Gruppmöten: majoriteten kl. 16:30 i vänstra kammaren och oppositionen kl. 16:30 i Thomas Werthéns rum.

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida Sammanträde Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Tid: Tisdagen den 24 januari 2017 kl. 17:00 Plats: Vänstra kammaren, Habo kommunhus Justerare: Lennart Karlsson Förhandling enligt MBL 11/AML sker i vänstra kammaren, kommunhuset, torsdagen den 19 januari kl. 13:30. Gruppmöten: majoriteten kl. 16:30 i vänstra kammaren och oppositionen kl. 16:30 i Thomas Werthéns rum. Föredragningslista Ärende/Föredragande 1. Aktuell betygsstatistik åk 6 Besök av utvecklingsstrateg/vetenskaplig ledare Charlotte Sjödahl Dnr 2. Aktuell betygsstatistik åk 7-9 Besök av rektor Axel Fischer 3. Uppföljning av det systematiska elevhälsoarbetet Besök av representanter från elevhälsan 4. Uppföljning och redovisning av skolnärvaro Besök av barn- och ungdomssamordnare Anders Ströberg 5. Ekonomisk månadsrapport Besök av ekonom Mona Ljunggren BU15/99 6. Organisation av 15-timmarsverksamheten BU15/84 7. Uppföljning av sjukfrånvaron på förskolor och skolor BU16/86 8. Behov av fler matplatser i Hagabodaskolans matsal BU12/54 9. Framtida skollokaler BU16/ Handlingsplan för barn som anhöriga BU16/ Anmälningsärenden 12. Informationsärenden Nicklas Gustavsson Ordförande Marie Skarp Sekreterare

2 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MÅNADSRAPPORT DECEMBER 2016 Riktpunkt 100% Riktpunkt avgiftsintäkter 100% Budget 2016 Utfall 2016 Förbrukat % Avvikelse tkr TOTALT BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNING AVGIFTSINTÄKTER ,7 186 ÖVRIGA INTÄKTER , TOTAL INTÄKT , PERSONALKOSTNADER ,2-364 ÖVRIGA KOSTNADER , TOTAL KOSTNAD , NETTOKOSTNAD , Barn/Utbildningsnämnd PERSONALKOSTNADER ,7 112 ÖVRIGA KOSTNADER ,6 100 TOTAL KOSTNAD ,0 213 NETTOKOSTNAD , Förvaltningskansli ÖVRIGA INTÄKTER ,4 150 TOTAL INTÄKT ,4 150 PERSONALKOSTNADER ,5-333 ÖVRIGA KOSTNADER ,1-854 TOTAL KOSTNAD , NETTOKOSTNAD , Förskoleverksamhet AVGIFTSINTÄKTER ,9-6 ÖVRIGA INTÄKTER , TOTAL INTÄKT , PERSONALKOSTNADER , ÖVRIGA KOSTNADER , TOTAL KOSTNAD , NETTOKOSTNAD ,8-670 Sida 1

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MÅNADSRAPPORT DECEMBER 2016 Riktpunkt 100% Riktpunkt avgiftsintäkter 100% Budget 2016 Utfall 2016 Förbrukat % Avvikelse tkr 4120 Familjedaghem AVGIFTSINTÄKTER ÖVRIGA INTÄKTER ,7 5 TOTAL INTÄKT ,9-105 ÖVRIGA KOSTNADER ,3 254 TOTAL KOSTNAD ,3 254 NETTOKOSTNAD , Förskoleklass ÖVRIGA INTÄKTER ,3-47 TOTAL INTÄKT ,3-47 PERSONALKOSTNADER ,1-231 ÖVRIGA KOSTNADER ,0-392 TOTAL KOSTNAD ,6-623 NETTOKOSTNAD , Interkommunal barnomsorg ÖVRIGA INTÄKTER ,9 140 TOTAL INTÄKT ,9 140 ÖVRIGA KOSTNADER ,4-246 TOTAL KOSTNAD ,4-246 NETTOKOSTNAD , Fritidshem AVGIFTSINTÄKTER ,8 280 ÖVRIGA INTÄKTER ,7 255 TOTAL INTÄKT ,1 534 PERSONALKOSTNADER ,0-706 ÖVRIGA KOSTNADER ,0-204 TOTAL KOSTNAD ,0-909 NETTOKOSTNAD ,3-375 Sida 2

4 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MÅNADSRAPPORT DECEMBER 2016 Riktpunkt 100% Riktpunkt avgiftsintäkter 100% Budget 2016 Utfall 2016 Förbrukat % Avvikelse tkr 4310 Administration ÖVRIGA INTÄKTER TOTAL INTÄKT PERSONALKOSTNADER ,4-517 ÖVRIGA KOSTNADER ,9-36 TOTAL KOSTNAD ,7-553 NETTOKOSTNAD , Lärarlöner ÖVRIGA INTÄKTER , TOTAL INTÄKT , PERSONALKOSTNADER , ÖVRIGA KOSTNADER ,7 45 TOTAL KOSTNAD , NETTOKOSTNAD , Personalfortbildning ÖVRIGA INTÄKTER TOTAL INTÄKT PERSONALKOSTNADER ,4-382 ÖVRIGA KOSTNADER ,9-170 TOTAL KOSTNAD ,6-552 NETTOKOSTNAD , Läromedel ÖVRIGA INTÄKTER TOTAL INTÄKT ÖVRIGA KOSTNADER ,6-883 TOTAL KOSTNAD ,6-883 Sida 3

5 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MÅNADSRAPPORT DECEMBER 2016 Riktpunkt 100% Riktpunkt avgiftsintäkter 100% Budget 2016 Utfall 2016 Förbrukat % Avvikelse tkr NETTOKOSTNAD , Övrig verksamhet ÖVRIGA INTÄKTER TOTAL INTÄKT PERSONALKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER ,8-706 TOTAL KOSTNAD ,2-808 NETTOKOSTNAD , Inventarier, underhåll ÖVRIGA KOSTNADER ,5-457 TOTAL KOSTNAD ,5-457 NETTOKOSTNAD , Särskola PERSONALKOSTNADER ,8 573 ÖVRIGA KOSTNADER ,9 408 TOTAL KOSTNAD ,0 981 NETTOKOSTNAD , Skolmåltider ÖVRIGA KOSTNADER ,1 774 TOTAL KOSTNAD ,1 774 NETTOKOSTNAD , Elevvård ÖVRIGA INTÄKTER ,3-107 TOTAL INTÄKT ,3-107 Sida 4

