Fördjupad månadsrapport januari april 2012

Transkript

1 Datum Sida 1 (15) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 2. Fördjupad månadsrapport januari april

2 Försöksår med fördjupad månadsrapport Kommunstyrelsen har beslutat att även ska vara ett försöksår där delårsrapporten per april ersätts med en fördjupad månadsrapport. Förutom en ordinär månadsrapport innehåller den fördjupade rapporten uppgifter om koncernen Piteå Kommunföretag AB, investeringar och likviditet. Rapporten innehåller också utvalda kommunala nyckeltal och mått som visar på verksamhetens resultat. Dessutom har socialförvaltningens analys av månadsbokslutet bilagts rapporten. Innehåll Ekonomi... 3 Kommunen... 3 Investeringar... 4 Likviditet... 4 Nämnderna... 5 Koncernen Piteå Kommunföretag AB... 8 Likviditet... 8 Långfristiga lån... 8 Bolagen i koncernen Piteå Kommunföretag AB... 9 Personal (kommunen) Sjukfrånvaro Frisknärvaro Timanställda Generationsväxling Strategiska områden Barn och unga Utbildning, arbete och näringsliv Demokrati och öppenhet Livsmiljö Nyckeltal Bilaga Analys förstärkt månadsbokslut socialförvaltningen april Bilaga Periodbokslut och årsprognos för socialtjänsten 2

3 Ekonomi Kommunen (tkr) jan-apr jan-apr Prognos helår Budget jan-dec Intäkter Kostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Utjämnings-/statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag 1,7% 2,1%,3%,3% 1,3% Kommunen uppvisar ett resultat för perioden januari-april på +1,8 mkr och en prognos för helåret på +5,9 mkr. I förhållande till budgeten är det prognostiserade resultatet,3 mkr sämre. Förbättringen jämfört med mars månads bokslut beror främst på högre skatteintäkter. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste skatteprognos per 26 april pekar på en förbättring i förhållande till budget med 12,5 mkr inklusive generella statsbidrag. Förbättringen kan i huvudsak härledas till förbättrade prognoser för avräkningen av skatteintäkter. Förändringen av arbetade timmar fjärde kvartalet var mer gynnsam än vad prognosmakarna räknade med i februariprognosen, vilket betyder att utvecklingen under startar från en högre nivå. Det i sin tur medför en positivare förutsägelse för skatteintäkterna. Vidare har års premie för avtalsförsäkringar ytterligare sänkts i förhållande till budgeterat belopp i VEP (förbättring 5 mkr) Mkr Periodens resultat Piteå kommun (mkr) april Kommunens resultat per månad, mkr 21 Den reformerade sjukförsäkringen har medfört en betydande minskning av inflödet av sjukersättningsfall till AFA Sjukförsäkring. Dessutom är den finansiella avkastningen på kapitalet god. Med anledning av detta har AFA Försäkring informerat parterna om att premierna för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och Avgiftsbefrielseförsäkring kan komma att återbetalas för år 28 och eventuellt även för år 27. Beslut kommer innan sommaren. Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Dec Den sedan år 26 neråtgående trenden för kommunens resultat i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag vände tillfälligt uppåt åren 29 och 21, medan det för år återigen vände nedåt. Det gäller såväl Piteå som för jämförbara kommuner och riket. Prognosen för visar på ett försämrat resultat jämfört med (-18,8 mkr). För att nå kommunens mål, att resultatet ska uppgå till 2-3 procent av skatter och generella statsbidrag, skulle det prognostiserade resultat uppgå till minst 38,8 mkr. 3

