HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN

Transkript

1 HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN Torbjörn Peterson Juni 2006

2 Torbjörn Peterson Slutrapport Pyrolavägen Lidingö Ann Hagström, Värmdö kommun HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN Syfte och metodik Inventering utfördes på västra delen av Fågelbrolandet. Det inventerade området begränsas i väster av Tranaröfjärden, i öster av Våmfjärden, i norr av Norrviken och landbryggan mellan denna och Våmfjärden, samt i söder av Malmafladen. De öppna markerna domineras av en golfbana, på vilken alla utom fyra av de undersökta dammarna ligger. Uppdraget var primärt att bekräfta och artbestämma uppgiven spontan förekomst av salamandrar i en anlagd damm på privat tomtmark. Med anledning av detta var det befogat att undersöka den närmaste omgivningen för att få en uppfattning om miljöns lämplighet för groddjur och eventuella förekomster utanför den aktuella dammen. Beredskap fanns även för övrig herpetofauna. Muntligt tillstånd för inventering inhämtades hos den privata markägaren samt hos representant för Fågelbro GCC (Golf & Country Club). Samtliga dammar som kunde återfinnas på den senaste fastighetskartan undersöktes utmed strandlinjen, dels dagtid, dels nattetid med strålkastare. Både dagtid och nattetid gjordes håvningar för att kontrollera artbestämningar och för att mäta storlek och säkert könsbestämma djur. De stora dammarna på södra golfbanan undersöktes dagtid 3:e maj och de mindre dammarna på korthålsbanan nattetid. Den 12:e maj utfördes sökningen i motsatt riktning och med omkastad ordning för dag- och nattsök. Dessutom undersöktes den privata dammen. Tre resterande dammar (9, 10, 11) blev föremål för nattsök 26:e maj. Dammen vid västra stranden av Våmfjärden, här kallad Iskällardammen efter Iskällarviken och den privata dammen, liksom alkärret här kallat Västergårdskärret undersöktes endast dagtid. Ett sista besök under dagtid gjordes 30/6. Även äldre kartmaterial konsulterades i syfte att försöka rekonstruera salamandrarnas invandringshistoria. Resultat Dagsök I den privata dammen observerades 12:e maj inledningsvis 12 individer av mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) och 6 individer av större vattensalamander (Triturus cristatus). Kontrollfångst av 11 mindre och en större salamander bidrog inte till att höja siffran (tab. 1). Det kan dock misstänkas att ytterligare salamandrar kan ha gömt sig i dammen då bottnen var försedd med klappersten som erbjöd mycket goda gömställen i hålrummen. Dammen var någon meter djup och representerar en acceptabel biotop för salamandrarna trots att den var påfallande vegetationsfattig. Reproduktionsstatus för salamandrarna i den privata dammen är inte utrett. Vid tre olika tillfällen dagtid hittades enstaka exemplar av fyra arter av groddjur i dammarna på golfbanan (tab. 1). De mindre dammarna på korthålsbanan i nordost tycktes hysa de relativt sett rikaste populationerna av salamandrar av bägge arterna, tillsammans med en anlagd gårdsdamm söder om hotellet på golfklubben och den anlagda, privata dammen. 1

3 Paddorna uppvisade ett motsatt spridningsmönster. Enstaka paddor hittades i några av de stora golfdammarna, men inte i den anlagda gårdsdammen och inte i den privata dammen och inte heller i dammarna på korthålsbanan i nordväst. Samtliga groddjur funna dagtid var vuxna, könsmogna djur i samtliga observerade fall med tydliga sekundära könskaraktärer - som uppenbart sökt sig till vattnet i syfte att fortplanta sig. Tre romklumpar av brungroda hittades totalt, vilka inte med säkerhet kan artbestämmas. Det rör sig om antingen åkergroda (Rana arvalis) eller vanlig groda (Rana temporaria). Frisimmande larver av paddor hittades i damm 10 och 13 den 30:e maj. I ett naturligt alkärr (kartbil. 