HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN"

Transkript

1 HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN Torbjörn Peterson Juni 2006

2 Torbjörn Peterson Slutrapport Pyrolavägen Lidingö Ann Hagström, Värmdö kommun HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN Syfte och metodik Inventering utfördes på västra delen av Fågelbrolandet. Det inventerade området begränsas i väster av Tranaröfjärden, i öster av Våmfjärden, i norr av Norrviken och landbryggan mellan denna och Våmfjärden, samt i söder av Malmafladen. De öppna markerna domineras av en golfbana, på vilken alla utom fyra av de undersökta dammarna ligger. Uppdraget var primärt att bekräfta och artbestämma uppgiven spontan förekomst av salamandrar i en anlagd damm på privat tomtmark. Med anledning av detta var det befogat att undersöka den närmaste omgivningen för att få en uppfattning om miljöns lämplighet för groddjur och eventuella förekomster utanför den aktuella dammen. Beredskap fanns även för övrig herpetofauna. Muntligt tillstånd för inventering inhämtades hos den privata markägaren samt hos representant för Fågelbro GCC (Golf & Country Club). Samtliga dammar som kunde återfinnas på den senaste fastighetskartan undersöktes utmed strandlinjen, dels dagtid, dels nattetid med strålkastare. Både dagtid och nattetid gjordes håvningar för att kontrollera artbestämningar och för att mäta storlek och säkert könsbestämma djur. De stora dammarna på södra golfbanan undersöktes dagtid 3:e maj och de mindre dammarna på korthålsbanan nattetid. Den 12:e maj utfördes sökningen i motsatt riktning och med omkastad ordning för dag- och nattsök. Dessutom undersöktes den privata dammen. Tre resterande dammar (9, 10, 11) blev föremål för nattsök 26:e maj. Dammen vid västra stranden av Våmfjärden, här kallad Iskällardammen efter Iskällarviken och den privata dammen, liksom alkärret här kallat Västergårdskärret undersöktes endast dagtid. Ett sista besök under dagtid gjordes 30/6. Även äldre kartmaterial konsulterades i syfte att försöka rekonstruera salamandrarnas invandringshistoria. Resultat Dagsök I den privata dammen observerades 12:e maj inledningsvis 12 individer av mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) och 6 individer av större vattensalamander (Triturus cristatus). Kontrollfångst av 11 mindre och en större salamander bidrog inte till att höja siffran (tab. 1). Det kan dock misstänkas att ytterligare salamandrar kan ha gömt sig i dammen då bottnen var försedd med klappersten som erbjöd mycket goda gömställen i hålrummen. Dammen var någon meter djup och representerar en acceptabel biotop för salamandrarna trots att den var påfallande vegetationsfattig. Reproduktionsstatus för salamandrarna i den privata dammen är inte utrett. Vid tre olika tillfällen dagtid hittades enstaka exemplar av fyra arter av groddjur i dammarna på golfbanan (tab. 1). De mindre dammarna på korthålsbanan i nordost tycktes hysa de relativt sett rikaste populationerna av salamandrar av bägge arterna, tillsammans med en anlagd gårdsdamm söder om hotellet på golfklubben och den anlagda, privata dammen. 1