4 4% 3% Resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, % Piteå Liknande kommuner Riket Likvida medel januari - april (mkr) Totalt Kommunens behållning Reservfond Bolagens behållning 6 2% 1% % Prognos Investeringar Investeringsbudgeten för år uppgår till 324,3 mkr. Per sista april har 27,1 mkr investerats. Helårsprognosen pekar på att 142,6 mkr kommer nyttjas, vilket utgör 44 procent av budgeten. Det innebär att 115,5 mkr ska upparbetats under årets resterande åtta månader. Nedan visas större investeringsprojekt under året. Investeringsprojekt Prognos (mkr) Ombyggnad Infjärdenområdet 15, Miljöinvestering Strömbacka 13,5 Ombyggnation gator 8,8 ETP Energitjänsteprojekt 8,5 Parkeringshus Löjan 5, Skärgårdspaketet 4,7 Muddringsplan 4, Kommunens likviditetsmål är en betalningsberedskap på minst 3 dagar. Prognosen pekar på en betalningsberedskap om 57 dagar jan 16 jan 31 jan 15 feb 1 mar 15 mar 3 mar 16 apr 3 apr Likviditet antal dagar Investeringar budget och utfall 27- med prognos, mkr prognos Prognos Med en betalningsberedskap på 3 dagar avses att kommunen klarar sina ekonomiska åtaganden i 3 dagar utan att nya likvider kommer in. Budget Investerat Likviditet Under perioden har likviditeten i kommunen ökat bland annat på grund av återbetalning av slutlig skatteavräkning för år 21 samt återbetalning av utlämnat lån till Pireva. Under perioden har utbetalning av den individuella delen av tjänstepensionen för belastat likviditeten. PiteEnergi ingår från mars månad i koncernkontosystemet. Den prognostiserade investeringsnivån indikerar en försämring av likviditet i jämförelse med april månads utfall. I följande diagram visas likviditeten under perioden med avstämning den 15:e och sista varje månad. 4

5 Nämnderna jan-apr jan-apr Prognos helår jan-dec (TKR) Kommunfullmäktige (KF) Kommunstyrelsen KS gemensam (KS gem) Kommunledningskontoret (KLK) Barn- o utbildningsnämnden (BUN) Kultur- o fritidsnämnden (KFN) Miljö- o byggnämnden (MBN) Nämnden för arbetsmarknadsfrågor o vuxenutbildning (NAV) Räddningsnämnden (RN) Socialnämnden (SN) Teknik- o servicenämnden (TSN) Fastighets- o servicekontoret Teknik- o gatukontoret Överförmyndarnämnden (ÖFN) Summa nämnder/styrelse Nämndernas utfall för perioden uppgår till +6,2 mkr, vilket är 2,5 mkr högre än motsvarande period. Mkr Helårsprognosen visar på nämndresultat om -12,1 mkr vilket innebär en försämring av periodens utfall med 18,2 mkr under årets åtta återstående månader. Tre nämnder prognostiserar underskott om tillsammans -15,2 mkr enligt följande: Socialnämnden -13,6 mkr Teknik- och servicenämnden -1,2 mkr Kultur- och fritidsnämnden -,4 mkr Samtliga KF KS gem KLK BUN KFN MBN NAV RN SN TSN ÖFN Nämndernas resultat per månad, mkr 21 Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Dec Nämndernas utfall januari april samt helårsprognos, mkr jan apr Prognos helår huvudsak inom stöd och omsorg det är strukturell obalans mellan ekonomi och verksamhet. För perioden visar stöd och omsorg (exkl personlig assistans och försörjningsstöd) på underskott om -2,9 mkr med en helårsprognos på -8,8 mkr. Största underskotten finns inom stöd till barn och familjer där helårsprognosen visar på ett underskott om -4,9 mkr Antalet utslussningar till hemmaplanslösningar när det gäller stöd till barn och familjer har försenats under våren vilket har medfört ett ökat underskott. 6 procent av antalet utredningar inom området barn och familj har en utredningstid som överstiger 4 månader. Motsvarande siffra ifjol var 25 procent. En förklaring till detta är att arbetssituationen för utredarna har varit ansträngd sedan februari 21 beroende både på komplexiteten i ärendena samt ökade krav på dokumentation. Äldreomsorgen uppvisar för perioden överskott på 1,9 mkr. För helåret prognostiseras ett mindre överskott. Alla områden inom äldreomsorgen visar mindre överskott utom vård och omsorgsboendena som uppvisar mindre underskott. Avsatta medel till fortbildning planeras att användas under året därför minskar överskottet. Administrativa avdelningen redovisar ett överskott per april om,6 mkr men prognostiserar ett underskott på 1,7 mkr på grund av stora kostnader för införandet av det nya ITverksamhetssystemet. Se bilaga Analys förstärkt månadsbokslut socialförvaltningen april Socialnämnden Redovisar ett resultat januari-april på -1,3 mkr. Prognosen för helåret visar underskott på -13,6 mkr. Det är i 5

