Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald

Transkript

1 Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald Johan Colding Stefan Lundberg

2 Bakgrund G.b. utgör en markanvändningsform som är bristfälligt utforskad vad gäller dess biologiska värden, både nationellt och internationellt

3 Bakgrund Globalt växande markanvändningsform

4 Bakgrund Globalt växande markanvändningsform banor totalt i Europa ( ha) Källa: Warnken et al

5 Bakgrund Utgör stora grönytor i en värld karaktäriserad av förlust av ekosystem

6 Golf median storlek = 57 ha (40 ha) Reservat median storlek = 77 ha (Medianstort naturreservat i Sverige = 20 ha) Colding et al. 2006

7 Stockholms Län 1910 Pop: 570,000

8 Stockholms Län 1944 Pop: 930,000

9 Stockholms Län 1999 Pop: 1.800,000

10 Bakgrund 8% av Stockholms läns grönområden försvann under 70-talet 7% under 80-talet Källa: Länsstyrelsen i Stockholms Län (1996)

11 Bakgrund 50% av rödlistade arter har försvunnit från de centrala delarna av länet sedan 1970 (2/3 av dessa finns dock kvar i andra delar av länet)

12 Bakgrund 50% av rödlistade arter har försvunnit från de centrala delarna av länet sedan 1970 (2/3 av dessa finns dock kvar i andra delar av länet) Vanligt förekommande arter minskar (amfibier, reptiler och vissa fågelarter) Artarken, Stockholms stad 1999

13 Bakgrund 50% av rödlistade arter har försvunnit från de centrala delarna av länet sedan 1970 (2/3 av dessa finns dock kvar i andra delar av länet) Vanligt förekommande arter minskar (amfibier, reptiler och vissa fågelarter) Viktiga ekosystemtjänster går förlorade (pollinering, fröspridning, rening av luft och vatten)

14 Undersökta landområden i stor-stockholm Källa: Colding, Lundberg & Folke 2006

15 Lokalt förvaltade grönområden Villaträdgårdar Golfbanor Kolonilottsområden 18% Formellt förvaltade grönområden Skyddad natur 8% Källa: Colding, Lundberg & Folke 2006

16 Lokalt förvaltade grönområden Registreras i huvudsak som bebyggd mark vilket är missvisande Utgör en outforskad potential för förbättrad ekosystemförvaltning

17 Golfbanor i stor-stockholm

18 Golfbanor i stor-stockholm 24 golfbanor 1,5% av landytan 60% av dessa ligger i grönkilarna 20% är belägna i anslutning till naturreservat Källa: Colding, Lundberg & Folke 2006

19 Vetenskapliga ekologiska studier av golfbanor Green and Marshall (1987) Brennan (1992) Blair (1996) Blair & Launer (1997) Gange (1999) Terman (2000) Tanner and Gange (2005) Yasuda and Koike (2006) Colding and Folke (2009)

20 Dokumenterade funktioner Bevarar hotade landskapstyper (biotoper) Art-bevarande funktioner Höjer biologisk mångfald i jordbrukslandskap Viktiga grönområden i städer

21 Småvatten (dammar) på g.b. Arlandastad GK

22 Våtmarker Minskar starkt till följd av urbanisering och jordbruk

23 Över 50% av jordens våtmarker försvann under 1900-talet

24 Över 50% av jordens våtmarker försvann under 1900-talet De senaste 100 åren har ca 90% av våtmarkerna och dammarna försvunnit i södra Sverige

25 Våtmarker 40% av jordens arter är direkt beroende av våtmarker för sin överlevnad Erbjuder viktiga ekosystemtjänster (buffrar mot översvämningar och torka, renar vatten)

26 Betydelsen av golfbanor för våtmarkslevande organismer i stor- Stockholm (SGF-projekt) Johan Colding, Jakob Lundberg & Stefan Lundberg 1) undersöka faunan i golfbanedammar 2) undersöka hur stor andel av befintliga dammar i stor-stockholm som utgörs av golf-dammar 3) arbeta fram skötselplaner för dammar på golfbanor

27 Upplägg 12 golfbane-dammar 12 dammar belägna i andra markslag

28

29

30 Lokal 22 Ågesta

31 Lokal 19. Ulriksdals slottsdamm

32 Lokal 20 Frösundavik (SAS)

33 Lokal 8. Zetterbergs dammen, Lidingö.

34 Lokal 24. Kvarndammen, Gömmarens NR, Huddinge

35 Fokus på Amfibier Andra vattenlevande ryggradslösa smådjur (bottenfauna)

36 13 olika groddjursarter finns i Sverige! men endast fem av dessa finns i Stockholmstrakten Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda Större vattensalamander Mindre vattensalamander

37 Bottenfauna-prov

38 Tre olika traditionella sätt att inventera groddjur Tillämpas av forskare över hela världen Håvning dagtid I lampljus på kvällen/natten Fallfällor

39 Resultat

40 Amfibier SPECIES IN GOLF COURSES SPECIES IN NON GOLF PONDS 90,00% 90,00% 80,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% % o f p o n d s 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 30,00% 20,00% 20,00% 10,00% 10,00% 0,00% Great crested newt Smooth newt Common toad Moore frog Common frog Non dected 0,00% Great crested newt Smooth newt Common toad Moore frog Common frog Non dected (Colding et al. 2009)

41 Mindre vattensalamander Hane i lekdräkt Mindre vattensalamander Hona

42 Hona av mindre vattensalamander Max storlek: ca 10 cm Larv av mindre vattensalamander Ca 10 mm lång

43 Lokal 3 Ulriksdals GK

44 Hona Större vattensalamander Larv med yttre gälar Bukmönster Hane

45 Större vattensalamander, Triturus cristatus: Förekommer främst i öppna kulturpräglade landskap men även i rena skogslandskap. Landmiljön ska helst vara mogna skogsbestånd med lång kontinuitet och ha en komplex markstruktur som ger god tillgång till gömslen och platser för födosök. Tidigt på våren lämnar djuren sin övervintringsplats på land för att söka sig till sin lekdamm.

46 Vattensalamandrar från ägg till larv och vuxen Äggläggande hona Ägg Larvens utveckling

47 Alla grod- och kräldjur är fridlysta i Sverige med stöd av Miljöbalken. Fridlysning innebär oftast att en djurart är helt fredad man får inte fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Man får inte heller störa eller skada deras boplatser

48 Bottenfauna Totalt 143 arter/taxa av makroevertebrater 50 arter som mest

49 Antal arter/taxa Golf banor Övriga dammar (Colding et al. 2009) 2 Ulriksdals GK, södra dammen 3 Ulriksdals GK, norra dammen 5 Kevinge GK, damm, hål 4 6 Djursholms GK, damm, hål 2 7 Djursholms GK, damm, hål 3 10 Lidingö GK, Norra dammen 11 Lidingö GK, Södra dammen 12 Saltsjöbadens GK, Damm, hål 2 13 Saltsjöbadens GK, Damm, hål 4 14 Saltsjöbadens GK, Damm, hål 9 21 Ågesta GK, damm, hål 4 22 Ågesta GK, damm, hål 12 1 Haga, Trollsländedammen 4 Rådans dalgång Silverdal 8 Parkdamm Zetterbergsgatan 9 Seglarvägen norra dammen 15 Rudbodadammen 16 Mölna kvarndamm 17 Damm, Drevinge gård 18 Skogsö träsk (damm) 19 Karpdammen Ulriksdals slott 20 Haga, Frösundavik 23 Källbrnksdammen 24 Fullersta kvarn

50 Bottenfauna Ingen signifikant skillnad mellan golfdammar och icke-golf

51 Trollsländor (Odonata) Av 12 arter funna totalt, så fanns 9 i golfbanedammarna, representerande 27% av alla arter som finns i stor-stockholm

52 Bottenfauna Ingen signifikant skillnad mellan golfdammar och icke-golf Förekomst av störningskänsliga smådjur var signifikant högre i golfbane-dammar

53 Ephemeridae, sanddagsländor Mycket försurningskänsliga! och tämligen föroreningskänsliga

54 Lokal 12 Saltsjöbadens Gk Hål 2

55 Bottenfauna Ingen signifikant skillnad mellan golfdammar och icke-golf Förekomst av störningskänsliga smådjur var signifikant högre i golfbane-dammar 1 art (trollslända) röd-listad inom EU i 2 golfbane-dammar

56 Citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis

57 Hane av citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis Arten är skyddad i EU habitatdirektivet

58 Hot Citronfläckad kärrtrollslända är, liksom alla trollsländor, känslig för förändringar i vattenmiljön och i miljön runt omkring vattnen. Förändrad vattennivå eller näringsstatus kan slå ut arten, liksom kalhuggning eller bebyggelse och vägbyggen nära vattnet. Ej rödlistad i Sverige, men hotad inom EU.

59 Lokal 21 Ågesta GK Hål 11

60 Myrtrollslända Leucorrhinia dubia Hane Larv Bakkropp hos Leucorrhinia

61 Saltsjöbaden GK Hål 4

62 GIS-Resultat Totalt 167 dammar (25m 2 2 ha) 26,3% utgörs av golfbane-dammar

63 Slutsatser Golfbanan värdefull naturvårdsresurs Det går att kombinera god naturvård med hög spelstandard Design och effektiv skötsel av golfbanan kan höja naturvärdena ytterligare

64 Skötsel viktig

65 Skötsel Fasa av vattenhinder så att groddjur lätt kan ta sig i och ur dammarna. Anlägg djuphåla i grunda dammar. Undvik att plantera in invasiva växtarter (vass, kaveldun, vattenpest mm). Starkt igenväxande dammar bör regelbundet åtgärdas för att skapa öppna vattenspeglar.

66 Strandzonen runt dammen bör hållas öppen (gräs- eller örtbevuxen). Groddjur föredrar generellt öppna våtmarker utan skuggande träd. Undvik fisk och kräftor i dammarna. Närliggande skogsområden är viktiga vistelse- och övervintringsmiljöer.

67 Övervintringsplatser för groddjur kan byggas, t.ex. i någon avskild del utanför golfbanans greener

68 Skogliga habitat viktiga

69 För att groddjur ska trivas och föröka sig behövs både lämpliga dammar lekmiljöer och lämpliga övervintringsmiljöer (skog blockrik mark) i närheten av dammarna

70 Lokalisering av g.b. Golfbana Naturreservat Landskapskomplementära funktioner

71 Lokalisering av g.b.

72 Samförvaltning (Co-management) En strategi för kunskapsutbyte mellan olika intressegrupper för ökad förstålese om hur ekosystem fungerar samt hur de kan förvaltas bättre En process för att bygga broar mellan lokala förvaltare, intressegrupper, myndigheter och forskare Ett sätt att få fler stadsbor engagerade i ekosystemförvaltning (lokal Agenda 21)

73