3 Paddorna uppvisade ett motsatt spridningsmönster. Enstaka paddor hittades i några av de stora golfdammarna, men inte i den anlagda gårdsdammen och inte i den privata dammen och inte heller i dammarna på korthålsbanan i nordväst. Samtliga groddjur funna dagtid var vuxna, könsmogna djur i samtliga observerade fall med tydliga sekundära könskaraktärer - som uppenbart sökt sig till vattnet i syfte att fortplanta sig. Tre romklumpar av brungroda hittades totalt, vilka inte med säkerhet kan artbestämmas. Det rör sig om antingen åkergroda (Rana arvalis) eller vanlig groda (Rana temporaria). Frisimmande larver av paddor hittades i damm 10 och 13 den 30:e maj. I ett naturligt alkärr (kartbil. 1: 16) här kallat Västergårdskärret - hittades en vuxen hona av mindre vattensalamander samma datum, liksom två unga huggormshonor 49.8 respektive 45.4 cm långa- i oslåttrad ängsmark på sydöstra delen av golfbanan. Iskällardammen undersöktes endast dagtid. Inga reptiler eller groddjur hittades där. Tabell 1. Resultat av dagsök i dammar och andra lokaler på Fågelbro, Värmdö kommun 3/5, 12/5 och 30/ Se även kartbilagor. Lokal Mindre Större Padda Groda Huggorm Vattensalamander vattensalamander 5. Golfdamm Golfdamm Gårdsdamm Golfdamm Golfdamm 160 larver 2 romklumpar 11. Golfdamm 1 romklump 13. Golfdamm larver 15. Privat damm Västergårdskärret Ängsmark 2 Summa romklumpar 2 Nattsök Efter mörkrets inbrott fortsatte sökandet med kraftiga lampor. Enstaka individer av salamandrar hittades åter i de mindre dammarna på korthålsbanan (tab. 2), men på delvis nya platser. Salamandrar hittades inte alls i de stora golfdammarna, men undantag av en liten ettårig större vattensalamander som vilade i vattenytan i damm 10, 30:e maj (tab. 2). Tabell 2. Resultat av nattsök i dammar på Fågelbro, Värmdö kommun 3/5, 12/5 och 26/ Se även kartbilagor. Lokal Mindre vattensalamander Större vattensalamander 5. Golfdamm Dike ost väg 1 8. Gårdsdamm Golfdamm 1 ettåring Summa 4 15 Fynd av reptiler var fåtaliga, främst för att den använda metodiken gynnar upptäckt av groddjur. En annan sökmetodik skulle med större sannolikhet resultera i fler fynd av reptiler. 2

4 Tabell 3. Mått i mm på Mindre vattensalamandrar (Triturus vulgaris) funna på Fågelbro, Värmdö kommun, våren Lokal Kroppslängd Svanslängd Totalt Status 5. Golfdamm Könsmogen hona 5. Golfdamm Könsmogen hane 6. Golfdamm Könsmogen hona 6. Golfdamm Könsmogen hane 8. Gårdsdamm Könsmogen hane 8. Gårdsdamm Könsmogen hane 8. Gårdsdamm Könsmogen hane 15. Privat damm Könsmogen hane 15. Privat damm Könsmogen hane 15. Privat damm Könsmogen hane 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 16. Västergårdskärret Könsmogen hona Tabell 4. Mått i mm på Större vattensalamander (Triturus cristatus) funna på Fågelbro, Värmdö kommun, våren Lokal Kroppslängd Svanslängd Totalt Status 5. Golfdamm Könsmogen hane 6. Golfdamm Könsmogen hona 6. Golfdamm Könsmogen hane 7. Dike Könsmogen hona 5. Golfdamm Könsmogen hane 10. Golfdamm Ej könsmogen ettåring Tabell 5. Samtliga fynd av herpetofauna på Fågelbro 3/5-30/ Lokal Padda Groda Mindre Större Huggorm vattensalamander vattensalamander 1. Golfdamm Golfdamm Golfdamm Golfdamm Golfdamm Golfdamm Dike hona - 8. Gårdsdamm Golfdamm Golfdamm 160 larver 2 romklumpar - 1 ettåring Golfdamm - 1 romklump Golfdamm Golfdamm larver Damm Privat damm Västergårdskärret hona Ängsmark honor Summa larver 3 romklumpar