6 Barn- och utbildningsnämnden Resultatet jan - april visar överskott på 1,8 mkr. Barn och utbildning har under första tertialet haft positiva månadsresultat trots fler barn inom förskola och underskott på personalkostnaderna inom gymnasiet. Underskottet inom gymnasieskolans personalbudget (pga avvecklingskostnader) har balanserats upp av återhållsamhet av övriga kostnader inom gymnasiet och att den interkommunala ersättningen är i balans för vårterminen. Underskottet fram tom april inom förskolan har balanserats upp av överskott inom främst grundskola och fritids. Prognosen för helåret är fortfarande noll trots att allt tyder på fler platser till hösten inom förskolan än vad som var prognosticerat. Antalet halvtidsplatser minskar och antalet yngre barn ökar till hösten. Pga den beslutade minskningen av personaltäthet som träder ikraft hösten så torde underskottet bli mindre än tidigare beräknat. Den ökade sjuklönekostnaden inom främst förskolan är oroande. Sjuklönekostnaden tillsammans med ett större semesteruttag har ökat kostnaderna för vikarier kraftigt det första tertialet jämfört med samma period. Grundskola och fritids beräknas gå med mindre överskott på grund av den minskade personaltätheten inom fritids. Det är även en viss volymminskning inom särskolan inför höstenterminen. Prognosen är baserad på antagandet att den interkommunala ersättningen inom gymnasieskolan kommer att vara i balans hela året, att det blir ca 3 fler platser inom förskolan till hösten än tidigare beräknat samt att fritidsverksamheten klarar personalminskningen inom budget. Teknik och servicenämnden Resultatet per april visar på överskott på 1,1 mkr, för helåret prognostiseras ett underskott om -1,2 mkr. Vinterväghållningen har hittills varit omfattande och underskottet på helåret bedöms bli -2,4 mkr Omfattande snöbortforsling gör att kostnaden för vinterväghållningen till och med april aldrig har varit så hög. Nederbördsmängd för perioden var 1,3 meter att jämföra med normalår 1 meter. De senaste fyra åren har vinterväghållningens underskott varit i genomsnitt 4 mkr. Underskottet bedöms uppgå till -2,4 mkr. Sättningarna vid parkeringsdäcket Coop Forum har utretts och kostnaden beräknas till,6 mkr. Kapitalkostnader ger överskott med 1 mkr på grund av senareläggning av investeringar. Mark och skog har överskott för perioden men prognostiserar ett noll resultat på helåret. Lokaler och bostäder har ett underskott för perioden och prognostiserar även underskott för helåret beroende på ökad fastighetsskötsel, underhåll samt minskade hyresintäkter. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens periodresultat uppgår till 1,6 mkr Det beror främst på högre bidrag från Arbetsförmedlingen gällande subventionerade anställningar, högre intäkter för FAS 3 än budgeterat samt lägre kostnader för Kommunalt Arbetsmarknadsprogram (KAP). Då behovet av utbildning är stort och arbetslösheten bland ungdomar fortsätter att vara hög, har nämnden beslutat att omfördela medel inom ram. Detta medför att helårsprognosen blir noll. Extra medel har tillförts subventionerade anställningar samt vuxenutbildning. Ungdomsarbetslösheten uppgick i april till 16,6 procent av befolkningen (ungdomar år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd). I april var 637 personer i åldersgruppen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd jämfört med 681 personer i april. Trots att ungdomsarbetslösheten alltså har minskat totalt sett under perioden, har dock andelen som varit borta länge från arbetsmarknaden ökat. Det visar sig i att antalet ungdomar år i Jobb- och utvecklingsgarantin, där man hamnar efter ca 18 månaders arbetslöshet, har ökat med 33 procent, från 14 personer i april till 138 personer i april. Av alla arbetslösa i gruppen år utgör nu de som befinner sig i Jobb- och utvecklingsgarantin 22 procent. För ett år sedan var deras andel av de arbetslösa i åldersgruppen 15 procent. Ungdomsarbetslösheten har alltså minskat jämfört april. Samtidigt har den grupp som befinner sig längst från arbetsmarknaden i den åldersgruppen ökat starkt både i absoluta tal och i relativa. Kommunstyrelsen Redovisar överskott för perioden på 2,4 mkr. Med ett prognostiserat resultat på 2,6 mkr, där merparten av det positiva resultatet beror på lägre kapitalkostnader än budgeterat på grund av senarelagda investeringar. Samhällsbyggnadsenheten (där planbudgeten ingår) visar på ett negativt resultat på -2,7 mkr. Anledningen tillskrivs mängden stora samhällsbyggnadsprojekt och planer i kommunen. Personalavdelningen prognostiserar underskott på -,8 mkr på grund av höga kostnader för bland annat rekrytering. Kultur- och fritidsnämnden Redovisar underskott på -,2 mkr för perioden. För helåret prognostiseras underskott på -,4 mkr. Studio Acusticum drivs som egen resultatenhet och visar underskott på -,4 mkr för perioden och prognostiserat underskott på -,8 mkr för året. Antal timmar som utförs av timanställda ökar och simhallarna står för den största delen. 6

