Innehåll. Kommunals Värdegrund och vision 4 Visionen 4 Värdegrunden 4. Vi lär av varandra 17 Fakta: Förtroendemannalagen 15

Transkript

1 1Kommunals tre studiehäften för Kommunals arbetsplatsombud värdegrund och vision

2 TILLHÖR: Innehåll Kommunals Värdegrund och vision 4 Visionen 4 Värdegrunden 4 Fakta: Mål så säger stadgarna 5 Rättvisa och solidaritet är riktmärken 7 Fem fackliga grundvärderingar 8 Fakta: Den generella välfärdspolitikens fyra delar 9 Den svenska modellen 10 Fakta: Kamp och samverkan 11 Vi lär av varandra 17 Fakta: Förtroendemannalagen 15 Alla samtal blir inte samtal 17 Ett bra samtal 20 Att kunna påverka att ha inflytande 21 Fakta: Ny i Kommunal 21 Kommunals organisation 22 Vägar till praktiskt inflytande 23 Att värva medlemmar 23 Att vara Kommunal på arbetsplatsen 12 Fakta: Arbetsplatsombud 13

3 Visionen Kommunal känner inga gränser för kampen. Kommunal med många och olika medlemmar är en stark kraft i utvecklingen av samhället. Vår förmåga och närhet skapar trygghet i en föränderlig värld. Värdegrunden Alla människors lika värde Frihet Rättvisa Solidaritet Demokrati

4 Kommunals värdegrund och vision Visionen Kommunal känner inga gränser för kampen. Kommunal med många och olika medlemmar är en stark kraft i utvecklingen av samhället. Vår förmåga och närhet skapar trygghet på arbetsplatsen och samhörighet i en föränderlig värld. Värdegrunden Alla människors lika värde Frihet Rättvisa Solidaritet Demokrati En vision är ett sätt att göra tydligt för oss själva och för andra hur vi vill ha det i vår värld. Visionen ska vara en källa till inspiration och glädje och hjälpa oss att gå i riktning mot en mer meningsfull verksamhet. Ovan kan du läsa Kommunals vision. Våra värderingar beskriver vad vi sätter värde på och vilket förhållande vi har till oss själva och till omgivningen. Det ska vara verkliga riktlinjer som hjälper oss att leva livet på det sätt vi vill. 4

5 Vi är en kamporganisation! Kommunal är en kamporganisation som tar strid när mänskliga värden hotas. Vi är varmhjärtade Vi är varmhjärtade och bryr oss om allas rätt till välfärdstjänster. Vi är öppna och tillgängliga! Vi är öppna och tillgängliga. Lyhörda både utåt och inåt men också lätta att nå i hela landet. Vi är effektiva Vi är kostnadsmedvetna och har ett tydligt ledarskap. MÅL SÅ SÄGER STADGARNA 4Kommunal ska också verka för en samhällsutveckling på demokratisk, socialistisk grundval, innebärande social rättvisa, generell välfärdspolitik, full sysselsättning, jämställdhet mellan kvinnor och män samt internationell facklig solidaritet. (Stadgarna 2, moment 2) Samtala om! Diskutera hur ni konkret skulle kunna förändra den fackliga verksamheten och fackets arbetsformer så att de passar även medlemmar med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Hur vill du definiera en värdegrund och en vision för A) Dig som person? B) För vårt samhälle? C) Vad är syftet med att Kommunal har en tydlig värdegrund och vision? 5

6 D) Ett fackligt arbete är också ett politiskt arbete: vi vill förändra och förbättra villkoren för medlemmarna på arbetsplatsen och i samhället det hänger ihop. Delar du den uppfattningen? 1) om JA utveckla ditt resonemang! Y Vi måste lära oss att lyssna till varandra 2) om NEJ varför inte? Hur stämmer Kommunals nyckelbegrepp/ värdegrund överens med dina egna värderingar? Kan det uppstå situationer där din egen värdegrund inte stämmer överens med Kommunals kan du ge exempel? Vi måste lära oss att förstå varandras drömmar om hur världen skall förvandlas Vi måste lära oss att tala om våra drömmar om den värld där vi skall leva Vi måste lära oss så att vi tillsammans kan ta makten över våra liv och över världen Vi måste lära oss så att drömmarna blir verklighet så att människornas värld blir allas så att människornas värld blir vår Vi måste lära oss att det är vi som har makten tillsammans Vi måste lära oss att det är vi som har ansvaret var och en. Demokratisk lärodikt, av Benkt-Erik Hedin Samtala om! Bengt-Erik Hedin är så angelägen att få fram sitt budskap att han upprepar ordet måste. Vad händer om vi byter måste mot vill.