5 Diskussion En tillbakablick på landskapsutvecklingens historia på Fågelbro Den enda naturliga våtmarken här kallad Fågelbro träsk av någon större omfattning på Fågelbro är ett låglänt parti av den forna havsbottnen som delade halvön Fågelbro i en sydlig och en nordlig del. Med nuvarande landhöjning och höjdkurvor kan man sluta sig till att området var täckt av Östersjön för 1000 år sedan. Här bildades i det mest låglänta partiet en grund sjö som inledningsvis säkert innehöll de vanligaste östersjöfiskarna. Efterhand som området blev mer uppgrundat och igenväxt bildades en mer kärrliknande miljö lämpad för groddjur. En 100 år gammal sockenkarta visar ännu en vidsträckt kärrmark i centrala delen av halvön Fågelbro. Redan då hade kärret liksom de sanka ängsmarkerna norrut dikats ut genom två stora diken som var för sig mynnade i Tranaröfjärden. Dikena har högst sannolikt tillkommit redan under 1800-talet i samband med laga skifte, vilket ledde till omfattande utdikningar och sjösänkningar i hela Sverige under perioden. På ekonomiska kartan från 1940-talet syns tydligt den stora kärrmarken, omgiven av åkrar i det då aktiva lantbruket (kartbil. 2), men även en stor areal betesmark som kan ha nyttjats av mjölkkor. Diket från kärret är i sitt nedre, västra lopp mycket brett och liknar en mindre å. Området genomkorsades av luftburna kraftledningar På ekonomiska kartan från 1970-talet har mycket av betesmarken omvandlats till åker eller lagts ned, som en sen anpassning till jordbrukets strukturrationalisering. I synnerhet runt kärret fanns inte längre några brukade åkrar, utan endast mark i träda, sannolikt sank och vildvuxen gräsmark med buskinslag (kartbil. 2). Användningen av gödning i jordbruksverksamheten kan i sen tid ha påskyndat igenväxningen i det grunda och lågt liggande Fågelbro träsk. Kärret kan ha sett ut som många andra forna havsbottnar i skärgården gör idag täta vassruggar eventuellt med mindre, öppna vattenspeglar i de djupare partierna, omgivna av grupper av sälgsnår började den nuvarande golfbanan byggas och kärret rensades i stor utsträckning från sälgbuskar, vass och annan växtlighet. De centrala delarna av kärret höjdes genom fyllning med frigolitblock och belades med grästorv och blev golfbana. De tre ostligaste dammarna (11, 12, 13) på golfbanan och östra delen av den långa dammen (10) i väster är kvarvarande delar av det ursprungliga Fågelbro träsk och ger en uppfattning om dess storlek och läge. Delar av det redan tidigare breda diket har grävts upp västerut och gestaltats som dammar. Motsvarande har gjorts vid den sanka ängsmarken i nordväst där en korthålsbana anlagts år 2002 på utfyllnadsmaterial av rötslam och sex mindre dammar (Kartbilaga 1: 1-6) har grävts ut kring det forna diket. En nyanlagd damm med karaktär av gårdsdamm finns söder om Fågelbro hotell (kartbil. 1: 8) och anlades runt år 2000 i samband med att hotellet byggdes. En ytterligare damm här kallad Iskällardammen efter Iskällarviken (men på äldre kartor kallad Skällarviken) i Våmfjärden finns inte på äldre kartor och är uppenbarligen också nyutgrävd, sannolikt under 1990-talet. Intill dammen ligger ett av golfbanans hål, men dammen ligger på enskild mark och tillhör inte golfbanan. 4

6 Västergårdskärret (kartbil. 1: 16) är en naturlig, mindre våtmark som inte syns på befintliga kartor och är beläget strax norr om fastigheterna 1:29 och 1:30. Det sträcker sig cirka 50 meter i öst-västlig riktning och är något tiotal meter brett. Det bär karaktär av ett äkta alkärr med väl utbildade alsocklar, men med inslag och björk, sälg och starrvegetation. Läget i en svacka i urberget på toppen av en bergsrygg gör att det inte mottar näring från något tillrinningsområde, vilket förskonat kärret från övergödning och snabb igenväxning. En långsam igenväxning genom ackumulering av lövförna från omgivande skogsmark har dock gjort kärret avsevärt mindre än det tidigare varit, då det började sin existens som ett stort och vegetationsfritt hällkar när det upphöjts ur havet för uppskattningsvis 2000 år sedan, men det håller fortfarande öppna vattenspeglar minst någon halvmeter djupa. Succession och landskapsföryngring En naturlig succession för vattensamlingar i detta område är över havsvik till insjö, kärr, löväng och slutligen barrskog, en succession som i detta fall kan bedömas ta minst ett par tusen år. Utgrävningen av det ursprungliga Fågelbro träsk och anläggandet av nya dammar har flyttat tillbaka successionen av våtmarker åtminstone ett par hundra år. Detta gynnar djur som föredrar öppna vattenspeglar, vari ingår groddjur och annan vattenfauna. Spridningsvägar Det är fullt möjligt att vattensalamandrarna och de andra groddjuren invandrat till Fågelbro träsk för flera hundra år sedan, men spridningen kan - åtminstone partiellt - också vara av senare datum. Varifrån groddjuren kommit är oklart men de kan ha invandrat från högre belägna delar av Fågelbrolandet, dit de i sin tur kan ha spridits från det likaledes högre belägna Värmdölandet. Strömma kanal byggdes 1844 och var i sitt färdiga utförande cirka 10 meter bred och 3 meter djup. Innan kanalen grävdes och förenade Lagnöström med Brevikssundet, hängde Fågelbro samman med Värmdölandet och erbjöd en bekväm spridningsväg för landbunden fauna. Byggandet av kanalen avskar Fågelbrolandet från omkringliggande landområden och försvårade spridningen för amfibierna. En utvidgning av kanalen 1896 resulterade i en drygt 16 meter bred och 4.5 meter djup kanal, vilket förstärkte funktionen som spridningsbarriär. När en ny bro byggdes 1967 flyttades den 500 meter västerut till sitt nuvarande läge i Strömmadal, där kanalen är 28 meter bred och 5.5 meter djup. Några populationer av större vattensalamander utöver de nu upptäckta på Fågelbro är inte kända i området. Fågelbropopulationen kan idag vara en isolerad rest av en tidigare eventuellt större utbredning. Salamandrarna och övriga groddjur torde ha spritt sig till de nya dammarna från det ursprungliga Fågelbro träsk i samband med att detta rensades och nya dammar anlades vid golfbanans tillblivelse. Spridningen kan ha skett i en första våg under de första åren på talet och i en andra våg under början av 2000-talet, i takt med att de olika dammarna färdigställdes och blev tillgängliga för groddjur. Spridningen kan ha skett via de stora golfdammarna på södra delen av golfbanan, vilka byggdes När de mindre dammarna byggdes vid hotellet i norr runt år 2000, på korthålsbanan i nordväst 2002 och på den privata tomten 2004, kan vandringsdriften fått salamandrarna att överge de stora och i vissa 5

