HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN"

Transkript

1 HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN Torbjörn Peterson Juni 2006

2 Torbjörn Peterson Slutrapport Pyrolavägen Lidingö Ann Hagström, Värmdö kommun HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN Syfte och metodik Inventering utfördes på västra delen av Fågelbrolandet. Det inventerade området begränsas i väster av Tranaröfjärden, i öster av Våmfjärden, i norr av Norrviken och landbryggan mellan denna och Våmfjärden, samt i söder av Malmafladen. De öppna markerna domineras av en golfbana, på vilken alla utom fyra av de undersökta dammarna ligger. Uppdraget var primärt att bekräfta och artbestämma uppgiven spontan förekomst av salamandrar i en anlagd damm på privat tomtmark. Med anledning av detta var det befogat att undersöka den närmaste omgivningen för att få en uppfattning om miljöns lämplighet för groddjur och eventuella förekomster utanför den aktuella dammen. Beredskap fanns även för övrig herpetofauna. Muntligt tillstånd för inventering inhämtades hos den privata markägaren samt hos representant för Fågelbro GCC (Golf & Country Club). Samtliga dammar som kunde återfinnas på den senaste fastighetskartan undersöktes utmed strandlinjen, dels dagtid, dels nattetid med strålkastare. Både dagtid och nattetid gjordes håvningar för att kontrollera artbestämningar och för att mäta storlek och säkert könsbestämma djur. De stora dammarna på södra golfbanan undersöktes dagtid 3:e maj och de mindre dammarna på korthålsbanan nattetid. Den 12:e maj utfördes sökningen i motsatt riktning och med omkastad ordning för dag- och nattsök. Dessutom undersöktes den privata dammen. Tre resterande dammar (9, 10, 11) blev föremål för nattsök 26:e maj. Dammen vid västra stranden av Våmfjärden, här kallad Iskällardammen efter Iskällarviken och den privata dammen, liksom alkärret här kallat Västergårdskärret undersöktes endast dagtid. Ett sista besök under dagtid gjordes 30/6. Även äldre kartmaterial konsulterades i syfte att försöka rekonstruera salamandrarnas invandringshistoria. Resultat Dagsök I den privata dammen observerades 12:e maj inledningsvis 12 individer av mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) och 6 individer av större vattensalamander (Triturus cristatus). Kontrollfångst av 11 mindre och en större salamander bidrog inte till att höja siffran (tab. 1). Det kan dock misstänkas att ytterligare salamandrar kan ha gömt sig i dammen då bottnen var försedd med klappersten som erbjöd mycket goda gömställen i hålrummen. Dammen var någon meter djup och representerar en acceptabel biotop för salamandrarna trots att den var påfallande vegetationsfattig. Reproduktionsstatus för salamandrarna i den privata dammen är inte utrett. Vid tre olika tillfällen dagtid hittades enstaka exemplar av fyra arter av groddjur i dammarna på golfbanan (tab. 1). De mindre dammarna på korthålsbanan i nordost tycktes hysa de relativt sett rikaste populationerna av salamandrar av bägge arterna, tillsammans med en anlagd gårdsdamm söder om hotellet på golfklubben och den anlagda, privata dammen. 1