7 Projektet Digital live arena har beviljats 7 tkr från Statens kulturråd, 8 tkr från Länsstyrelsen och 13 tkr från Kulturkontakt Nord. Framtid Pite fortsätter sitt arbete med certifiering av trygg och säker förening. Projektet har skapat stort intresse och var starkt bidragande till att Piteå fick utmärkelsen "Årets idrottskommun" i Norrbotten. Stadsbiblioteket slog besöksrekord under Världsbokdagen med besökare. Miljö- och byggnämnden Resultatet för perioden januari-april ligger på,3 mkr. Lönekostnaderna för perioden är något lägre än budget men på helåret beräknas lönekostnaderna överskrida budgeten. Bygglovintäkterna är betydligt högre jämfört med samma period. Ökningen beror på en ny bygglovstaxa från november med anledning av den nya plan- och bygglagen. I budgeten beräknades den nya taxan öka intäkterna med 15-2 procent, vilket finansierar ytterligare en bygginspektör. I dagsläget pekar bygglovsintäkterna mot en större ökning än nämnden tidigare antagit. En orsak till det kan vara att den nya taxan ger möjlighet att ta betalt för det faktiska utredningsarbete som utförs i ett bygglovsärende. Antalet nya bygglovsansökningar under perioden januariapril är 151 st. Antalet verkar nu ha återgått till normal nivå efter förra årets 296 ansökningar under samma period. Då var antalet ansökningar ovanligt stort veckorna innan nya plan- och bygglagen trädde ikraft, men låg på en normal nivå vid årets slut. Räddningsnämnden Räddningsnämndens resultat för perioden visar överskott på,4 mkr. För helåret pekar resultatet på överskott på,4 mkr, av detta överskott är,1 mkr lägre avskrivningar och internränta än budgeterat. Skillnaden på helårsprognosen i april jämfört med mars beror på ökade kapitalkostnader med,2 mkr. Verksamheten följer i stort uppsatta mål och handlingsprogram. 7

8 Koncernen Piteå Kommunföretag AB Resultat efter finansiella poster, inkl minoritetsintressee (tkr) Intäkter Kostnader Rörelseresultat jan-apr jan-apr jan-dec Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat efter finansiella poster I koncernen Piteå Kommunföretag AB ingår förutom moderbolaget de helägda dotterbolagen Piteå Näringsfastigheter AB, Piteå Renhållning och Vatten AB, AB PiteBo, Piteå Hamn AB, AB PiteEnergi och Renenn i Piteå AB. Därutöver ingår även bolaget Nolia AB (33 %). Koncernens resultat för perioden efter finansiella posterr uppgår tilll 12,5 mkr, vilket är aningen lägre än för samma period föregående år. AB PiteBo redovisar ett högre resultat för perioden jämfört med samma tid föregående år, häri ligger dock en reavinst på ca 2,5 mkr. Koncernen AB PiteEnergi redovisar en lägre vinst för samma period. Investeringar Likviditeten i koncernen inklusive fordran/skuld till Piteå kommuns koncernkonton, uppgår per -4-3 till 94,4 mkr. I jämförelse med har likviditeten sjunkit med 14,4 mkr. Koncernens investeringar i anläggningstillgångar har under perioden januari-april uppgått till 54,85 mkr. Årsprognosen beräknas till 175,,5 mkr. Större inve- steringsprojekt framgår av nedanstående tabell. Investeringsprojekt Elnätsanläggningar Fjärrvärmeanläggningar Siken 6 (g:a Åhlens) Butiker (nya Åhlens) Vatten- spillvatten- och dagvatten ledningar Stambyten, badrumsrenoveringar Energisparprogram, Furunäset Energieffektiviseringar UV-ljus Degerängets Vattenverk Kontor fd Eivors hörna Bolag PiteEnergi PiteEnergi PNF PNF Pireva PiteBo PNF PiteBo Pireva PNF Prognos (mkr) 31,2 19,9 17, 16, 13,8 7, 4,5 4, 3,7 3, Likviditet Långfristiga a lån Koncernens nyupplåning har i april ökat med 23,6 mkr, i jämförelsee med (mkr) Koncernen Piteå Kommunföretag AB jan- apr 2 191,8 jan- apr 2 98,3 jan- dec 2 168,2 8