7 avseenden störda dammarna och söka sig till de mindre och mer ostörda dammarna där fisk inte konstaterats. Avståndet mellan de olika dammarna är inte längre än att samtliga nu aktuella groddjur klarar att tillrygga denna sträcka. Den mest avlägset belägna dammen räknat från det ursprungliga kärret är den privata dammen. Trots att den är belägen cirka 1.1 km från det ursprungliga Fågelbro träsk, ligger även denna sträcka inom den kända spridningspotentialen för bägge salamanderarterna, men sträckan räknat från nu konstaterade lekvatten är runt 1500 meter vilket är i överkant av vad som är känt om artens spridningsförmåga, men får ändå anses rimligt. Spridningshinder Det är möjligt att populationerna av större och även mindre vattensalamander är isolerade på halvön Fågelbro idag. Spridning till området utanför halvön är inte utesluten, men försvåras av de barriärer som utgörs av Stavsnäsvägen och Strömmakanalen i norr med sin ganska intensiva bil- respektive båttrafik under sommarhalvåret. Spridning över havsfjärdar i övriga väderstreck försvåras av rovfisk och båttrafik. En möjlig spridningsväg är österut till resten av Fågelbrolandet, men kunskap om eventuella övriga populationer av större vattensalamander både på Värmdölandet och Fågelbrolandet saknas. Västergårdskärret kan tidigare ha varit en viktigare leklokal för salamandrar och andra groddjur, men bedöms idag p.g.a. skuggning och uppgrundning inte motsvara kraven för större vattensalamander. Möjligen kan mindre vattensalamander i ringa omfattning använda kärret som lekvatten, vilket indikeras av fyndet av en vuxen hona av mindre vattensalamander där. Interaktion med annan vattenfauna Åtminstone i damm 10 (kartbil. 1: 10) har den från Kina införda gräskarpen (Ctenopharyngodon idella) planterats in. En död fisk och två skelett på stranden hittades, samtliga närmare en meter i storlek. Gräskarpen kan bli 1 meter och väga 32 kg, i Sverige dock maximalt 6.2 kg i det fria, men avelsdjur i fångenskap når 8-10 kg. Gräskarpen är en strikt växtätare, men kan missgynna vattensalamandrar genom att äta upp den mjukbladiga vattenvegetation i vilken salamandrarna gömmer sig och lägger sina ägg, samt även genom att svälja små larver av groddjur som gömmer sig i vegetationen och grumla vattnet genom att böka upp bottenvegetationen. Under tillväxtfasen i ungdomstiden kan gräskarpar på gram och större äta sin egen vikt varje dag. I Sverige utplanteras arten vanligen vid en vikt av kg. I damm 12 fanns både småspigg (Pungitius pungitius) och storspigg (Gasterosteus aculeatus), vilka bägge är rovdjur och kan äta upp små larver av groddjur. Den förra arten lever även i sötvatten och kan vandra i bäckfåror i blöt gräsmark, medan den senare arten är typisk i brackvatten runt kusterna. Larver av trollsländor (Aeschnidae, Libellulidae) och vuxna dykarbaggar (Dytiscidae) konstaterade i flera dammar prederar också på larver av groddjur men finns naturligt i samma vatten som groddjur och utgör i normalfallet inget hot. Hästiglar (Haemopis sanguisuga), ej att förväxla med blodiglar, är vanliga i dammarna. I damm 10 sågs t. ex. 64 stycken vid en rundvandring. Den privata dammen uppvisade utöver salamandrar också en ganska rik och varierad dammfauna med flera olika typer av vatteninsekter och larver av trollsländor. 6

