HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA

Transkript

1 HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA Torbjörn Peterson Maj 2009

2 1 Innehåll 1. Syfte och metodik 2 2. Resultat 3 3. Diskussion Förslag till åtgärder Miljökonsekvenser Sammanfattning Citerade källor...15 Bilagor 1. Karta över undersökningsområdet med lokaler och habitat. 2. Koordinater över observationer i SWEREF Bildbilaga. 1

3 2 Torbjörn Peterson Slutrapport Pyrolavägen Lidingö Anders Wilandson, Järfälla kommun HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA Syfte och metodik Syfte Med anledning av en föreslagen förlängning norrut av Växthusvägen i Stockholm vidare genom södra Järfälla genomfördes en herpetologisk inventering för att klarlägga vilka arter av reptiler och groddjur som finns och även en undersökning av deras habitat och troliga spridningsvägar, samt en bedömning av hur vägen skulle kunna påverka arterna och deras livsmiljö. Herpetologisk inventering Fältinventeringen genomfördes 23:e till 27:e april. Vädret var under hela perioden soligt och varmt, vilket var gynnsamt för resultaten. I första hand undersöktes förekomsten av groddjur. Sökandet efter reptiler prioriterades inte, men de noterades när de påträffades. Groddjuren representeras i Sverige av svanslösa groddjur (Anura) med grodor och paddor, svansgroddjur (Urodela) med salamandrar och globalt även av maskgroddjuren (Gymnophiona). Reptilerna representeras i Sverige av ödlor (Sauria) och ormar (Serpentes) och globalt även av krokodiler (Crocodylia), sköldpaddor (Chelonia), samt bryggödlor (Rhynchocephalia). Studiet av reptiler och groddjur sammanfattas under beteckningen herpetologi och den samlade uppsättningen av arter inom ett område utgör områdets herpetofauna. En herptil är en reptil eller ett groddjur. Amplexus kallas beteendet när en hane av ett svanslöst groddjur klamrar sig fast på honans rygg ett tillstånd som varar flera timmar tills parningen är avslutad. Habitat är det område där en djurart lever. Undersökt område Efter kartstudier, samtal med representant för Järfälla kommun och rekognosering på plats, begränsades undersökningsområdet i Stockholms kommun till skogsmarken norr om Växthusvägen, mellan de bägge bostadsområdena med Backlura i väster och Skälby i öster. I Järfälla omfattar undersökningsområdet hela den södra kilen med Vegadammen längst söderut, samt större delen av Viksjö golfklubb, inklusive skogsmarken i sydost. Området begränsas norrut av Viksjö och Viksjöleden, i sydväst av Backlura och i sydost av Skälby. Metodik Levande herptiler eftersöktes dagtid i sannolika miljöer och nattetid eftersöktes valda vägsträckor på eventuellt överkörda djur och valda våtmarker på levande djur. Flaskfällor sattes ut över natten vid flera utvalda lokaler och vittjades följande morgon. Flaskfällorna fångar selektivt salamandrar, då inga larver från andra groddjur existerar under tidig vår. Håvning med vattenhåv utfördes i några fall. Alla fynd av grodddjur och av intressanta lokaler noterades med GPS-koordinater (Bilaga 2). Även ägg av groddjur noterades och artbestämdes så långt möjligt. Rom av Åkergroda (Rana arvalis) och vanlig groda (Rana temporaria) går inte att skilja åt och betecknas här som brungroda (Rana sp.). 2

4 3 Ett representativt urval av djurarterna och intressanta lokaler dokumenterades med digitalkamera (Bilaga 3). Den angivna ytan på de olika våtmarkerna är en grov uppskattning gjord i fält och baseras inte på några detaljerade mätningar. Bifångst av vertebrater och evertebrater i fällorna noterades övergripande och även några övriga observerade djur i terrängen noterades sporadiskt. Resultat Lokaler Följande lokaler har undersökts med avseende på groddjur, med positivt eller negativt resultat (Tabell 7, Bilaga 1). Med undantag av Vegadammen saknar samtliga våtmarker namn men de har här karaktäriserats med namn för att lyfta fram dem ur anonymiteten. Ytterligare dammar som ej undersökts finns på Viksjö golfbana och ett litet kärr finns i skogen lite norr om husen i Skälby, cirka 200 meter sydost om Björkkärret. Eventuell förekomst av groddjur i dessa bedöms inte ändra helhetsbilden mer än marginellt. 1. Lilla alkärret (SWEREF-99: E N ). Fynd av groddjur. Position: Stockholms kommun: I sydöstra hörnet av bebyggelsen i Backlura, cirka 30 meter norr om Växthusvägens sväng västerut. Kärret är inhägnat med stålstängsel. På en karta i färg över vegetationskartering från Stockholms Miljöförvaltning är denna våtmark markerad med Bild 1. Yta cirka 200 kvm. 2. Stora alkärret (SWEREF-99: E N ). Fynd av groddjur. Position: Stockholms kommun: Cirka 100 meter norr om Växthusvägen innan den svänger västerut. Sträcker sig minst 100 meter norrut. På en karta i färg över vegetationskartering från Stockholms Miljöförvaltning är denna våtmark markerad med Bild 2 (södra änden) och Bild 3 (norra änden). Yta cirka kvm. 3. Sälghålet (SWEREF-99: E N ). Fynd av groddjur. Position: Stockholms kommun: Rakt under kraftledningen, cirka 150 meter söder om Vegadammen. En liten vattenfylld grop i marken, nu delvis igenvuxen med sälg (Salix). På en karta i färg över vegetationskartering från Stockholms Miljöförvaltning kallas lokalen Våtmark m sly. Yta cirka 50 kvadratmeter. 4. Vegadammen (SWEREF-99: E N ). Fynd av reptiler och groddjur. Position: Järfälla kommun: Cirka 80 meter norr om husen vid Polluxgränd. Ett ursprungligt kärr som tidigare varit mycket större. I sin nordvästra del är det sedan en längre tid igenfyllt med jordmassor som uppkommit vid byggandet av bostäderna i Viksjö. Yta cirka 6000 kvadratmeter. Lokalt även kallad Drakuladammen och på en del planhandlingar endast kallad dammen. 5. Fontändammen (SWEREF-99: E N ). Fynd av reptiler och groddjur. Position: Järfälla kommun: Den största dammen på södra delen av Viksjö golfbana. Försedd med fontänliknande luftningsaggregat. Dammen ligger mellan utslagsplats och green på hål 17. Gräskarp inplanterad. Yta cirka 5000 kvm. 6. Sydöstra dammen (SWEREF-99: E N ). Fynd av groddjur. Position: Järfälla kommun: Den näst största dammen på Viksjö golfbana, belägen cirka 50 meter sydost om Fontändammen. Dräneras mot sydost genom ett stort dike som löper utmed 3