6 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MÅNADSRAPPORT DECEMBER 2016 Riktpunkt 100% Riktpunkt avgiftsintäkter 100% Budget 2016 Utfall 2016 Förbrukat % Avvikelse tkr PERSONALKOSTNADER ,3 406 ÖVRIGA KOSTNADER ,5-617 TOTAL KOSTNAD ,3-211 NETTOKOSTNAD , Skolskjutsar ÖVRIGA INTÄKTER TOTAL INTÄKT ÖVRIGA KOSTNADER ,0 399 TOTAL KOSTNAD ,0 399 NETTOKOSTNAD , Skolbibliotek ÖVRIGA INTÄKTER TOTAL INTÄKT PERSONALKOSTNADER ,6-60 ÖVRIGA KOSTNADER ,4 83 TOTAL KOSTNAD ,0 23 NETTOKOSTNAD , Interkommunal grundskola ÖVRIGA INTÄKTER ,0 39 TOTAL INTÄKT ,0 39 PERSONALKOSTNADER ÖVRIGA KOSTNADER , TOTAL KOSTNAD , NETTOKOSTNAD , Gymnasieskola ÖVRIGA INTÄKTER , TOTAL INTÄKT , Sida 5

7 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN MÅNADSRAPPORT DECEMBER 2016 Riktpunkt 100% Riktpunkt avgiftsintäkter 100% Budget 2016 Utfall 2016 Förbrukat % Avvikelse tkr ÖVRIGA KOSTNADER , TOTAL KOSTNAD , NETTOKOSTNAD , Vuxenutbildning ÖVRIGA INTÄKTER ,8-21 TOTAL INTÄKT ,8-21 PERSONALKOSTNADER ,6 298 ÖVRIGA KOSTNADER ,2 694 TOTAL KOSTNAD ,9 992 NETTOKOSTNAD , Kommunal kulturskola AVGIFTSINTÄKTER ,8 22 ÖVRIGA INTÄKTER TOTAL INTÄKT ,8 81 PERSONALKOSTNADER ,8-165 ÖVRIGA KOSTNADER ,4-2 TOTAL KOSTNAD ,4-168 NETTOKOSTNAD ,0-86 Sida 6

8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida BU12/54 1 Till Barn- och utbildningsnämnden Behov av fler matplatser i Hagabodaskolans matsal Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att ge tekniska förvaltningen i uppdrag att: - utreda möjligheterna till anpassning av nuvarande matsal och med vilka effekter samt - utreda möjligheterna till anpassning av elevhälsans lokaler för att utöka matsalens yta och med vilka effekter - utreda möjligheterna till nya lokaler för elevhälsan Ärendebeskrivning Redan idag är det trångt i matsalen på Hagabodaskolan, som delas av eleverna på Hagenskolan och Hagabodaskolan. Den senaste elevprognosen, från oktober 2016, visar på en total ökning av antalet elever på de båda skolorna varje år. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår därför en utredning för att undersöka vilka möjligheter som finns att anpassa nuvarande lokaler och för i så fall hur många elever. Dessutom föreslås att utreda en anpassning av elevhälsans lokaler för att utöka matsalens yta samt i så fall även en annan lokalisering av elevhälsan. Barn- och utbildningsnämnden Katarina Ståhlkrantz Barn- och utbildningschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 211 Jönköpingsvägen katarina.stahlkrantz@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

9 Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Utredning av behov av fler matplatser för elever i Hagabodaskolan och Hagenskolan Nuläge ( ) Hagenskolan har idag 258 elever och Hagabodaskolan har 414 elever. Matsalen på Hagabodaskolan, som båda skolorna använder, är idag möblerad med 232 sittplatser. I matsalen serveras frukost kl och mellanmål kl och för Hagenskolans fritidsbarn. Eleverna på Hagenskolan äter lunch kl i två olika omgångar och Hagabodaskolans elever kommer till matsalen på olika tider mellan kl och Maten slutar serveras kl Därefter behöver kökspersonalen tid för disk och efterarbete samt tid för att göra iordning för mellanmålet. Mattider för Hagabodaskolans elever lå16/17 måndag tisdag onsdag torsdag fredag Redan idag är det trångt i matsalen. Man har från de båda skolorna löst situationen med för få platser på ett sätt som fungerar. Hageneleverna har sin egen tid i matsalen och så är man mån om att det ska vara. Platser räcker till - även om det är trångt. Dock har eleverna bara en kvart på sig att äta. (Enligt Habo kommuns kostpolitiska program bör man ha minuter på sig att äta.) Matsalen ( sittytan ) omfattar 288 kvm. Nederst i matsalen finns en gradäng som upptar plats motsvarande 24 sittplatser. Gradängen används mycket sällan. 1

10 Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Matsalen, möblerad med 232 stolar Matsalen med gradäng 2

11 Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Matsalen har nyligen fått ny utbyggd entré. Serveringsrummet (där eleverna tar sin mat) har då fått en utökad yta (en yta som tidigare tillhörde gamla entrén). Denna nya yta används inte till något speciellt idag. Nya entrén, dörr mot norr, mot elevhälsan 3

12 Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Gamla entrén, ingång till serveringsrummet och utgång från matsalen Ny yta som inte nyttjas Bredvid den nya ytan finns den gamla, där de båda serveringsbänkarna finns. Serveringsbänkarna måste ha både el och avlopp, vilket det finns där. (Avlopp finns inte på nya outnyttjade ytan.) 4

13 Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Serveringsrummet Här lämnar man sin disk 5