8 Slutsatser I den undersökta privata dammen finns en mindre population av större vattensalamander (Triturus cristatus) och mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Tidigare uppgifter från sommaren 2005 om att endast den större vattensalamandern skulle finnas i dammen kunde inte bekräftas i denna undersökning. Bägge arterna av salamandrar, samt även padda (Bufo bufo) och en ej säkert identifierad art av brungroda (Rana sp.) har även svaga populationer i flera dammar på Fågelbro GCC. Ursprunget till groddjurspopulationerna är högst sannolikt det naturliga kärr mitt på halvön, här kallat Fågelbro träsk, vilket de fyra ostligaste dammarna på golfbanan ännu vittnar om, samt för åtminstone några av arterna eventuellt också Västergårdskärret söder om golfbanan. Antalet separata våtmarker på halvön vid Fågelbro har ökat med åtskilliga, jämfört med det ursprungliga Fågelbro träsk. Dammarna emanerar från det ursprungliga kärret och naturlig dammfauna har uppenbart spritt sig från detta till flera av de övriga dammarna. Spridningen är dock ojämn och beträffande groddjuren så saknas ännu bekräftade fynd i flera dammar. Det är tydligt att grodor är sällsynta i området, medan salamandrar är något allmännare, men ändå påtagligt fåtaliga. Paddor kan visa sig vara talrikare än vad som indikerats vid denna studie. Närvaron av mindre vattensalamander i Västergårdskärret indikerar att det eventuellt är en leklokal för arten, samt att omgivande skog är övervintringsområde för arten. Lokalen har sannolikt i ett tidigare skede varit viktigare för groddjuren än den är idag, p. g. a. skuggning och en långsam, fortlöpande igenväxning. Fyndet av en större vattensalamander i diket öster om Fågelbrovägen (kartbil. 1: 7) indikerar att skogsområdet mellan korthålsbanan och hotellet är övervintringsområde för de populationer av större och sannolikt även mindre vattensalamander som leker i korthålsbanans dammar, samt i gårdsdammen söder om hotellet. Därmed kan detta skogsområde vara av vital betydelse för salamandrarnas fortsatta existens på Fågelbro. Inga fynd av vuxna, könsmogna salamandrar av någon art gjordes i någon av de stora dammar som utgör resterna av det ursprungliga kärret. Strandzonerna i dessa är delvis otillgängliga p.g.a täta vassruggar och endast strandremsan avsöktes. Trots detta kunde slumpmässiga fynd förväntas med den utförliga sökmetodiken. Endast en liten, ej könsmogen ettåring av större vattensalamander hittades simmande i ytan i damm 10 under nattsök den 26:e maj, vilket indikerar att de stora dammarna åtminstone används som spridningskorridorer för migrerande ungdjur av salamandrar. De nu konstaterade fynden av större vattensalamander är uppenbarligen de första säkert dokumenterade och publicerade för Värmdö kommun. En äldre uppgift från Värmdö i Gislén & Kauri (1959) avser Lännersta som ligger i Nacka kommun. Utöver fridlysningen av samtliga svenska reptiler och groddjur, är större vattensalamandern upptagen i EU:s habitatdirektiv som en utsatt art i Europa som helhet. Större vattensalamander var tidigare med på den svenska rödlistan, men är nu borttagen p. g. a. resultaten från nya inventeringar i Svealand, men den är fortfarande ytterst sällsynt i skärgårdsområdet. Naturvårdsaspekter Utan att i detalj analysera de olika fördelar och nackdelar som en golfbana kan innebära ur naturvårdssynpunkt kan konstateras att salamandrar och även övriga groddjur verkar ha 7