3 Paddorna uppvisade ett motsatt spridningsmönster. Enstaka paddor hittades i några av de stora golfdammarna, men inte i den anlagda gårdsdammen och inte i den privata dammen och inte heller i dammarna på korthålsbanan i nordväst. Samtliga groddjur funna dagtid var vuxna, könsmogna djur i samtliga observerade fall med tydliga sekundära könskaraktärer - som uppenbart sökt sig till vattnet i syfte att fortplanta sig. Tre romklumpar av brungroda hittades totalt, vilka inte med säkerhet kan artbestämmas. Det rör sig om antingen åkergroda (Rana arvalis) eller vanlig groda (Rana temporaria). Frisimmande larver av paddor hittades i damm 10 och 13 den 30:e maj. I ett naturligt alkärr (kartbil. 1: 16) här kallat Västergårdskärret - hittades en vuxen hona av mindre vattensalamander samma datum, liksom två unga huggormshonor 49.8 respektive 45.4 cm långa- i oslåttrad ängsmark på sydöstra delen av golfbanan. Iskällardammen undersöktes endast dagtid. Inga reptiler eller groddjur hittades där. Tabell 1. Resultat av dagsök i dammar och andra lokaler på Fågelbro, Värmdö kommun 3/5, 12/5 och 30/ Se även kartbilagor. Lokal Mindre Större Padda Groda Huggorm Vattensalamander vattensalamander 5. Golfdamm Golfdamm Gårdsdamm Golfdamm Golfdamm 160 larver 2 romklumpar 11. Golfdamm 1 romklump 13. Golfdamm larver 15. Privat damm Västergårdskärret Ängsmark 2 Summa romklumpar 2 Nattsök Efter mörkrets inbrott fortsatte sökandet med kraftiga lampor. Enstaka individer av salamandrar hittades åter i de mindre dammarna på korthålsbanan (tab. 2), men på delvis nya platser. Salamandrar hittades inte alls i de stora golfdammarna, men undantag av en liten ettårig större vattensalamander som vilade i vattenytan i damm 10, 30:e maj (tab. 2). Tabell 2. Resultat av nattsök i dammar på Fågelbro, Värmdö kommun 3/5, 12/5 och 26/ Se även kartbilagor. Lokal Mindre vattensalamander Större vattensalamander 5. Golfdamm Dike ost väg 1 8. Gårdsdamm Golfdamm 1 ettåring Summa 4 15 Fynd av reptiler var fåtaliga, främst för att den använda metodiken gynnar upptäckt av groddjur. En annan sökmetodik skulle med större sannolikhet resultera i fler fynd av reptiler. 2

4 Tabell 3. Mått i mm på Mindre vattensalamandrar (Triturus vulgaris) funna på Fågelbro, Värmdö kommun, våren Lokal Kroppslängd Svanslängd Totalt Status 5. Golfdamm Könsmogen hona 5. Golfdamm Könsmogen hane 6. Golfdamm Könsmogen hona 6. Golfdamm Könsmogen hane 8. Gårdsdamm Könsmogen hane 8. Gårdsdamm Könsmogen hane 8. Gårdsdamm Könsmogen hane 15. Privat damm Könsmogen hane 15. Privat damm Könsmogen hane 15. Privat damm Könsmogen hane 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 16. Västergårdskärret Könsmogen hona Tabell 4. Mått i mm på Större vattensalamander (Triturus cristatus) funna på Fågelbro, Värmdö kommun, våren Lokal Kroppslängd Svanslängd Totalt Status 5. Golfdamm Könsmogen hane 6. Golfdamm Könsmogen hona 6. Golfdamm Könsmogen hane 7. Dike Könsmogen hona 5. Golfdamm Könsmogen hane 10. Golfdamm Ej könsmogen ettåring Tabell 5. Samtliga fynd av herpetofauna på Fågelbro 3/5-30/ Lokal Padda Groda Mindre Större Huggorm vattensalamander vattensalamander 1. Golfdamm Golfdamm Golfdamm Golfdamm Golfdamm Golfdamm Dike hona - 8. Gårdsdamm Golfdamm Golfdamm 160 larver 2 romklumpar - 1 ettåring Golfdamm - 1 romklump Golfdamm Golfdamm larver Damm Privat damm Västergårdskärret hona Ängsmark honor Summa larver 3 romklumpar