14 Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom In- och utgång till serveringsrummet Kök Köket är ett mottagningskök, som tar emot och serverar mat från Habo kost. Enligt chefen för Habo Kost, Svante Modén, är kökets kapacitet i dagsläget god, men logistiken och distributionen, av all mat är problematiskt. 6

15 Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Köket Kallskänk 7

16 Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Diskrum Utrymme bakom köket 8

17 Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Vid leveransdörren Prognos, elevantal Nedanstående prognoser visar elevutvecklingen på Hagenskolan och Hagabodaskolan fram till läsåret 25/26. Hagenskolan Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 total 16/ / / / / / / / / /

18 Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Hagabodaskolan Lå År 7 År 8 År 9 Totalt 16/ / / / / / / / / / Lå Hagen Hagaboda Total 16/ / / / / / / / / / Noteras bör att det till denna prognos tillkommer elever från de nya områden som ska bebyggas på Bränninge, Solhöjden och Kärnekulla. Mellan år 2017 och 2022 beräknas ca 100 fler barn komma till högstadiet från de nya områdena. Analys och reflektion Köket på Habo Kost ska byggas om under år 2018 och behöver då vara stängt ca 3 månader. Är det läge att tänka sig att man i samband med om-/tillbyggnad av matsalen även bygger ett tillagningskök på Hagabodaskolan? Kan detta göras där skolans kök finns idag? Med ett tillagningskök på Hagabodaskolan skulle delar av centralkökets distributionsproblem avhjälpas, man har ett kök att laga mat i när centralköket är stängt för renovering och man har sedan ytterligare ett tillagningskök att möta ett ökat elevantalet med. Elevhälsans lokaler ligger vägg i vägg med matsalen. Där finns fyra rum som anpassats för två skolsköterskors och två skolkuratorers arbete och uppdrag. Här finns också väntrum, vilorum och toaletter. Kan elevhälsan flytta in på skolan istället eller till andra lokaler? Kan man göra om dessa lokaler till matsal? Räcker denna yta? 10

19 Lokalutredning, matsalen Hagabodaskolan/Hagenskolan December 2016, Ulla Gillblom Fakta om skolmåltiden I Habo kommuns kostpolitiska program (reviderad av kommunstyrelsen den 11 november 2015) kan vi läsa att Lunchmåltiden bör schemaläggas och serveras mellan kl , vid samma tidpunkt varje dag. Genom kontinuitet och regelbundenhet regleras aptiten på ett bra sätt. Ättiden bör vara minuter. Ingen total lunchrast bör vara mindre än 40 minuter. Det kostpolitiska programmet bygger bl a på Bra mat i skolan och Handbok för säker mat från Livsmedelsverket. Miljönämnden i Malmö skriver i Starta grundskola och gymnasieskola följande: Matsal. Det är viktigt att eleverna kan äta sin mat i en lugn miljö, och att utrymmena tillgodoser behovet av avkoppling från skolarbetet. Vid beräkning av utrymme för större matsalar kan man räkna med cirka 1,2 kvadratmeter golvarea per matplats (exklusive köksinredning). Det bör finnas tillräcklig plats vid servering av mat och lämning av disk, och att korsande trafik förebyggs. Eleverna bör inte ha matplats i direkt anslutning till platser där höga ljudnivåer uppstår, t.ex. vid hantering av disk. Om fördelarna med tillagningskök står att läsa här: Länkar: Bra mat i skolan ket_nov13.pdf Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola Handbok för säker mat Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3174.pdf%3Fk%3D3174 Starta grundskola och gymnasieskola, Miljönämnden, Malmö _gymnasieskola_lagkrav-och-milj%c3%b6f%c3%b6rvaltningens-r%c3%a5d.pdf Tekniska krav och anvisningar för tillagningskök, Göteborgs stad _Utrustningslista_tillagningsk%C3%B6k.pdf 11

20 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida BU16/118 1 Till Barn- och utbildningsnämnden Framtida skollokaler Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att ge tekniska förvaltningen i uppdrag att påbörja projektering av tillbyggnad av Bränningeskolan och en ny F-6-skola. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört en utredning för att undersöka behovet av nya skollokaler de närmaste åren. Utredningen visar att Bränningeskolan behöver anpassas och byggas ut för att inför läsåret 2022/2023 vara dubbelt så stor. Dessutom behöver en ny F-6-skola, med minst 2 parallellklasser, byggas med verksamhetsstart senast läsåret 2021/2022. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår därför barn- och utbildningsnämnden att föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt tekniska förvaltningen att påbörja projektering av en utbyggnad av Bränningeskolan och en ny skola. Barn- och utbildningsnämnden Katarina Ståhlkrantz Barn- och utbildningschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 211 Jönköpingsvägen katarina.stahlkrantz@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

21 Hagenskolan Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 total 16/ / / / / / / / / / Bränningeskolan Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 total 16/ / / / / / / / / / Kråkerydsskolan Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 total 16/ / / / / / / / / / Alléskolan Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 total 16/ / / / / / / / /

22 25/ Fagerhults skola Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 total 16/ / / / / / / / / / Lå HA BR KR AL FA total 16/ / / / / / / / / / Lå F-klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 16/ / / / / / / / / / Lå HA BR KR AL total total kapacitet 16/ / / / / / /

23 23/ / /

24 Hagenskolan prognos börjar år Födda / / / / / /18 Kapacitet 350 Bränningeskolan prognos börjar år Födda / / / / / /18 Kapacitet 175 Kråkerydsskolan prognos börjar år Födda / / / / / /18 Kapacitet 175 Alléskolan prognos börjar år födda / / / / / /18

25 Kapacitet 525 Fagerhults skola prognos börjar år födda / / / / / /18 Kapacitet 175 "Monas prognos" Ökning av F-klasselever 16/ elever ok 17/18 10 till 2 i varje skola 18/19 20 till 4 i varje skola 19/20 20 till 4 i varje skola 20/21 40 till 8 i varje skola 21/22 60 till 12 i varje skola 22/23 50 till 10 i varje skola År "Monas prognos" uppdelad HA 18%, BR 24%, KR 13%, AL32%, FA13%