9 gynnats av de nytillkomna dammarna. Ett nätverk av satellitpopulationer motverkar riskerna för stochastiskt utdöende och möjliggör fortfarande spridning mellan de olika lokalerna. Salamanderpopulationerna är begränsade till dammarna på korthålsbanan, gårdsdammen och den privata dammen, vilka har det gemensamt att de är ganska små, grunda, saknar fisk och har, med undantag för den privata dammen, väl uppvuxen vegetation. De stora dammarna verkar undvikas p. g. a. sina bitvis branta, pålade stränder, samt dåliga vegetationsutbredning och relativt djupa, snabbt sluttande strandzoner, samt förekomsten av flera fiskarter och även sjöfågel som på olika sätt kan missgynna och störa salamandrarna. Restbiotoper av våtmarker nu delvis begravda under golfbanans sydöstra delar - kan tidigare haft sådan beskaffenhet att de kan ha hyst populationer av salamandrar och andra groddjur. Utöver lekvatten och vinteride behöver salamandrarna och övriga groddjur födosöksområden under sin landfas. Lokalisering och funktion hos dessa utgör ännu frågetecken. Både golfbanan och det tidigare jordbruket producerade biologisk mångfald som en bieffekt av verksamheten. Det ursprungliga jordbruket vid Fågelbro producerade livsmedel medan den nuvarande golfbanan producerar rekreation, i bägge fallen med en insats av gödning och bekämpningsmedel. En golfbana är dyr i anläggning och drift och förutsätter ett välmående näringsliv och en god ekonomi, något som i detta fall åtminstone kortsiktigt inte missgynnat groddjuren. Sammanfattning Den dokumenterade herpetofaunan på Fågelbro uppgick i denna undersökning till 5 arter större vattensalamander, mindre vattensalamander, padda, groda, huggorm - representerade av 54 vuxna individer samt hundratals ägg eller larver (tab 5). En spridd och individfattig population av större vattensalamander finns idag i åtminstone 4 dammar på halvön Fågelbro. De största enskilda lokalpopulationerna av större vattensalamander konstaterades i en privat damm anlagd 2004, samt i gårdsdammen söder om Fågelbro hotell. En likaledes spridd och individfattig population av mindre vattensalamander finns i åtminstone 5 dammar eller kärr i samma område. Vuxna djur och eller larver av padda hittades endast i 3 av de stora dammarna. Ursprunget för salamandrarna och de övriga groddjuren är sannolikt det ursprungliga Fågelbro träsk, beläget mitt på halvön och utgörande en rest av den ursprungliga havsbottnen, sedermera av landhöjningen avsnörd och uppgrundad och idag omvandlat till golfdammar. Groddjursfaunan på Fågelbro kan idag vara mer eller mindre isolerad p.g.a naturliga och antropogena spridningshinder i norr, söder och väster. En möjlig återstående spridningsväg är österut mot resten av Fågelbrolandet. Herpetologisk konsult Bilagor: Kartbilaga 1 Kartbilaga 2 Torbjörn Peterson 8

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA

HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA HERPETOLOGISK INVENTERING I HÄSSELBY, STOCKHOLM OCH VIKSJÖOMRÅDET, JÄRFÄLLA Torbjörn Peterson Maj 2009 1 Innehåll 1. Syfte och metodik 2 2. Resultat 3 3. Diskussion..10 4. Förslag till åtgärder...13 5.

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm

Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm PÅ UPPDRAG AV VÄSTERÅS STAD VIKTORIA KARLSSON 2014-04-19 Turgor Henrik Dahl AB, 2013 Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare

Läs mer

Herpetofaunan på Lidingö, Björkskär och Lilla Nassa. Habitat, Vandring, Hot och Naturvård en 40-årig studie.