5 Diskussion En tillbakablick på landskapsutvecklingens historia på Fågelbro Den enda naturliga våtmarken här kallad Fågelbro träsk av någon större omfattning på Fågelbro är ett låglänt parti av den forna havsbottnen som delade halvön Fågelbro i en sydlig och en nordlig del. Med nuvarande landhöjning och höjdkurvor kan man sluta sig till att området var täckt av Östersjön för 1000 år sedan. Här bildades i det mest låglänta partiet en grund sjö som inledningsvis säkert innehöll de vanligaste östersjöfiskarna. Efterhand som området blev mer uppgrundat och igenväxt bildades en mer kärrliknande miljö lämpad för groddjur. En 100 år gammal sockenkarta visar ännu en vidsträckt kärrmark i centrala delen av halvön Fågelbro. Redan då hade kärret liksom de sanka ängsmarkerna norrut dikats ut genom två stora diken som var för sig mynnade i Tranaröfjärden. Dikena har högst sannolikt tillkommit redan under 1800-talet i samband med laga skifte, vilket ledde till omfattande utdikningar och sjösänkningar i hela Sverige under perioden. På ekonomiska kartan från 1940-talet syns tydligt den stora kärrmarken, omgiven av åkrar i det då aktiva lantbruket (kartbil. 2), men även en stor areal betesmark som kan ha nyttjats av mjölkkor. Diket från kärret är i sitt nedre, västra lopp mycket brett och liknar en mindre å. Området genomkorsades av luftburna kraftledningar På ekonomiska kartan från 1970-talet har mycket av betesmarken omvandlats till åker eller lagts ned, som en sen anpassning till jordbrukets strukturrationalisering. I synnerhet runt kärret fanns inte längre några brukade åkrar, utan endast mark i träda, sannolikt sank och vildvuxen gräsmark med buskinslag (kartbil. 2). Användningen av gödning i jordbruksverksamheten kan i sen tid ha påskyndat igenväxningen i det grunda och lågt liggande Fågelbro träsk. Kärret kan ha sett ut som många andra forna havsbottnar i skärgården gör idag täta vassruggar eventuellt med mindre, öppna vattenspeglar i de djupare partierna, omgivna av grupper av sälgsnår började den nuvarande golfbanan byggas och kärret rensades i stor utsträckning från sälgbuskar, vass och annan växtlighet. De centrala delarna av kärret höjdes genom fyllning med frigolitblock och belades med grästorv och blev golfbana. De tre ostligaste dammarna (11, 12, 13) på golfbanan och östra delen av den långa dammen (10) i väster är kvarvarande delar av det ursprungliga Fågelbro träsk och ger en uppfattning om dess storlek och läge. Delar av det redan tidigare breda diket har grävts upp västerut och gestaltats som dammar. Motsvarande har gjorts vid den sanka ängsmarken i nordväst där en korthålsbana anlagts år 2002 på utfyllnadsmaterial av rötslam och sex mindre dammar (Kartbilaga 1: 1-6) har grävts ut kring det forna diket. En nyanlagd damm med karaktär av gårdsdamm finns söder om Fågelbro hotell (kartbil. 1: 8) och anlades runt år 2000 i samband med att hotellet byggdes. En ytterligare damm här kallad Iskällardammen efter Iskällarviken (men på äldre kartor kallad Skällarviken) i Våmfjärden finns inte på äldre kartor och är uppenbarligen också nyutgrävd, sannolikt under 1990-talet. Intill dammen ligger ett av golfbanans hål, men dammen ligger på enskild mark och tillhör inte golfbanan. 4