26 Lokalutredning, nya skollokaler December 2016, Ulla Gillblom Lokalutredning, nya skollokaler Elevprognos I bifogad elevprognos, uppdelad per skola, presenteras förväntad elevutveckling fram till läsåret 2015/2016. Prognoserna bygger på antal barn i kommunen den 24 november 2016 och antal elever som finns inskrivna detta datum på de olika skolorna. Skolornas prognoser följer den prognos som barn- och utbildningsförvaltningens senaste barn- och elevprognos från oktober En uppräkning har gjorts enligt den normala ökningen för kommunens inflyttning/omflyttning. Alla skolor utom Bränningeskolan ser i dagsläget ut att klara den normala ökningen av barn de närmaste åren. Elevprognos för Bränningeskolan Prognosen för Bränningeskolan visar att en fördubbling av elevantalet kan förväntas inför läsåret 22/23. Antalet elever ökar från och med läsåret 16/17 med motsvarande en klass varje år. Det senaste nya området på Bränninge, söder om Bränningeskolan, som ser ut som en solfjäder (Blåklintsgatan, Timotejgatan etc) har idag 103 hushåll och byggdes mellan 2010 och 2014, 32 av hushållen är radhus och där flyttade man in 2014 och I dessa 103 hushåll finns idag 1,62 barn per hushåll , antal barn i de 103 hushållen vid "Solfjädern" (Blåklintsgatan, Rapsgatan etc). Inflyttning och 2014 (32 st radhus) årskurs 16/17 F- klass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 född år antal barn I genomsnitt 1,62 barn i förskole-grundskoleålder/hushåll I snitt per årskull: 17 förskolebarn 47% 11 lågstadiebarn 30% 4 mellanstadiebarn 11% 4 högstadiebarn 11% 1

27 Lokalutredning, nya skollokaler December 2016, Ulla Gillblom Nya områden I skolprognoserna är inte medräknat den stora ökning som blir en följd av att nybyggnation planeras på flera nya områden inom de närmaste åren. Våren 2017 börjar man bygga på 20 villatomter samt 32 lägenheter på Västra Solhöjden. Om de har 1,62 barn per hushåll så innebär det 84 nya barn. Idag ligger detta område på Bränningeskolans upptagningsområde planeras byggstart för ca 200 hushåll på Lilla Bränninge, vilket hör till Bränningeskolans upptagningsområde. Med ett snitt på 1,62 barn per hushåll blir det 324 barn är det planerad byggstart för ca 125 villor och radhus på Solhöjden. Om de har 1,62 barn per hushåll så innebär det 202 barn. Idag ligger merparten av dessa hushåll på Alléskolans upptagningsområde eller 2019 planeras nybyggnation av ca 120 lägenheter på Bränninge 2:136. Lägenheter blir förmodligen inte lika attraktiva för hushåll med barn som villor/radhus. Jämför man med t ex bostadsrättslägenheterna på Onkel Adams väg, där det var inflyttning i början av 2016, så bor där 0,2 barn/hushåll. (Totalt 36 hushåll). Jämför man med lägenheterna på Laggargatan (31 hushåll) så har de 0,7 barn/hushåll. Om de 120 hushållen har 0,7 barn/hushåll blir det 84 barn. Bränninge 2:136 ligger på Hagensskolans upptagningsområde. På Kärnekulla, etapp 1, planeras ca 400 nya hushåll (radhus och lägenheter) med byggstart tidigast hösten Om de i radhus beräknas ha 1,62 barn/hushåll blir det 65 barn. Om de i lägenhet beräknas ha 0,7 barn/hushåll blir det 252 barn. Totalt 317 barn. Inför år 2022 planeras nybyggnation i etapp 2, Kärnekulla, med hushåll. Prognos En beräkning av antal nya barn på de nya områden som planeras för nybyggnation ovan visar: = ca 1000 nya barn (Kärnekulla etapp 2 inte medräknat) Med procentsatserna för åldrar på barnen enligt Solfjädern skulle detta innebära ca 500 förskolebarn, 300 lågstadiebarn, 100 mellanstadiebarn och 100 högstadiebarn. Var behövs en ny F-6-skola? Skolprognosen visar att Bränningeskolans elevantal successivt kommer att öka motsvarande en klass per läsår, för att till läsåret 22/23 vara fördubblat. Till detta kommer de nya områdena Lilla Bränninge och Solhöjden med totalt ca 600 barn. Av dessa hör 400 barn till 2

28 Lokalutredning, nya skollokaler December 2016, Ulla Gillblom Bränningeskolans upptagningsområde och 200 till Alléskolans upptagningsområde. Inte någon av skolorna kommer att ha kapacitet att ta emot dessa elever. En F-6-skola med minst två paralleller på Kärnekulla skulle täcka skolbehovet fram till år 2022 för de nya områden som planeras Samtidigt måste Bränningeskolan omgående anpassas och byggas till för att möta det växande elevantalet. Även andra lokaler på Bränningeskolan måste då anpassas idrottshall, matsal och ytterligare lokaler för elevhälsan. En översyn och förändring av nuvarande skolupptagningsområden behöver genomföras. En ny 7-9-skola? Med ökningen på Bränninge, Solhöjden och Kärnekulla år förväntas ca 100 nya högstadieungdomar. Efter Hagabodaskolans ombyggnation behöver en utredning göras för att undersöka vilken kapacitet den nya skolan har avseende elevantal. Idag är utgångspunkten att skolan har kapacitet för att ta emot 500 elever. Hagabodaskolan Lå År 7 År 8 År 9 Totalt 16/ / / / / / / / / /

29 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida Anmälningsärenden Ärendebeskrivning a) Delegationslistor från Barn- och utbildningschef Katarina Ståhlkrantz nr 97-, Intendent Marie Skarp nr 106-, Studie- och yrkesvägledare Ola Hjalte nr , b) Dnr BU15/85 KF 123 Beslut om nämndernas verksamhetsmål för Dnr BU16/85 KF 124 Budget Justeras Expedierats

30 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida BU16/116 1 Till Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan för barn som anhöriga Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att anta handlingsplanen för barn som anhöriga med barn- och utbildningsförvaltningens förslag på förändringar. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har beslutat att remittera förslaget till handlingsplan för personal som möter barn som anhöriga till berörda nämnder. Barn- och utbildningsförvaltningen vill lämna följande synpunkter på delar av förslaget som berör barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde: - Ett förtydligande bör göras att som anhörig kan, utöver förälder, även räknas syskon eller annan nära anhörig. - Begreppen förälder och vårdnadshavare bör användas med konsekvens och enligt gällande lagstiftning. - Någon skolsköterska med utbildning i Beardsleés familjeintervention kommer inte att finnas från mars Eftersom antalet skolsköterskor och kuratorer som är barnombud förändras över tid, föreslås texten att ändras till: Som barnombud finns både skolsköterskor och skolkuratorer. - Familjecentralen bedöms inte längre vara en nystartad verksamhet. - Begreppet skol- och barnomsorgen bör ändras till öppen förskola. Barn- och utbildningsnämnden Katarina Ståhlkrantz Barn- och utbildningschef Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 211 Jönköpingsvägen katarina.stahlkrantz@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

31 Handlingsplan för personal i Habo kommun som direkt eller indirekt möter Barn som anhöriga

32 Innehåll Barn som anhöriga handlingsplan för Habo kommun... 2 Barnombud... 2 Information, råd och stöd Alla berörda vuxna till uppgift att se Barn som anhöriga... 2 Rutiner för att se Barn som anhöriga Kommunens olika förvaltningar och enheter... 3 Barn och utbildningsförvaltningen (BUN)... 3 Förskolan... 3 Grundskolan... 4 Fritids- och kulturförvaltningen... 5 Fritidsgårdens... 5 Biblioteket... 5 Socialförvaltningen... 5 Hemsjukvården, HSV Rehabiliteringspersonal och Distriktsköterska... 6 Hemtjänsten... 6 Funktionshinderomsorgen barn och unga... 7 Socialpsykiatri... 7 Bostad med särskild service. För personkrets inom LSS De som jobbar som assistenter, kontaktpersoner, ledsagning, boendestöd övrigt funktionshinder, avlösarservice och som stödfamilj... 8 Försörjningsstöd inom individ- och familjeomsorg (IFO)... 8 Missbrukshandläggare inom IFO... 8 Familjecentralen... 9 Räddningstjänsten Region Jönköping har i Habo kommun verksamhet inom förebyggande vård och primärvården

33 Barn som anhöriga handlingsplan för Habo kommun Habo kommun arbetar med barn som anhöriga utifrån den samverkan som idag finns mellan landstinget, kommunerna och ideella organisationer i Jönköpings Län. Målet är att långsiktigt och länsövergripande utveckla och implementera ett arbetssätt som uppmärksammar barnets behov av fysisk och psykisk hälsa samt sociala situation men även rätten till information, råd och stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen (2 g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ). Sedan 2010 har detta funnits med i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer. I Habo kommun finns idag också ambitioner till en god samverkan mellan de olika förvaltningarna vilket gynnar den enskilde kommuninvånaren genom att det finns en samlad kunskap och kompetens. En gemensam handlingsplan ska vara till sådan hjälp att all berörd personal har möjlighet att bli vägledda och veta var information snabbt går att hitta. Barn som anhöriga är barn vars Förälder eller syskon har en fysisk sjukdom eller allvarlig skada Förälder eller syskon har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning Förälder har missbruksproblematik Förälder eller syskon dör akut eller till följd av allvarlig sjukdom Barnombud Idag finns det barnombud på många enheter i Habo kommun. Barnombudets roll är att sprida kunskap till sina arbetskamrater och att ständigt hålla barnperspektivet aktuellt på arbetsplatsen. Barnombudet på arbetsplatsen vet eller kan snabbt ta reda på vart man kan vända sig för att få samverka med olika enheter. Barnombuden träffas två gånger/år för att hålla gruppen och samverkan aktuell samt få utrymme till utbildning. Information, råd och stöd. Föräldrarna själva är de bästa att prata med barnen, men det kan ibland vara skönt att få hjälp. Många gånger tänker vuxna felaktigt att de skonar barnet genom att vara tysta. Fantasi och okunskap kan många gånger vara värre en ett svårt besked för barnen. Ambitionen bör vara Att föra barnet på tal och om föräldern så önskar ge stöd. I texten skrivs barn men det gäller även ungdom. Alla berörda vuxna till uppgift att se Barn som anhöriga Det bör finnas rutiner på hur man ställer frågor runt barn i familjen i samband med besök eller samtal. Många Barn som anhöriga tappas bort p.g.a. att alla tror någon annan gett information och ställt frågor. Det finns idag böcker, foldrar, broschyrer samt manualer som bra verktyg, se bil 1. Barndialogen har mycket samlat och är lätt att nå på nätet: leta vidare på barn som anhöriga. 2

34 Rutiner för att se Barn som anhöriga. Att varje enhet regelbundet har på dagordningen Barn som anhöriga med hänvisning till hälso- och sjukvårdslagen (2 g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ) och de riktlinjer SKL satte upp i januari Att se till att alla enheter har ett barnombud som har kunskap eller vet var det går att hämta kunskap Att all personal i arbetslaget får kunskap om vikten att våga se Barn som anhöriga och förstå att det har ett förebyggande värde för barns framtida psykiska hälsa på sikt. Det barnet har vetskap om ger en trygghet istället för att själv fantisera. Att i de inledande samtalen med föräldrar alltid föra barnen på tal. Att samtalens syfte ska vara att föräldern får stöd i de fall de så önskar men också ge information om att även barnet har rätt till information och stöd, detta för att det i framtiden kan bespara barnen psykisk ohälsa. Att rutiner behöver skapas till dem som direkt eller indirekt träffar Barn som anhöriga och att de får kunskap om barnens situation. Barnen ska veta att det finns vuxna personer runt dem som har den kunskapen t.ex. förskolechef, kontaktperson i förskolan, rektor, elevhälsa och huvudmentor eller annan förtroendeperson. Det är också önskvärt att andra vuxna som finns runt barnen, t.ex. i olika fritidsaktiviteter, har kunskap. Att all personal som direkt eller indirekt träffar Barn som anhöriga vet att de har ett ansvar att se barnet. Ingen ska tro att någon annan redan har fört barnet på tal. Kommunens olika förvaltningar och enheter Barn och utbildningsförvaltningen (BUN) All personal på förskola och skola är observanta på ett förändrat beteende hos ett barn. Utåtagerande, retlighet, koncentrationssvårigheter och slarv med läxor har oftast en förklaring. Även hög giltig frånvaro och ogiltigfrånvaro kan sättas i samband. Finns funderingar om vad som händer runt barnet? Kontakta föräldrarna och berätta och visa engagemang för barnet. Fråga vad som händer, hur står det till? I de fall det upptäcks att barnet är ett Barn som anhörig, berätta för föräldrarna att barn har rätt till kunskap. Fantasi är många gånger värre. Gå tillsammans med föräldrarna igenom foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk (Vägledande foldern Råd till förskola/skola Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk). Förskolan träffar barn i åldrarna 1-6 år. Förskolechefen är den som har yttersta ansvaret både då det handlar om barnet i gruppen och kontakten med föräldrar. Förskolan är frivillig och frånvaron kan ibland förklaras med att den inte är obligatoriskt. Det är ändå bra att kommunicera frånvaron med vårdnadshavare för att se om det kan finnas anledning Att föra barn på tal En kontaktperson i personalgruppen har den övergripande kunskapen om barnet. Barn som anhöriga aktualiseras på förskolan genom förskolechefen. Detta sker genom att föräldrar själva hör av sig. Många gånger blir det då till berörd personal som tar det vidare till förskolechefen. 3

35 Föräldern kan också få stöd till kontakt genom någon vän, sjukvården, socialtjänsten etc. Sjukvård, BHV och socialtjänst kan även förmedla kontakt, då används samtyckeblankett. Förskolechefen skaffar sig (direkt eller indirekt) genom föräldrar information om förälderns hälsotillstånd. Hur mycket barnet är informerat? Vilket behov av stöd som finns eller önskas. Hur står det till hemma och hur ska kontakten se ut? Vid behov görs en plan hur barnet ska bemötas och förskolepersonalen får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta barnet. Behöver barnet extra stöd görs en överenskommelse med föräldrarna om hur det ska se ut. Till arbetslaget är det även knutet en specialpedagog som genom personalen stöttar barnet vid behov. Insatser från specialpedagog mot det enskilda barnet är alltid känt och godkänt av föräldrarna. Vid behov handleder specialpedagogen personalen. Behövs samverkan med andra görs överenskommelse med föräldrarna. Föräldern uppmanas att informera barnet att personalen är informerad. En personal ger barnet information om att de har vetskap om situationen hemma. Som barnombud finns förskolepersonal på alla förskole områden och samtliga specialpedagoger. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Grundskolan i Habo kommun träffar alla barn från 6 till 16 år. Rektor har det yttersta ansvaret för eleven och kontakten med hemmet. En ansvarig mentor som finns för varje elev har den övergripande kunskapen om barnet och även kontakten med hemmet. Då det handlar om barnets psykiska och fysiska hälsa finns skolsköterska och kurator. Rektor, specialpedagog, skolsköterska och skolkurator arbetar i ett samlat team som kallas elevhälsa. Finns oro eller tankar kring ett barn anmäls detta till rektor och elevhälsa som sedan fördelar arbetet/ärendet till den profession som har mest kunskap om hur skolan ska kan/ska gå vidare. Barn som anhöriga aktualiseras på skolan genom rektor. Detta sker genom att föräldrar själva hör av sig. Många gånger blir det då till berörd personal som tar det vidare till rektor. Föräldern kan också få stöd till kontakt genom någon vän, sjukvården, socialtjänsten etc. Rektor, ofta med hjälp av elevhälsan, skaffar sig genom föräldrar direkt information om förälderns hälsotillstånd. Hur mycket barnet är informerat? Vilket behov av stöd som finns eller önskas? Hur står det till hemma och hur ska kontakten se ut? Vid behov görs en plan för hur barnet ska bemötas. Skolpersonal får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta barnet. Behöver barnet extra stöd görs en överenskommelse med föräldrarna hur det ska se ut. Elevhälsan kan erbjuda stödjande samtal till barnet. Föräldern uppmanas att informera barnet att skolpersonalen har vetskap om situationen i hemmet. Rektor, elevhälsa och ansvarig mentor enas om vem som informerar barnet om vilka, som har vetskap om elevens situation och finns till hands om det behövs. Som barnombud finns två skolsköterskor och samtliga kuratorer. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* 4

36 Fritids- och kulturförvaltningen De håller samman allt föreningsliv och träffar de flesta föreningar i kommunen. Fritidsgården är en stor samlingsplats för kommunens barn. Hit hör också Biblioteket. Fritidsgårdens personal kan ta emot information om att det finns sjukdom eller andra svårigheter i familjen. Personalen påpekar då för barnet att de har vetskap om situationen hemma. Påtala att det finns möjligheter att prata eller om barnet bara vill vara. I de fall man ser förändringar hos ett barn och personalen börjar undra hur det står till, var extra tillgänglig för barnet. Försök att få igång ett samtal. Ta gärna kontakt med föräldrarna och hör om det finns något som föräldrar och fritidspersonal kan hjälpas åt med. Vid kontakten kan det framgå att detta är ett Barn som anhörig. Informera föräldern att det alltid är bäst för barnet att få kunskap istället för att använda fantasin. Finns det föreningskontakter, be föräldern informera ledare eller erbjud stöd i detta. Saknar skolan kunskap erbjud, om föräldern önskar, att ta kontakt. Använd samtyckeblankett. Som barnombud finns en fritidsassistent. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Föreningsverksamhet Här möts många barn och familjer. Då ledare möter barn o ungdomar i olika verksamheter behöver de få kunskap runt hur man som ledare kan stötta ett barn. Barn får inte slås ut i föreningslivet p.g.a. att de kan vara Barn som anhöriga. Skapa tillfällen då det finns utrymme att informera ledare om vikten att se dessa barn. Som barnombud en fritidsassistent som föreningen kan kontakta för stöd. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Biblioteket Tar emot alla kommuninnevånare. Bibliotekarier hjälper till med förslag på litteratur till barn, föräldrar och personal. Ibland kan biblioteket bli en tillflyktsplats för barnet. Då kan personalen uppmärksamma detta och fråga sig fram hur det står till. Som barnombud finns en bibliotekarie. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Socialförvaltningen Har flera enheter där föräldrar till Barn som anhöriga hör hemma. Alla tillsammans och var för sig har skyldighet att Föra barnet på tal. 5