Herpetofaunan på Lidingö, Björkskär och Lilla Nassa. Habitat, Vandring, Hot och Naturvård en 40-årig studie. Herpetofaunan på Lidingö, Björkskär och Lilla Nassa. Habitat, Vandring, Hot och Naturvård en 40-årig studie. Bild 1. Större vattensalamander (Triturus cristatus), hona. Torbjörn Peterson Levande Lidingö

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Åsa Isaksson Bygg- & miljökontoret Skellefteå kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Inledning 1. 1.1 Arternas situation i Skellefteå kommun 1. 1.2 Groddjur

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Ficklampornas ljuskäglor fladdrar och glöder ut

Ficklampornas ljuskäglor fladdrar och glöder ut Det våras för salamandrarna i Stockholm övervakning och återintroduktion av större vattensalamander i stadsdelen Bromma Stort lokalt engagemang hos boende och skolelever i Brommas villaområden har visat

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011 Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén Naturcentrum AB Naturinventeringar Naturcentrum AB, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009 Småbiotoper inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv Februari 2009 Miljö 2009:2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Arbetssätt och bedömning... 4 Resultat... 5 Betesmarker...

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake Större vattensalamander småvattnens hotade drake Den här broschyren är framställd av Länsstyrelsen i Örebro län inom Åtgärdsprogram för hotade arter. Publikationsnummer Länsstyrelsen i Örebro län: 2008:12

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten Jennie Niesel Borås Stad Miljöskyddskontoret Att. Jenny Pleym 501 80 BORÅS Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Borås Stad BESLUT Beviljade projekt Länsstyrelsen

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB. 2012 Stenberg, M., Nyström, P. & Hertonsson, P.(2012) Verksamhetsberättelse för arbetet med hotade groddjur i Skåne 2012. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Åbjörnsson, K. & Stenberg, M (2012) Översiktlig

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Till Växjö Tingsrätt Mark- och Miljödomstolen Ang mål nr M 2689-12 3:4

Till Växjö Tingsrätt Mark- och Miljödomstolen Ang mål nr M 2689-12 3:4 Till Växjö Tingsrätt Mark- och Miljödomstolen Ang mål nr M 2689-12 3:4 Bilaga till överklagande av Länsstyrelsens i Skåne beslut 2012-06- 18, dnr 5125-7157-12 Undertecknad anhåller att få komplettera föreläggandesvaret

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

Grodor ur ett skånskt perspektiv. Fladdermöss i Skåne

Grodor ur ett skånskt perspektiv. Fladdermöss i Skåne Grodor ur ett skånskt perspektiv Fladdermöss i Skåne 1 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Grodor ur ett skånskt perspektiv Länsstyrelsen Skåne Per Nyström, Marika Stenberg och

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Vinnare! Närmaste gissning och mest antal rätt i tipspromenaden har: Vuxenfrågor 1. Hugo Sandberg, Täby 2. Thomas Granbohm,

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik

Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik Inventering av hasselmöss och sällsynta paddor m. fl. groddjur vid Prästens badkar, Vik Jon Loman, Rana Konsult Spelande strandpaddehane 2009 07 06 Bakgrund och syfte I samband med behandling av planförslag

Läs mer

Potentiella kustnära habitat för grönfläckig padda (Bufo viridis) på södra Gotland

Potentiella kustnära habitat för grönfläckig padda (Bufo viridis) på södra Gotland Potentiella kustnära habitat för grönfläckig padda (Bufo viridis) på södra Gotland - Kartering av en tre mil lång kuststräcka Rapporter om natur och miljö nr 2008: 10 Potentiella kustnära habitat för

Läs mer

Rapport Grodans år. I samarbete med

Rapport Grodans år. I samarbete med Rapport Grodans år I samarbete med INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Svenska groddjur och deras hotbild... 1 Grodor i trafiken... 2 Grodans år och Grodguiden... 3 Resultat från rapportering...

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015

Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015 Bilaga till Verksamhetsplan 2015 Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015 UNDERHÅLLETS PRIORITERINGAR För 2015 avser vi att sätta upp nya farthinder på Nedre Dalhuggevägen. Vita Pollare är inköpta.