6 Västergårdskärret (kartbil. 1: 16) är en naturlig, mindre våtmark som inte syns på befintliga kartor och är beläget strax norr om fastigheterna 1:29 och 1:30. Det sträcker sig cirka 50 meter i öst-västlig riktning och är något tiotal meter brett. Det bär karaktär av ett äkta alkärr med väl utbildade alsocklar, men med inslag och björk, sälg och starrvegetation. Läget i en svacka i urberget på toppen av en bergsrygg gör att det inte mottar näring från något tillrinningsområde, vilket förskonat kärret från övergödning och snabb igenväxning. En långsam igenväxning genom ackumulering av lövförna från omgivande skogsmark har dock gjort kärret avsevärt mindre än det tidigare varit, då det började sin existens som ett stort och vegetationsfritt hällkar när det upphöjts ur havet för uppskattningsvis 2000 år sedan, men det håller fortfarande öppna vattenspeglar minst någon halvmeter djupa. Succession och landskapsföryngring En naturlig succession för vattensamlingar i detta område är över havsvik till insjö, kärr, löväng och slutligen barrskog, en succession som i detta fall kan bedömas ta minst ett par tusen år. Utgrävningen av det ursprungliga Fågelbro träsk och anläggandet av nya dammar har flyttat tillbaka successionen av våtmarker åtminstone ett par hundra år. Detta gynnar djur som föredrar öppna vattenspeglar, vari ingår groddjur och annan vattenfauna. Spridningsvägar Det är fullt möjligt att vattensalamandrarna och de andra groddjuren invandrat till Fågelbro träsk för flera hundra år sedan, men spridningen kan - åtminstone partiellt - också vara av senare datum. Varifrån groddjuren kommit är oklart men de kan ha invandrat från högre belägna delar av Fågelbrolandet, dit de i sin tur kan ha spridits från det likaledes högre belägna Värmdölandet. Strömma kanal byggdes 1844 och var i sitt färdiga utförande cirka 10 meter bred och 3 meter djup. Innan kanalen grävdes och förenade Lagnöström med Brevikssundet, hängde Fågelbro samman med Värmdölandet och erbjöd en bekväm spridningsväg för landbunden fauna. Byggandet av kanalen avskar Fågelbrolandet från omkringliggande landområden och försvårade spridningen för amfibierna. En utvidgning av kanalen 1896 resulterade i en drygt 16 meter bred och 4.5 meter djup kanal, vilket förstärkte funktionen som spridningsbarriär. När en ny bro byggdes 1967 flyttades den 500 meter västerut till sitt nuvarande läge i Strömmadal, där kanalen är 28 meter bred och 5.5 meter djup. Några populationer av större vattensalamander utöver de nu upptäckta på Fågelbro är inte kända i området. Fågelbropopulationen kan idag vara en isolerad rest av en tidigare eventuellt större utbredning. Salamandrarna och övriga groddjur torde ha spritt sig till de nya dammarna från det ursprungliga Fågelbro träsk i samband med att detta rensades och nya dammar anlades vid golfbanans tillblivelse. Spridningen kan ha skett i en första våg under de första åren på talet och i en andra våg under början av 2000-talet, i takt med att de olika dammarna färdigställdes och blev tillgängliga för groddjur. Spridningen kan ha skett via de stora golfdammarna på södra delen av golfbanan, vilka byggdes När de mindre dammarna byggdes vid hotellet i norr runt år 2000, på korthålsbanan i nordväst 2002 och på den privata tomten 2004, kan vandringsdriften fått salamandrarna att överge de stora och i vissa 5