9 Bolagen i koncernen Piteå Kommunföretag AB Resultat efter finansiella poster, inkl minoritets intresse (tkr) jan-apr jan-apr Prognos helår jan-dec Piteå Kommunföretag AB AB PiteEnergi (koncernen) AB PiteBo Piteå Hamn AB Piteå Näringsfastigheter AB (koncernen) Piteå Renhållning och Vatten AB Renen i Piteå AB -4 1 Nolia AB (hela bolaget) Piteå Kommunföretag AB (moderbolaget) Under perioden har styrelsen lagt förslag till årsstämman, att en utdelning kan ske till ägaren Piteå kommun med 3 mkr, utifrån bokslut. Periodens resultat efter finansiella poster uppgår till -3,1 mkr med en årsprognos på -9,1 mkr. Det höjda ränteläget under början av året har medfört att räntekostnaderna har ökat något jämfört med föregående år. Dock har räntenivån sjunkit något under senare delen av perioden. Vid årets slut tillkommer de koncernbidrag som dotterbolagen kan leverera. Dessa redovisas utöver ovanstående som en intäkt efter finansiella poster. AB PiteBo Resultatet januari - april uppgår till 3,3 mkr och årsprognosen till 5,3 mkr. Under perioden har bolaget sålt 16 lägenheter på Strömnäs till Piteå Golfklubb. Vidare har styrelsen beslutat göra en genomlysning av bolagets fastighetsbestånd som eventuellt kan leda till en försäljning av en del av beståndet. Skälet är att skapa ett ekonomiskt utrymme till nyproduktion och underhåll av fastighetsbeståndet. Arbetet väntas bli klart under hösten. Bolaget planerar för nyproduktion av ytterligare bostäder i Bergsviken, Rosvik och centrala Piteå. Som planeringen ser ut så är tidigaste byggstart under början av 213. Det förutsätter att detaljplanerna för projekten inte överklagas. Tillskottet beräknas till ca 8 lägenheter. Arbetet med att energieffektivisera beståndet fortlöper enligt uppsatt mål där bolaget skall minska förbrukning av el och värme med 2 procent fram till 216 jämfört med 27. Senaste åtgärden är installation av elmätare i 65 lägenheter i centrala Piteå. AB PiteEnergi (koncernen) Resultatet för perioden till och med april är 12,2 mkr. För helåret prognostiseras ett överskott om 42,3 mkr. Vädrets makter påverkar verksamheten i mycket stor utsträckning. År har första tertialet varit mildare än ett normalår med ca 5 procent och ännu mer jämfört med tertial 1 år. Resultatet för perioden är ca,95 mkr lägre än budget. Orsakerna till detta är som nämnts ovan, d.v.s. vädrets utveckling, vilket medfört lägre försäljningsintäkter både avseende el och fjärrvärme. Fjärrvärmen har dessutom haft en del problem med avbrott med leveranserna från hetvattenleverantören, vilket gjort att de egna anläggningarna körts mer än normalt, något som kostar mycket. Elhandeln har haft en tuff start på året med hård konkurrens och låga marginaler där volymrisken gett negativ påverkan. Elnätverksamheten har startat året bra, där kostnaderna för inköp av nätförluster varit lägre än beräknat, vilket bidrar positivt. Elproduktionen i Sikfors ligger något bättre än budget beroende på att tillrinning i Piteälven varit god under tertial 1. Ekforsaffären har även utvecklats mycket bra med både nya elkunder och de tjänster vi utför åt konkursförvaltaren, vilket bidrar mycket positivt till resultatet. Bredbandsaffären fortskrider enligt budget utan några större kända avvikelser. PiteEnergi fortsätter att investera i hög takt. Årets budgeterade investeringar ligger på 75 mkr. Merparten av investeringarna avser utbyggnad av fjärrvärmenätet och förnyelse av elnätet, som både byts ut och moderniseras, allt för att klara av de höga krav kunderna ställer på elleveranser. Första tertialet består till stor del av planering av projekten, varför utfallet endast är 8,3 mkr. Prognos I årsprognosen görs förhoppningen om att kunna hålla budgetens mål med ett resultat om 42,4 mkr. Fjärrvärmeförsäljningen har prognostiserats ner beroende på den milda inledningen av året samt problem med 9