Läs mer

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län Växjö Tingsrätt Mark och miljödomstolen Kungsgatan 8 351 86 VÄXJÖ paketadress Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Sökande Adress Org. nr Lunds kommun Tekniska förvaltningen 212000-1132

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007. Rapporter om natur och miljö nr 2008: 8

Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007. Rapporter om natur och miljö nr 2008: 8 Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007 Rapporter om natur och miljö nr 2008: 8 Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007 MICAEL SÖDERMAN Omslagsbild:

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

för försäljning av fastigheterna Ale Nödinge 5:59, 6:76, Ale Nödinge Stommen 1:18, 1:19, 1:21 och 1:47 på auktion enligt lagen om samäganderätt.

för försäljning av fastigheterna Ale Nödinge 5:59, 6:76, Ale Nödinge Stommen 1:18, 1:19, 1:21 och 1:47 på auktion enligt lagen om samäganderätt. Alingsås den 23 maj 2012 BESKRIVNING OCH FÖRSÄLJNINGSVILLKOR för försäljning av fastigheterna Ale Nödinge 5:59, 6:76, Ale Nödinge Stommen 1:18, 1:19, 1:21 och 1:47 på auktion enligt lagen om samäganderätt.

Läs mer

Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan

Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan Framtagen av Johan Colding och Stefan Lundberg i samarbete med The Scandinavian Turfgrass and Environment

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

13. av Jan Pettersson

13. av Jan Pettersson 3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Innehållsförteckning. Möjliga framtida åtgärder 35. Avslutande ord och tack 38

Innehållsförteckning. Möjliga framtida åtgärder 35. Avslutande ord och tack 38 1 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Om projektet 4 Vilka är Stockholms groddjur? 4 Varför bevara groddjur i Stockholm? 5 Metodbeskrivning 7 Val av platser för åtgärder 7 Typer av åtgärder och anläggning

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Nils Lundquist 2012. Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet

Nils Lundquist 2012. Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet Av: Nils Lundquist 1 Innehåll Nils Lundquist 3 Bakgrund Artbeskrivning för strandpadda och lökgroda 5 Revingefältet Tidigare

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Medlemsbrev hösten 2007

Medlemsbrev hösten 2007 Smara/Burvik den 7 oktober 2007 Medlemsbrev hösten 2007 Innehåll: Utvärdering av klipp-erfarenheter. Medlemsläget. Planering för 2008. Brev från Klipp-Peter. Kära Sottern-vänner! Vi har satt oss ner och

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning rapport 2010/4 underlag för fiskefredning Fiskrekrytering i tre grunda havsvikar i Gräsö södra skärgård 2010 Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult,

Läs mer

Nature. Artbevarande & Foto. Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd

Nature. Artbevarande & Foto. Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd Till Miljö och Stadsbyggnadskontoret Uddevalla kommun Varvsvägen 1 451 81 Uddevalla Telefon: 0522-69 73 30 Mobil: 0706-89 61

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15

Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15 Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15 Smålandsgård 47 ha Vackert belägen i byn Boarp ca 25 km öster om Eksjö. Bostadshus samt enklare ekonomibyggnader. 8 ha inägomark, 37 ha skogsmark med ett virkesförråd om 4 700

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Inventering av småfruktigt blågryn Gregorella humida och blågryn Moelleropsis nebulosa kring Barnarp i Jönköpings kommun

Inventering av småfruktigt blågryn Gregorella humida och blågryn Moelleropsis nebulosa kring Barnarp i Jönköpings kommun Inventering av småfruktigt blågryn Gregorella humida och blågryn Moelleropsis nebulosa kring Barnarp i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Begreppet rödlistad... 3

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Inventering av Strandpadda (Bufo calamita) 2012 på Balgö och inom Varbergs kust Matilda Larsson Examensarbete vid Halmstad Högskola Sommar-2012 15hp

Inventering av Strandpadda (Bufo calamita) 2012 på Balgö och inom Varbergs kust Matilda Larsson Examensarbete vid Halmstad Högskola Sommar-2012 15hp EXAMENSARBETE Inventering av Strandpadda (Bufo calamita) 2012 på Balgö och inom Varbergs kust Matilda Larsson Examensarbete vid Halmstad Högskola Sommar-2012 15hp Innehåll Introduktion... 3 Historik...

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Rädda Burgsviken. Forum Östersjön 2015-01-15. Summarisk rapport. Burgsviken 1976/D.Edmar

Rädda Burgsviken. Forum Östersjön 2015-01-15. Summarisk rapport. Burgsviken 1976/D.Edmar Rädda Burgsviken Summarisk rapport Burgsviken 1976/D.Edmar Forum Östersjön 2015-01-15 Summarisk slutrapport avseende projektet Rädda Burgsviken samt beräkning av kostnader för en total miljöåtgärd i Burgsviken.

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer