Handlingsplan för personal i Habo kommun som direkt eller indirekt möter Barn som anhöriga
|
|
- Ulla Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingsplan för personal i Habo kommun som direkt eller indirekt möter Barn som anhöriga Uppdaterad
2 Barn som anhöriga handlingsplan för Habo kommun Habo kommun arbetar med barn som anhöriga utifrån den samverkan som idag finns mellan landstinget, kommunerna och ideella organisationer i Jönköpings Län. Målet är att långsiktigt och länsövergripande utveckla och implementera ett arbetssätt som uppmärksammar barnets behov av fysisk och psykisk hälsa samt sociala situation men även rätten till information, råd och stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen (2 g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ). Sedan 2010 har detta funnits med i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer. I Habo kommun finns idag också ambitioner till en god samverkan mellan de olika förvaltningarna vilket gynnar den enskilde kommuninvånaren genom att det finns en samlad kunskap och kompetens. En gemensam handlingsplan ska vara till sådan hjälp att all berörd personal har möjlighet att bli vägledda och veta var information snabbt går att hitta. Barn som anhöriga är barn vars Förälder eller syskon har en fysisk sjukdom eller allvarlig skada Förälder eller syskon har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning Förälder har missbruksproblematik Förälder eller syskon dör akut eller till följd av allvarlig sjukdom Barnombud Idag finns det barnombud på många enheter i Habo kommun. Barnombudets roll är att sprida kunskap till sina arbetskamrater och att ständigt hålla barnperspektivet aktuellt på arbetsplatsen. Barnombudet på arbetsplatsen vet eller kan snabbt ta reda på vart man kan vända sig för att få samverka med olika enheter. Barnombuden träffas två gånger/år för att hålla gruppen och samverkan aktuell samt få utrymme till utbildning. Information, råd och stöd. Föräldrarna själva är de bästa att prata med barnen, men det kan ibland vara skönt att få hjälp. Många gånger tänker vuxna felaktigt att de skonar barnet genom att vara tysta. Fantasi och okunskap kan många gånger vara värre en ett svårt besked för barnen. Ambitionen bör vara Att föra barnet på tal och om föräldern så önskar ge stöd. I texten skrivs barn men det gäller även ungdom. I Habo kommun har alla berörda vuxna till uppgift att se Barn som anhöriga Det bör finnas rutiner på hur man ställer frågor runt barn i familjen i samband med besök eller samtal. Många Barn som anhöriga tappas bort p.g.a. att alla tror någon annan gett information och ställt frågor. Det finns idag böcker, foldrar, broschyrer samt manualer som 2
3 bra verktyg, se bil 1. Barndialogen har mycket samlat och är lätt att nå på nätet: leta vidare på barn som anhöriga. Vad behöver förvaltningarna i Habo kommun skapa för rutiner? Att varje enhet regelbundet har på dagordningen Barn som anhöriga med hänvisning till hälso- och sjukvårdslagen (2 g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ) och de riktlinjer SKL satte upp i januari Att se till att alla enheter har ett barnombud som har kunskap eller vet var det går att hämta kunskap Att all personal i arbetslaget får kunskap om vikten att våga se Barn som anhöriga och förstå att det har ett förebyggande värde för barns framtida psykiska hälsa på sikt. Det barnet har vetskap om ger en trygghet istället för att själv fantisera. Att i de inledande samtalen med föräldrar alltid föra barnen på tal. Att samtalens syfte ska vara att föräldern får stöd i de fall de så önskar men också ge information om att även barnet har rätt till information och stöd, detta för att det i framtiden kan bespara barnen psykisk ohälsa. Att rutiner behöver skapas till dem som direkt eller indirekt träffar Barn som anhöriga och att de får kunskap om barnens situation. Barnen ska veta att det finns vuxna personer runt dem som har den kunskapen t.ex. förskolechef, kontaktperson i förskolan, rektor, elevhälsa och huvudmentor