5 4 sydöstra delen av golfbanan, för att där slutligen brytas upp och sina. Dammen ligger väster om hål 16 och sydväst om utslagsplatsen för hål 2, strax söder om green för hål 1. Yta cirka 300 kvm. 7. Södra Kanaldammen (SWEREF-99: E N ). Fynd av groddjur. Position: Järfälla kommun: Utgör slutpunkten på den östra kanalen som löper rakt söderut från fontändammen. Lokalen ligger i södra delen av golfbanan mellan hål 15 och 16. Själva dammen utgör en rundad vidgning med en yta på cirka 300 kvm. Gräskarp inplanterad. 8. Kaveldunsdammen (SWEREF-99: E N ). Fynd av reptiler och groddjur. Position: Järfälla kommun: Utgör sydvästra slutpunkten på diket längs golfbanans sydsida, cirka 50 meter söder om green för hål 15. Dammen står i direkt förbindelse med Södra diket, men utgör en djup, dammlik våtmark, till formen fyrkantig och med en yta av cirka 60 kvadratmeter. Denna lokal kan inte skönjas på underlagskartor från Järfälla kommun, men kan anas på golfklubbens bankarta. 9. Södra diket (SWEREF-99: E N ). Fynd av reptiler och groddjur. Position: Järfälla kommun: Ansluter till Kaveldunsdammen i väster, men utgör en egen biotop, cirka 50 meter söder om green för hål 15. Västra delen utgörs av ett grundare dike, vilket förbinder den med Kaveldunsdammen. Östra delen är något djupare och mottar dagvatten från ett rör i norra kanten. 10. Björkkärret (SWEREF-99: E N ). Fynd av groddjur. Position: Järfälla kommun: Nordost om Skälby och cirka 500 meter nordost om Vegadammen. Ett litet skogskärr med starkt inslag av björk, vilket ligger i en sänka mellan två höjder, strax norr om stigen som går fram till golfbanan. I vegetationskartering över Järfälla kommun (Örjan Hallnäs ) kallas denna lokal Litet kärr. Yta cirka 1500 kvm. 11. Vårkärret (SWEREF-99: E N ). Ej fynd av groddjur. Position: Järfälla kommun: I gräsmarken i sydöstra kanten av golfbanan. Ett vårkärr med grunt vatten som översvämmat torrt gräs. Delvis igenvuxet med lövträd. Yta cirka 200 kvm. Observationer 23 april Observation av vattensnok hade gjorts i nordvästra slänten av skogen norr om Vegadammen av Karin Bernmark Grönfors runt 18 april Vid samma tillfälle observerades 2 stora svarta salamandrar dock utan att bestämmas till art. Fällor sattes ut i västra kanten av Vegadammen. Två par av respektive vigg (Aythya fuligula) och sothöna (Fulica atra) observerades i Vegadammen Under tidig natt spelade en kör av cirka 10 vanlig groda (Rana temporaria) på små öar av bredkaveldun (Typha latifolia) från Vegadammens grunda, kärrlika sydöstra del. En levande paddhane (Bufo bufo) korsade vägen vid Polluxgränd 11, på väg norrut mot Vegadammen närmare Övriga noter En ny men gömd akvariehåv under ett betongstycke norr om Vegadammen visar på intresset för dammens salamandrar och annan vattenfauna. 4