1: 16) här kallat Västergårdskärret - hittades en vuxen hona av mindre vattensalamander samma datum, liksom två unga huggormshonor 49.8 respektive 45.4 cm långa- i oslåttrad ängsmark på sydöstra delen av golfbanan. Iskällardammen undersöktes endast dagtid. Inga reptiler eller groddjur hittades där. Tabell 1. Resultat av dagsök i dammar och andra lokaler på Fågelbro, Värmdö kommun 3/5, 12/5 och 30/ Se även kartbilagor. Lokal Mindre Större Padda Groda Huggorm Vattensalamander vattensalamander 5. Golfdamm Golfdamm Gårdsdamm Golfdamm Golfdamm 160 larver 2 romklumpar 11. Golfdamm 1 romklump 13. Golfdamm larver 15. Privat damm Västergårdskärret Ängsmark 2 Summa romklumpar 2 Nattsök Efter mörkrets inbrott fortsatte sökandet med kraftiga lampor. Enstaka individer av salamandrar hittades åter i de mindre dammarna på korthålsbanan (tab. 2), men på delvis nya platser. Salamandrar hittades inte alls i de stora golfdammarna, men undantag av en liten ettårig större vattensalamander som vilade i vattenytan i damm 10, 30:e maj (tab. 2). Tabell 2. Resultat av nattsök i dammar på Fågelbro, Värmdö kommun 3/5, 12/5 och 26/ Se även kartbilagor. Lokal Mindre vattensalamander Större vattensalamander 5. Golfdamm Dike ost väg 1 8. Gårdsdamm Golfdamm 1 ettåring Summa 4 15 Fynd av reptiler var fåtaliga, främst för att den använda metodiken gynnar upptäckt av groddjur. En annan sökmetodik skulle med större sannolikhet resultera i fler fynd av reptiler. 2

4 Tabell 3. Mått i mm på Mindre vattensalamandrar (Triturus vulgaris) funna på Fågelbro, Värmdö kommun, våren Lokal Kroppslängd Svanslängd Totalt Status 5. Golfdamm Könsmogen hona 5. Golfdamm Könsmogen hane 6. Golfdamm Könsmogen hona 6. Golfdamm Könsmogen hane 8. Gårdsdamm Könsmogen hane 8. Gårdsdamm Könsmogen hane 8. Gårdsdamm Könsmogen hane 15. Privat damm Könsmogen hane 15. Privat damm Könsmogen hane 15. Privat damm Könsmogen hane 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 15. Privat damm Könsmogen hona 16. Västergårdskärret Könsmogen hona Tabell 4. Mått i mm på Större vattensalamander (Triturus cristatus) funna på Fågelbro, Värmdö kommun, våren Lokal Kroppslängd Svanslängd Totalt Status 5. Golfdamm Könsmogen hane 6. Golfdamm Könsmogen hona 6. Golfdamm Könsmogen hane 7. Dike Könsmogen hona 5. Golfdamm Könsmogen hane 10. Golfdamm Ej könsmogen ettåring Tabell 5. Samtliga fynd av herpetofauna på Fågelbro 3/5-30/ Lokal Padda Groda Mindre Större Huggorm vattensalamander vattensalamander 1. Golfdamm Golfdamm Golfdamm Golfdamm Golfdamm Golfdamm Dike hona - 8. Gårdsdamm Golfdamm Golfdamm 160 larver 2 romklumpar - 1 ettåring Golfdamm - 1 romklump Golfdamm Golfdamm larver Damm Privat damm Västergårdskärret hona Ängsmark honor Summa larver 3 romklumpar

5 Diskussion En tillbakablick på landskapsutvecklingens historia på Fågelbro Den enda naturliga våtmarken här kallad Fågelbro träsk av någon större omfattning på Fågelbro är ett låglänt parti av den forna havsbottnen som delade halvön Fågelbro i en sydlig och en nordlig del. Med nuvarande landhöjning och höjdkurvor kan man sluta sig till att området var täckt av Östersjön för 1000 år sedan. Här bildades i det mest låglänta partiet en grund sjö som inledningsvis säkert innehöll de vanligaste östersjöfiskarna. Efterhand som området blev mer uppgrundat och igenväxt bildades en mer kärrliknande miljö lämpad för groddjur. En 100 år gammal sockenkarta visar ännu en vidsträckt kärrmark i centrala delen av halvön Fågelbro. Redan då hade kärret liksom de sanka ängsmarkerna norrut dikats ut genom två stora diken som var för sig mynnade i Tranaröfjärden. Dikena har högst sannolikt tillkommit redan under 1800-talet i samband med laga skifte, vilket ledde till omfattande utdikningar och sjösänkningar i hela Sverige under perioden. På ekonomiska kartan från 1940-talet syns tydligt den stora kärrmarken, omgiven av åkrar i det då aktiva lantbruket (kartbil. 