7 Rättvisa och solidaritet är riktmärken Vad som är rättvisa för dig kanske inte är det för mig i alla detaljer. Men vi kanske kan enas om att rättvisa med fackliga förtecken innebär att skillnaderna i samhället inte får vara för stora och att alla människor har rätt till en plats i det gemensamma; ingen ska lämnas utanför. En mycket stor del av vår vakna tid befinner vi oss på arbetsplatsen. Villkoren på arbetsplatsen är avgörande för vårt välbefinnande. När vi trivs och arbetskamrater och arbetsledare lyssnar på våra uppfattningar då ökar livskvaliteten. Det goda arbetet, mönsterarbetsplatsen, är ett av Kommunals mål. Mönsterarbetsplatsen handlar om människosyn. På mönsterarbetsplatsen lockas människors kraft och förmåga fram här finns ingen piska. Här bryts det toppstyrda systemet och de anställda är aktiva i förändringar och har inflytande över det egna arbetet. Kommunals ordförande Ylva Thörn utmanade under en förbundskongress kommunalrådet i Nyköping att införa mönsterarbetsplatsen i kommunen, i nära samarbete med Kommunal och SKTF lokalt. Det har hänt en del nu några år senare visar mätningar att de anställdas inflytande över den egna arbetsplatsen har ökat påtagligt. Vi kan också lära oss av Ylva Thörns utmaning att den goda arbetsplatsen inte kostar mer än den dåliga, snarare tvärtom. En arbetsplats där de anställda känner tillfredsställelse och uppskattning är lönsam i flera meningar, både mänskligt och ekonomiskt. Y I en hierarki skjuts ansvaret alltid nedåt: det är till sist alltid de därnere som får betala. Frågan om Människovärdet, av bengt nerman 7

8 Fem fackliga grundvärderingar Social rättvisa är både ett mål och ett medel i Kommunals arbete. Uppfattningen att alla människor har lika värde leder till att vi kämpar mot sociala och ekonomiska orättvisor var de än uppstår. Varje människa ska behandlas med respekt och likvärdigt både på arbetsplatsen och i samhället. I arbetet mot sociala och ekonomiska klyftor söker Kommunal stöd hos likasinnade organisationer för att öka kraften i sina förslag till förbättrade villkor för medlemmarna. Kommunal ser som en självklar uppgift att kritisera orättvisor, markera och agitera för sin syn på vad som är anständiga förhållanden på arbetsplatserna och i samhället. Generell välfärdspolitik är ett verkningsfullt medel för att skapa goda och rättvisa sociala och ekonomiska villkor för alla medborgare. Den generella, skattefinansierade, välfärdspolitiken är ett effektivt sätt att utjämna inkomstklyftor. Men orättvisor finns fortfarande kvar. Inom en del sektorer i samhället ökar klyftorna. Vi har fortfarande långt att gå utan att vi förnekar de framsteg som gjorts. Många medlemmar har alltför låga löner. Många medborgare lever i svåra sociala och ekonomiska förhållanden. Vi måste spänna bågen ytterligare och flytta fram medlemmarnas positioner och agera för att stärka den generella välfärdspolitiken, att minska maskorna i det sociala skyddsnätet. Full sysselsättning är fackföreningsrörelsens viktigaste krav sedan många år. Arbetet ger självkänsla och ekonomiska trygghet. Arbetslöshet vidgar ekonomiska och sociala klyftor. Arbetslöshet skapar ofta ohälsa. När samhällsekonomin växer ökar resurserna för utjämningspolitik och trygghetspolitik. Kommunal kämpar för arbete åt alla, solidarisk lönepolitik, rejäla utbildnings- och folkbildningsinsatser och en aktiv folkbildningspolitik. Kollektivavtalet fastställer reglerna. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en svensk paradgren i internationella jämförelser. Sverige toppar nästan alla jämförelser om jämställdhet och jämlikhet. Det är naturligtvis något vi inom fackföreningsrörelsen kan vara stolta över. Den svenska fackföreningsrörelsen har varit (och är) en av de allra viktigaste pådrivarna. Men vi som lever och arbetar i Sverige vet att vi har en lång väg kvar innan vi är nöjda. Kommunal påverkar lagar och avtal. Jämställdhetspotten i 2007 års avtalsrörelse är ett aktuellt framsteg. Löner och anställningsvillkor ska inte avgöras efter kön. Diskriminering av olika skäl: kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder, är helt oacceptabel. Jämställdhet i arbetslivet, i hemmet och i familjelivet är målet. Internationell facklig solidaritet handlar om både solidaritet och egenintresse. Sverige är en stor exportnation och som sådan mycket beroende av omvärlden. Detta beroende är positivt och ibland komplicerat. 8

9 Numera är vi medlemmar av Europeiska Unionen, ett av 27 länder. EU påverkar allt mer svensk vardag genom lagar och regler och öppna gränser. Vi har en välfärdsmodell att försvara och vi har en strid att ta mot dem som vill konkurrera med låga löner, utan avtal. Samarbete mellan europeiska fackföreningar stärker svenska löntagares ställning, ökar tryggheten för Kommunals medlemmar. Samtala om! Självbilder är viktiga och intressanta. Att vi har olika bilder av Sverige är naturligt. Att omvärldens bilder av vårt land också skiljer sig åt är lika självklart. Betraktarens/bedömarens samhällssyn och människosyn spelar en mycket stor roll för värderingen och därmed för beskrivningen. - Hur ser dina bilder av Sverige ut? - Vilka är de positiva bilderna av Sverige? - Vilka är de negativa? - Vilka olika bilder tror ni/vet ni att omvärlden har av vårt land, varför? Den generella välfärdspolitikens fyra delar 4Samhället garanterar medborgarna välfärdstjänster av god kvalitet som utbildning, vård och omsorg. De fördelas efter behov och inte efter köpkraft. 4Inkomsttrygghet vid ålderdom, sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada, föräldraledighet m m. Avgifterna sätts i relation till inkomsten och inkomstbortfallet ersätts. Ersättningarna är så höga att privata försäkringar inte ska behövas. 4Ett antal bidrag som barnbidrag och folkpension betalas generellt med enhetliga belopp. 4De behovsprövade bidragen, som bostadsbidrag och socialbidrag (försörjningsstöd), finns som en sista utväg men ska vara en så liten del som möjligt av välfärdspolitiken. 9

10 Bertil Kugelberg var vd för Svenska arbetsgivarföreningen (SAF, nuvarande Svenskt Näringsliv) Han var en av dem som internationellt marknadsförde den svenska modellen, dvs den samförståndsanda som präglade parterna på arbetsmarknaden. Foto: Lennart Nilsson Den svenska modellen Sverige är en välfärdsstat och det betyder att den generella och solidariska välfärden i huvudsak finansieras med skatter. Vi talar om hälso- och sjukvården, barn- och äldreomsorgen, skolan, socialförsäkringarna, stödet till barnfamiljerna och annan gemensam välfärdsservice. Detta är ett stort socialt skyddsnät med små maskor, ett skyddsnät som alltså finansieras med skattepengar och är grundtryggheten för svenska medborgare den generella välfärdspolitiken. De flesta medborgare i vårt land har en livsvandring på år. Under den tiden behöver vi trygghet om livet ska bli gott. Vi behöver omsorg av föräldrar och samhälle som små. Vi behöver utbildning och senare i livet arbete och egen bostad. Vi behöver sjukvård och vi behöver omtanke och omsorg på ålderns höst. Vi behöver helt enkelt trygghet hela livet. Trygghet och utvecklingschanser är två hörnpelare i den svenska formen av välfärdspolitik. Tryggheten är grundläggande om vi ska kunna utvecklas som individer och fungera positivt i samarbete med andra. För oss som individer löper livet i en dialog, i ett pendlande, mellan att ge och få, mellan att behöva och att dela med sig solidaritet! Att försvara och argumentera för den svenska modellen är en angelägen facklig uppgift. Här följer några viktiga motiv för den generella välfärdspolitiken formulerade bland annat i kongressrapporter från både LO och Kommunal (jämför faktarutan på sid 9): Den är rättvis. Alla medborgare får del av statens och kommunernas insatser oavsett inkomster. Alla garanteras inkomsttrygghet, till exempel sjukförsäkring, föräldraförsäkring och pension. Den ger möjlighet till omfördelning. Alla är med och betalar den generella välfärdspolitiken via skattsedeln och alla har därmed intresse av att den fungerar väl. Medborgarna dras in i ett nätverk av rättigheter och skyldigheter och blir därigenom själva en garanti för hållbara försäkringssystem, sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg, och så vidare. Den skyddar den svagaste. Den generella välfärdspolitiken bygger på att återbäringen från skatterna ges i form av barnbidrag, pensioner, skola. Vård och omsorg. Detta är garanterat för dem som behöver och att den som behöver mest kan få mest. Den skapar frihet och ger oberoende. Varje individ vet vad som gäller ekonomiskt vid till exempelvis sjukdom, arbetslöshet och föräldraledighet. Motsatsen är en behovsprövning av varje individ, en form som fanns förr och som fackföreningsrörelsen mot bakgrund av medlemmarnas erfarenheter tar starkt avstånd från. Den ger därmed självständighet. Den ger rörelsefrihet. Ingen är beroende av en enda arbetsgivare och ingen behöver bo kvar på en och samma ort mot sin vilja. Den generella välfärdspolitiken följer med individen från Ystad till Haparanda och numera även i stora delar av övriga Europa. 10

11 I den svenska modellen ingår också en grundläggande uppslutning hos parterna kring arbetsmarknadens spelregler. Staten, arbetsgivarna och fackföreningarna tolkar i huvudsak lagar, avtal och regler på ett likartat sätt. Även om parterna kämpar för att stärka sina respektive positioner och roller, så är respekten för arbetsrätten stor och det stärker den enskilde löntagarens situation på arbetsmarknaden. Den svenska modellen bygger i grunden mer på respekt och samverkan än strid: att vi har mer gemensamt än som skiljer i ambitionerna att bygga ett anständigt samhälle för alla medborgare. Kollektivavtalet är en hörnsten i den svenska modellen. Kamp och samverkan 4Den svenska modellen utmärks av att facket och arbetsgivarna kommer överens om spelreglerna i avtal i andra länder finns de flesta reglerna i stället i lagar. 4Avtal betyder att det finns två parter som tar ansvar för att reglerna efterlevs och det ligger i bådas intresse att relationerna fungerar smidigt. 4Om lag skulle ersätta avtal vem tar då ansvaret? När ett lagbrott dras inför rätta dömer domstolen strikt efter lagen där finns inget utrymme för kompromisser. A arbete Rättvisa Regering Stram ekonomisk Generell politik välfärdspolitik Aktiv arbetsmarknadspolitik Fack Samordning Solidarisk ansvar lönepolitik R rationalitet Det goda arbetet N ny teknik Samtala om! Varför ska jag som inte har barn, varken i barnomsorg eller skola, betala andras barns behov av omsorg och utbildning? 11

12 Att vara Kommunal på arbetsplatsen Tiderna förändras, men det fackliga löftet som medlemmarna tog i hand på när Svenska Kommunalarbetareförbundet bildades 1910 gäller än idag. Löftet går ut på att medlemmarna lovar att inte konkurrera med varandra om jobben med sämre löner och sämre villkor. Fackföreningen är det organiserade löftet, och kollektivavtalet det skrivna löftet. Varje dag tar Kommunal kamp för löftet på olika sätt: Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav. Ulla Jöhnk Arbetsplatsombud i Stockholm och barnskötare Ulla Jöhnk är arbetsplatsombud i Stockholm, i Spånga-Tensta. Ulla är barnskötare: Min viktigaste uppgift är att vara ett stöd för våra medlemmar i fackliga frågor, att förmedla all den information som kommer till mig, att vara en länk mellan arbetskamrater och fack. Hos oss är arbetsplatsombudet också med i löneförhandlingar. En annan viktig uppgift är att stimulera medlemmarna att vara fackligt aktiva och förstå sina rättigheter och skyldigheter. Uppdraget som arbetsplatsombud är personligt stimulerande. Jag får bra kunskaper om det fackliga arbetet och facktes olika roller. Mycket i 12

13 uppdraget handlar också om att få en del medlemmar att förstå och känna att facket det är vi. Just nu, vintern 2007/2008, tvingas jag ägna tid åt att få en del sviktande arbetskamrater att stanna kvar i Kommunal. För att stärka den fackliga verksamheten och medlemsaktiviteten planerar vi att bilda en klubb. Att vara arbetsplatsombud och företräda dina arbetskamrater innebär inte att du ska vara expert på Kommunal. Som arbetsplatsombud kan du naturligtvis inte svara på alla frågor som medlemmar ställer till dig. Men du vet var du kan få reda på svaren hos klubben, hos sektionens företrädare eller hos avdelningen. En viktig uppgift för arbetsplatsombudet är att vara lyhörd för medlemmarnas synpunkter, att lyssna och samtala, informera och för medlemmarnas synpunkter vidare, både de besvarade och obesvarade: Tillsammans är vi starka! Tillsammans kan vi försvara medlemmarnas intressen. Tillsammans kan vi flytta fram medlemmarnas positioner på arbetsplatsen och skapa bättre anställningsvillkor. Arbetsplatsombudets uppgifter är: I första hand kommunikatörens: att förmedla information från facket till medlemmarna, att föra medlemmarnas obesvarade frågor vidare för att räta ut frågetecken. Att vara ett stöd för arbetskamrater i fackliga frågor: att med hjälp av avtalet och personlig eftertanke besvara frågor och lösa problem på arbetsplatsen. Att förklara meningen med facket och fackets värdegrund: att praktiskt och pedagogiskt göra klart att gruppen är starkare än den ensamme, att markera att samarbete för att nå ett mål ger bättre resultat för alla, än att var och en går fram för sig. Att informera om fackliga studier. Att rekrytera medlemmar till Kommunal: ju starkare facket är, desto större framgångar kan vi nå för medlemmarna, desto bättre arbetsplatser kan vi skapa. Att vara en länk mellan arbetskamrater och Kommunal: att vara Kommunal på arbetsplatsen, att föra en aktiv dialog. ARBETSPLATSOMBUD 4Sektionen/klubben utser arbetsplatsombud för tre år på förslag av medlemmarna på arbetsplatsen. 4Arbetsplatsombudet kan och bör också vara skyddsombud. 4För att du ska ha det skydd som lagen ger, ska sektionen anmäla uppdragen som arbetsplatsombud och skyddsombud till arbetsgivaren. Uppdragen ska också noteras i Kommunals medlemsregister. 4På många arbetsplatser, men inte på alla, är den tid du kan arbeta fackligt reglerad i avtal. 13

14 Vi lär av varandra Allt fler av våra medlemmar har inte svenska som första språk. De kommer dessutom oftast från sociala, kulturella, politiska miljöer som skiljer sig från de invanda svenska. De bär ofta med sig traditioner som vi ibland har svårt att förstå, kanske rent av svårt att respektera. Hur agerar vi då för att kunna samarbeta och skapa ömsesidig respekt? Vi befinner ju oss trots allt på samma arbetsplats! Nästan elva procent av medborgarna i Sverige är födda utomlands. Ytterligare nio procent har minst en utlandsfödd förälder. Segregation och främlingsfientlighet ökar i landet. Misstron mot det annorlunda ger medvind till det högerextrema partiet sverigedemokraterna. I en stor undersökning som genomfördes år 2007 ställdes frågan: Hur upplever du att din arbetsplats påverkas av att det finns invandrare där? Ungdomar i åldern år var något mer negativa än äldre. I undersökningen som helhet (alla åldrar) svarade 55 procent att invandrare på arbetsplatsen är positivt. 43 procent ansåg att arbetsplatsen inte påverkas alls. 3 procent ansåg att invandrare har negativ effekt. 21 procent av medlemmarna i Kommunal har sina rötter i andra länder. De utlandsfödda kvinnorna i LO-förbunden är i dag den grupp som har allra högst organisationsgrad. De ser uppenbarligen facket som ett nödvändigt verktyg för att ta tillvara sin rättigheter på arbetsmarknaden. Samtala om! Y - Hur fungerar samarbetet mellan arbetskamraterna på din arbetsplats? - Bemötande är en central fråga. Hur vill du bli bemött i en situation som präglas av allvar och personlig integritet? Lär mig ordens rötter låt mig leka med dina ord låt mig skapa nya konstiga meningar med dem låt mig ge orden nya färger nya dimensioner låna mig ditt språk dina substantiv låt mig ta dem med på en äventyrlig resa. Låna mig ditt språk, av Jila Mossaed 14

15 Förtroendemannalagen 4Lagen om facklig förtroendeman gäller på arbetsplatser där det finns eller brukar finnas kollektivavtal. 4Lagen gäller för dig som förtroendevald när du utsetts av sektionen eller klubben du ska vara anmäld till arbetsgivaren (meddela alla uppdrag). Lagen gäller även för skyddsombud. 4Lagen ger dig som förtroendevald rätt att arbeta med fackliga frågor och även gå fackliga kurser på arbetstid. Den fackliga tiden ska vara rimlig ibland är den reglerad i avtal. 4Fackliga frågor som gäller den egna arbetsplatsen (inklusive viss utbildning) ska kunna bedrivas på betald arbetstid. 4Som förtroendevald har du ett förstärkt anställningsskydd och även ett skydd för anställningsförmåner. Christina Södling, förtroendevald verksamhetsansvarig hos Kommunal Nyköping: Vårt krav är att ingen får bli arbetsplatsombud utan att ha gått grundutbildningen. Denna utbildning är viktig. Men grunden är ändå medlemsutbildningarna, eftersom medlemmarna måste stötta arbetsplatsombudet. Vi kan utbilda arbetsplatsombuden hur mycket som helst, men de blir inte starkare än medlemmarnas kunskaper och vilja. Det är ju medlemmarna som utser dem och det är genom medlemmarnas ambitioner och respekt för arbetsplatsombuden som de kan spela en roll. Christina Södling Förtroendevald i Nyköping verksamhetsansvarig Anders Stenberg, förhandlingschef i Nyköpings kommun: Självklart har arbetsplatsombudet en viktig uppgift och visst är det så att arbetsplatsombudet kan sätta större kraft bakom orden i en diskussion med arbetsgivaren än den enskilde anställde, den enskilde medlemmen. Alltid när du är Kommunals företrädare: 4förbered ditt budskap 4var tydlig och konkret 4tala sanning 4tänk på att du företräder hela Kommunal. 4Visa respekt för andra människor Aldrig när du är Kommunals företrädare: 4sälj inte ut Kommunal 4ljug inte 4spekulera inte 4ta inte på dig andras ansvar, t ex arbetsgivarens. 4Förminska aldrig din egen och Kommunals insats. Anders Stenberg, Förhandlingschef i Nyköping 15

16 Samtala om! Vilka tankar får du när du läser Alltid och Aldrig? Jonas Widegren är arbetsplatsombud inom divisionen Vård och omsorg i Nyköping: En viktig uppgift är att vara ett stöd för mina kolleger på arbetsplatsen när de vill ha hjälp med frågor som är fackliga. En del frågor för jag vidare till den fackliga klubb vi har inom Vård och omsorgsdivisionen. Jag är också skyddsombud och en del frågor från kollegorna hanterar jag i den rollen. Man blir något av en ledare på arbetsplatsen. I den bästa av världar är ambitionen att arbetsplatsombudet ska 4 Värva medlemmar. 4 Tillvarata medlemmarnas intressen. 4 Lyssna och vara lyhörd, kunna föra en dialog. 4 Kunna sina rättigheter och skyldigheter. 4 Verka för att det fackliga löftet är levande för medlemmarna. Jonas Widegren Arbetsplatsombud inom divisionen Vård och omsorg i Nyköping Samtala om! Hur uppfattar du dina uppgifter som arbetsplatsombud? Vad betyder förtroendemannalagen för dina möjligheter att verka som arbetsplatsombud? 16

17 Alla samtal blir inte samtal Den första regeln lyder: I ett samtal är det lika viktigt att lyssna till vad andra säger som det är att tala själv så att andra lyssnar. Den andra regeln är lätt att säga men svår att handla efter. Den lyder: Akta Dig för prat, säg inte annat än det som faktiskt har betydelse och för samtalet framåt. Den tredje regeln lyder: Var naturlig och tala naturligt. Samtalets konst, av Gunnar Hirdman. Ett tips: Säg: jag förstår inte vad du menar eller jag hör vad du säger men jag håller inte med dig. Säg inte: du fattar ju inte eller du har fel. Att anklaga någon är ett effektivt sätt att få slut på ett fruktbart samtal. Y Den reella demokratin bygger på visionen av människor som talar med varandra, delger varandra erfarenhet, lyssnar, jämför sina beskrivningar och föreställningar och på den grunden väljer och fattar beslut. Frågan om Människovärdet, av Bengt Nerman 17

18 Samtalar gör vi ständigt, mer eller mindre, beroende på personlig karaktär, sociala förhållanden och villkoren på arbetsplatsen. En del av oss är mer talföra än andra. Några undviker samtal, andra älskar att prata. Vi har förtroliga samtal, vänner emellan. Vi talar vardagligt med arbetskamrater. Vi har formella samtal med chefen. Vi har strama partssamtal när vi förhandlar. Undvik främmande ord. Var särskilt försiktig med modeord, ibland kallade nysvenska ord, ofta med engelskt ursprung. De här orden och uttrycken blir allt vanligare i offentliga och halvoffentliga sammanhang, inte minst i talarstolar. Här några exempel: Agenda, betyder på svenska Dagordning. Event, betyder på svenska Evenemang. Context, betyder på svenska Sammanhang. Transparent, betyder på svenska Genomskinlig, synlig, tillgänglig. HR-avdelning betyder på svenska Personalavdelning. (Human Resource) Samtala om! - När du granskar ditt personliga sätt att tala, hur ofta använder du då främmande ord som du inte är helt säker på att omgivningen förstår? - Hur uppfattar du en person som strör främmande ord omkring sig när hon/han talar? - Varför tror du att en person ofta använder främmande ord: för att briljera, för att markera ett avstånd, för att göra sig märkvärdig, för att hon/han är osäker? 18

19 Det manliga språket dominerar ofta över det kvinnliga. Det är vanskligt att generalisera, men här är några exempel på vanliga skillnader: Hon 4talar mindre 4har kortare repliker 4talar om människor 4behåller inte ordet särskilt länge 4frågar ofta 4ger många stödsignaler till talaren. Han 4talar mycket 4har långa repliker 4talar om saker 4behåller ordet länge 4avbryter mer 4frågar inte och undviker att avslöja okunskap 4är opersonlig 4använder svåra ord 4ger få stödsignaler till talaren (nick, hummanden). OBS! Grov generalisering. Till dessa skillnader kommer olika attityder, vanor och sociala miljöer beroende på om personerna är unga, gamla, har bakgrund i annan kulturtradition än den svenska. 19

20 Samtala om! Vilka erfarenheter har ni av problem och tillgångar i samtal mellan män kvinnor, unga gamla, skilda kulturtraditioner? Ett bra samtal Som arbetsplatsombud kanske du är samtalsledare i mindre eller större mening. En grundläggande utgångspunkt är att alla har något att ge i ett samtal: kunskaper, erfarenheter och värderingar. Det är ofta bra strategi om du själv: 4kan ämnet 4har förmåga att ställa utvecklande frågor 4har förmåga att ibland ställa dig själv och dina idéer åt sidan för att låta de andra komma till tals 4lyssnar aktivt på vad de andra har att säga 4har förmåga att styra samtalet inom rimliga gränser, så att alla kommer till tals och håller sig till ämnet 4kan sammanfatta samtalet/diskussionen vid lämplig tidpunkt och avslutar. Stanna upp och fundera: - på om du är en uppgiftsorienterad och/eller samspelsorienterad person? 20

21 Att kunna påverka att ha inflytande Samtala om! Beskriv hur du upplever maktförhållandena på din arbetsplats! Ny i Kommunal? 4När du går med i Kommunal omfattas du automatiskt av hemförsäkringen, fritidsförsäkringen och inkomstförsäkringen. 4Du kommer också med i a-kassan om du har arbetat tillräckligt mycket under den senaste månaden. Om du skulle ha flera anställningar kan du vara med i flera fackföreningar men bara i en a-kassa. 4Medlemsavgiften betalas av de flesta genom löneavdrag. Där det inte är möjligt är autogiro ett bra alternativ. Y Jo jo sa den gamla damen knäppte mej på näsan Jag nådde tyvärr inte upp till hennes Siv Widerberg 21

22 Kommunals organisation Medlemmarna är Kommunal hade Svenska Kommunalarbetareförbundet mer än medlemmar. Arbetsplatsombuden är basen för Kommunal. Det finns mer än arbetsplatsombud. De är valda av sina arbetskamrater och har den närmaste fackliga kontakten med medlemmarna. Om det inte finns något arbetsplatsombud är det sektionen som medlemmen ska vända sig till. Skyddsombudet är ofta också arbetsplatsombud. Skyddsombudet värnar om arbetsmiljön och företräder medlemmarna inom ett visst skyddsområde, som till exempel kan vara en avdelning på ett sjukhus eller ett bussgarage. Klubbarna är nästa nivå inom Kommunal där det finns en klubb. En klubb består för det mesta av kommunalare med samma yrke som arbetar nära varandra. I klubben tar man upp frågor som direkt rör medlemmarna och deras arbetsplats. År 2007 fanns det 342 klubbar. Sektionerna består oftast av medlemmar inom en förvaltning eller en arbetsplats eller en kommun. Där det finns klubbar ingår de i sektionen. Sektionerna tar upp fackliga frågor som rör alla, men också enskilda medlemmars frågor. År 2007 fanns det 467 sektioner i Kommunal. Avdelningarna är 23 till antalet, en i varje län (tre i Västra Götalands län). Alla sektioner i länet ingår i avdelningen, som samordnar sektionernas arbete så att hela Kommunal arbetar mot samma mål. Hos avdelningarna finns bland annat heltidsanställda ombudsmän och andra personer som arbetar för medlemmarna. Förbundsledningen leder Kommunal mot de mål som kongressen, förbundsmöten och förbundsstyrelsen bestämmer. Ledningen består av fyra personer som väljs av kongressen. De arbetar på det centrala förbundskontoret. Förbundsstyrelsen väljs av kongressen på tre år. De 12 ledamöterna plus förbundets ordförande möts var tredje vecka och fattar beslut som rör hela Kommunal. Kongressen är Kommunals högsta beslutande organ. Till kongressen utser avdelningarna 188 ombud. Kongressen samlas vart tredje år. Då tar ombuden beslut utifrån motioner som lämnats in och utredningar som gjorts på förbundet. Alla medlemmar kan påverka Kommunal genom att sända in motioner till kongressen. De år det inte är kongress samlas samma ombud till ett förbundsmöte, som bl a beslutar om budget och medlemsavgift. 22

23 Vägar till praktiskt inflytande Hur bär jag mig åt när jag vill påverka förhållandena på min arbetsplats eller ändra fackets arbetssätt? Så här kan det gå till. Jag är medlem och vill förändra situationen på min arbetsplats: 1. Det första jag gör är att ta upp frågan på en arbetsplatsträff och diskuterar saken med mina arbetskamrater och arbetsledningen. 2. Om jag vill föra frågan vidare, antingen för att jag inte nådde framgång vid diskussionerna på arbetsplatsträffen, eller att jag vill att förändringen skall beröra andra arbetsplatser; då vänder jag mig till samverkansgruppen/ basenhetsrådet/personalmötet, och där för arbetsplatsombudet min talan. Jag är medlem och vill påverka Kommunal: 1. Jag talar med arbetsplatsombudet. 2. Jag deltar på bransch- och yrkesträffar och medlemsmöten (klubbmöten eller sektionsmöten) i Kommunal. Jag tar upp frågan direkt på mötet. 3. Om frågan är av den karaktär att jag vill att den ska behandlas av för bundet så för jag frågan, genom en skriven motion, till sektionen, som behandlar den och för den vidare till avdelningen, som yttrar sig och lämnar den till förbundet, antingen till förbundsmötet eller till kongressen. Att värva medlemmar Arbetsplatsombudet är den bästa medlemsvärvaren. Ulla Jöhnk, barnskötare, Stockholm: Självklart pratar jag med alla nyanställda om medlemskapets värde för att få med dem i Kommunal. Jonas Widegren, vård och omsorg, Nyköping: Min första uppgift är att fånga upp de nyanställda och få dem att bli medlemmar i Kommunal. Tommy Nilsson, är regionalt fackligt ombud för sektionen Djur och natur i Skåne. Det gäller naturligtvis att vara målmedveten och finurlig. Vi har sju gröna gymnasier i Skåne och vi riktar in oss på att fånga upp ungdomarna under studietiden. Vi har nått en hel del framgångar och lagt grunden för en facklig känsla och fått många nya studerandemedlemmar, inte minst hästtjejer. Det går att nå dem med ett fackligt budskap på skolorna. Det är mycket svårare att fånga upp dem på alla de små arbetsplatserna när de har lämnat skolan. Den privata sektorn växer inom Kommunal och vi måste ha fungerande strategier för medlemsvärvning. Det kan låta som en klyscha, men är inte desto mindre sant: Tillsammans är vi starka. Det är när vi gör någonting ihop som vi når resultat. Fortsättning följer Tommy Nilsson Regionalt fackligt ombud för sektionen Djur och natur Kommunals värdegrund och vision, Tre studiehäften för Kommunals arbetsplatsombud Författare: Ulf-Göran Widdqvist. Gula faktarutor: Lasse Wallman produktion: Kommunals kommunikations- och organisationsutvecklingsenheter, Hemma Annonsbyrå och Jupiter Reklam, April 2008, ISBN

24 Kommunals värdegrund och vision Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi har lovat varandra.vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav. Så lyder det fackliga löftet. Och det behövs en bra facklig verksamhet på alla arbetsplatser för att vi ska kunna förverkliga det. Tre studiehäften för Kommunals arbetsplatsombud vill skapa en grund för ditt uppdrag. Detta första häfte handlar om Kommunals värdegrund och vision och vad det kan betyda i vardagen. Fortsättning följer Tre STuDiehäfTen för KOmmunalS arbetsplatsombud 3 Tre STuDiehäfTen för KOmmunalS arbetsplatsombud 2Kollektivavtalet det skrivna löftet Fackligt aktiv på arbetsplatsen Det andra studiehäftet sätter fokus på kollektivavtalet som vårt grundläggande regelverk för villkoren på arbetsplatsen. Samtala kring avtalen och diskutera hur Kommunals värderingar återspeglar sig i tillämpningen av avtalen. Det tredje studiehäftet sätter fokus på det fackliga arbetet på arbetsplatsen och hur vi kan agera för att skapa förändringar. ISBN April 2008.