6 24 april En överkörd padda hittades på Zenitvägen vid infarten till Tvillingarnas väg. Körbanan på Växthusvägen norr om Skälbyvägen undersöktes men inga överkörda groddjur kunde hittas. Alsumpskogen norr om Växthusvägen genomsöktes. En stor romsamling av brungroda (Rana) med 35 romklumpar konstaterades i Stora alkärrets centrala del. I Sälghålet hittades 2 nylagda romklumpar av brungroda. Kärret håvades delvis utan ytterligare fynd. Under stenar i slänten intill hittades Pantersnigel (Limax maximus). Miljön är ett potentiellt tillhåll för landlevande, icke könsmogna salamandrar, med förekomst av lösa stenar och död ved, men trots kontroll av flera stenar kunde inga groddjur hittas. Vid Vegadammen solade 6 snokhanar och 2 större snokhonor vid den på morgonen solbelysta väststranden. Fällorna som sattes i Vegadammen föregående kväll, vittjades på morgonen. Bägge arterna av vattensalamander konstaterades (tab. 1). 70 procent av fällorna innehöll vattensalamandrar. 60 procent av fällorna innehöll mindre vattensalamander och 30 procent större vattensalamander. Könskvoten för hanar gentemot honor av mindre vattensalamander var 11:1 och för hanar av större vattensalamander 1:2. Tabell 1. Vegadammen. Fångst i flaskfällor 24/ Fälla Mindre Större Summa vattensalamander vattensalamander 1 9 hanar, 1 hona hanar, 1 hona hane 1 hona hane 1 hane hona hane hane - 1 Summa 22 hane, 2 hona 1 hane, 2 hona 28 Bifångst i flaskfällorna var trollsländelarver (Odonata: Libellulidae), flicksländelarv (Zygoptera), vattengråsuggor (Asellus aquaticus), ryggsimmare (Corixa), gulbrämad dykare (Dytiscus marginalis) samt mindre dykarbaggar. Tidigare fynd För cirka 35 år sedan - d. v. s. cirka var större vattensalamander känd i Vegadammen (Christer Eljenmyr 2009). Dammen var då större än idag och användes av traktens barn som skridskobana på vintern och på sommaren fångade man salamandrar. Vid ett återbesök till Vegadammen för cirka 6 år sedan runt 2003 sågs åter större vattensalamander i kärret (Christer Eljenmyr 2009). Lördagen 18 mars 2009 sågs stora, svarta salamandrar i den västvända skogsbacken strax norr om Vegadammen (Karin Bernmark Grönfors 2009). Samma dag sågs vattensnok där (Karin Bernmark Grönfors 2009). 14 juni 2000 hittades larver av mindre vattensalamander vid håvning i Drakuladammen (Ekestubbe et al. 2000). 2 juni 2005 hittades 2 stora larver av vanlig groda i Vegadammen (Peterson 2005), tillsammans med 19 Mindre vattensalamander, både hanar och honor, samt en ung, icke könsmogen hona. 5 5

7 Golfbanan I det Södra diket mot skogsbrynet konstaterades 7 paddhanar, varav flera spelande, och ett par i amplexus. I Fontändammens västkant hittades 11 romklumpar av brungroda, samt vid södra sidan en snokhane på 73,1 cm solande på grusgången. I dammen fanns Svarthakedopping (Podiceps auritus) och Sothöna (Fulica atra). I Sydöstra dammen strax sydost om Fontändammen sågs 8 paddhanar samt 2 par i amplexus. Dessutom fanns en stor äggsamling av brungroda med 12 romklumpar, tillsammans med ett 10-tal meter äggsnören från paddor. Ett par meter norr om denna plats fanns ytterligare en äggsamling från padda med 10-talet meter äggsträngar. Mängden paddägg kan uppskattas till Fällor sattes i Fontändammen. 25 april Vid Lilla alkärret hittades en levande Busksnäcka (Arianta arbustorum) under en sten och något längre västerut, närmast husen hittades en romsamling av brungroda bestående av 10 romklumpar, och i Stora alkärret hittades ytterligare en ensam romklump söder om den stora samlingen. I Sälghålet hade antalet romklumpar ökat till 6 genom parning under natten. 4 hanar av vattensnok solade vid västra stranden av Vegadammen och ytterligare en hane och en hona hade inlett parning (dessa djur säkert till stor del samma individer som sågs 24/4). I Sydvästra dammen sågs 7 paddor och 1 par i amplexus. I lilla diket i golfbanans sydvästra del mot skogen spelande en ensam paddhane i grunt vatten och i västra kanalen söder om Fontändammen fanns två paddor, varav en spelande. Vinterflickslända (Sympecma fusca) var ganska talrik. Fällorna i Fontändammen vittjades men saknade innehåll av groddjur men innehöll relativt stora mängder Småspigg (Pungitius pungitius) där bägge könen var representerade hanar i lekdräkt och romstinna honor. Runtom dammen observerades 24 ensamma paddor, främst spelande hanar, samt 54 romklumpar av brungroda, de flesta i ytterkanten av kaveldunsbältet på östra sidan. Tabell 2. Fontändammen. Fångst i flaskfällor 25/4. Fälla Mindre vattensalamander Småspigg Summa 29 Tidigare fynd 2 juni 2005 hittades 9 stora larver av padda i Fontändammen (Peterson 2005) och i diket nedanför dämmet till stora dammen i nordost (ej med i nu aktuellt undersökningsområde) minst ett tusental larver av padda. 6 6

8 Vid Sydöstra dammen hittades 25 romklumpar av brungroda uppkastade på land och intorkade, vilket motsvarar ett bortfall på minst grodor. Den tidigare sedda rommen i vattnet var dock orörd och vandaliseringen måste ha skett tidigare. Runtom dammen sågs 38 paddor, de flesta spelande hanar och de flesta i den grundare och varmare norra delen av dammen. Ytterligare 2 ensamma romklumpar av brungroda hittades i södra delen av dammen. 2 hästiglar (Haemopis sanguisuga) sågs i dammen. Fällor sattes i Sydöstra dammen. I Björkkärret sydost om golfbanan hittades en stor äggsamling av brungroda med minst 30 romklumpar. I ett ytterligare kärr med karaktär av vårkärr i gräsmarken strax söder om golfbanan hittades inga indikationer på groddjur, men i torr gräsmark strax intill sågs 2 Skogsödlor (Lacerta vivipara). 26 april Fällorna i Sydöstra dammen vittjades. Återigen fångades relativt stora mängder småspigg, men även mindre vattensalamander. Bifångst utgjordes av gulbrämad dykare (Dytiscus marginalis), ryggsimmare (Corixa), vattenbin (Naucoris cimicoides), små dykarbaggar och oval dammsnäcka (Lymnaea peregra). Fällor sattes vid Södra kanaldammen, samt vid Kaveldunsdammen och Södra diket. Tabell 3. Sydöstra Dammen. Fångst i flaskfällor 26/4. Fälla Mindre vattensalamander Småspigg Summa

9 8 27 april Vid Sälghålet hade antal nylagda romklumpar nu ökat till 8. En brungroda hoppade ned i vattnet men kunde inte infångas och artbestämmas. Vid Vegadammen provianterade två Nötskrikor (Garrulus glandarius). Fällorna i Södra kanaldammen, Kaveldunsdammen och Södra diket vittjades (Tab. 3, 4, 5). Ingen bifångst noterades i Södra kanaldammen men vattengråsuggor i Kaveldunskärret och en Gulbrämad dykare i Södra diket. Hanen i ett par av Svarthakedopping i Södra kanaldammen jagade hanen i ett par av Sothönor. En hane av Padda spelade i kanten. Vid Kaveldunsdammen solade en liten snokhane, samt en större snokhona på 77 cm, vilket just ätit en padda. Vid Skylsta i norra delen av golbanan sågs en vuxen huggormshona (Vipera berus). En liten snokhane låg och solade på flytande rester av kaveldun i Södra diket. Tabell 4. Södra Kanaldammen. Fångst i flaskfällor 27/4. Fälla Mindre vattensalamander Småspigg Summa 38 Tidigare fynd 2 juni 2005 hittades en ensam hona av mindre vattensalamander i Södra kanaldammen (Peterson 2005). Tabell 5. Kaveldunsdammen. Fångst i flaskfällor 27/4. Fälla Mindre vattensalamander Småspigg Summa 1 6 Tabell 6. Södra Diket. Fångst i flaskfällor 27/4. Fälla Mindre vattensalamander Småspigg Summa

10 Tabell 7. Sammanfattning av fynd. Lokaler: 1. Lilla Alkärret. 2. Stora Alkärret. 3. Sälghålet. 4. Vegadammen. 5. Fontändammen. 6. Sydöstra Dammen. 7. Södra Kanaldammen. 8. Kaveldunsdammen. 9. Södra Diket. 10. Björkkärret. 11. Övriga observationer. Art Groddjur Mindre vattensalamander Större vattensalamander Padda Vanlig groda Brungroda Reptiler Skogsödla Vattensnok Huggorm Fåglar Sothöna Vigg Svarthakedopping Nötskrika Fiskar Småspigg Gräskarp Mollusker Oval dammsnäcka Pantersnigel Busksnäcka Vinbergssnäcka (skal) Insekter Gulbrämad dykare Mindre dykarbaggar Vattenbi Ryggsimmare Vinterflickslända (vuxna) Flickslända (larv) Segeltrollslända (larver) Påfågelöga Citronfjäril Hare Kräftdjur Vattengråsugga Ringmaskar Hästigel 9 Trafikdöd Inom större delen av undersökningsområdet saknas trafikerade vägar. Mindre vägar finns på golfbanan, förbehållna banskötarna. De undersökta trafikerade vägarna är Växthusvägen mellan Skälbyvägen och norrut till dess anslutning till Blomsterkungsvägen; Zenitvägen norr om Skälbyvägen, Tvillingarnas gränd, Polluxgränd och Österdalsvägen österut till busshållplatsen. På den mest trafikerade vägen - växthusvägen hittades inga överkörda groddjur. På Zenitvägen hittades endast en överkörd padda och på Polluxgränd hittades nattetid en levande padda på väg mot Vegadammen. Inga äldre, intorkade fynd av överkörda groddjur kunde observeras på någon av de undersökta vägarna. 9

11 Spridningsvägar Spridningsvägar för groddjur finns i och mellan de områden med större eller mindre kärr och de sammanhängande stråken av alsumpskog och annan sank skogsmark. Sådan mark dominerar norr om Växthusvägen och fortsätter i varierande form mot nordost ända upp till Vegadammen och bäckstråk kan skönjas i terrängen ända fram till Vegadammen. Den stora jordmassan som deponerats i nordvästra delen av Vegadammen utgör att litet avbrott i sumpskogen, vilken fortsätter naturligt norr om jordmassorna, söder om golfbanan. Där hänger sumpskogen samman med sank skogsmark sydost om golfbanan och avslutas i Björkkärret strax norr om stigen mellan Skälby och golfbanan. Norrut utgör golfbanan en naturlig fortsättning på den sanka marken här kanaliserad eller koncentrerad till dammar. 10 Diskussion Herpetofaunans struktur och frekvens inom området Undersökningsområdet uppvisar en herpetofauna som uppenbarligen har en lång kontinuitet. Alkärret norr om Växthusvägen och Vegadammen är naturliga våtmarker och flera av golfbanans dammar är sannolikt anlagda i tidigare kärrmark eller sanka stråk som ansluter. Bifångsten av evertebrater påvisar också väl etablerade sötvattenmiljöer med lång kontinuitet. Lokala skillnader i ekologi och frekvens mellan arterna förekommer dock inom området. Det vanligaste groddjuret i området förefaller vara padda och den vanligaste reptilen är vattensnok. Rikedomen på vattensnok förklaras av rikedomen på paddor, vilka trots sin giftighet äts av vattensnok. Paddan är både som ägg, larv och vuxen tillräckligt giftig för att avskräcka fiskar och den leker även i vatten där gräskarp är inplanterad på golfbanan. I dessa dammar, Fontändammen och dess utlöpare Södra kanaldammen, samt i stora dammen i nordost samt i diket mellan dem finns gräskarp och där finns gott om paddor. I de dammar på golfbanan där mindre vattensalamander fanns, saknades gräskarp. Ett fynd av mindre vattensalamander gjordes i Södra kanaldammen 2005, men arten kunde inte återfinnas där Det är uppenbart att paddan kan stå emot gräskarpen, men att mindre vattensalamandern inte gör det. Rom av brungroda fanns i dammar med karp, men det är ovisst om äggen hinner utvecklas till vuxna grodor. Padda och brungroda samexisterar med mindre vattensalamander då de inte står i något naturligt bytesförhållande till varandra. Den från Kina införda Gräskarpen (Ctenopharyngodon idella) planteras ofta in i dammar för att hindra igenväxning. Gräskarpen kan bli 1 meter och väga 32 kg, i Sverige dock maximalt 6.2 kg i det fria, men avelsdjur i fångenskap når 8-10 kg. Gräskarpen är en strikt växtätare, men kan missgynna vattensalamandrar genom att äta upp den mjukbladiga vattenvegetation i vilken salamandrarna gömmer sig och lägger sina ägg, samt även genom att svälja små larver av groddjur som gömmer sig i vegetationen och grumla vattnet genom att böka upp bottenvegetationen. Under tillväxtfasen i ungdomstiden kan gräskarpar på gram och större äta sin egen vikt varje dag. I Sverige utplanteras arten vanligen vid en vikt av kg. I samtliga undersökta dammar på golfbanan fanns Småspigg (Pungitius pungitius). Arten förekommer naturligt i en stor del av södra sveriges inland och har en enastående spridningsförmåga och kan vandra över sanka ängar och andra även bara tillfälligt fuktiga miljöer - och sprida sig till nya lokaler. Genom rörledningar eller genom sin nära anslutning till dammar har spiggen sannolikt lyckats sprida sig till de flesta dammar på golfbanan. Småspigg finns både i dammarna med gräskarp och dammarna med mindre vattesalamander och tycks klara eventuell predation från gräskarp, samtidigt som den inte tycks vara en fatal predator på mindre vattensalamanderns ägg och unga larver. 10

12 11 Påträffade naturliga predatorer på groddjurslarver och vuxna groddjur är trollsländelarver, hästiglar och vattensnok. Dessa är naturliga predatorer till groddjuren och har sammanlevt med dem i tusentals år och utgör inget hot. I Vegadammen finns inga indikationer på att fisk förekommer (Ekestubbe 2000, pers. obs) men inget provfiske har utförts. Den synbarliga frånvaron av både paddor och fisk i Vegadammen har inget uppenbart samband. Gräskarp (eller annan fisk) bör således ej inplanteras i de vatten som idag hyser vattensalamandrar. Metapopulationer Hela undersökningsområdet utgår ett gott exempel på metapopulationsdynamik, där ett antal satellitpopulationer med flera olika lekvatten inom spridningsavstånd möjliggör ett nödvändigt genetiskt utbyte och säkrar möjlighet till invandring vid stochastiska utdöenden. Detta är ett tillstånd som generellt eftersträvas inom naturvården, men här finns redan ett aktivt sådant ekosystem. Trafikdöd Mycket ringa grad av trafikdödade groddjur kunde konstateras. Frånvaron av äldre överkörda groddjur på Växthusvägen, Zenitvägen, Tvillingarnas gränd, Polluxgränd och de västligaste delarna av Österdalsvägen tyder på att ingen massiv vårvandring av amfibier rör sig genom detta område på väg till Vegadammen och övriga våtmarker i området. Dock antyder den höga könskvoten för hanar av mindre vattensalamander att vårvandringen inte var avslutad vid undersökningstillfället. Hanarna anländer tidigare till lekvattnet än honorna, och inväntar dessa. Ökningen av antalet romklumpar i Sälghålet från 2, över 4 till 8 under loppet av 4 dagar visar att leken inte heller där var avslutad, men några vandrande grodor hittades inte. Vandring och spridningsvägar Samtliga observationer tyder på att den väsentliga vårvandringen av groddjur sker inom det väglösa område som är identiskt med undersökningsområdet. Vissa observationer tyder på att åtminstone en del av vår (och höst-) vandringen sker från vinteriden i den västvända skogsbacken norr om Vegadammen, söderut till denna, men vandringen mellan de olika våtmarkerna och närliggande miljöer inom undersökningsområdet bedöms vara betydande och viktig, i synnerhet för de icke könsmogna ungdjuren som står för nyrekrytering av populationerna. De viktigaste spridningsvägarna är norr om Växthusvägen från Lilla alkärret norrut och genom Stora alkärret och vidare mot nordväst till Vegadammen. Norrut från Vegadammen finns en spridningskorridor till sumpskogen och dammarna i södra kanten på golfbanan och därifrån vidare till golfbanans övriga dammar och till Björkkärret i sydväst om golfbanan (Karta 1). Spridningsvägarna är viktiga för att motverka fragmentisering och isolering av satellitpopulationer och bibehålla den ovan nämnda genetiskt sunda populationsstrukturen. Habitat En kartering av minsta kända spridningsförmåga meter från lekvattnet för samtliga påträffade groddjur (Bilaga 1) visar att groddjurens sammanhängande habitat omfattar hela östra delen av golfbanan, hela området norr om Växthusvägen i söder, Vegadammen och Björkkärret. Detta område är tilltaget i underkant alla groddjur har större spridningsförmåga vilket gör att det markerade området (Bilaga 1) måste betraktas som ett starkt kärnområde. En kartering av Större vattensalamanderns kända maximala spridningsförmåga 400 meter från lekvattnet - (Bilaga 1) visar att den har potential att från Vegadammen nå Stora och Lilla alkärret, Sälghålet, Kaveldunsdammen och Södra diket. Detta är av avgörande betydelse för de landlevande ungdjuren av Större vattensalamander och även Mindre vattensalamander, liksom övriga groddjur, vilka lever landliv under sina första 2-4 år, eller mer, fram till 11

13 könsmognaden. Under denna period är de beroende av fuktig skogsmark i löv- och blandskog eller buskskog, med tillgång på död ved, stubbar och hålor för daggömslen och övervintring. Delar av Större vattensalamanderns och Mindre vattensalamanderns habitat kan således möjligen finnas även i Stockholms kommun. Konsekvenser av en ny väg Förläggandet av en väg norrut från Växthusvägen och vidare mot nordost genom den fina alsumpskogen och sank skogsmark sydost om golfbanan är ur naturvårdssynpunkt mycket olämplig och bör undvikas. Områdets naturvärden urholkas och försämras och lugnet och tystnaden (vilket även har betydelse för djuren) skulle minska. Vägen skulle ta i anspråk betydande delar av livsrummet för herpetofaunan och riskera att utplåna eller allvarligt försämra flera fortplantningslokaler för groddjur. Detta kommer tveklöst att leda till en ökning av antalet trafikdödade groddjur. I synnerhet kan den sällsynta Större vattensalamandern komma att drabbas. Observationer tyder på att den har sina övervintringsplatser i den västvända skogen norr och nordost om Vegadammen precis i det område där vägen beräknas ha sin sträckning. Ökad andel trafikdödade groddjur och annan herpetofauna kan också befaras i alsumpskogen norr om Växthusvägen, där vägen planeras stryka tätt intill östra sidan av Stora alkärret. Även Björkkärret skulle hamna omedelbart sydost om vägen, vilket även där utgör en uppenbar risk för trafikdödade groddjur och annan herpetofauna. En anslutning av Astronomivägen västerut till den nya vägen skulle också skära av spridningsvägarna mellan å ena sidan alsumpskogen norr om Växthusvägen och Sälghålet och å andra sidan Vegadammen. Slutligen kan befaras att markarbeten och dräneringar under vägbygget gör att näraliggande kärr och våtmarker torkar ut helt eller delvis. De lokaler som löper störst risk att drabbas av detta är alsumpskogen norr om Växthusvägen, Sälghålet, Vegadammen och Björkkärret. Ett för tidigt uttorkande av t. ex. Vegadammen skulle slå ut hela populationen av Större vattensalamander där. Slutligen kan kraftigt förorenat dagvatten från vägen gradvis förgifta naturvattnet med oljerester, tungmetaller och gummirester från däckslitage. I ett extremt perspektiv skulle t. ex. en tankbilsolycka med läckage till Vegadammen också få mycket negativa konsekvenser för djurlivet där

14 Förslag till åtgärder 13 Den föreslagna nya vägen skulle bli en genomfartsled som ersätter nuvarande Skälbyvägen. Den beräknade trafikmängden skulle bli fordon per dygn (Anders Wilandson 2009). Den belastningen på en genomfartsled innebär nära nog en total barriär för groddjurens spridning från områden norr om vägen till områdena söder och vägen och vice versa. Om vägen trots den olämpliga lokaliseringen byggs, krävs grodtunnlar och ledarmar för att undvika att groddjuren och annan herpetofauna kommer upp på vägen och för att leda dem in i tunnlar under vägen. Fyra konfliktpunkter är viktigast. 1. En passage från alsumpskogen norr om Växthusvägen, mot nordväst fram till Sälghålet. 2. En passage från Sälghålet under Astronomivägens förlängning västerut, norrut till bäckfåran ned mot Vegadammen. 3. En passage norrut från Vegadammen som ansluter till den sanka skogen söder om golbanan. 4. En passage från Björkkärret mot nordväst till den sanka skogsmarken sydost om golfbanan. Att planera in viltpassager redan innan vägen är på plats, är förmånligt och förbilligar åtgärderna. Ledarmar längs kritiska passager för groddjur kan utgöras av en vertikal list av hållbart material (t. ex. slätpolerad betong) med en höjd av cm. Dessa behöver anläggas på en sträcka av hela sankmarken bredd, i detta fall som mest cirka 200 meter i alkärret men kanske bara 50 meter nordväst om Björkkärret. Norr om Vegadammen bör passagen anläggas som en bredare öppning där även andra djur kan passera. Någonting liknande ett gammalt brovalv med rundat tak, men med för låg passage för att locka människor är lämpligt (för att inte störa djurpassagerna). I övergången mellan jordmassorna och den västvända skogssluttningen norr om Vegadammen bör vägen inte skäras ned, utan istället byggas upp något, så åstadkoms denna passage genom ett litet valv utan annan extra åtgärd. Vid Björkkärret planeras redan en gångstig mot nordväst för människor. Skall djuren kunna använda samma passage bör den breddas något för att låta djuren passera ostört. Vid samtliga ovan nämnda passager krävs ledarmar i form av t. ex. betongplattor för att hindra att djuren kommer upp på vägbanan. 13

15 14 Miljökonsekvenser Byggandet av vägen med den planerade dragningen strider mot flera miljömål beslutade av Sveriges riksdag Bland annat miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv, samt strider mot andan i natur- och miljövård. Sverige har även skrivit på Konventionen om Biologisk Mångfald, samt ratificerat EU:s habitatdirektiv, vilket i Sverige inom ramen för Natura 2000 förpliktar att specifikt skydda Större vattensalamander. Hela området norr om Växthusvägen utgör tillsammans med Vegadammen och Viksjö golfklubbs område ett fint habitat och ett komplett ekosystem med flera satellitpopulationer inom spridningsavstånd för herpetofaunan. Området förefaller vara förskonat från omfattande trafikdöd bland amfibier, då trafikerade vägar idag saknas inom området. Om tillrinnande dagvatten till våtmarkerna är alltför förorenat kan det komma att ledas bort till reningsverk. Å andra sidan går våtmarkerna då miste om detta dagvatten och kan drabbas av tidig torka eller helt sina innan amfibielarverna hunnit utvecklas. Björkkärret skulle t. ex. nästan hamna under vägbanken, och Stora alkärret och Sälghålet skulle också hamna mycket nära vägen, liksom även Vegadammen. Vägen skulle dela ett naturligt ekosystem i en sydlig och en nordlig del, med kraftigt försvårad vandring och spridning av markbunden fauna. Därtill skulle risken att allvarligt skada eller utplåna Järfällas enda bestånd av Större vattensalamander väsentligt öka. Även om optimala åtgärder vidtas för att kompensera för uppkomna försämringar genom vägens tillkomst, skulle områdets miljökvalitet kraftigt försämras för både djur och människor. Enligt uppgift har inga inventeringar av flora och fauna annat än vegetationskarteringar gjorts i undersökningsområdet. Naturvärdena är således väsentligen okända i området, men här kan finnas ytterligare skyddsvärda arter. Flera av dammarnas karaktär är sådan att t. ex. förekomst av Citronfläckad kärrtrollslända (Leucorrhinia pectoralis), vilken också är listad i EU:s habitatdirektiv, inte kan uteslutas. I valet mellan bevarande av ett populärt rekreationsområde med höga naturvärden och anläggandet av en ny väg över detsamma, känns det inte självklart att vägen i ett längre perspektiv är det ur samhällsekonomisk synpunkt bästa alternativet. Ny forskning har visat att tillgång till natur är avstressande, lugnande och läkande, medan biltrafik närmast är motsatsen. När nya vägar byggs behålls samtidigt de gamla. Kraven på sommar- och vinterunderhåll av ytterligare vägsträckor belastar kommunens ekonomi i en tid då biltrafikens framtida omfattning ter sig oviss. 14

16 15 Sammanfattning I undersökningsområdet har bekräftats åtminstone sju arter av reptiler och groddjur (Mindre vattensalamander, Större vattensalamander, Padda, Vanlig groda, Skogsödla, Vattensnok, Huggorm), vilket kan betecknas som en rik herpetofauna för ett så litet område. Ytterligare ett par arter kan förekomma. Då inga inventeringar av flora och fauna gjorts i området, kan det komma att visa sig ha ännu högre naturvärden än de nu bekräftade. Den enskilt artrikaste lokalen är Vegadammen där 5 arter hittats, inklusive Större vattensalamander en särskilt skyddsvärt art listad i EU:s habitatdirektiv. Det nu aktuella fyndet av Större vattensalamander är den enda förekomsten i Järfälla kommun. En exploatering av området kan riskera att utrota arten i kommunen. Habitatet för Större vattensalamander kan sträcka sig in i Hässelby i Stockholm. Området som helhet utgör ett rikt herpetologiskt ekosystem för groddjuren, förskonat från trafikdöd och genomkorsat av goda spridningsvägar, samt hyser flera olika lekvatten vilket gynnar genutbytet och motverkar risk för isolering och utdöende. En väg med dess effekter på hydrologi och topografi, nedsmutsning och buller, samt utsikten av trafikdödade djur skulle påtagligt försämra områdets rekreativa värde för människor och försämra livsmiljön för djurlivet. Som kompenserande åtgärder om vägen byggs, föreslås passager under vägen för herpetofaunan i form av tunnlar eller valv, med kompletterande ledarmar, vid 4 punkter: 1. Alkärret norr om Växthusvägen. 2. Vid Sälghålet. 3. Vid Vegadammen, 4. Vid Björkkärret. Som helhet strider vägen mot flera av riksdagen beslutade miljömål och bryter mot andan i pågående naturvårdsarbete som strävar efter att bevara tätortsnära natur och småvatten. Det är inte självklart att området är mer värt som exploaterat, än som orört med sina förtjänster för rekreation, avkoppling och sina höga naturvärden. Torbjörn Peterson Herpetologisk konsult Citerade källor Bilaga 1: Karta över undersökningsområdet Bilaga 2: Koordinater i SWEREF-99 Bilaga 3: Bildbilaga Bernmark Grönfors, Karin. (Boende området) Pers. comm. Ekestubbe et al [Inventering av trollsländor och salamandrar]. Södertörnsekologerna. Eljenmyr, Christer. (Boende i området) Pers. comm. Näslund, Göran. (Ordförande Vikskö golfklubb) Pers. comm. Peterson, Torbjörn [Databas över stockholms läns herpetofauna]. Opublicerad. Wilandson, Anders. (Järfälla kommun) Pers. comm. 15

17

18 A B C D E NR DATUM RT-90 SWEREF-99 Noteringar E N E N vegadammen fälla 1 (mindre vattensalamander) E N E N vegadammen fälla E N E N vegadammen fälla 3 (mindre vattensalamander) E N E N vegadammen fälla 4 (mindre + större vattensalamander) E N E N vegadammen fälla 5 (mindre + större vattensalamander) E N E N vegadammen fälla E N E N vegadammen fälla 7 (större vattensalamander) E N E N vegadammen fälla 8 (mindre vattensalamander) E N E N vegadammen fälla E N E N vegadammen fälla 10 (mindre vattensalamander) E N E N nv vegadammen E N E N dike golfbanan E N E N vegadammen östsidan E N E N padda Polluxgränd E N E N brungroda Stora alkärret E N E N brungroda Sälghålet E N E N padda dike syd GK E N E N död padda Zenitvägen E N E N brungroda/padda Fontändammen E N E N brungroda/padda Sydöstra dammen E N E N brungroda Lilla alkärret (stängslat) E N E N brungroda Stora alkärret E N E N brungroda Stora alkärret E N E N carex digitata/luzula pilosa jordkulle E N E N padda dike syd GK E N E N padda dike sydvästra GK E N E N padda västra kanalen GK E N E N vattensnok fontändammen E N E N fontändammen fälla 1 (småspigg) E N E N fontändammen fälla 2 (småspigg) E N E N fontändammen fälla 3 (småspigg) E N E N fontändammen fälla 4 (småspigg) E N E N fontändammen fälla E N E N fontändammen fälla 6 (småspigg) E N E N fontändammen fälla 7 (småspigg) E N E N fontändammen fälla 8 (småspigg) E N E N fontändammen fälla 9 (småspigg) E N E N fontändammen fälla E N E N brungroda sydöstra dammen GK E N E N brungroda sydöstra dammen GK E N E N björkkärret skogen sydost GK E N E N vårkärr gräsmark sydost GK

19 A B C D E E N E N skogsödla torr gräsmark sydost GK E N E N sydöstra dammen fälla 1 (mindre vattensalamander) E N E N sydöstra dammen fälla 2 (mindre vattensalamander; småsp E N E N sydöstra dammen fälla 3(småspigg) E N E N sydöstra dammen fälla E N E N sydöstra dammen fälla 5 (mindre vattensalamander) E N E N sydöstra dammen fälla 6 (mindre vattensalamander) E N E N sydöstra dammen fälla E N E N sydöstra dammen fälla 8 (mindre vattensalamander) E N E N sydöstra dammen fälla 9 (mindre vattensalamander) E N E N sydöstra dammen fälla E N E N södra kanaldammen fälla E N E N södra kanaldammen fälla E N E N södra kanaldammen fälla E N E N södra kanaldammen fälla E N E N södra kanaldammen fälla E N E N dikeskärret, skogsödla E N E N kaveldunskärret fälla E N E N kaveldunskärret fälla 2(mindre vattensalamander) E N E N kaveldunskärret fälla E N E N Södra diket fälla E N E N Södra diket fälla E N E N Skylsta huggorm E N E N Södra diket vattensnok

20 Övrigt Sländelarver (Odonata: Libellulidae) Gulbrämad dykare (Dytiscus marginalis); sländlarv (Odonata: Libellulidae) Ryggsimmare (Corixa) Sötvattengråsuggor (Asellus aquaticus) sländelarv Sländelarver (2 gälblad) Gulbrämad dykare (Dytiscus marginalis); liten dykarbagge; Ryggsimmare (Corixa) F G H I J padda padda padda, brungroda padda padda, Gulbrämad dykare (Dytiscus marginalis); sländlarv (Odonata: Libellulidae), sötvattengråsugga (Asellus aquaticus) padda padda padda padda

21 Ryggsimmare (Corixa) gulbrämad dykare (Dytiscus marginalis); vattenbi (Naucoris cimicoides) sothöna, svarthakedopping vattensnok F G H I J

22 1. Större Vatttensalamander, hane i lekdräkt. Järfälla, Vegadammen. 24 april Större Vatttensalamander, hona. Järfälla, Vegadammen,. 24 april 2009.

23 3. Mindre Vatttensalamander, hanar och hona. Järfälla, Vegadammen. 24 april Mindre Vattensalamander, hane och hona. Järfälla, Kaveldunsdammen. 26 april 2009.

24 5. Lilla Alkärret. Stor romsamling av brungroda syns i förgrunden. Stockholm. 25 april Stora Alkärret. Stor romsamling av brungroda syns i förgrunden. Stockholm. 25 april 2009.

25 7. Sälghålet. Mindre romsamling av brungroda syns i förgrunden. Stockholm 24 april Björkkärret. Stor romsamling av brungroda syns i förgrunden. Järfälla 25 april 2009.

26 9. Vattensnok, solande hane. Järfälla, Vegadammen. 25 april Vattensnok, solande hona, med en padda i magen. Järfälla, Kaveldunskärret 27 april 2009.

27 11. Padda, hane på farlig nattvandring på körbanan. Järfälla, Polluxgränd. 23 april Padda, solande hane i golfbanans sydkant. Järfälla, Södra Diket. 25 april 2009.

28 13. Padda, hona med hanen på ryggen. Järfälla, Viksjö GK, Hål april 2009.