37 Hemsjukvården, HSV Rehabiliteringspersonal och Distriktsköterska Ett nytt patientärende kan komma genom patienten själv, från anhöriga, överrapporterat från annan vårdinstans eller som en följd av en vårdplanering. Första steget är att ta reda på om det finns Barn som anhöriga, till den som är sjuk. Om så är fallet, ska den personal som uppmärksammat att det finns barn, fråga utefter familjeformuläret. Inventera hur barnens situation ser ut. Om det finns behov av att fortsätta med, t.ex. Föra barnen på tal, ska HSVpersonal fråga föräldrarna om de får kontakta annan personal som har kunskap att använda detta diskussionsunderlag som har som syfte att kartlägga behovet av stöd till föräldrarna. Hälso- och sjukvårdspersonalen talar om vikten av att barnet får kunskap om familjens situation. Barn fantiserar mycket, och har inte barnen kunskap så är fantasin många gånger mer skrämmande för barnet, än vetskapen om hur det står till med föräldern. Familjen erbjuds hjälp av HSV- personal, att informera rektor, elevhälsa eller förskolechef, om föräldern inte själva orkar (använd samtyckesblankett) HSV- personal ska se barnet vid varje besök hos familjen. Presentera sig för barnet. Tala med barnet, visa att barnet är sett. Tala om för barnet att föräldern får hjälp. Om det är lämpligt, (får bedömas från fall till fall) fråga om barnet vill vara med och se vad som görs med deras förälder. Som barnombud finns en arbetsterapeut. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Hemtjänsten Personalen får ett ärende aktualiserat efter ett biståndsbeslut av biståndshandläggaren. Biståndshandläggaren har för vana att fråga efter familjeformulär. Finns inget sådant görs ett sådant (finns på sök rutiner familjeformulär) Finns det barn som anhöriga? Hur ser situationen ut runt barnet/ barnen? Informera föräldern genom att muntligen gå igenom foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk. Vad vet barnet om sin förälders situation och sjukdom? Föra barnen på tal eller delar av detta kan vara ett bra mätinstrument för att se behovet för barnen. Föräldrarna kan erbjudas hjälp att informera rektor, elevhälsan el förskolechef (använd samtyckesblankett) alt. föräldrarna föreslås att själva ta kontakt med rektor, elevhälsan el förskolechef. Biståndshandläggaren beviljar insats. Den hemtjänstpersonal som ska besöka hemmet får den information de behöver för att rätt bemöta barnet. Se till att barnen får information om vad det är för nya människor som kommer in i deras hem. Hemtjänstpersonalen påtalar om tillfälle ges vikten att barn får information om varför de finns i hemmet. Hemtjänstpersonalen lägger vikt i att presentera sig för barnen då de träffas. Som barnombud finns 2 undersköterskor. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Funktionshinderomsorgen, biståndshandläggare Då det finns Barn som anhöriga i familjen förhör sig handläggaren vid första mötet om det finns ett familjeformulär. Finns detta så är det bra att använda för att föra barn på tal. Handläggaren informerar föräldern med hjälp av foldern Att vara barn och anhörig när någon är sjuk i familjen. Föra barn på tal eller delar av detta kan vara ett bra mätinstrument för att se behovet för 6

38 barnen och om föräldern behöver stöd i sin föräldraroll. Föräldrarna föreslås att själva ta kontakt med rektor, elevhälsan el förskolechef. alt föräldrarna erbjuds hjälp att informera rektor, elevhälsan el förskolechef (använd samtyckesblankett). Efter beviljad insats verkställs beslutet av enhetschef som även följer upp att föräldrar har en medvetenhet om barnets situation Barn som anhöriga. En anteckning görs i dokumentationen för att bekräfta att Barn är förda på tal och vad man har föreslagit föräldrarna. Som barnombud finns en biståndshandläggare. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Funktionshinderomsorgen barn och unga Ansvarig chef och personal kommer i kontakt med föräldrar och syskon när beslut från biståndshandläggaren blir aktuellt att verkställas. Ansökan om insats görs av det enskilda barnets föräldrar eller dess företrädare men kan också aktualiseras från psykiatrin, skola eller barnrehabiliteringen efter samtycke från det enskilda barnets föräldrar eller dess företrädare. Efter beviljad insats verkställs beslutet av enhetschef som även följer upp att föräldrar har en medvetenhet om syskonens situation Barn som anhörig för det funktionshindrade syskonet. En anteckning görs i dokumentationen för att bekräfta att Barn är förda på tal och vad man har föreslagit föräldrarna Som barnombud finns i nuläge ingen. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Socialpsykiatri Får genom ansvarig chef information om hur situationen runt Barn som anhöriga ser ut. Personalen efterfrågar dokumentation som är gjorda runt barnen. Finns ingen kunskap kartlägger boendestödjare tillsammans med den aktuella biståndshandläggaren hur situationen ser ut. Personalen kan erbjuda sig att vara behjälplig i informationen till barnen. Antingen att själva gå in eller ta hjälp. Det är viktigt att personalen motiverar föräldern om vikten att barn blir informerade om familjens situation. Ställ även frågan om förskola- skola, fritidsgård och ev. föreningar har kunskap om förälderns sjukdom/funktionshinder. Som personal erbjuder man sig att tillsammans med föräldern informera rektor elevhälsan eller förskolechef och att vara behjälplig för föräldern att hålla den kontakten. Personal inom socialpsykiatrin använder sig av programmet Föra barn på tal, samt Tytti Solantaus handböcker till barn och föräldrar. Som barnombud finns två boendestödjare på Habo 4:an. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Bostad med särskild service. För personkrets inom LSS. Får genom ansvarig chef information om hur situationen runt Barn som anhöriga ser ut. Personalen efterfrågar dokumentation som är gjorda runt barnen. Finns ingen kunskap kartlägger personalen tillsammans med den aktuella biståndshandläggaren hur situationen ser ut. Personalen kan erbjuda sig att vara behjälplig i informationen till barnen. Antingen att själva gå in eller ta hjälp. Det är viktigt att personalen motiverar föräldern om vikten att barn blir 7

39 informerade om familjens situation. Ställ även frågan om förskola- skola, fritidsgård och ev. föreningar har kunskap om förälderns sjukdom/funktionshinder. Som personal erbjuder man sig att tillsammans med föräldern informera rektor elevhälsan eller förskolechef och att vara behjälplig för föräldern att hålla den kontakten. Personal använder sig av programmet Föra barn på tal, samt Tytti Solantaus handböcker till barn och föräldrar. De som jobbar som assistenter, kontaktpersoner, ledsagning, boendestöd övrigt funktionshinder, avlösarservice och som stödfamilj Får genom biståndshandläggarens beslut om insats information om situationen runt Barnet som anhörig. Den som verkställer ger föräldrarna information utifrån foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk ev. används Föra barn på tal. Tytti Solantaus handböcker för barn och föräldrar kan också vara till hjälp. Assistent, kontaktperson eller ledsagare får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta Barnet som anhörig. Barnet ska veta vem personen är som ibland finns i deras hem. Som barnombud finns två personlig assistenter. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Försörjningsstöd inom individ- och familjeomsorg (IFO) Är en tillfällig ekonomisk hjälp från kommunen som alla kan ha rätt till om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Handläggande socialsekreterare kartlägger familjebilden. Då det handlar om en förälder som är sjukskriven eller det på annat sätt finns sjukdom alt. dödsfall i familjen är det viktigt att föra barnen på tal. Använd gärna foldern Att vara barn när någon är sjuk i familjen Erbjud föräldern Föra barn på tal som enbart vänder sig till föräldrar och har som mål att hitta rätt stöd i föräldraskapet. Fråga om skola är informerad liksom vuxna i de fritidsaktiviteter barnet finns med i. Uppmuntra föräldern att själv ta kontakt. Alternativt erbjud hjälp att ta kontakt med förskolechef, rektor, elevhälsa föreningar etc. Använd då samtyckesblankett. Som barnombud gemensamt med övriga IFO, Individ- och familje-omsorgen, finns två familjebehandlare. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Missbrukshandläggare inom IFO De kartlägger familjebilden. Ofta har familjen även en kontakt med barn/ungdomshandläggning som då sköter information och stöd till barnen. I annat fall används Att föra barnen på tal för att utreda det behov som den vuxne har av stöd i föräldrarollen. Hur tar jag hand om mitt barn är en handbok för föräldrar som kan vara ett alternativ att föra barnen på tal. Finns placerade barn bör dessa diskuteras. Finns barnet i miljön ska barnet kunna erbjudas 8

40 kunskap om strategier t ex genom enskilt samtal eller samtal i grupp på Vårsol. För barnets skull är det att rekommendera förälder att förskolechef, rektor och elevhälsan har kunskap om barnets situation. Detta för att barnet ska få ett rättvist bemötande utifrån sina synliga och osynliga symtom. Som barnombud gemensamt med övriga IFO, Individ- och familje-omsorgen, finns två familjebehandlare En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Barn och ungdomsgruppen inom (IFO) Får kontakt med barn och föräldrar genom en orosanmälan eller att förälder själv söker stöd. I de ärende Barn som anhöriga kan socialsekreteteraren direkt ställa frågor utifrån Föra barnen på tal. Hur fungerar det hemma? Hur mår barnet i den situationen? Klarar föräldern av att tala med barnet om sjukdom eller dödsfall. Föräldern får frågan om förskola, skola och andra verksamheter barnen finns i har kunskap om barnens situation? Finns det någon i nätverket som kan avlasta barnet? Påtala att barnet har rätt till information och stöd utifrån ett samtal med folder Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk Då föräldern utifrån detta uttrycker behov av hjälp att informera barnet eller att barnet behöver en samtalskontakt. kan ett samarbete med skola, ev. familjebehandling och handläggande socialsekreterare inledas. Handlar det om familjehemsplacerade barn är även dessa anhöriga och barnet har rätt till stöd och information. Placerande socialsekreterare har ansvar för att detta blir gjort. Rektor och elevhälsa på barnets skola kan se till att barnet får stöd utifrån synliga eller osynliga symtom. I de fall familjen blir beviljade familjebehandling utifrån familjens enskilda behov kan barnens rätt till information och stöd vara ett arbetsområde. Mycket sker då genom eller tillsammans med föräldern. För barnet är det alltid bäst att de ser att det är okey att prata med andra om det som händer hemma. Som barnombud gemensamt med övriga IFO, Individ- och familje-omsorgen, finns två familjebehandlare. En skolsköterska två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Familjecentralen Är en nystartad verksamhet i Habo kommun (september 2015). Här samverkar kvinnohälsovård, barnhälsovård, socialtjänst samt skol- och barnomsorgen. Blivande föräldrar och föräldrar med barn 0 6 år har här en naturlig träffpunkt. Öppna förskolan har möjlighet att ge föräldrar stöd i hur de kan hantera olika situationen med barnet. Oavsett verksamhet är målet att uppmärksamma och främja barns och föräldrars hälsa. Föräldrar kan få hjälp och stöd av de olika professionerna och i överenskommande med föräldrar finns det möjlighet till samverkan med stöd både till den vuxne och för barnet. Som barnombud finns pedagog på familjecentralen. En skolsköterska två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* 9