7 avseenden störda dammarna och söka sig till de mindre och mer ostörda dammarna där fisk inte konstaterats. Avståndet mellan de olika dammarna är inte längre än att samtliga nu aktuella groddjur klarar att tillrygga denna sträcka. Den mest avlägset belägna dammen räknat från det ursprungliga kärret är den privata dammen. Trots att den är belägen cirka 1.1 km från det ursprungliga Fågelbro träsk, ligger även denna sträcka inom den kända spridningspotentialen för bägge salamanderarterna, men sträckan räknat från nu konstaterade lekvatten är runt 1500 meter vilket är i överkant av vad som är känt om artens spridningsförmåga, men får ändå anses rimligt. Spridningshinder Det är möjligt att populationerna av större och även mindre vattensalamander är isolerade på halvön Fågelbro idag. Spridning till området utanför halvön är inte utesluten, men försvåras av de barriärer som utgörs av Stavsnäsvägen och Strömmakanalen i norr med sin ganska intensiva bil- respektive båttrafik under sommarhalvåret. Spridning över havsfjärdar i övriga väderstreck försvåras av rovfisk och båttrafik. En möjlig spridningsväg är österut till resten av Fågelbrolandet, men kunskap om eventuella övriga populationer av större vattensalamander både på Värmdölandet och Fågelbrolandet saknas. Västergårdskärret kan tidigare ha varit en viktigare leklokal för salamandrar och andra groddjur, men bedöms idag p.g.a. skuggning och uppgrundning inte motsvara kraven för större vattensalamander. Möjligen kan mindre vattensalamander i ringa omfattning använda kärret som lekvatten, vilket indikeras av fyndet av en vuxen hona av mindre vattensalamander där. Interaktion med annan vattenfauna Åtminstone i damm 10 (kartbil. 1: 10) har den från Kina införda gräskarpen (Ctenopharyngodon idella) planterats in. En död fisk och två skelett på stranden hittades, samtliga närmare en meter i storlek. Gräskarpen kan bli 1 meter och väga 32 kg, i Sverige dock maximalt 6.2 kg i det fria, men avelsdjur i fångenskap når 8-10 kg. Gräskarpen är en strikt växtätare, men kan missgynna vattensalamandrar genom att äta upp den mjukbladiga vattenvegetation i vilken salamandrarna gömmer sig och lägger sina ägg, samt även genom att svälja små larver av groddjur som gömmer sig i vegetationen och grumla vattnet genom att böka upp bottenvegetationen. Under tillväxtfasen i ungdomstiden kan gräskarpar på gram och större äta sin egen vikt varje dag. I Sverige utplanteras arten vanligen vid en vikt av kg. I damm 12 fanns både småspigg (Pungitius pungitius) och storspigg (Gasterosteus aculeatus), vilka bägge är rovdjur och kan äta upp små larver av groddjur. Den förra arten lever även i sötvatten och kan vandra i bäckfåror i blöt gräsmark, medan den senare arten är typisk i brackvatten runt kusterna. Larver av trollsländor (Aeschnidae, Libellulidae) och vuxna dykarbaggar (Dytiscidae) konstaterade i flera dammar prederar också på larver av groddjur men finns naturligt i samma vatten som groddjur och utgör i normalfallet inget hot. Hästiglar (Haemopis sanguisuga), ej att förväxla med blodiglar, är vanliga i dammarna. I damm 10 sågs t. ex. 64 stycken vid en rundvandring. Den privata dammen uppvisade utöver salamandrar också en ganska rik och varierad dammfauna med flera olika typer av vatteninsekter och larver av trollsländor. 6

8 Slutsatser I den undersökta privata dammen finns en mindre population av större vattensalamander (Triturus cristatus) och mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Tidigare uppgifter från sommaren 2005 om att endast den större vattensalamandern skulle finnas i dammen kunde inte bekräftas i denna undersökning. Bägge arterna av salamandrar, samt även padda (Bufo bufo) och en ej säkert identifierad art av brungroda (Rana sp.) har även svaga populationer i flera dammar på Fågelbro GCC. Ursprunget till groddjurspopulationerna är högst sannolikt det naturliga kärr mitt på halvön, här kallat Fågelbro träsk, vilket de fyra ostligaste dammarna på golfbanan ännu vittnar om, samt för åtminstone några av arterna eventuellt också Västergårdskärret söder om golfbanan. Antalet separata våtmarker på halvön vid Fågelbro har ökat med åtskilliga, jämfört med det ursprungliga Fågelbro träsk. Dammarna emanerar från det ursprungliga kärret och naturlig dammfauna har uppenbart spritt sig från detta till flera av de övriga dammarna. Spridningen är dock ojämn och beträffande groddjuren så saknas ännu bekräftade fynd i flera dammar. Det är tydligt att grodor är sällsynta i området, medan salamandrar är något allmännare, men ändå påtagligt fåtaliga. Paddor kan visa sig vara talrikare än vad som indikerats vid denna studie. Närvaron av mindre vattensalamander i Västergårdskärret indikerar att det eventuellt är en leklokal för arten, samt att omgivande skog är övervintringsområde för arten. Lokalen har sannolikt i ett tidigare skede varit viktigare för groddjuren än den är idag, p. g. a. skuggning och en långsam, fortlöpande igenväxning. Fyndet av en större vattensalamander i diket öster om Fågelbrovägen (kartbil. 1: 7) indikerar att skogsområdet mellan korthålsbanan och hotellet är övervintringsområde för de populationer av större och sannolikt även mindre vattensalamander som leker i korthålsbanans dammar, samt i gårdsdammen söder om hotellet. Därmed kan detta skogsområde vara av vital betydelse för salamandrarnas fortsatta existens på Fågelbro. Inga fynd av vuxna, könsmogna salamandrar av någon art gjordes i någon av de stora dammar som utgör resterna av det ursprungliga kärret. Strandzonerna i dessa är delvis otillgängliga p.g.a täta vassruggar och endast strandremsan avsöktes. Trots detta kunde slumpmässiga fynd förväntas med den utförliga sökmetodiken. Endast en liten, ej könsmogen ettåring av större vattensalamander hittades simmande i ytan i damm 10 under nattsök den 26:e maj, vilket indikerar att de stora dammarna åtminstone används som spridningskorridorer för migrerande ungdjur av salamandrar. De nu konstaterade fynden av större vattensalamander är uppenbarligen de första säkert dokumenterade och publicerade för Värmdö kommun. En äldre uppgift från Värmdö i Gislén & Kauri (1959) avser Lännersta som ligger i Nacka kommun. Utöver fridlysningen av samtliga svenska reptiler och groddjur, är större vattensalamandern upptagen i EU:s habitatdirektiv som en utsatt art i Europa som helhet. Större vattensalamander var tidigare med på den svenska rödlistan, men är nu borttagen p. g. a. resultaten från nya inventeringar i Svealand, men den är fortfarande ytterst sällsynt i skärgårdsområdet. Naturvårdsaspekter Utan att i detalj analysera de olika fördelar och nackdelar som en golfbana kan innebära ur naturvårdssynpunkt kan konstateras att salamandrar och även övriga groddjur verkar ha 7

9 gynnats av de nytillkomna dammarna. Ett nätverk av satellitpopulationer motverkar riskerna för stochastiskt utdöende och möjliggör fortfarande spridning mellan de olika lokalerna. Salamanderpopulationerna är begränsade till dammarna på korthålsbanan, gårdsdammen och den privata dammen, vilka har det gemensamt att de är ganska små, grunda, saknar fisk och har, med undantag för den privata dammen, väl uppvuxen vegetation. De stora dammarna verkar undvikas p. g. a. sina bitvis branta, pålade stränder, samt dåliga vegetationsutbredning och relativt djupa, snabbt sluttande strandzoner, samt förekomsten av flera fiskarter och även sjöfågel som på olika sätt kan missgynna och störa salamandrarna. Restbiotoper av våtmarker nu delvis begravda under golfbanans sydöstra delar - kan tidigare haft sådan beskaffenhet att de kan ha hyst populationer av salamandrar och andra groddjur. Utöver lekvatten och vinteride behöver salamandrarna och övriga groddjur födosöksområden under sin landfas. Lokalisering och funktion hos dessa utgör ännu frågetecken. Både golfbanan och det tidigare jordbruket producerade biologisk mångfald som en bieffekt av verksamheten. Det ursprungliga jordbruket vid Fågelbro producerade livsmedel medan den nuvarande golfbanan producerar rekreation, i bägge fallen med en insats av gödning och bekämpningsmedel. En golfbana är dyr i anläggning och drift och förutsätter ett välmående näringsliv och en god ekonomi, något som i detta fall åtminstone kortsiktigt inte missgynnat groddjuren. Sammanfattning Den dokumenterade herpetofaunan på Fågelbro uppgick i denna undersökning till 5 arter större vattensalamander, mindre vattensalamander, padda, groda, huggorm - representerade av 54 vuxna individer samt hundratals ägg eller larver (tab 5). En spridd och individfattig population av större vattensalamander finns idag i åtminstone 4 dammar på halvön Fågelbro. De största enskilda lokalpopulationerna av större vattensalamander konstaterades i en privat damm anlagd 2004, samt i gårdsdammen söder om Fågelbro hotell. En likaledes spridd och individfattig population av mindre vattensalamander finns i åtminstone 5 dammar eller kärr i samma område. Vuxna djur och eller larver av padda hittades endast i 3 av de stora dammarna. Ursprunget för salamandrarna och de övriga groddjuren är sannolikt det ursprungliga Fågelbro träsk, beläget mitt på halvön och utgörande en rest av den ursprungliga havsbottnen, sedermera av landhöjningen avsnörd och uppgrundad och idag omvandlat till golfdammar. Groddjursfaunan på Fågelbro kan idag vara mer eller mindre isolerad p.g.a naturliga och antropogena spridningshinder i norr, söder och väster. En möjlig återstående spridningsväg är österut mot resten av Fågelbrolandet. Herpetologisk konsult Bilagor: Kartbilaga 1 Kartbilaga 2 Torbjörn Peterson 8

