Motioner och motionssvar

Transkript

1 Motioner och motionssvar 1 2 Sälj inte trovärdigheten i klimatpolitiken: Skrota oanvända svenska utsläppsrätter 3 Effektskatt Slutförvar av Danmarks kärnbränsle 7 Anpassad skatt på drivmedel 9 Skapandet av en grön investeringsbank 11 Transvården i Sverige 14 Ett tredje juridiskt kön 16 Transpersoners juridiska situation 18 Abort Tandvård 22 Dags för en human och solidarisk migrationspolitik! 2 Harmonisera studentrabatter 27 Lika stöd till ungas engagemang 28 Nej till TTIP Inför Chicagoplanen för banker i Sverige 32 Demokratisera styrningen av Riksbanken och möjliggör en penningpolitisk stabiliseringspolitik 3 Högskoleprovet ska inte betalas av den enskilde 39 Tillsätt en statlig offentlig utredning om resurstilldelningssystemet för högre utbildning 40 Konsument- och privatekonomi på gymnasiet 43 Dags för undervisning om samtyckeskultur i skolan 4 Den offentliga arbetsgivarpolitiken 47 Riv upp Lex Laval 1 Sommarjobb 3 Byggbolag i offentlig regi Kollektivisering av produktionsmedlen 7 Införande av partiskatt 8 Begränsad antalet mandatperioder för socialdemokratiska riksdagsledamöter 60 Privat lobbyism som skäl för uteslutning 62 1 (78)

2 Du säljer, han köper 64 Avskaffande av ränteavdrag 66 Införande av en markskatt 68 Inför ett enhetligt momssystem 70 Bilaga till motion 12, Dags för en human och solidarisk migrationspolitik! : Vägen hit 72 2 (78)

3 Sälj inte trovärdigheten i klimatpolitiken: Skrota oanvända svenska utsläppsrätter Motionär: STEK (Socialdemokratiska teknologer) Alla EU:s medlemsländer har vart och ett fått en tilldelad mängd utsläppsrätter för respektive år. Enligt ansvarsfördelningsbeslutet får de svenska utsläpp som sker i andra verksamheter än de som omfattas av utsläppshandeln under perioden 13 totalt uppgå till högst 9 miljoner ton. Det land som ett år har lägre utsläpp än ansvarsfördelningsbeslutet kräver kan nästa år ha utsläpp som överstiger det årets tilldelning. Om de svenska utsläppen blir lägre än ansvarsfördelningsbeslutet om Sverige presterar bättre än nödvändigt enligt avtalen - kan staten sälja en del av överprestationen till EU-länder som haft högre utsläpp än ESD tillåter. Om ett land har överpresterat finns två alternativ: antingen sälja sina utsläppsrätter eller annullera dem. Om vi säljer utsläppen innebär det att allt det Sverige gjort för att minska mängden koldioxidutsläpp är förgäves, de äts upp av det faktum att utsläppsrätten sålts vidare. Det andra alternativet är att annullera utsläppsrätten. Reglerna är utformade så att den som släpper ut för mycket ett år enkelt kan kompensera detta genom att antingen köpa överblivna utsläppsrätter från ett land som släppt ut färre än deras utsläppsrätter tillåter eller genom att landet själv överpresterar ett senare år. Om vi säljer utsläppsrätter fördröjs alltså även andra EU-länders omställningsprocess. 3 Kongressen föreslås besluta att 1 hela den svenska överprestationen under ansvarsfördelningsbeslutet 13 annulleras, samt att 2 S-studenter antar motionen som sin egen och insänder den till den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Sälj inte trovärdigheten i klimatpolitiken: Skrota oanvända svenska utsläppsrätter 3 (78)

4 Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen vill tacka motionären för den inkomna motionen. FS delar motionärens syn i denna fråga och anser att motionären lyfter en viktig problematik. Genom att Sverige som land har möjligheten att sälja utsläppsrätter riskerar, som motionären påpekar, andra länders omställningsprocess att saktas ner och att de vinster och framsteg som görs är förgäves utsläppsrätterna säljs vidare. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att 1 bifalla motionen. 4 (78)

5 Effektskatt 2. Motionär: Mikael Walter 1 En rimlig utgångspunkt på den svenska energimarknaden är att alla energiformer ska ha samma ekonomiska förutsättningar. Undantag för detta bör göras endast ifall drift kommer att leda till framtida kostnader eller skador på miljö och klimat. Utsläpp av exempelvis svaveldioxid och kvävedioxid finns det skatter för. Det finns också en avgift för kärnkraftsföretagen som ska täcka hantering och förvaring av använt kärnbränsle och kontaminerat material. Utöver detta finns det en effektskatt på kärnkraftverken, vilket inte finns för några andra kraftverk. Denna beräknas på den effekt som kärnkraftverken teoretiskt skulle kunna ha och måste därmed betalas om reaktorerna körs eller står stilla. Skatten har inte något uttalat ändamål och kan strida mot EU:s konkurrensregler. Den motsvarar cirka 4 miljarder om året alternativt 6,6 öre/kwh eller drygt en fjärdedel av priset på kärnkraftsel. Om det skulle finnas specifika skäl att beskatta eller avgiftsbelägga kraftverk kan detta göras. Det kräver dock att relevanta beräkningar finns till grund. Kongressen föreslås besluta att 1 S-studenter ska ta ställning för att effektskatten på kärnkraftverken ska avskaffas. Effektskatt (78)

6 Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen tackar för en intressant frågeställning kring harmonisering av skattesatser. Förbundsstyrelsen noterar att effektskatten höjdes av den rödgröna samarbetsregeringens i vårändringsbudgeten 1. Detta gjordes dels som en justering efter den allmänna prisutvecklingen men också för att skapa ytterligare finansiellt utrymme. Förbundsstyrelsen anser att effektskatten är rimlig då den är ett bra sätt att skapa reformutrymme. Vidare konstaterar förbundsstyrelsen att S-studenter i det allmänpolitiska programmet klargör att vi strävar efter en kärnkraftsfri värld. Därför anser vi att det är rimligt att behålla effektskatten på kärnkraft. 1 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att 1 avslå motionen. Effektskatt 6 (78)

7 Slutförvar av Danmarks kärnbränsle 3. Motionär: Mikael Walter 1 2 Sverige är, tillsammans med Finland, världsledande inom teknik för slutförvar av använt kärnbränsle. Det går att diskutera hur pass säkert det planerade svenska slutförvaret är och om det kommer att hålla tills radioaktiviteten hos det använda kärnbränslet klingat av till bakgrundsstrålningsnivå, men det råder ingen tvekan om att ett slutförvar måste byggas. SKB beräknar att den samtliga volymen använt kärnbränsle som behöver slutförvaras om dagens reaktorer körs i 0-60 år är m3 (vilket motsvarar en kub med sidländ meter). I jämförelse har Danmark 233 kg uttjänta bränslestavar (ca 0,02 m3) från sin forskningsreaktor i Risø som de har problem att slutförvara eftersom så gott som hela Danmarks berggrund består av kalk och lera samt att Polen och Tyskland inte gillar tanken på slutförvar nära sina gränser. Sverige har kritiserat Danmarks planer för att inte vara tillräckligt analyserade. Det skulle vara säkrare för alla parter, även Sverige, om vi tog hand om det danska bränslet givetvis mot skälig ersättning. Kongressen föreslås besluta att 1 S-studenter ska ta ställning för att Sverige och Danmark ska sluta ett bilateralt avtal om att Sverige ska ta emot Danmarks nuvarande använda kärnbränsle mot skälig ersättning. Slutförvar av Danmarks kärnbränsle 7 (78)

8 Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen tackar för motionen. Motionären tar upp en viktig problematik kring frågan av kärnavfallets slutförvar. Förbundsstyrelsen ser dock en problematik i att Sverige som nation skulle ta emot andra länders kärnbränsleavfall. Ett svenskt slutförvar skulle i många situationer innebära ett tryggare slutförvar än på andra platser i världen. Dock anser förbundsstyrelsen att det är av största vikt att en produktion av kärnkraft även innebär ett sort ansvar för det kärnavfall som bildas. Nationer som säljer sitt avfall avsäger sig därigenom sitt ansvar för det avfall från den kärnkraft som de själva har nyttjat och som det enligt SKB kommer ta år innan det når en ofarlig nivå. 1 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att 1 avslå motionen. Slutförvar av Danmarks kärnbränsle 8 (78)

9 Anpassad skatt på drivmedel 4. Motionär: GSHF 1 2 Klimat hotet är ett lika påtaglig idag som terrorbalans var för under kalla kriget. Att anpassa vårt levnadssätt är en nödvändighet för framtiden. Inte sällan lyfts högre skatt på drivmedel upp som en möjlighet att minska utsläppen från trafiken, inte minst i städer där alternativa färdsätt finns att tillgå. Det är en bra ambition. Vad som har blivit skevt i utformandet av dessa styrmedel är att de samhällen och bygder där alternativen till bil är dåliga eller obefintliga påverkas mest. Bilberoendet blir absolut för många. Avstånden är längre vilket leder till högre konsumtion och därmed större påverkan av prisuppgång. Men att minska konsumtionen i någon större utsträckning är sällan ett reellt alternativ om man önskar bo kvar och behålla jobbet. På sikt leder denna skevhet till att skatten på drivmedel blir för låg i storstäder samtidigt som vi utarmar landsbygden. Idag är koldioxidskatt, energiskatt och moms på drivmedel nationella. I framtiden bör ett system införas där skattetrycket blir högre där alternativen till bil är bättre och avstånden mindre. Detta till förmån för ett lägre skattetryck i glesbygd där alternativen är obefintliga. Beskattningen bör vara graderad och tillämpa mjuka övergångar för att undvika genvägar. På så sätt kan vi höja våra ambitioner där de är möjligt och säkra den gröna omställningen. De ekonomiska resurserna för gröna investeringar och innovationer ökar. Då kan nya lösningar få bärkraft som sedan kan spridas i hela landet. Vi ser en urbanisering som lär fortsätta. Fler bor i städer med en allt bättre kollektivtrafik. Detta är bra. Låt oss använda detta för att skapa en bättre grönare framtid. Men vi ska inte göra de på bekostnad på de som stannar kvar och håller vår landsbygd levande. Kongressen föreslås besluta att 1 S-studenter driver frågan om en anpassad skatt på drivmedel som beskrivs ovan, att 2 S-studenter verkar för högre drivmedelsskatt där alternativen till bil är goda, samt 3 att 3 S-studenter uppmanar Socialdemokraterna att driva frågan och att regeringen utreder, konkretiserar och implementerar förslaget. Anpassad skatt på drivmedel 9 (78)

10 Förbundsstyrelsens motionssvar 1 Förbundsstyrelsen delar motionärens syn kring att det krävs incitament för att minska mängden biltrafik i våra städer både med hänsyn till miljön och våra gemensamma livsvillkor. Samtidigt vet vi att livsvillkoren för stad och landsbygd skiljer sig åt. Dessa skillnader måste politiken minska genom flera olika reformer. Vi håller med om att skatt är ett viktigt verktyg för att minska bilismen. Vi tror dock inte att ett fragmentiserat skattesystem är den rätta vägen. Förbundsstyrelsen vill se ett så enhetligt skattesystem som möjligt, bland annat för transparens, kredibilitet och för att undvika en eventuell skatteplanering. För att minska på bilberoendet och den onödiga transporten inom städer och samhällen anser förbundsstyrelsen att en utbyggnad och i högre grad offentligt finansierad kollektivtrafik, bilfria zoner och en stadsplanering som främjar gång och cykel också är en del av lösningen på de problem som motionären beskriver. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att 1 avslå motionen. Anpassad skatt på drivmedel (78)

11 Skapandet av en grön investeringsbank. Motionär: SHS Det krävs omfattande investeringar för att ställa om till ett miljömässigt hållbart samhälle, inte minst för att motverka klimatförändringen. Sverige bör därför göra som i Storbritannien och inrätta en statlig investeringsbank som uteslutande investerar i gröna projekt. Vi måste bli kvitt föreställningen om att investeringar i gröna projekt är mer riskfyllda än inom andra branscher. Denna inställning hämmar banker och andra aktörer på finansmarknaden, som annars vore naturliga partners för att förverkliga tillräckliga investeringar. Finanskrisen och den ökade regleringen av bankernas verksamhet som kom i dess spår har ytterligare ökat bankernas tveksamhet inför långsiktiga investeringar i gröna projekt. Det leder till att det ofta saknas kapital för investeringar i långsiktiga gröna projekt exempelvis vindkraft, solenergi och klimatsmarta renoveringar av bostadsbeståndet som byggdes under det så kallade miljonprogrammet. Den statliga Energieffektiviseringsutredningen konstaterade exempelvis att det finns en mycket stor skillnad mellan den lönsamma potentialen av energieffektiviserande åtgärder och de åtgärder som faktiskt genomförs. Bara cirka 1 procent av åtgärder som vore lönsamma för fastighetsägarna genomfördes i praktiken. Liknande förhållanden gäller i industrin och i transportsektorn. Det finns alltså en stor potential för samhällsekonomiskt viktiga projekt som långsiktigt är lönsamma på såväl företags- som samhällsnivå, men som i dagsläget inte utnyttjas. Därför bör Sverige följa Storbritanniens exempel och skapa en grön investeringsbank. En sådan investeringsbank skulle kunna ge ut klimatobligationer vars ränta garanteras av staten. Då skulle våra stora pensionsbolag och pensionsfonder kunna investera våra pensionspengar i klimatsatsningar. Storbritannien inrättade UK Green Investment Bank (UKGIB) i oktober 12, för att öka investeringstakten inom den gröna ekonomin. Verksamheten sköts oberoende av den brittiska staten. Däremot har regeringen slagit fast att minst 80 procent av kapitalet ska användas inom de tre områdena havsbaserad vindkraft, energieffektivisering och avfallsåtervinning. Banken har utrustats med ett startkapital på cirka 31 miljarder svenska kronor, som senare utökats med ytterligare 8,3 miljarder kronor. Genom att UKGIB enbart får investera i projekt som förväntas drivas med vinst, undviker man det felaktiga intrycket att Skapandet av en grön investeringsbank 11 (78)

12 gröna projekt behöver offentliga bidrag för att klara sig. 1 Satsningarna i de första elva projekten har minskat utsläppen av växthusgaser med ungefär 2, miljoner ton motsvarande de årliga utsläppen från en miljon brittiska personbilar. Projekten förväntas också resultera i 11,8 TWh el om året, mer än hela den befintliga svenska vindkraftsproduktionen. Med den brittiska modellen som förebild kan vi skapa ett starkt instrument för lönsamma investeringar i gröna projekt i Sverige. För att en svensk grön investeringsbank inte ska konkurrera med privata banker och finansinstitut är det viktigt att verksamheten, på samma sätt som i Storbritannien, begränsas till områden där investeringarna från andra aktörer inte räcker till. Investeringsbanken ska alltså gå in strategiskt på de områden där marknaden misslyckas med att uppbåda det investeringskapital som krävs. Så snart marknadens intresse och investeringsvilja vuxit tillräckligt, ska investeringsbanken dra sig tillbaka och lämna över hanteringen till andra aktörer. En svensk grön investeringsbank, kan vara drivande i en resurssnål och förnybar omställning av Sverige. De skulle inte bara innebära minskade utsläpp, fler jobb och ett ökat välstånd, utan också att behovet av offentliga subventioner och skattemedel för klimatinvesteringar minskar. 2 Kongressen föreslås besluta att 1 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen och skickar den vidare till Socialdemokratiska riksdagsgruppen, samt att 2 Socialdemokratiska Studentförbundet verkar aktivt för att en statlig investeringsbank med inriktning på gröna miljöprojekt startas. Skapandet av en grön investeringsbank 12 (78)

13 Förbundsstyrelsens motionssvar Motionären lyfter en av vår tids stora ödesfrågor. Omställning till ett hållbart samhälle är absolut nödvändigt för att motverka klimatförändringen och många forskare menar på att vi måste agera nu. Att skapa möjligheter och eftersträvansvärda exempel i att investera hållbart är ett sätt. Där är vi i Förbundsstyrelsen överens med motionären om att en grön investeringsbank är en viktig del av lösningen på ett stort globalt problem. Det är en hållning som vi gärna ser förbundet intar. Däremot tror inte vi att detta är något som förbundet kommer kunna prioritera under nästa verksamhetsår och därmed kunna verka aktivt för. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 1 att 1 bifalla att-sats 1, samt att 2 avslå att-sats 2. Skapandet av en grön investeringsbank 13 (78)

14 Transvården i Sverige 6. Motionär: USHF På 70-talet ledde Socialdemokratin i Sverige vägen genom införandet av världens första offentligt finansierad transvård. Vi var ett föregångsland och många länder har sedan följt efter. 12 avskaffades tvångssteriliseringen av den sista gruppen i Sverige, transpersoner. Detta väckte uppmärksamhet utomlands där Sverige lyftes upp som ett exempel på ett gammaldags perspektiv på vården av transpersoner. Vi har helt enkelt sackat efter. Denna motion syftar till att underlätta vardagen för tusentals människor i Sverige. Unga transpersoner är en ohyggligt utsatt grupp där en stor majoritet övervägt att ta sitt egna liv och var tredje försökt minst en gång. Om socialdemokratin tänker tackla psykisk ohälsa på ett seriöst sätt så är transpersoner, och särskilt unga transpersoner, en grupp som inte kan ignoreras. Transvården är trots vissa reformer under alliansregeringen, fortfarande oerhört problematisk. Lagstiftningen gällande könskonträra namn dvs den lag som förbjöd namn som gick emot det kön som tilldelades en vid födseln, och tvångssterilisering må vara avskaffad men vården i sig vilar i stor grad fortfarande på principer från 70-talet vilka också stärker könsbinären. I många av de landsting som tillhandahåller transvård är den dessutom nedprioriterad och underfinansierad. Många av de förslag som presenteras saknar även klassperspektiv, där liberalisering ökar möjligheterna för de med ekonomiska resurser att genomföra åtgärder som skulle vara omöjliga för människor med vanlig arbetsinkomst. Det är dags att transpersoners rätt att ta beslut gällande sin egen kropp och hälsa respekteras. Hormonterapi kräver i Sverige diagnos som sätts efter minst ett års utredning av ett utredningsteam. I realiteten tar det ofta två år, och det är inte sällan som det tar ännu längre tid än så. Denna vänteperiod där personer som ofta redan väntat en längre period innan de kontaktat vården måste fortsätta kan skapa oerhört mycket lidande för individen som redan är utsatt för stor press. Detta leder till att många transpersoner söker sig till självmedicinering genom svarta marknaden vilket i sin tur ökar riskerna för vidare marginalisering i samhället markant. Det är därför av stor vikt att insatser sätts in snabbt särskilt för yngre transpersoner. Jag föreslår därför att den amerikanska modellen för informerat samtycke där patienten, efter att ha informerats om behandlingens risker, fördelar och nackdelar direkt inleder behandling. En svensk modell skulle kunna inleda behandling efter en kortare utvärdering av psykologer, efter vilken HRT kan inledas parallellt med utredningsfasens fortgång. Real life experience är en utvärderingsfas som är problematisk på många sätt. Den på- Transvården i Sverige 14 (78)

15 börjas ofta efter att hormonterapi inletts och krävs för att byte av juridiskt kön ska godkännas. Till att börja med leder det till onödigt psykiskt lidande för människor som märker av kroppsliga förändringar och börjar passera i offentliga miljöer, att pass och liknande identitetshandlingar markerats med fel kön. Sekundärt riskerar real life experience att stärka könsbinären och traditionella könsroller, där människor utvärderas efter hur mycket de passar in i sitt kön. Detta är en form som skulle vara oacceptabel vid någon annan behandling. Det är dags att den bedrövliga situationen som är dagens transvård utreds och reformeras. Små förslag som skulle stärka många unga personers situation landet över. Kongressen föreslås besluta 1 att 1 transvård i så stor mån som möjligt ska ha ett utpräglad patientperspektiv där individernas rätt att ta beslut om sin egna kropp respekteras, att 2 möjligheten för hormonterapi genom den amerikanska modellen för informerat samtycke utreds, samt att 3 utvärderingsfasen real life experience avskaffas. Förbundsstyrelsens motionssvar En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Detta mål uppfylls idag inte och för transpersoner är det extra tydligt. Som motionären lyfter har Sverige haft en historia av att leda utvecklingen i arbetet för en jämlik vård för alla och denna utveckling har Sverige tyvärr hamnat efter i. En trovärdig politik för jämlikhet ska inte osynliggöra och exkludera. Det behövs ett tydligare patientperspektiv inom transvården så att patienternas behov är utgångspunkten och inte falska föreställningar om vissa kroppar. Idag är all svensk hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig för patienten. Möjligheten till hormonterapi utifrån "informerat samtycke" kan och bör därför utredas. Sjukvården arbetar redan aktivt för ökat patientinflytande genom tydligare beslutskompetens och transpersoner borde inte tillhöra något undantag. Förbundsstyrelsen delar även motionärens problematiska bild av real life experience. Transitionen kännetecknas redan som en tuff period och kravet på real life experience bidrar till ökat psykiskt lidande och risk för självmord hos en redan utsatt grupp Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 4 att 1 bifalla motionen. Transvården i Sverige 1 (78)

16 Ett tredje juridiskt kön 7. Motionär: Sofia Hvittfeldt 1 I vårar avlånga land finns många som inte identifierar sig som varken man eller kvinna. Nepal, Pakistan, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika har uppmärksammat detta och infört ett tredje juridiskt kön. Som ett förbund som kämpar för allas lika värde är detta en naturlig fråga för s- studenter att driva. Att ha ett tredje juridiskt kön är viktigt för att icke-genusfierade personer öppet ska kunna vara sig själva, och ett sätt att skapa tolerans för dessa människor och slå vakt om deras rättigheter i samhället. De ska kunna ha ID med sin rätta identitet på och kunna fylla i olika blanketter och ansökningar utan att behöva känna dysfori för att de tvingas in i genus-binären. Att införa ett tredje juridiskt kön skulle skicka en stark signal om allas lika värde och ändra diskursen angående genus och kön. Att bryta denna genus-binär är även ytterst viktigt för den feministiska kampen, då genus-binären ligger som grund för biologisk determinism och används för att rättfärdiga förtryck även mot kvinnor. Kongressen föreslås besluta att 1 S-studenter ska verka för att Sverige ska införa ett tredje juridiskt kön, samt att 2 S-studenter ska verka för att att byta till detta tredje juridiska kön endast ska kräva en enkel blankett som skickas till socialstyrelsen. Ett tredje juridiskt kön 16 (78)

17 Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att ett tredje juridiskt kön är en viktig reform. Genom att undantagslöst kategorisera människor som antingen man eller kvinna upprätthåller staten en av patriarkatets stöttepelare. Som motionären skriver är Sverige i detta avseende inget föregångsland och det är hög tid att även vi erkänner människors rätt att identifiera sig själva som den de är. Förbundsstyrelsen anser dock inte att S-studenter ska ta detaljerade ställningstaganden om hur själva bytet ska gå till, eller för den delen vilken myndighet som ska ta emot handlingarna. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 1 att 1 bifalla att-sats 1, samt att 2 avslå att-sats 2. Ett tredje juridiskt kön 17 (78)

18 Transpersoners juridiska situation 8. Motionär: USHF 1 2 Trots att transpersoners rättigheter stärkts under alliansregeringen är de fortfarande en grupp som ur juridiskt perspektiv har lång väg att gå. Socialdemokratin bör vara en av aktörerna som leder rättighetskampen för transpersoner. Lagstiftningen tar på flera ställen inte hänvisning till könsöverskridande identitet eller uttryck. Detta är ett stort problem, då transpersoner ofta faller mellan stolarna vid juridiska tvister avseende diskriminering. Ett exempel på detta är grundlagen, vars antidiskrimineringsskydd inte sträcker sig till personer av könsöverskridande identitet eller uttryck trots att den skyddar på basis av sexuell läggning. Ett annat exempel är att åldersgränsen för byte av juridiskt kön kvarstår trots att det inte längre är mot lagen att byta namn till ett så kallat könskonträrt namn, dvs ett namn som går emot det kön som tilldelades en vid födseln,. Att juridiskt könsbyte kvarstår vid 18 års ålder och kräver en diagnos gör det extremt problematiskt för transpersoner under denna ålder, som inte heller kan inleda utredning innan de når myndig ålder. Det framstår endast som byråkratisk envishet att tvinga dessa ungdomar att fortsätta stämplas med fel kön, långt efter de haft möjlighet att byta namn. Det är också problematiskt ur ett klassperspektiv att aspekter av vården fortfarande kostar pengar. Ett totalt namnbyte, där inget av de ursprungliga förnamnen behålls, kostar fortfarande pengar. Summan är inte stor, 00 kronor, men det finns ingen anledning att ett komplett namnbyte inte ska likställas med ett namnbyte där en del av de ursprungliga förnamnen behålls vilket redan är gratis första gången. Kongressen föreslås besluta 3 att 1 åldersgränsen för byte av juridiskt kön avskaffas och kravet på transsexualismdiagnos lättas, att 2 även namnbyte där ingen del av det ursprungliga namnet behålls ska vara gratis första gången, samt att 3 all lagstiftning som åsyftar skydd på basis av sexuell läggning även ska skydda gällande könsöverskridande identitet och uttryck. Transpersoners juridiska situation 18 (78)