eller annan förtroendeperson. Det är också önskvärt att andra vuxna som finns runt barnen, t.ex. i olika fritidsaktiviteter, har kunskap. Att all personal som direkt eller indirekt träffar Barn som anhöriga vet att de har ett ansvar att se barnet. Ingen ska tro att någon annan redan har fört barnet på tal. Kommunens olika förvaltningar och enheter Barn och utbildningsförvaltningen (BUN) All personal på förskola och skola är observanta på ett förändrat beteende hos ett barn. Utåtagerande, retlighet, koncentrationssvårigheter och slarv med läxor har oftast en förklaring. Även hög frånvaro och skolk kan sättas i samband. Finns funderingar om vad som händer runt barnet? Kontakta föräldrarna och berätta och visa engagemang för barnet. Fråga vad som händer, hur står det till? I de fall det upptäcks att barnet är ett Barn som anhörig, berätta för föräldrarna att barn har rätt till kunskap. Fantasi är många gånger värre. 3
4 Gå tillsammans med föräldrarna igenom foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk (Vägledande foldern Råd till förskola/skola Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk). Förskolan träffar barn i åldrarna 1-6 år. Förskolechefen är den som har yttersta ansvaret både då det handlar om barnet i gruppen och kontakten med föräldrar. En kontaktperson i personalgruppen har den övergripande kunskapen om barnet. Barn som anhöriga aktualiseras på förskolan genom förskolechefen. Detta sker genom att föräldrar själva hör av sig. Många gånger blir det då till berörd personal som tar det vidare till förskolechefen. Föräldern kan också få stöd till kontakt genom någon vän, sjukvården, socialtjänsten etc. Sjukvård, BHV och socialtjänst kan även förmedla kontakt, då används samtyckeblankett. Förskolechefen skaffar sig (direkt eller indirekt) genom föräldrar information om förälderns hälsotillstånd. Hur mycket barnet är informerat? Vilket behov av stöd som finns eller önskas. Hur står det till hemma och hur ska kontakten se ut? Vid behov görs en handlingsplan hur barnet ska bemötas och förskolepersonalen får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta barnet. Behöver barnet extra stöd görs en överenskommelse med föräldrarna om hur det ska se ut. Till arbetslaget är det även knutet en specialpedagog som genom personalen stöttar barnet vid behov. Insatser från specialpedagog mot det enskilda barnet är alltid känt och godkänt av föräldrarna. Vid behov handleder specialpedagogen personalen. Behövs samverkan med andra görs överenskommelse med föräldrarna. Föräldern uppmanas att informera barnet att personalen är informerad. En personal ger barnet information om att de har vetskap om situationen hemma. Som Barnombud finns en specialpedagog. Skolan i Habo kommun träffar alla barn från 6 till 16 år. Rektor har det yttersta ansvaret för eleven och kontakten med hemmet. En ansvarig mentor som finns för varje elev har den övergripande kunskapen om barnet och även kontakten med hemmet. Då det handlar om barnets psykiska och fysiska hälsa finns skolsköterska och kurator. Rektor, specialpedagog, skolsköterska och skolkurator arbetar i ett samlat team som kallas elevhälsa. Finns oro eller tankar kring ett barn anmäls detta till rektor och elevhälsa som sedan fördelar arbetet/ärendet till den profession som har mest kunskap om hur skolan ska kan/ska gå vidare. Barn som anhöriga aktualiseras på skolan genom rektor. Detta sker genom att föräldrar själva hör av sig. Många gånger blir det då till berörd personal som tar det vidare till rektor. Föräldern kan också få stöd till kontakt genom någon vän, sjukvården, socialtjänsten etc. Rektor, ofta med hjälp av elevhälsan, skaffar sig genom föräldrar direkt information om förälderns hälsotillstånd. Hur mycket barnet är informerat? Vilket behov av stöd som finns 4
5 eller önskas? Hur står det till hemma och hur ska kontakten se ut? Vid behov görs en plan för hur barnet ska bemötas. Skolpersonal får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta barnet. Behöver barnet extra stöd görs en överenskommelse med föräldrarna hur det ska se ut. Elevhälsan kan erbjuda stödjande samtal till barnet. Föräldern uppmanas att informera barnet att skolpersonalen har vetskap om situationen i hemmet. Rektor, elevhälsa och ansvarig mentor enas om vem som informerar barnet om vilka, som har vetskap om elevens situation och finns till hands om det behövs. Utbildning i Beardslee s familjeintervention (se bil 1) en skolsköterska och en kurator påbörjar utbildning i maj Som Barnombud finns en skolsköterska en kurator. Kultur- och fritidsförvaltningen håller samman allt föreningsliv och träffar de flesta föreningar i kommunen. Fritidsgården är en stor samlingsplats för kommunens barn. Fritidsgårdens personal kan ta emot information om att det finns sjukdom eller andra svårigheter i familjen. Personalen påpekar då för barnet att de har vetskap om situationen hemma. Påtala att det finns möjligheter att prata eller om barnet bara vill vara. I de fall man ser förändringar hos ett barn och personalen börjar undra hur det står till, var extra tillgänglig för barnet. Försök att få igång ett samtal. Ta gärna kontakt med föräldrarna och hör om det finns något som föräldrar och fritidspersonal kan hjälpas åt med. Vid kontakten kan det framgå att detta är ett Barn som anhörig. Informera föräldern att det alltid är bäst för barnet att få kunskap istället för att använda fantasin. Finns det föreningskontakter, be föräldern informera ledare eller erbjud stöd i detta. Saknar skolan kunskap erbjud, om föräldern önskar, att ta kontakt. Använd samtyckeblankett. Som barnombud finns en fritidsledare Föreningsverksamhet Här möts många barn och familjer. Då ledare möter barn o ungdomar i olika verksamheter behöver de få kunskap runt hur man som ledare kan stötta ett barn. Barn får inte slås ut i föreningslivet p.g.a. att de kan vara Barn som anhöriga. Skapa tillfällen då det finns utrymme att informera ledare om vikten att se dessa barn. Som barnombud en fritidsledare Socialförvaltningen Har flera enheter där föräldrar till Barn som anhöriga hör hemma. Alla tillsammans och var för sig har skyldighet att Föra barnet på tal. Hemsjukvården, HSV Rehabiliteringspersonal och Distriktsköterska Ett nytt patientärende kan komma genom patienten själv, från anhöriga, överrapporterat från annan vårdinstans eller som en följd av en vårdplanering. Första steget är att ta reda på om det 5
6 finns Barn som anhöriga, till den som är sjuk. Om så är fallet, ska den personal som uppmärksammat att det finns barn, fråga utefter familjeformuläret. Inventera hur barnens situation ser ut. Om det finns behov av att fortsätta med, t.ex. Föra barnen på tal, ska HSVpersonal fråga föräldrarna om de får kontakta annan personal som har kunskap att använda detta diskussionsunderlag som har som syfte att kartlägga behovet av stöd till föräldrarna. Hälso- och sjukvårdspersonalen talar om vikten av att barnet får kunskap om familjens situation. Barn fantiserar mycket, och har inte barnen kunskap så är fantasin många gånger mer skrämmande för barnet, än vetskapen om hur det står till med föräldern. Familjen erbjuds hjälp av HSV- personal, att informera rektor, elevhälsa eller förskolechef, om föräldern inte själva orkar (använd samtyckesblankett) HSV- personal ska se barnet vid varje besök hos familjen. Presentera sig för barnet. Tala med barnet, visa att barnet är sett. Tala om för barnet att föräldern får hjälp. Om det är lämpligt, (får bedömmas från fall till fall) fråga om barnet vill vara med och se vad som görs med deras förälder. Som barnombud finns en sjuksköterska och arbetsterapeut Hemtjänsten Personalen får ett ärende aktualiserat efter ett biståndsbeslut av biståndshandläggaren. Biståndshandläggaren har för vana att fråga efter familjeformulär. Finns inget sådant görs ett sådant (finns på sök rutiner familjeformulär) Finns det barn som anhöriga? Hur ser situationen ut runt barnet/ barnen? Informera föräldern genom att muntligen gå igenom foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk. Vad vet barnet om sin förälders situation och sjukdom? Föra barnen på tal eller delar av detta kan vara ett bra mätinstrument för att se behovet för barnen. Föräldrarna kan erbjudas hjälp att informera rektor, elevhälsan el förskolechef (använd samtyckesblankett) alt. föräldrarna föreslås att själva ta kontakt med rektor, elevhälsan el förskolechef. Biståndshandläggaren beviljar insats. Den hemtjänstpersonal som ska besöka hemmet får den information de behöver för att rätt bemöta barnet. Se till att barnen får information om vad det är för nya mäniskor som kommer in i deras hem. Hemtjänstpersonalen påtalar om tillfälle ges vikten att barn får information om varför de finns i hemmet. Hemtjänstpersonalen lägger vikt i att presentera sig för barnen då de träffas. Som barnombud finns 4 undersköterskor. Ev. tillkommer en biståndshandläggare Funktionshinderomsorgen Biståndshandläggare Då det finns Barn som anhöriga i familjen förhör sig handläggaren vid första mötet om det finns ett familjeformulär, saknas detta skall det upprättas ett (blankett finns på sök rutiner för familjeformulär). Handläggaren informerar föräldern med hjälp av foldern Att vara barn och anhörig när någon är sjuk i familjen. Föra barn på tal eller delar av detta kan vara ett bra mätinstrument för att se behovet för barnen och om föräldern behöver stöd i sin föräldraroll. Föräldrarna föreslås att själva ta kontakt med rektor, elevhälsan el förskolechef. alt föräldrarna erbjuds hjälp att informera rektor, elevhälsan el förskolechef (använd samtyckesblankett). 6
7 Efter beviljad insats verkställs beslutet av enhetschef som även följer upp att föräldrar har en medvetenhet om barnets situation. Barn som anhöriga. Som barnombud finns en biståndshandläggare. Funktionshinderomsorgen barn och unga Ansvarig chef och personal kommer i kontakt med föräldrar och syskon när beslut från biståndshandläggaren blir aktuellt att verkställas. Ansökan om insats görs av det enskilda barnets föräldrar eller dess företrädare men kan också aktualiseras från psykiatrin, skola eller barnrehabiliteringen efter samtycke från det enskilda barnets föräldrar eller dess företrädare. Efter beviljad insats verkställs beslutet av enhetschef som även följer upp att föräldrar har en medvetenhet om syskonens situation Barn som anhörig för det funktionshindrade syskonet. Som barnombud finns enhetschef Socialpsykiatri Får genom ansvarig chef information om hur situationen runt Barn som anhöriga ser ut. Personal samlar information om vilken kunskap barnet har om familjens situation och sjukdom och erbjuda sig att vara behjälplig i informationen till barnen. Det är viktigt att personalen motiverar föräldern om vikten att barn blir informerade om familjens situation. Ställ även frågan om förskola- skola, fritidsgård och ev. föreningar har kunskap om förälderns sjukdom/funktionshinder. Som personal erbjuder man sig att tillsammans med föräldern informera rektor elevhälsan eller förskolechef och att vara behjälplig för föräldern att hålla den kontakten. Personal inom socialpsykiatrin använder sig av programmet Föra barn på tal, samt Tytti Solantaus handböcker till barn och föräldrar. Som barnombud finns två boendestödjare De som jobbar som assistenter, kontaktpersoner, ledsagning, boendestöd övrigt funktionshinder, avlösarservice och som stödfamilj får genom biståndshandläggarens beslut om insats information om situationen runt Barnet som anhörig. Den som verkställer ger föräldrarna information utifrån foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk ev. används Föra barn på tal. Tytti Solantaus handböcker för barn och föräldrar kan också vara till hjälp. Assistent, kontaktperson eller ledsagare får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta Barnet som anhörig. Barnet ska veta vem personen är som ibland finns i deras hem. Barnombud finns en enhetschef. Anhörigkonsulenten Har tidigare endast arbetat mot vuxna som anhöriga. Arbetsuppgifterna är riktade till den vuxne som anhörig men indirekt kan det även att inkludera Barn som anhöriga. Personligt ombud Är resursperson för den vuxne. Finns med i barnombudsgruppen då det personliga ombudet 7
8 indirekt träffar på Barn som anhöriga. Försörjningsstöd inom individ- och familjeomsorg (IFO) är en tillfällig ekonomisk hjälp från kommunen som alla kan ha rätt till om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Handläggande socialsekreterare kartlägger familjebilden. Då det handlar om en förälder som är sjukskriven eller det på annat sätt finns sjukdom alt. dödsfall i familjen är det viktigt att föra barnen på tal. Använd gärna foldern Att vara barn när någon är sjuk i familjen Erbjud föräldern Föra barn på tal som enbart vänder sig till föräldrar och har som mål att hitta rätt stöd i föräldraskapet. Fråga om skola är informerad liksom vuxna i de fritidsaktiviteter barnet finns med i. Uppmuntra föräldern att själv ta kontakt. Alternativt erbjud hjälp att ta kontakt med förskolechef, rektor, elevhälsa föreningar etc. Använd då samtyckesblankett. Barnombud gemensamt med övriga IFO Individ- och familje-omsorgen är två familjebehandlare När missbrukshandläggare inom IFO kartlägger familjebilden. Ofta har familjen även en kontakt med barn/ungdomshandläggning som då sköter information och stöd till barnen. I annat fall används Att föra barnen på tal för att utreda det behov som den vuxne har av stöd i föräldrarollen. Hur tar jag hand om mitt barn är en handbok för föräldrar som kan vara ett alternativ att föra barnen på tal. Finns placerade barn bör dessa diskuteras. Finns barnet i miljön ska barnet kunna erbjudas kunskap om strategier t ex genom enskilt samtal eller samtal i grupp på Vårsol. För barnets skull är det att rekommendera förälder att förskolechef, rektor och elevhälsan har kunskap om barnets situation. Detta för att barnet ska få ett rättvist bemötande utifrån sina synliga och osynliga symtom. Barnombud gemensamt med övriga IFO Individ- och familje-omsorgen är två familjebehandlare Barn och ungdomsgruppen inom (IFO) får kontakt med barn och föräldrar genom en orosanmälan eller att förälder själv söker stöd. I de ärende Barn är anhöriga kan socialsekreteteraren direkt ställa frågor utifrån Föra barnen på tal. Hur fungerar det hemma? Hur mår barnet i den situationen? Klarar föräldern av att tala med barnet om sjukdom eller dödsfall. Föräldern får frågan om förskola, skola och andra verksamheter barnen finns i har kunskap om barnens situation? Finns det någon i nätverket som kan avlasta barnet? Påtala att barnet har rätt till information och stöd utifrån ett samtal med folder Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk Då föräldern utifrån detta uttrycker behov av hjälp att informera barnet eller att barnet behöver en samtalskontakt. kan ett samarbete med skola, ev. familjebehandling och handläggande socialsekreterare inledas. 8
9 Handlar det om familjehemsplacerade barn är även dessa anhöriga och barnet har rätt till stöd och information. Placerande socialsekreterare har ansvar för att detta blir gjort. Rektor och elevhälsa på barnets skola kan se till att barnet får stöd utifrån synliga eller osynliga symtom. I de fall familjen blir beviljade familjebehandling utifrån familjens enskilda behov kan barnens rätt till information och stöd vara ett arbetsområde. Mycket sker då genom eller tillsammans med föräldern. För barnet är det alltid bäst att de ser att det är okey att prata med andra om det som händer hemma. Barnombud gemensamt med övriga IFO Individ- och familje-omsorgen är två familjebehandlare. Räddningstjänsten Möter Barn som anhöriga direkt och indirekt. Då räddningstjänst varit inkopplad på en olycka ser de förutom den drabbade även till att de anhöriga har stöd. Räddningstjänsten är vana att arbeta efter Plan för krisstödsamordning POSOM-gruppen. Denna plan är för både den stora olyckan och olyckor som drabbar enskilda. I planen finns larmlistor till stödpersoner och rutiner för hur kontakter tas med anhöriga och samverkanspartners och hur uppföljning sker den närmsta tiden efter en händelse. Inget barnombud utan följer väl inarbetade metoder Landstinget har i Habo verksamhet inom förebyggande vård och primärvården Kontakter med specialistsjukvården finns och sker genom remiss till och från specialistvården och återkoppling på remiss. Barn som är anhöriga ska redan vara sedda inom specialistsjukvården men det innebär inte att föräldrar har fått eller tagit emot information om sina barns behov fastställdes en rutinbeskrivning för familjeformulär inom sjukvården i Landstinget för Jönköpings län. Målsättningen är att barnen inte får glömmas bort och att alla måste se till barnens behov. Landstinget hänvisas till FN:s konvention om barns rättigheter. Familjeformuläret blir det verktyg sjukvården har för att identifiera barns behov och initiera lämpliga insatser. Genom lärande seminariet under ledning av Barndialogen har en grupp i Värnamo arbetat med nya riktlinjer för sjukvården som kommer att tas upp under året Lanstinget är en länsorganisation och får därför inte göra några lokala rutiner. Vårdcentralen i Habo har inte tidigare någon rutin för att bemöta denna målgrupp. Här kommer personal tillsammans med sin ledning att se över hur de ska skapa rutiner. Två barnombud finns som är sjuksköterskor 9
10 BHV: Hänvisar till Rikshandboken Barnhälsovård Barnombud är en barnsjuksköterska. MHV: Deltar genom vårdcentralen. Psykiatrin öppenvård Centrum/ väst: Familjeformuläret fylls i samarbete med patient i öppenvård vid upprättande om behandlingsplan. Familjedokumentet ska vara en del av patientens vårdplan. Vid pågående vårdkontakt i öppenvård ligger ansvaret på omvårdnadsansvarige. Då patienter inom psykiatrin kommer akut till psykiatrin ansvar akutmottagningen för att familjedokumentet görs för att eventuella hemmavarande barn ska få omsorgshjälp vid behov. Då psykospatienter kommer akut direkt till vårdavdelning begärs ett akut familjeformulär av akutmottagningen av samma anledning. 10
11 Bilaga 1 Foldrar, Handböcker och andra verktyg. Som hänvisats till i texten. Folder Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk. Folder Råd till förskola och skola Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk. Landstingets broschyrmaterial. Landstingets Broschyrmaterial Familjeformulär. (finns på sök rutiner familjeformulär) Handböcker Handbok för föräldrar med Psykiska problem Hur hjälper jag mitt barn. Tytti Solantaus och Antonia Ringbom En handbok för barn och ungdomar som har en mamma eller pappa som har psykiska problem Vad är det med våra föräldrar? Tytti Solantaus och Antonia Ringbom En handbok för föräldrar som oroar sig för sitt alkohol- eller drogmissbruk Hur tar jag hand om mitt barn? Tytti Solataus och Antonia Ringbom Manual verktyg En manual att hjälpa föräldern att kartlägga för att ge råd och stöd till Barnet som anhörig. Föra barnen på tal. Loggbok och Manual Tytti Solantaus Beardslee s Familjeintervention Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Vänder sig till familjer med barn 8 15 år. Utbildning pågår för socialtjänst och elevhälsan. Bygger på föräldrasamtal samt enskilt med barn. Barnombuden på de olika enheterna vet var materialet finns att tillgå. 11
12 Bil 2 Samtycke gällande Barn som anhöriga Barnets/ungdomens namn Personnummer Förskola/Skola Avdelning/Klass Vårdnadshavare, namn och telefonnummer Vårdnadshavare, namn och telefonnummer Ev. övrig information Samtycker till som arbetar har mitt samtycke att informera att informera om situationen runt mitt barn just nu. Ev. Övrig information Underskrifter och datum Barnet/ungdomen God man Vårdnadshavare Vårdnadshavare 12
Ärende/Föredragande 1. Ansökan om bidrag för integrationsverksamhet 2017 FK17/ Motion om familjepark FK16/53
KALLELSE Datum Sida 2017-01-11 1 Gruppmöten för resp. partigrupp på biblioteket kl 17.30. Sammanträde Nämnd: Fritids- och kulturnämnden Tid: Tisdagen den 17 januari 2017 kl. 18:00 Plats: Biblioteket Justerare:
Läs merGruppmöten: majoriteten kl. 16:30 i vänstra kammaren och oppositionen kl. 16:30 i Thomas Werthéns rum.
KALLELSE Datum Sida 2017-01-04 1 Sammanträde Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Tid: Tisdagen den 24 januari 2017 kl. 17:00 Plats: Vänstra kammaren, Habo kommunhus Justerare: Lennart Karlsson Förhandling
Läs merP L A N E R A. Syskon som anhöriga
Syskon som anhöriga P L N Bakgrund Barn / ungdomar har samma rättigheter oavsett var eller vem som identifierar behov av stöd eller ohälsa i samband med anhörigs svåra sjukdom. Lagen om barn som anhörig
Läs merSlutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.
Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merMaria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se
Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad
Läs merVälkomna till Lärandeseminarium 1. Barn som anhöriga
Välkomna till Lärandeseminarium 1 Barn som anhöriga Lärandeseminarium 1 2013-10-10 klockan 09.00 16.30 kaffe serveras från 08.30 Förmiddag 09.00 11.45 Barn som anhöriga en uppgift för alla Insatser för
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merArvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6
ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)
Läs merAllvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017 00866) giltigt till juni 2020 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Syfte Hälso- och sjukvården
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merÅrsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016
Förvaltningsnamn Avsändare Psykiatri Psyk. Avd. H Katarina Johansson 036-323320 katarina.johansson@rjl.se Berörda Region Jönköping Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov
Läs mer1(11) Egenvård. Styrdokument
1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merBehöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
Läs merRiktlinjer för skolpliktsbevakning
Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan
Kvarnbyskolan Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Box 5006, Lillbybacken 3 163 05 SPÅNGA 08-508 43 610 Elevhälsan Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling
Läs merAkutprocessen Höglandet Samverkan mellan:
Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan: Ann Simonsson, akuten. Susanne Rydén, akuten. Camilla Karlsson, ambulansen. Lenita Petersson, ambulansen. Irene Forsberg, elevhälsan. Gunilla Ågren, elevhälsan.
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merLSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning
LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet
Läs merGöteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd
Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för anhörigstöd Innehåll Syfte och mål... 3 Syfte...3 Mål...3 Målgrupp för riktlinjen... 3 Lagstiftning... 3 Socialtjänstlagen...3
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merBästa platsen att växa upp på
Bästa platsen att växa upp på Nätverksträff barnrättsombud 23 oktober 2018 Noomi Carlsson, Folkhälsa o sjukvård Liza Muhic, VO medicin Är Region Jönköpings län bästa platsen att växa upp på? Carlsson/
Läs merInformationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS
Informationsfolder För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS LSS LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en
Läs merÅrsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
1(6) Länssjukhuset Ryhov Psykiatriska kliniken Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Katarina Johansson, skötare på psykiatriska kliniken, har under 2012 arbetat 25% med klinikens
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merLSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merVERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merPlan för krisstödssamordning
Plan för krisstödssamordning POSOM Mönsterås och Högsby kommun 2017 Dokumentet har antagits av kommunstyrelserna i Mönsterås och Högsby Bakgrund Landstingets och sjukvårdens planering för allvarliga händelser
Läs merPersonlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE. jonkoping.se
Personlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE jonkoping.se I område personlig assistans i Jönköpings kommun arbetar vi tillsammans med dig för att främja hälsa och inflytande
Läs merPolicydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården
1(7) Landstingets kansli Ansvarig Linda Frank, utredare Titel Fastställt 2012-10-05 Reviderat Mats Bojestig Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården Inledning Varje år drabbas många
Läs merPM Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607
2016-02-17 Riktlinjer för skolpliktsbevakning i Ekerö kommun Dnr BUN16/40-607 Dessa riktlinjer klargör hur skolpliktsbevakningen sker i Ekerö kommun samt hur frånvaro följs upp och hanteras. Riktlinjerna
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs mer-Anhörigstöd -Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet
-Anhörigstöd -Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet Introduktionsutbildning 2017-10-12 Katarina Hedberg SDF Centrum Funktionshinderenheten Denna presentation skall handla om Göteborgs stad riktlinjer
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merInsatser enligt Socialtjänstlagen
SOCIAL- OCH OMSORGSKONTORET Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Insatser enligt Socialtjänstlagen - för personer med funktionsnedsättning under 65 år Vem vänder sig insatserna till?... 3
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
Läs merÖvergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård
Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, elevhälsa, 1:a linjen, BUP samt öppenvårdspsykiatri Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom, hälso- och sjukvård och skola
Läs merSlutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken 2014-03-20 Delprojektets namn Barn som anhöriga till cancerpatienter Delprojektsansvarig Eva Ulff Datum 2014-04-10 Sammanfattning I projektet
Läs merAnalys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun
Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun Jenny Sjöberg Inger Brandell Oktober 2014 2014-10-28 1 (11) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND
Läs merInformation om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun
Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den
Läs merUtlåtande från hälso- och sjukvården
Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merCHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur
Läs merSamarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun
Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merTeam TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16
Team TJÖRN Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Deltagare Katja Nikula fritidsassistent Kultur & Fritid Cecilia Forsberg familjepedagog IFO Helena Broberg socialsekreterare
Läs merKvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014
1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande
Läs merStöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till
Läs merÖvergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun
Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer
Läs merInformation om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att
Läs merChecklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP
Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merSocialtjänstens insatser för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-05-08 Handläggare: Malin Torberger Telefon: 08 508 12 25 416 Till Socialnämnden Socialtjänstens insatser
Läs mer- Anhörigstöd - Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet
- Anhörigstöd - Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet Introduktionsutbildning 2017-02-07 Louise Odengard avdelning för individ och familjeomsorg samt funktionshinder Stadsledningskontoret Denna
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merVad är boendestöd? När du ansöker ska du vara beredd på att ta emot stöd. Ditt boendestöd utgår från det beslut som du har fått efter din ansökan.
Boendestöd Vad är boendestöd? Här får du en kort information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få boendestöd. Du är med och planerar hur du vill lägga upp ditt stöd och vad som är viktigt
Läs merStöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder
För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merSTÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Läs merHandlingsplan för ökad närvaro. förskola, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsförvaltningen
Handlingsplan för ökad närvaro förskola, grundskola och grundsärskola Barn- och ungdomsförvaltningen Handlingsplan för ökad närvaro i grundskola och grundsärskola Ogiltig frånvaro Steg 1 Vid första tillfället
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun
Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun Bromölla 2018-02-28 Ronny Gunnarsson Psykolog med medicinskt ledningsansvar Inledning I Bromölla kommun finns en psykologtjänst
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merMå bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg
Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns
Läs merBarnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!
Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merElevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor
Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar
Läs merSyftet men handlingsplanen
för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa samt göra gemensamma handlingsplaner Syftet men handlingsplanen
Läs merHandlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa
Läs merHandlingsplan för att stimulera hög närvaro Förskoleklass till årskurs 9 Strömsunds kommuns grundskolor
Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Förskoleklass till årskurs 9 Strömsunds kommuns grundskolor 2 (5) Bakgrund Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och har skolplikt. Skolplikten
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs meratt jobba på socialförvaltningen
att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen
Läs merSamverkande verksamheters ansvarsområden
Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-25 Handläggare: Marita Danowsky Kerstin Larsson, Anne Vilhelmsson Tel. 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2012-11-22 Stockholms
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merBarns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Läs merHemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning
Hemstöd För dig med en psykisk funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMSTÖD...3 Ansökan Beslut Kontaktman Avgift SYSSELSÄTTNING...5 Avgift TRYGGHETSLARM... 6 Ansökan, beslut och avgift SÄRSKILT BOENDE... 7
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merLSS lagen om rätten att leva som andra. För dig som vill veta mer om stöd och service för personer med funktionsnedsättning
LSS lagen om rätten att leva som andra För dig som vill veta mer om stöd och service för personer med funktionsnedsättning Alla personer med någon form av funktionsnedsättning som bor i Bräcke kommun skall
Läs merRiktlinjer för skolpliktsbevakning
Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, d v s en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,
Läs mer