2), men även en stor areal betesmark som kan ha nyttjats av mjölkkor. Diket från kärret är i sitt nedre, västra lopp mycket brett och liknar en mindre å. Området genomkorsades av luftburna kraftledningar På ekonomiska kartan från 1970-talet har mycket av betesmarken omvandlats till åker eller lagts ned, som en sen anpassning till jordbrukets strukturrationalisering. I synnerhet runt kärret fanns inte längre några brukade åkrar, utan endast mark i träda, sannolikt sank och vildvuxen gräsmark med buskinslag (kartbil. 2). Användningen av gödning i jordbruksverksamheten kan i sen tid ha påskyndat igenväxningen i det grunda och lågt liggande Fågelbro träsk. Kärret kan ha sett ut som många andra forna havsbottnar i skärgården gör idag täta vassruggar eventuellt med mindre, öppna vattenspeglar i de djupare partierna, omgivna av grupper av sälgsnår började den nuvarande golfbanan byggas och kärret rensades i stor utsträckning från sälgbuskar, vass och annan växtlighet. De centrala delarna av kärret höjdes genom fyllning med frigolitblock och belades med grästorv och blev golfbana. De tre ostligaste dammarna (11, 12, 13) på golfbanan och östra delen av den långa dammen (10) i väster är kvarvarande delar av det ursprungliga Fågelbro träsk och ger en uppfattning om dess storlek och läge. Delar av det redan tidigare breda diket har grävts upp västerut och gestaltats som dammar. Motsvarande har gjorts vid den sanka ängsmarken i nordväst där en korthålsbana anlagts år 2002 på utfyllnadsmaterial av rötslam och sex mindre dammar (Kartbilaga 1: 1-6) har grävts ut kring det forna diket. En nyanlagd damm med karaktär av gårdsdamm finns söder om Fågelbro hotell (kartbil. 1: 8) och anlades runt år 2000 i samband med att hotellet byggdes. En ytterligare damm här kallad Iskällardammen efter Iskällarviken (men på äldre kartor kallad Skällarviken) i Våmfjärden finns inte på äldre kartor och är uppenbarligen också nyutgrävd, sannolikt under 1990-talet. Intill dammen ligger ett av golfbanans hål, men dammen ligger på enskild mark och tillhör inte golfbanan. 4

6 Västergårdskärret (kartbil. 1: 16) är en naturlig, mindre våtmark som inte syns på befintliga kartor och är beläget strax norr om fastigheterna 1:29 och 1:30. Det sträcker sig cirka 50 meter i öst-västlig riktning och är något tiotal meter brett. Det bär karaktär av ett äkta alkärr med väl utbildade alsocklar, men med inslag och björk, sälg och starrvegetation. Läget i en svacka i urberget på toppen av en bergsrygg gör att det inte mottar näring från något tillrinningsområde, vilket förskonat kärret från övergödning och snabb igenväxning. En långsam igenväxning genom ackumulering av lövförna från omgivande skogsmark har dock gjort kärret avsevärt mindre än det tidigare varit, då det började sin existens som ett stort och vegetationsfritt hällkar när det upphöjts ur havet för uppskattningsvis 2000 år sedan, men det håller fortfarande öppna vattenspeglar minst någon halvmeter djupa. Succession och landskapsföryngring En naturlig succession för vattensamlingar i detta område är över havsvik till insjö, kärr, löväng och slutligen barrskog, en succession som i detta fall kan bedömas ta minst ett par tusen år. Utgrävningen av det ursprungliga Fågelbro träsk och anläggandet av nya dammar har flyttat tillbaka successionen av våtmarker åtminstone ett par hundra år. Detta gynnar djur som föredrar öppna vattenspeglar, vari ingår groddjur och annan vattenfauna. Spridningsvägar Det är fullt möjligt att vattensalamandrarna och de andra groddjuren invandrat till Fågelbro träsk för flera hundra år sedan, men spridningen kan - åtminstone partiellt - också vara av senare datum. Varifrån groddjuren kommit är oklart men de kan ha invandrat från högre belägna delar av Fågelbrolandet, dit de i sin tur kan ha spridits från det likaledes högre belägna Värmdölandet. Strömma kanal byggdes 1844 och var i sitt färdiga utförande cirka 10 meter bred och 3 meter djup. Innan kanalen grävdes och förenade Lagnöström med Brevikssundet, hängde Fågelbro samman med Värmdölandet och erbjöd en bekväm spridningsväg för landbunden fauna. Byggandet av kanalen avskar Fågelbrolandet från omkringliggande landområden och försvårade spridningen för amfibierna. En utvidgning av kanalen 1896 resulterade i en drygt 16 meter bred och 4.5 meter djup kanal, vilket förstärkte funktionen som spridningsbarriär. När en ny bro byggdes 1967 flyttades den 500 meter västerut till sitt nuvarande läge i Strömmadal, där kanalen är 28 meter bred och 5.5 meter djup. Några populationer av större vattensalamander utöver de nu upptäckta på Fågelbro är inte kända i området. Fågelbropopulationen kan idag vara en isolerad rest av en tidigare eventuellt större utbredning. Salamandrarna och övriga groddjur torde ha spritt sig till de nya dammarna från det ursprungliga Fågelbro träsk i samband med att detta rensades och nya dammar anlades vid golfbanans tillblivelse. Spridningen kan ha skett i en första våg under de första åren på talet och i en andra våg under början av 2000-talet, i takt med att de olika dammarna färdigställdes och blev tillgängliga för groddjur. Spridningen kan ha skett via de stora golfdammarna på södra delen av golfbanan, vilka byggdes När de mindre dammarna byggdes vid hotellet i norr runt år 2000, på korthålsbanan i nordväst 2002 och på den privata tomten 2004, kan vandringsdriften fått salamandrarna att överge de stora och i vissa 5

7 avseenden störda dammarna och söka sig till de mindre och mer ostörda dammarna där fisk inte konstaterats. Avståndet mellan de olika dammarna är inte längre än att samtliga nu aktuella groddjur klarar att tillrygga denna sträcka. Den mest avlägset belägna dammen räknat från det ursprungliga kärret är den privata dammen. Trots att den är belägen cirka 1.1 km från det ursprungliga Fågelbro träsk, ligger även denna sträcka inom den kända spridningspotentialen för bägge salamanderarterna, men sträckan räknat från nu konstaterade lekvatten är runt 1500 meter vilket är i överkant av vad som är känt om artens spridningsförmåga, men får ändå anses rimligt. Spridningshinder Det är möjligt att populationerna av större och även mindre vattensalamander är isolerade på halvön Fågelbro idag. Spridning till området utanför halvön är inte utesluten, men försvåras av de barriärer som utgörs av Stavsnäsvägen och Strömmakanalen i norr med sin ganska intensiva bil- respektive båttrafik under sommarhalvåret. Spridning över havsfjärdar i övriga väderstreck försvåras av rovfisk och båttrafik. En möjlig spridningsväg är österut till resten av Fågelbrolandet, men kunskap om eventuella övriga populationer av större vattensalamander både på Värmdölandet och Fågelbrolandet saknas. Västergårdskärret kan tidigare ha varit en viktigare leklokal för salamandrar och andra groddjur, men bedöms idag p.g.a. skuggning och uppgrundning inte motsvara kraven för större vattensalamander. Möjligen kan mindre vattensalamander i ringa omfattning använda kärret som lekvatten, vilket indikeras av fyndet av en vuxen hona av mindre vattensalamander där. Interaktion med annan vattenfauna Åtminstone i damm 10 (kartbil. 1: 10) har den från Kina införda gräskarpen (Ctenopharyngodon idella) planterats in. En död fisk och två skelett på stranden hittades, samtliga närmare en meter i storlek. Gräskarpen kan bli 1 meter och väga 32 kg, i Sverige dock maximalt 6.2 kg i det fria, men avelsdjur i fångenskap når 8-10 kg. Gräskarpen är en strikt växtätare, men kan missgynna vattensalamandrar genom att äta upp den mjukbladiga vattenvegetation i vilken salamandrarna gömmer sig och lägger sina ägg, samt även genom att svälja små larver av groddjur som gömmer sig i vegetationen och grumla vattnet genom att böka upp bottenvegetationen. Under tillväxtfasen i ungdomstiden kan gräskarpar på gram och större äta sin egen vikt varje dag. I Sverige utplanteras arten vanligen vid en vikt av kg. I damm 12 fanns både småspigg (Pungitius pungitius) och storspigg (Gasterosteus aculeatus), vilka bägge är rovdjur och kan äta upp små larver av groddjur. Den förra arten lever även i sötvatten och kan vandra i bäckfåror i blöt gräsmark, medan den senare arten är typisk i brackvatten runt kusterna. Larver av trollsländor (Aeschnidae, Libellulidae) och vuxna dykarbaggar (Dytiscidae) konstaterade i flera dammar prederar också på larver av groddjur men finns naturligt i samma vatten som groddjur och utgör i normalfallet inget hot. Hästiglar (Haemopis sanguisuga), ej att förväxla med blodiglar, är vanliga i dammarna. I damm 10 sågs t. ex. 64 stycken vid en rundvandring. Den privata dammen uppvisade utöver salamandrar också en ganska rik och varierad dammfauna med flera olika typer av vatteninsekter och larver av trollsländor. 6

8 Slutsatser I den undersökta privata dammen finns en mindre population av större vattensalamander (Triturus cristatus) och mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Tidigare uppgifter från sommaren 2005 om att endast den större vattensalamandern skulle finnas i dammen kunde inte bekräftas i denna undersökning. Bägge arterna av salamandrar, samt även padda (Bufo bufo) och en ej säkert identifierad art av brungroda (Rana sp.) har även svaga populationer i flera dammar på Fågelbro GCC. Ursprunget till groddjurspopulationerna är högst sannolikt det naturliga kärr mitt på halvön, här kallat Fågelbro träsk, vilket de fyra ostligaste dammarna på golfbanan ännu vittnar om, samt för åtminstone några av arterna eventuellt också Västergårdskärret söder om golfbanan. Antalet separata våtmarker på halvön vid Fågelbro har ökat med åtskilliga, jämfört med det ursprungliga Fågelbro träsk. Dammarna emanerar från det ursprungliga kärret och naturlig dammfauna har uppenbart spritt sig från detta till flera av de övriga dammarna. Spridningen är dock ojämn och beträffande groddjuren så saknas ännu bekräftade fynd i flera dammar. Det är tydligt att grodor är sällsynta i området, medan salamandrar är något allmännare, men ändå påtagligt fåtaliga. Paddor kan visa sig vara talrikare än vad som indikerats vid denna studie. Närvaron av mindre vattensalamander i Västergårdskärret indikerar att det eventuellt är en leklokal för arten, samt att omgivande skog är övervintringsområde för arten. Lokalen har sannolikt i ett tidigare skede varit viktigare för groddjuren än den är idag, p. g. a. skuggning och en långsam, fortlöpande igenväxning. Fyndet av en större vattensalamander i diket öster om Fågelbrovägen (kartbil. 1: 7) indikerar att skogsområdet mellan korthålsbanan och hotellet är övervintringsområde för de populationer av större och sannolikt även mindre vattensalamander som leker i korthålsbanans dammar, samt i gårdsdammen söder om hotellet. Därmed kan detta skogsområde vara av vital betydelse för salamandrarnas fortsatta existens på Fågelbro. Inga fynd av vuxna, könsmogna salamandrar av någon art gjordes i någon av de stora dammar som utgör resterna av det ursprungliga kärret. Strandzonerna i dessa är delvis otillgängliga p.g.a täta vassruggar och endast strandremsan avsöktes. Trots detta kunde slumpmässiga fynd förväntas med den utförliga sökmetodiken. Endast en liten, ej könsmogen ettåring av större vattensalamander hittades simmande i ytan i damm 10 under nattsök den 26:e maj, vilket indikerar att de stora dammarna åtminstone används som spridningskorridorer för migrerande ungdjur av salamandrar. De nu konstaterade fynden av större vattensalamander är uppenbarligen de första säkert dokumenterade och publicerade för Värmdö kommun. En äldre uppgift från Värmdö i Gislén & Kauri (1959) avser Lännersta som ligger i Nacka kommun. Utöver fridlysningen av samtliga svenska reptiler och groddjur, är större vattensalamandern upptagen i EU:s habitatdirektiv som en utsatt art i Europa som helhet. Större vattensalamander var tidigare med på den svenska rödlistan, men är nu borttagen p. g. a. resultaten från nya inventeringar i Svealand, men den är fortfarande ytterst sällsynt i skärgårdsområdet. Naturvårdsaspekter Utan att i detalj analysera de olika fördelar och nackdelar som en golfbana kan innebära ur naturvårdssynpunkt kan konstateras att salamandrar och även övriga groddjur verkar ha 7

9 gynnats av de nytillkomna dammarna. Ett nätverk av satellitpopulationer motverkar riskerna för stochastiskt utdöende och möjliggör fortfarande spridning mellan de olika lokalerna. Salamanderpopulationerna är begränsade till dammarna på korthålsbanan, gårdsdammen och den privata dammen, vilka har det gemensamt att de är ganska små, grunda, saknar fisk och har, med undantag för den privata dammen, väl uppvuxen vegetation. De stora dammarna verkar undvikas p. g. a. sina bitvis branta, pålade stränder, samt dåliga vegetationsutbredning och relativt djupa, snabbt sluttande strandzoner, samt förekomsten av flera fiskarter och även sjöfågel som på olika sätt kan missgynna och störa salamandrarna. Restbiotoper av våtmarker nu delvis begravda under golfbanans sydöstra delar - kan tidigare haft sådan beskaffenhet att de kan ha hyst populationer av salamandrar och andra groddjur. Utöver lekvatten och vinteride behöver salamandrarna och övriga groddjur födosöksområden under sin landfas. Lokalisering och funktion hos dessa utgör ännu frågetecken. Både golfbanan och det tidigare jordbruket producerade biologisk mångfald som en bieffekt av verksamheten. Det ursprungliga jordbruket vid Fågelbro producerade livsmedel medan den nuvarande golfbanan producerar rekreation, i bägge fallen med en insats av gödning och bekämpningsmedel. En golfbana är dyr i anläggning och drift och förutsätter ett välmående näringsliv och en god ekonomi, något som i detta fall åtminstone kortsiktigt inte missgynnat groddjuren. Sammanfattning Den dokumenterade herpetofaunan på Fågelbro uppgick i denna undersökning till 5 arter större vattensalamander, mindre vattensalamander, padda, groda, huggorm - representerade av 54 vuxna individer samt hundratals ägg eller larver (tab 5). En spridd och individfattig population av större vattensalamander finns idag i åtminstone 4 dammar på halvön Fågelbro. De största enskilda lokalpopulationerna av större vattensalamander konstaterades i en privat damm anlagd 2004, samt i gårdsdammen söder om Fågelbro hotell. En likaledes spridd och individfattig population av mindre vattensalamander finns i åtminstone 5 dammar eller kärr i samma område. Vuxna djur och eller larver av padda hittades endast i 3 av de stora dammarna. Ursprunget för salamandrarna och de övriga groddjuren är sannolikt det ursprungliga Fågelbro träsk, beläget mitt på halvön och utgörande en rest av den ursprungliga havsbottnen, sedermera av landhöjningen avsnörd och uppgrundad och idag omvandlat till golfdammar. Groddjursfaunan på Fågelbro kan idag vara mer eller mindre isolerad p.g.a naturliga och antropogena spridningshinder i norr, söder och väster. En möjlig återstående spridningsväg är österut mot resten av Fågelbrolandet. Herpetologisk konsult Bilagor: Kartbilaga 1 Kartbilaga 2 Torbjörn Peterson 8