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde En inventering genomförd våren 2008 Johan Ahlén Naturcentrum AB 2008, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Innehåll Innehåll...2 Inledning...3

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 8: Tyresö kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA

HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA Torbjörn Peterson Maj 2009 1 Innehåll 1. Syfte och metodik 2 2. Resultat 3 3. Diskussion..10 4. Förslag till åtgärder...13 5.

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 6: Salems kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen November 2013 Miljöförvaltningen Groddjursinventering i Kyrksjödammen November 2013 Publikationsnummer: 1 Dnr: 2013 15847 ISBN: - Utgivningsdatum: 2013-11-26 Utgivare:

Läs mer

Flyginventering av grågås

Flyginventering av grågås Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson

Läs mer

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult www.rana.se Jon Loman September 2012 1 Bakgrund Eslövs kommun arbetar med två planförslag.

Läs mer

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB 2016-06-22 Bakgrund och metodik I samband med huvudförhandling i miljödomstolen avhandlades frågan om artskydd.

Läs mer

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Marika Stenberg och Per Nyström, Ekoll HB, 2008-09-26 På uppdrag av Bjäre Naturskyddsförening och Norrvikens trädgårdssällskap

Läs mer

Författare: Micael Söderman

Författare: Micael Söderman Rapport December 2001:01 2009 Inventering av gölgroda i Norrtälje Kommun 2009 Författare: Micael Söderman December 2009 Inventering av gölgroda i Norrtälje Kommun 2009 Alla foto: Micael Söderman Utgivningsår:

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 00 Bilaga : Nykvarn kommun Rapport 00: Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från ett

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.

Läs mer

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. 1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband

Läs mer

Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun

Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun Rapport för: Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun Jon Loman, Rana KONSULT Sjöstorp 332 240 10 Dalby SAMMANFATTNING Förekomst av följande groddjursarter har bekräftats

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 5: Nynäshamn kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat

Läs mer

Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra.

Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta bilder. Den lämpar sig därför ej för utskrift på papper. Genomförande

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 3: Huddinge kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat

Läs mer

Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald

Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald Johan Colding Stefan Lundberg Bakgrund G.b. utgör en markanvändningsform som är bristfälligt utforskad vad gäller dess biologiska värden, både nationellt och internationellt

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10 Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se Bakgrund Under år 2004 gjorde Boris Berglund en omfattande inventering av långbensgrodan för Länstyrelsen i Skåne.

Läs mer

Basinventering av större vattensalamander,triturus cristatus, i Örebro län 2006

Basinventering av större vattensalamander,triturus cristatus, i Örebro län 2006 Basinventering av större vattensalamander,triturus cristatus, i Örebro län 2006 www.t.lst.se Publ. nr 2007:13 Basinventering av större vattensalamander, Triturus cristatus, i Örebro län 2006 Länsstyrelsen

Läs mer

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 2013-10-07 på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stadsida Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts.

Läs mer

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport

Läs mer

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2011-08-24 Inledning Under våren 2011 har Martina Kiibus på uppdrag av Bromma stadsdelsförvaltning

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm

Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm PÅ UPPDRAG AV VÄSTERÅS STAD VIKTORIA KARLSSON 2014-04-19 Turgor Henrik Dahl AB, 2013 Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 1: Botkyrka kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat

Läs mer

Utredning angående en förekomst av större vattensalamander. 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun

Utredning angående en förekomst av större vattensalamander. 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun Utredning angående en förekomst av större vattensalamander på Kuseröd 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun Underlag för detaljplan för Kuseröd 1:2, 1:3 och Krossekärr S2 På uppdrag av WSP Karlstad 2011-03-09

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson

UPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson UPPDRAG Näsby 35:47 UPPDRAGSNUMMER 3840023000 UPPDRAGSLEDARE Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV Andreas Aronsson DATUM REV. DATUM 2014-12-12 Bedömning av förutsättningar för förekomst av större vattenslamander

Läs mer

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Datum 2014-05-15 PM Groddjursinventering Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771

Läs mer

Älginventering från flyg i Vebomarksområdet

Älginventering från flyg i Vebomarksområdet Älginventering från flyg i Vebomarksområdet Februari 2007 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen Västerbotten. Inventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst.

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli

Läs mer

Grodbarriär med tunnlar vid Sofiedals golfbana, Malmö. Utvärdering av funktion och inventering av den lokala groddjursfaunan.

Grodbarriär med tunnlar vid Sofiedals golfbana, Malmö. Utvärdering av funktion och inventering av den lokala groddjursfaunan. Grodbarriär med tunnlar vid Sofiedals golfbana, Malmö. Utvärdering av funktion och inventering av den lokala groddjursfaunan. Jon Loman Rana Konsult 2006 Bakgrund Sofiedals golfbana är, förutom golfbana,

Läs mer

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR

Läs mer

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr Rapport Arendus 2015:11 När, Hallute 1:58 Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr. 431-767-15 När socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Laserhöjdkarta

Läs mer

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220

Läs mer

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 1 (3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Ann Luthander 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Lars Norberg datum. 2015-10-28 ang. förenklad

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Skötselplan för ytor utanför spelplanen

Skötselplan för ytor utanför spelplanen Fastställd 2010 Skötselplan för ytor utanför spelplanen Bakgrund Skötselplan för ytor utanförs spelplanen syftar till kombinera banan som en attraktiv plats att spela golf på med banan som en värdefull

Läs mer

Slutförvar i Forsmark? Värdefull natur på spel

Slutförvar i Forsmark? Värdefull natur på spel Slutförvar i Forsmark? Värdefull natur på spel Kärnavfallsbolaget SKB har ansökt om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle strax söder om kärnkraftverket i Forsmark. Den flacka kusten i norra

Läs mer

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000 4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar

Läs mer

Större vattensalamander i Trosa kommun

Större vattensalamander i Trosa kommun ADOXA Naturvård org.nr.590419 1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-80 45 82, Pg 456 10 12-8, Janne Elmhag, biolog E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Större vattensalamander

Läs mer

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson PM Naturinventering Täby IP 2015-09-30 Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson INLEDNING WSP har på uppdrag av Täby kommun utfört en naturinventering inom planerat detaljplanområde för

Läs mer

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Göran Bardun, kommunekolog KOMPLETTERANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Sparvvägen,

Läs mer

Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014

Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014 Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014 Sammanfattning På uppdrag av Ängelholms kommun har MiNa natur genomfört en naturvärdesbedömning av ett område vid Svenstorp, Margaretorp på Hallandsåsens

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Inventering av bäver i Nacka kommun

Inventering av bäver i Nacka kommun Inventering av bäver i Nacka kommun SVENSK NATURFÖRVALTNING AB www.naturforvaltning.se E post: info@naturforvaltning.se Telefon: 031 22 30 45 Sammanfattning Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av

Läs mer

Metod Kalkmedel 2006 2007 2008 Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Metod Kalkmedel 2006 2007 2008 Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0 EKSJÖ KOMMUN Planerade Kalkningar 2006-2008 Projektperioden är tre år och omfattar 2006-2008. Under treårsperioden 2007 reviderades kalkplanen beroende på minskade anslag från staten. Framförallt har nu

Läs mer

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. 2013-10-15 Handläggare: Lotta Andersson Kommunekolog Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Datum: 2013-05-24

Läs mer

Tre gc-vägar i Stockholms län

Tre gc-vägar i Stockholms län Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:86 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 560, sträckan Årsta havsbad Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 560 Västerhaninge socken Haninge kommun Södermanland Jan Ählström

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer