör frågan om att vi faktiskt, trots all forskning, vet väldigt lite om vad problemen i skolan beror på. Det finns mycket obearbetat material. Invandring- argumetet Beskrivning. Argument förekommer i viss utsträckning. Det tycks inte vara föremål för närmare undersökning om den kraftiga invandringen spökar i statistiken. När skolan diskuteras nagelfars är det många olika förklaringar till den svenska nedgången, men just denna lämnas oftast därhän. Värdering: Det finns sådana debattinlägg, bland annat från Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund, som menar att denna frågeställning inte får bli ett tabu ( far- inte- bli- ett- tabu/) Skolverket har också tagit upp detta i sin senaste rapport om likvärdigheten. Så här skriver Skolverket: Elever som är födda i Sverige med utländsk bakgrund har ett något lägre betygsresultat enligt meritvärdet än elever med svensk bakgrund men skillnaderna har minskat under tidsperioden. Betydelsen av att vara utlandsfödd har däremot ökat, framförallt under senare år. En förklaring till denna utveckling är att elevernas genomsnittliga ålder vid invandringen har ökat under senare år. Elever som invandrat före skolstart presterar däremot på samma nivå som svenskfödda elever med utländsk bakgrund. Argumentutveckling: Frågan bör lyftas, även med de risker som det innebär. Det bör tyckas uppenbart att en del av lösningen av skolans problem också måste ta sikte på de speciella problem som det innebär för elever med annan bakgrund. Dessutom borde vi också kunna inkludera denna fråga i en allmän om hur världen förändrats exempelvis teknologiskiftet, övergången till servicesamhälle och kunskapssamhälle som förändrar arbetslivet och därmed skolans roll som instrument för människor att ta sig in i samhället.

8 Själva livet - argumentet Beskrivning: Det är skillnad på att bedriva verksamhet av typen tillverkning, vägunderhåll eller färdtjänst å ena sidan, och å andra sidan utföra verksamheter som har med vård och omsorg att göra, så även skola och undervisning i allmänhet. De senare har med själva livet att göra, som någon uttryckt det. En variant på detta argument är att det är oerhört svårt att göra en lekmannamässig bedömning av vilken skola som är bäst för de egna barnen. Som konsumtionsakt är skolan inte lämplig. Om vi inte är nöjd med en vara kan vi byta den eller åtminstone straffa säljaren genom att inte komma tillbaka till butiken. Efter 10 års misslyckad skola är det inte lika lätt att få rättelse. Värdering: Den instrumentella synen på skolan, som något vi konsumerar och ett område där valfrihet är rimligt, kommer säkerligen att bli allt starkare i framtiden, medan det släpar efter inom vård och omsorg. Argumentutveckling: Det är riktigt att skolan har hög komplexitetsgrad. Men det gäller även för skolpolitiker. Och skolpolitik. Det bästa sättat att hantera detta är att människor får möjlighet att lära sig hantera den komplexa situationen. De stora frågorna i livet - hur vi ska försörja oss, vem vi ska gifta oss med och skaffa barn tillsammans med, var vi ska bo, etc beslutar vi själva. De mindre komplexa gör vi gemensamt i samhället eller genom staten och politiken. Assymetrisk Information.argumentet. Beskrivning. Ett argument som brukar nämnas apropå valfrihet är att det inte är lätt att organisera ett område med så hög komplexitetsgrad för marknadsmekanismer. Det är svårt att välja när informationen inte finns eller kan göras gripbar. Det är också svårt att korrigera felval. Det brukar kallas för asymmetrisk information och används ofta när det gäller exempelvis sjukvård. Men det förekommer också att skolan pekas ut som ett område där det råder asymmetri. Definitivt är det svårt att gå tillbaka med produkten för den som inte är nöjd. Det är svårt att snabbspola bandet efter 3 års misslyckad utbildning. Detta kan tala för expertstyre. Värdering: För det första är det sant att utbildningssystemet har en relativt hög komplexitetsgrad och kan vara svår för en lekman att greppa. Kunskaper och kompetens förändras snabbt och det är inte alltid lika lätt som förr att orientera sig. Skolan är förvisso inte Rocket Science i samma utsträckning som sjukvård, men tillräckligt komplicerat för att inte helt kunna behärskas av konsumenten. Även om alla har gått i skolan så är det ändå en smula besvärligt att sätta sig in i alla erbjudanden som olika program och skolor presenterare eller vad är det mest gynnsamma inför arbetsmarknaden eller högre studier. Det är ingen slump att det finns ett utbud av informationsträffar och speciellt anställda för att hjälpa till med orienteringen i skoldjungeln. För det andra att det är svårt att ångra sig, om exempelvis gymnasieutbildningen efter 3 år visar sig misslyckad. Det är dels en hög tröskel att byta skola eller utbildningsinriktning, dels svårt att spola

9 tillbaka bandet. Det gör att utbildningsvalet får något livsavgörande över sig, som skiljer det från annan konsumtion. Utbildning är inte som ett dataspel där vi kan trycka på omstartsknappen och få ett nytt liv och sudda ut den misslyckade tiden och resursen. Argumentutveckling: Dessa problem kan antingen motivera att experter ska ha ett stort inflytande, eller faktiskt också vara ett argument för hög frihetsgrad. Om en fråga är komplex kan det vara ett argument för att folk själva ska bestämma, lika väl som att det ska finnas höga grader av tvång eller expertstyre. De stora frågorna i livet, sådant som vem vi ska bilda familj med, var vi ska bo, vad vi ska jobba med, har förr varit starkt omgärdat av styrning. Men i ökad grad har vi kommit till slutsatsen att här måste människor själva få råda. Vi har till och med kommit att omhulda idén att ett lands styrelse som har hög komplexitetsgrad och har svårt låg omstartspotential också ska kunna ligga i händerna på vanligt folk. Frågan är därför hur vi värderar skolans område. Hur mycket expertstyre behövs, hur mycket kan vi lita på att vanligt folk själva vet hur de bäst förfogar över skattebetalarnas medel? Drar ner på- argumentet Beskrivning: Ibland nämns att friskolorna tenderar att dra ner på sådant som det går lätt att komma undan med, några nämner slöjdsalar och liknande, medan de flesta tar skolbiblioteken som exempel. Värdering: Det är uppenbart att förändringar i skolorna också gör att vissa traditionella skolverksamheter förändras. Det är också tydligt att skolbiblioteken har bitit sig fast hos kritikerna av skolan. Det är ganska naturligt att debattörerna som själva lever i böckernas värld ser det som självklart att det ska finnas ett skolbibliotek på armlängds avstånd. Argumentutveckling: Finns det en tydlig koppling mellan skolbibliotek och läsning av böcker? Eller användningen av material i bibliotek? Vad om exempelvis eleverna har läsplattor? Tillgång till Internet? Eller om skolan har 300 meter till ett stort Stadsbibliotek? Eller med längre avstånd, ändå går med eleverna till bibblan varannan vecka? Det är också intressant att fundera på vad förändringarna av läsandet som datorernas intåg innebär. Är det självklart med läsplattor som naturligt inslag i undervisningen att det är skolbibliotek som behövs? Non- profit argumentet Beskrivning: Non- profit har blivit populärt i debatten. Inte minst sedan beslutet på LO- kongressen om att säga nej till vinster i välfärden och ja till non- profit - verksamheter har detta blivit allt mer populärt i debatten.

10 Värdering: Denna studie har inte hunnit få med så mycket kring detta begrepp och vad det kan innebära för skolorna. Det har påpekats att länder som exempelvis Norge, som ses som en förebild för hur non- profitverksamhet kan bedrivas, ändå har vinstdrivande företag inblandade, som exempelvis sköter fastigheterna etc. Men här finns det skäl att återkomma. Argumentutveckling: Det finns fortfarande möjligheter att påverka förståelsen av non- profitverksamhet. Inte ens på LO är man riktigt säkra på vad det är för beslut de tagit. En tolkning av non- profit är att det inte handlar om offentlig sektor i traditionell mening, men inte heller traditionella kooperativ. Det utesluter inte heller företagande. Snarare handlar det om en ny form av blandverksamhet, som mer påminner om företag fast med andra syften än att gå med vinst. Socialt företagande och civila samhället är begrepp som kommer i närheten. Moderations- argumetet Beskrivning: De flesta röster jag hört säger att det fria skolvalet inte går att direkt avskaffa eller inskränka, även om man tar de ökade olikheterna som ett allvarligt problem. Det som snarare står i centrum är problemet med ryckigheten och omöjligheten att planera verksamheten. Flera efterlyser bättre möjligheter för kommunerna att skapa långsiktiga planer och kunna säga nej till etableringar. Värdering: Detta är lite av en reträttpost för dem som försvarar friskolorna men ser problemen tydligt, eller åtminstone tycker att debatten är besvärlig. Argumentutveckling: Kanske finns det anledning att oftare i debatten påminna om att det som kallas för medieverklighet inte är detsamma som verklig verklighet. Flera jag talat med talar om att det mediala intresset för katastrofer, elända och skandaler på skolans område starkt kontrasteras till den verklighet de själva ser. Några påpekar att det faktiskt också går att beskriva skolan i positiva färger, men att det inte finns något intresse för det, varför det för många uppkommer en intressant skillnad mellan den egna skolan och de man läser om i tidningarna. Och någon frågar sig hur mår lärarna egentligen med tanke på allt gnäll? Finns det inte här ett behov att räta på ryggen och berätta hur bra mycket fungerar?