19 Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen håller med om att socialdemokratin bör vara ledande i kampen för transpersoners rättigheter. Transpersoner är en av de mest utsatta grupperna i Sverige och utsätts systematiskt för diskriminering. Behovet av skyddslagstiftning är således stort. Eftersom juridiskt kön tilldelas den enskilde utan att hen har någon möjlighet att påverka det är det angeläget att individen ska kunna byta juridiskt kön. Det gäller både för de som är yngre och äldre än 18 år och oavsett ekonomisk styrka. Att avskaffa åldersgränsen och minska kostnaderna är därför önskvärt. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 1 att 1 bifalla motionen. Transpersoners juridiska situation 19 (78)

20 Abort 9. Motionär: SSK 1 På många håll i Europa drabbas aborträtten av bakslag och även i Sverige dyker det upp fler som ifrågasätter den. Därför behövs det krafttag både på nationell och internationell nivå för att försvara och utveckla rätten. Sveriges abortlag är från Den innebär att abort får utföras fram till vecka 18 och att Socialstyrelsen därefter om synnerliga skäl föreligger får bevilja tillstånd om det inte finns anledning att tro att fostret är livsdugligt. Enligt praxis är detta vecka 22. Därefter får abort enbart beviljas om kvinnans liv eller hälsa är i fara. De allra flesta aborter i Sverige görs långt innan vecka 18, men några hundra sker varje år efter denna. En betydande orsak till detta är att många allvarliga sjukdomar hos fostret inte kan upptäckas tidigare. Då är det olyckligt att behöva vänta på Socialstyrelsens utlåtande. Vi tycker att det inte finns något skäl till att någon annan än kvinnan och läkare ska lägga sig i fram till att det är möjligt att fostret är livsdugligt. I övrigt bör ingenting ändras. Kongressen föreslås besluta att 1 S-studenter tar ställning för och driver att Socialstyrelsen prövning mellan vecka 18 och 22 tas bort och att gränsen för fri abort höjs fram till vecka 22. Abort (78)

21 Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen är helt eniga med motionären i frågan om aborträtten. Den svenska lagstiftningen bygger på kvinnas rätt till sin egen kropp och hälsa. Vi är stolta över den svenska aborträtten, men detta är dessvärre en rättighet som inte är någon självklarhet runt om i världen. I Europa finns det länder som i princip förbjuder abort helt. I Sverige har fri abort upp till vecka 18 länge varit normen. Men precis som motionären lyfter anser förbundet att det är olyckligt att behöva vänta på Socialstyrelsen svar mellan vecka 18 och vecka 22. Beslutsrätten ska inte övertas av Socialstyrelsen då kvinnor tvingas riskera sin psykiska respektive fysiska hälsa. Aborträtten ska alltid utgå från kvinnans rätt att bestämma över sin kropp. 1 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att 1 bifalla mortionen. Abort 21 (78)

22 Tandvård. Fria och jämlika leenden om rätten till god munhälsa hela livet. Motionär: STEK, Socialdemokratiska teknologer 1 2 Tänderna får inte fortsätta vara en klassfråga. Detta måste vi socialdemokrater vara överens om. Vid jobbkongressen 09 fastslogs att Vårt långsiktiga mål är ett högkostnadsskydd av samma modell som inom hälso- och sjukvården. Snarlika formuleringar i motioner och i det allmänpolitiska programmet har vid flera tillfällen antagits av S-studenters kongresser. Självklart bör tandvården vara en del av den allmänna sjukförsäkringen, men det finns många fler nödvändiga reformer som måste på plats för att nå målet om var och ens rätt till en god munhälsa. Äldretandvård När många äldre kommer in i åttioårsåldern upphör de att ha kontakt med tandvården och andelen som förlorar kontakt ökar sedan avsevärt med stigande ålder. Detta har en mycket stor negativ påverkan på de äldres munhälsa, vilket medför försämring av livskvaliteten. Det är därför av yttersta vikt att det offentliga verkar för att få äldre att fortsätta den regelbundna kontakten med tandvården högre upp i åldrarna. Förebyggande tandvård Den förebyggande tandvården i Sverige har under senare år förbisetts och nedprioriterats. Detta är djupt problematiskt, eftersom det påverkar många människors munhälsa negativt, och då särskilt de som inte på egen hand kan bekosta denna vård. Bristen på förebyggande vård är även ett samhällsekonomiskt problem, eftersom den är mycket billigare än den vård som blir nödvändig om den förebyggande vården inte utförs. Att tillgodose alla människor rätten till god hälsa och välbefinnande är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Det är också ett av våra största framtidsprojekt. Viktiga steg för att förverkliga detta måste tas snarast Kongressen föreslås besluta att 1 tandvården görs avgiftsfri från 7 års ålder, att 2 alla svenska medborgare samt asylsökande och papperslösa som befinner sig i Sverige ges rätt till en kostnadsfri undersökning utförd av tandläkare en gång per ett och ett halvt år, Tandvård 22 (78)

23 att 3 den förebyggande tandvården görs avgiftsfri för alla svenska medborgare samt asylsökande och papperslösa som befinner sig i Sverige, att 4 kostnaden för förebyggande tandvård (fram till dess att den görs avgiftsfri för alla) inkluderas i försörjningsstödet, samt att S-studenter antar motionen som sin egen och insänder den till den socialdemokratiska riksdagsgruppen. 11. Gratis tandvård för heltidsstudenter och upp till års ålder. Motionär: Sofia Hvittfeldt 1 2 Att ha friska och hela tänder är inte bara viktigt för den övriga hälsan, men också en viktig del av självkänslan. Det råder fri prissättning på tandvård sedan 1999 och det kan konstateras att priserna är tämligen höga. En basundersökning av en tandläkare kan exempelvis kosta 800 kr och med en utredning 1600 kr. Tanduttagning kan gå loss på 00 kr och en rotfyllning på 40 kr om man har olyckan att ha dubbla kanaler. Tandreglering i två år kan kosta 18 0 kr. Det finns ett högkostnadsskydd satt på 00 kr, därefter täcker skyddet 0% på belopp mellan 00 kr och 00 kr och 8% för behandlingar över kr. Trots detta högkostnadsskydd blir det ändå mycket pengar för någon med lägre lön eller en student som ska klara av att betala hyra, räkningar, mat, dyr kurslitteratur och eventuellt pendlarkort på ca 9000 kr per månad från CSN. Höga priser på tandvård gör god tandhälsa till en klassfråga men även en geografisk fråga. I exemplevis Västra Götaland har man gratis tandvård hela det året man fyller 24 år. I exempelvis Uppsala län är denna gräns på år. På grund av arbetsmarknadssegregationen där manliga jobb är bättre betalda och kvinnors lägre löner för samma arbete är även detta något som särskilt drabbar kvinnor. Av dessa anledningar borde det vara en självklar fråga för ett socialdemokratiskt studentförbund att driva som en del av klasskampen och feminismen! Kongressen föreslås besluta 3 att 1 S-studenter ska driva frågan om gratis tandvård för alla studenter, att 2 S-studenter ska driva frågan om gratis tandvård för alla upp till år, 40 att 3 S-Studenter ska arbeta för att det socialdemokratiska partiet ska jobba för att införa gratis tandvård för studenter i Sveriges alla olika län, samt att 4 S-Studenter ska arbeta för att det socialdemokratiska partiet ska jobba för att införa gratis tandvård för all upp till år i Sveriges alla olika län. 4 Tandvård 23 (78)

24 Förbundsstyrelsens motionssvar Då både motion och motion 11 behandlar frågan om tandvård har vi i Förbundsstyrelsen valt att lämna ett gemensamt utlåtande till båda motionerna. Vi delar motionärernas analys om att hälsan och munhälsan är en viktig jämlikhetsfråga. Som motionärerna framhåller anser förbundet redan att sjukvården ska behandla hela kroppen, vilket innebär att även tandvård ska ingå i rätten till vård. Detta gör att vi anser motionen besvarad, och därmed anser vi inte det märkligt att skicka en besvarad motion till riksdagsgruppen. Däremot ser vi gärna att kongressen ställer sig bakom ett uttalande i motionernas andemening och skickar till Socialdemokratiska riksdagsgruppen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen 1 att 1 anse attsats 1, 2, 3 och 4 i motion besvarad, att 2 avslå attsats i motion, samt att 3 anse motion 11 besvarad. Tandvård 24 (78)

25 Dags för en human och solidarisk migrationspolitik! 12. Motionär: SHS Sedan augusti 12 har S-studenters migrationspolitiska nätverk bildat och opinionsbildat kring migrationspolitik. Nätverket har drivits av engagerade medlemmar i många S- Studenter klubbar runtomkring i landet. Nätverket vill säkerställa att partiet i regeringsställning såsom i opposition stänger dörren för främlingsfientligheten och bedriver en politik som stärker snarare än begränsar asylsökandes, liksom andra migranters, rättigheter. De socialdemokratiska värderingarna har en inneboende antirasism byggd på solidaritetstanken och tron på alla människors lika värde. Denna politiska värdegrund är inte något som vi kan avsäga oss när vissa frågor känns svåra att ta i. Gör vi det förlorar vi vår trovärdighet och öppnar upp för en främlingsfientlig utveckling där Sverigedemokraterna får politisk legitimitet i frågor som rör samhällets grundläggande människosyn. För att driva vidare på utvecklingen där asylsökandes och andra migranterna rättigheter stärks och där socialdemokratin står i täten mot främlingsfientligheten har vi tagit fram en reformlista med 13 konkreta förslag för en ny human, solidarisk och rättighetsbaserad migrationspolitik. Reformlistan är inte uttömmande men är ett bra underlag för att förbundet även i fortsättningen ska stå i täten för en human och solidarisk migrationspolitik som en sidoorganisation till partiet men också i samhällsdebatten. Vissa förslag finns med från det förra reformprogrammet men är fortfarande aktuella. Andra reformer har hunnit genomföras, eller som partiet ställt sig bakom, såsom vård för asylsökande och papperslösa på lika villkor som för medborgare. Reformlistan i sin helhet, med beskrivningar av förslagen, är bifogat som en bilaga men kommer också att finnas tillgänglig som länk och i pappersformat. En sammanfattning av reformförslagen följer nedan och är indelade i tre kategorier: Vägen hit 1. Särskilt ömmande - inte synnerligen ömmande skäl 2. Säkra lagliga vägar till Europa 3. Se över anhöriginvandringen och återinför sista länken" 4. Ett rättvisare och mer solidariskt system för kvotflyktingar Processen. En total översyn av utlänningslagen 6. Utöka resurserna till asylprocessen Dags för en human och solidarisk migrationspolitik! 2 (78)

26 7. Öka Migrationsverkets utredningsansvar 8. Utöka antalet auktoriserade tolkar och rättstolkar Mottagandet 9. Inför ett solidariskt kommunalt mottagningssystem för asylsökanden. Öka dagersättningen för asylsökanden 11. Förlora inte viktig tid säkerställ insatser från dag ett 12. Stoppa vinstjakten i asylmottagandesystemet 13. Arbeta långsiktigt för att hjälpa fattiga EU-medborgare Kongressen föreslås besluta 1 att 1 det Socialdemokratiska Studentförbundet ställer sig bakom S-Studenters Migrationspolitiska nätverks reformprogram för en human och solidarisk migrationspolitik, att 2 det Socialdemokratiska Studentförbundet arbetar aktivt för att driva reformprogrammet, samt att 2 reformprogrammet skickas vidare till den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Förbundsstyrelsens motionssvar 2 3 Förbundsstyrelsen välkomnar Migrationspolitiska nätverkets reformförslag. Delar av förslaget ingår redan i Reformer för en ny Socialdemokratisk Migrationspolitik som utformades förra året. Där bland annat säkra och lagliga vägar till Europa har varit en av dem. Många av förslagen har förbundet redan ställt sig bakom. Precis som motionärerna skriver så finns det stora brister i den svenska asylpolitiken. Exempelvis har den förra regeringen öppnat upp dörrarna för privata företag i asylmottagandet. Respekten för de mänskliga rättigheterna ska vara grundläggande för den svenska migrationspolitiken. Det gläder oss att det nya reformprogrammet dags för en human och solidarisk migrationspolitik både tar tillvara på äldre förslag men också kommer med nya och välförankrade förslag som lyfter problemen inom svensk asylpolitik 40 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att 1 bifalla motionen. Dags för en human och solidarisk migrationspolitik! 26 (78)

27 Harmonisera studentrabatter 13. Motionär: S-studenter Malmö Problemen med olika regleringar vad det gäller studentrabatter i olika länder hämmar den fria rörligheten. Gränshinder över Öresund, längst Torne-älv och längst den svenska-norska gränsen är bara några exempel. Det är olika regler vad det gäller studentrabatter vid resor och S-studenter Malmö anser att detta skapar begränsningar för studenter med att läsa kurser över gränsen. Exempelvis om man studerar på Malmö Högskola eller Lunds Universitet och vill läsa i Köpenhamn är kostnaden för resan hög då studentrabatten inte gäller. Kongressen föreslås besluta 1 att 1 Socialdemokratiska studentförbundet tar motionen som sin egen, samt att 2 Socialdemokratiska studentförbundet ser över de olika reglerna och utreder möjligheten att kunna harmonisera studentrabatter i olika länder. 2 Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen tackar motionären för att ha lyft fram en viktig fråga. Förbundsstyrelsen ser vikten i hur studentrabatten underlättar vardagen för studenter. Förbundsstyrelsen håller med i att studenter som önskar studera över landgränser drabbas hårt av detta då rabatten inte gäller utomlands. Däremot ser förbundsstyrelsen problemet i att motionen förutsätter att det finns ett enhetligt system för studentrabatter, vilket inte existerar idag. Rabatt för studenter viktigt och det är olyckligt att det inte är enhetligt system för detta över nationsgränserna. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att 1 avslå motionen. 3 Harmonisera studentrabatter 27 (78)

28 Lika stöd till ungas engagemang 14. Motionär: S-studenter Malmö 1 Idag är ca unga engagerade i det unga civilsamhället. Samma siffra för ungdoms-idrottsrörelsen är Trots att antalet engagerade är nära densamma får ungdoms-idrottsrörelsen 1,8 miljarder kronor i stöd, jämfört med civilsamhället för unga som får dela på 281 miljoner. Denna ojämlika värdering på ungas demokratiska engagemang är högst problematisk. Värdet av engagemang i en demokratisk miljö där unga själva får sätta ramar och skapa innehåll, samt lära sig om demokratisk organisation, går ej att underskatta. Den intellektuella folkhälsan nedprioriteras av nuvarande modell, som skickar en tydlig signal om att unga bör idrotta istället för att engagera sig ideellt. Sverige riskerar att förlora delar av sitt demokratiska ethos till omvärlden om vi inte ger unga resurser för att engagera sig demokratiskt och politiskt. Genom bristande ekonomiskt och politiskt stöd till det unga civilsamhället ges inte unga chansen att genomföra sina visioner, sprida sina budskap och engagera sina kamrater. Kongressen föreslås besluta att 1 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen, samt 2 att 2 Socialdemokratiska Studentförbundet verkar för att de nationella anslagen till det unga civilsamhället höjs till samma nivåer som det nationella stödet till idrottsrörelsen. Lika stöd till ungas engagemang 28 (78)

29 Förbundsstyrelsens motionssvar Förbundsstyrelsen delar motionärens beskrivning och mål. Frågan om statsstödet till ungdomsorganisationerna är relevant och viktigt i en tid när demokratiska värden i ifrågasätts av växande antidemokratiska rörelser. Ungdomar som organiserar sig och förenas i sitt engagemang är en tydlig motvikt. Ungdomsrörelsen vuxit de senaste tio åren samtidigt som statsstödet varit på samma nivå. Statsbidraget borde följa samhällets och ungdomsorganisationernas utveckling. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att 1 bifalla motionen. Lika stöd till ungas engagemang 29 (78)

30 Nej till TTIP 1. Motionär: S-studenter Malmö Det transatlantiska handelsavtalet, TTIP, förhandlas just nu fram mellan EU och USA. TTIP är inte ett traditionellt handelsavtal utformat för att främst minska tullar på importer mellan handelspartner, då tullarna mellan EU och USA redan befinner sig på i princip icke-existerande nivåer. Istället är syftet att ta bort hinder i form av regleringar som begränsar de potentiella vinster som transnationella företag kan göra på USA:s och EU:s marknader. Detta innefattar borttagande eller försämringar av viktiga sociala normer och miljöregler liksom arbetstagares rättigheter. Målet med avtalet är att göra det lättare för företag att etablera sig på nya marknader och leda till en ökning av arbetstillfällen. Det är mycket tveksamt att fallet blir så. Det finns stora indikationer på att TTIP kommer att medverka till långvariga och påtagliga störningar för europeiska arbetstagare (det fastställer även EU-kommissionen i sin konsekvensanalys 1 ) eftersom företag blir uppmuntrade att producera varor och tjänster i amerikanska delstater där normerna på arbetsmarknaden är sämre och fackliga rättigheter obefintliga. På så vis riskerar stater med starkare lagstiftning om arbetsrätt och kollektivavtal att få arbetstillfällen outsourcade. En process som inte bara leder till förlorade arbetstillfällen utan också i längden leder till pressade löner och sämre arbetsvillkor på svensk och europeisk arbetsmarknad. Tidigare erfarenheter från liknande avtal (exempelvis NAFTA) visar på att fackföreningarnas oro innan avtalet blev materialiserade. Enligt Economic Policy Institutes studie av NAFTA-avtalets första tolv år innebar det en nettoförlust på över en miljon amerikanska arbetstillfällen och betydande lönesänkningar för ytterligare miljontals arbetare 2. I TTIP ingår också den omdebatterade ISDS-klausulen (Investor-State Dispute Settlement) vilken innebär att investerare ges rätt att stämma stater om lagstiftningar och regleringar skulle komma att påverka investeringsvärdena negativt. Detta skulle innebära att riskkapitalbolag och koncerner skulle kunna stämma Sverige på basis av de regleringar Socialdemokraterna avser införa i välfärdssektorn om exempelvis krav på bemanning och andra kvalitetsregleringar. ISDS finns inkluderat i ett stort antal redan existerande handelsavtal. Skillnaden är att ISDS utformades för att skydda investerare i handelsavtal med nationer som saknar fungerande rättssystem. Både EUs medlemsländer och USA har stabila och fungerande juridiska system. Därmed finns det ingen anledning att ta upp tvister i internationella domstolar. 1 Impact Assessment Report on the future of EU-US trade relations, Strasbourg: EU kommissionen, 12 mars 13, avsnitt Robert E.Scott, Carlos Salas och Bruce Campbell, Revisiting NAFTA: Still not working for North America s workers, Washington DC: Economic Policy Institute, September 06; Ben Beachy, NAFTA at, Washington DC: Public Citizen, January 14. Nej till TTIP (78)

31 Kongressen föreslås besluta att 1 Socialdemokratiska Studentförbundet ska ta ställning mot TTIP-avtalet, att 2 Socialdemokratiska Studentförbundet ska verka för att handelsavtal som förhandlas med stater med fungerande juridiska system inte ska innehålla ISDS-klausuler, samt att 3 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen. Förbundsstyrelsens motionssvar För tillfället pågår en aktiv debatt om frihandelsavtalet TTIP, samtidigt som avtalet hållet på att förhandlas klart. Förbundsstyrelsen förstår och delar motionärens oro gällande det transatlantiska handelsavtalet (TTIP) och skydden för investerare samt villkoren för tvistelösning (ISDS klausulen). Men denna oro har vi även kring andra handelsavtal och internationella förhandlingar. Det handlar om att värna arbetares rättigheter, nationellt och internationellt. Frihandel och bättre möjligheter för investeringar mellan i detta fall EU och USA är i grunden positivt för svensk ekonomi och den svenska arbetsmarknaden. Frihandel får dock aldrig ske med risk för negativa effekter för arbetstagare i form utav att exempelvis arbetsmiljöarbete ses som ett handelshinder. De värden och intressen som motionären lyfter är också förbundets grundläggande hållningar och principer som inte ska tummas på. Förbundsstyrelsen ser det dock problematisk att ta ställning mot ett avtal som inte är färdigförhandlat då det inte går att säga vad vi då tar ställning mot. Vidare får inte staternas suveränitet utarmas på så sätt att frihandelsavtal påverkar staters inre angelägenheter på orimliga sätt. Där kommer den omdebatterade ISDSklausulen in. ISDS-klausuler syftar främst till att lösa en problematik som kan uppstå när handel bedrivs mellan mer eller mindre korrumperade länder med dåligt fungerande rättssystem. Detta är en problematik som inte finns mellan EU och USA, varpå klausulerna blir överflödiga. Vidare är det djupt odemokratiskt att den slutna grupp som ska pröva dessa rättstvister har så stor maktbefogenhet på en annan stats lagstiftning. Därför finns stor anledning att rikta kritik att TTIP ska innehålla ISDS-klausuler. 40 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att 1 avslå att-satserna 1 och 3, samt 4 att 2 bifalla att-stas 2. Nej till TTIP 31 (78)

32 Inför Chicagoplanen för banker i Sverige 16. Motionär: SHS Jaromir Benes och Michael Kumhof arbetar på Internationella Valutafonden, IMF, och har skrivit en rapport med titeln The Chicago Plan Revisited. Egentligen är planen långtifrån deras egen eller ens ny, den togs fram redan 1936 av två andra ekonomer, Henry Simons och Irving Fisher, i kölvattnet av -talskrisen. Vad de två författarna gjort är att de uppdaterat den till dagens moderna ekonomi. Rapporten tar sikte på en av de mest fundamentala funktionerna i den moderna ekonomin: hur pengar görs. Många, både bland allmänheten men även politiker är inte medvetna om hur det går till. De flesta tror att det bara är riksbanken som får skapa pengar. Men faktum är att av 2418 miljarder, Sveriges totala penningmängd, är endast 84 miljarder sedlar och mynt. 97 procent av alla pengar som cirkulerar i samhället är alltså skapade av privata banker när de ger ut lån. Detta kallas Fractional-reserve banking och är inget nytt påfund utan påbörjades redan 1666 när Storbritannien införde ett sådant system. Ett exempel på detta är att de fyra storbankerna i Sverige SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken 12 hade eget kapital på 6 miljarder kronor. Deras samlade tillgångar var på miljarder kronor. Det motsvarar att varje krona i kapitalet är belånad 22 gånger, eller att 9, procent av tillgångarna finansierats med lån. De totala skulderna var därmed miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges BNP 12 var cirka miljarder. Ett problem, som även Henry Simons och Irving Fisher noterade, är att detta system ofta leder till våldsamma upp- och nedgångar i ekonomin. Tyvärr så speglar mycket av den moderna makroekonomiska litteraturen inte bankers funktion korrekt. Oftast beskrivs banker enbart som mellanhänder mellan sparare och låntagare medan deras centrala funktion egentligen är att vara den som producerar pengar. Det går till som så att de i samma stund som de beviljar ett lån skapar en fordran på sig själv i form av ett tillgodohavande på låntagarens konto. Detta fungerar sedan som pengar. Det är alltså lån som skapar pengar på konton och inte tvärtom. Det betyder att banker inte behöver vänta på att någon först sätter in pengar innan de kan låna ut. Genom denna process skapar bankerna köpkraft genom att pumpa ut mer pengar i ekonomin. Och hur mycket de skapar beror främst på hur optimistiska bankerna är om ekonomin. Banker skapar mycket pengar i en uppgång, något som spär på denna uppgång. I sämre Inför Chicagoplanen för banker i Sverige 32 (78)

33 tider minskas lånen och därmed mängden pengar, vilket förvärrar nedgången. Allt detta drivs alltså nödvändigtvis inte av hälsotillståndet i ekonomin, snarare kan bankernas agerande styra detta tillstånd. 1 2 Hur ser då lösningen ut? Grundtanken i Chicagoplanen är att helt separera bankernas roll som långivare och skapare av pengar. Banker skulle behöva backa upp all inlåning på konton med hundra procent reserver. Idag behöver den inte backas upp alls då riksbanken 1 april 1994 beslutade att reservkrav för banker och kreditinstitut, i form av insättningar på konto i riksbanken, reduceras till noll. Bankerna idag behöver alltså inte ha några som helst pengar för att finansiera nya lån utan de kan skapa dem vid ögonblicket då lånet ges. Detta skulle dock inte gå enligt Chiagoplanen utan med den måste nya lån finansieras med befintliga besparingar. Det skulle betyda ett slut på ett banksystem byggt på fraktionella reserver, och därigenom också slutet på bankrusningar, där alla kunder samtidigt går till banken för att ta ut sina pengar, något som i dagens läge sänker vilken bank som helst. Ett genomförande av planen skulle också betyda att staten tar kontroll över pengaskapandet. Bankernas reserver skulle bestå av statligt utgivna pengar, inte som skulder utan istället som en slags andelar i staten. Denna modell har forskarna simulerat på USA:s ekonomi. Resultatet är slående: statens skuld minskas dramatiskt, men även privata skulder sjunker. Bankkriser försvinner, tillväxten stiger med procent och utvecklingen blir mer stabil. Även inflationen kan sjunka mot noll utan att det skapar problem. Införs detta i Sverige skulle det ta bort både statsskulder och privata skuldberg, öka tillväxten, avskaffa inflationen, eliminera risken för framtida bankkriser och minimera finansbranschens makt över samhället Kongressen föreslås besluta att 1 Socialdemokratiska studentförbundet arbetar för ett införande av Chiagoplanen i Sverige, att 2 Socialdemokratiska Studentförbundet tar motionen som sin egen och skickar den vidare till Socialdemokratiska riksdagsgruppen, samt att 3 Socialdemokratiska studentförbundets representant i Socialdemokratiska Arbetarepartiets partistyrelse och verkställande utskott är pådrivande i denna fråga. 4 Inför Chicagoplanen för banker i Sverige 33 (78)