10 leveranser av hetvatten från leverantören. Ersättning för de mätfel som leverantören har konstaterat för perioden kommer dock att bidra mycket positivt och innebära att budgeterat resultat för affärsområdet ser ut att kunna hållas. I dotterbolaget PiteEnergi Handel har försäljningsprognosen reviderats ner, där även marginalen på såld el varit ett problem under första tertialet framförallt på grund av volymrisken. Detta kommer att påverka helårsresultatet negativ. Ekforsaffären, vilken bedöms fortgå under hela året, samt minskade kostnader gör att resultatet ändå bedöms resultera i samma utfall som budget. Investeringar är svåra att bedöma så här tidigt på året i och med att många projekt inte har kommit igång men siktet är inställt på att hålla budgeterad nivå. Byggnationerna kring MEVA-projektet i Hortlax och bytet av affärssystem ser dock ut att bli dyrare än beräknat. Piteå Hamn AB Periodens resultat är -,5 mkr, vilket är acceptabelt med tanke på att konjunkturen fortfarande är osäker med avseende på den europeiska marknaden. Prognosen för är ett överskott på 3, mkr. Exporten av sågade trävaror till Nordafrika känns alltjämt stark. Godsvolymerna är i nivå med förra året, men resultatet på helåret förväntas bli avsevärt starkare än, och överträffa budget på grund av ökade flöden av pappersprodukter. väntas bli ett normalår med stabila flöden av skogsprodukter och ökade flöden av sågade trävaror Sjöfarten nyttjas till transport av både råvara och RTD (den färdiga biodieselprodukten) från fabriken på Haraholmen Billerud Karlsborg nyttjar Haraholmen under pågående ombyggnad av den egna kajen och muddringen av farleden, vilket visar betydelsen av att ha flera logistikalternativ att tillgå Inga projektlaster till Markbygdenprojektet Periodens händelser Ökande godsvolymer sågade trävaror samt petroleumprodukter jämfört med fjolåret Genomförande av förstudie Haraholmen där viktigaste kunderna ger sin syn på godsutveckling Haraholmen, vilket visar att Haraholmens kaj kan nå vissa kapacitets-begränsningar innan 217 även utan vindkraftsetableringen i Markbygden Framtid/Prognos Utvecklingen hos de globala skogsindustrikunderna har en stor påverkan på godsflöden och bolagets långsiktiga utveckling och betydelse vad gäller hållbara transporter för det regionala näringslivet. För industrins räkning har bolaget även ett ansvar att tillsammans med Piteå kommun ta fram vilka systemlösningar på järnväg som gynnar utvecklingen mot mer gods på järnväg i framtiden kopplat till Norrbotniabanans genomförande och med målsättningen att om möjligt flytta gods från väg till järnväg och sjöfart. Piteå Näringsfastigheter AB (koncernen) Resultatet för första tertialet är -1,7 mkr och årets resultat prognostiseras till -4,5 mkr. Konkurser och flytt av verksamheter under har medfört att vakansgraden inom koncernen är historiskt hög och det har påverkat intäktssidan negativt. Ett omfattande arbete har under årets första fyra månader lagts på att attrahera nya hyresgäster men efterfrågan är låg på grund av den rådande konjunkturen. Stort fokus har bland annat lagts på Acusticumområdet för att utveckla samverkan mellan kommun, LTU och näringsliv. Koncernen har fortsatt att färdigställa de stora investeringarna: - i fd Åhlens är inflyttningen helt klar - i det så kallade Prixhuset är invigningen planerad till september. Arbetet har fortsatt med att utveckla och effektivisera ekonomiadministrationen. Bland annat har dotterbolagen under våren tagit upp egna krediter genom separata borgensramar. Dessa krediter har ersatt det som tidigare lånades upp av moderbolaget Piteå Näringsfastigheter AB. I Furunäsets företagsby har påbörjats ett energisparprojekt med syfte att kraftigt reducera förbrukningen av el och fjärrvärme. Piteå Renhållning och Vatten AB et för perioden är 4,2 mkr och prognosen för helåret är 6,4 mkr. et för perioden är över budgeterad nivå. Den främsta orsaken beror på mer intäkter då inflödet av material på Bredviksberget ökat samt av högre ränteintäkter som bidrar till ett förbättrat resultat. Prognosen för helåret bedöms bli 1,1 mkr bättre än budgeterad nivå främst med anledning av ökade intäkter för affärsområdet Avfall och återvinning. Viktiga händelser under perioden Färdigställande och idrifttagning av UV-ljus vid Degerängets vattenverk. Investering i nytt ställverk och kalkutrustning vid Degerängets vattenverk. Utredning kring befintliga vattenskyddsområden och VAplanering. 1

11 Energikartläggning för Bredviksbergets anläggning har genomförts. Inrättande av ett vattenskyddsområde för råvattentäkten i Svensbyfjärden fortgår. Verksamhet Inledningen av året har börjat bra för Pirevas respektive affärsområden. En stabil produktion har inneburit att arbete med olika projekt och utveckling av verksamheten har kunnat ske enligt plan. Vid Degergängets vattenverk har arbetet med att installera UV-ljus färdigställts enligt tidsplan och idrifttagande gått bra. En VA-utredning med åtgärdsförslag för vatten- och avloppsfrågor i ett antal områden utanför kommunens verksamhetsområden för vatten- och avloppstjänster har tagits fram. I syfte att åstadkomma ett ökat skydd för kommunens huvudvattentäkt föreslås att ett verksamhetsområde för vatten och avlopp på Hemlunda och delar av Vitsand inrättas. Inom affärsområdet Avfall och Återvinning pågår arbete med vidareutveckling av metod för sluttäckning av Bredviksbergets deponi. Anläggningen ses över och anpassas efter framtida behov, bland annat skapas nya upplagsytor i anslutning till kommande sluttäckning och samarbete utvecklas med externa aktörer som berörs på olika sätt. Nolia AB Periodens resultat är ett underskott på 3,1 mkr men prognosen för hela året pekar på ett överskott på,1 mkr. Fyra mässor har genomförts enligt beslutad plan: Nolia Utbildning & Rekrytering i Piteå, Umeå, och Sundsvall samt Nolia Trädgård & Antik i Umeå. De tre utbildningsmässorna uppnår budgeterat resultat. När det gäller förstagångsmässan Nolia Trädgård & Antik lyckades bolaget inte locka antikutställarna, vilket medför ett sämre resultat för mässan. Huvuddelen av intäkterna förväntas dock inflyta under perioden juni-augusti, där prognosen ser bra ut för både Euro Mine Expo och Stora Nolia. 11

12 Personal (kommunen) Piteå kommun måste vara attraktiv som arbetsgivare för att behålla och kunna rekrytera medarbetare. Som ett led i att stärka medarbetarskapet pågår arbete med medarbetarpolicyn i verksamheterna, samtidigt som ett antal medarbetarbetarforum genomförts med fokus på kommunens styr- och ledningssystem. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökar vilket visar sig även i form av minskad frisknärvaro. Ökningen är som störst bland de yngre anställda, även gruppen 3-49 ökar något. Sjukfrånvaron bland män och andelen sjukfrånvaro över 59 dagar minskar något. Obl. redovisning av sjukfrånvaron 12-mån uppföljning Nyckeltal sjukfrånvaro % Mars Mars Piteå Luleå 1, Tot sjukfrånvaro 5,1 4,8 4,9 4,8 2, Sjukfrv. >59 dgr 5,8 51,8 51,4 28,9 3, Sjukfrv. Kvinnor 5,7 5,4 5,3 5,2 4, Sjukfrånvaro män 2,9 2,9 3 3,2 5, Sjfrv 29 år el yngre 4, 3,2 3,5 4,1 6, Sjfrv 3-49 år 4,7 4,3 4,5 4,5 7, Sjfrv 5 år el äldre 5,6 5,5 5,4 5, Störst ökning av sjukfrånvaron jämfört med jan-april finns inom Miljö- och byggkontoret. Även Socialtjänsten, Barn och utbildning samt Fastighets- och servicekontoret ökar men marginellt. Kommunledningskontoret och Räddningstjänsten visar på stor minskning och har under perioden en sjukfrånvaro på 1,2 respektive,8 procent. Inom NAV och Teknik- och gatukontoret minskar också frånvaron % Sjukfrånvaro innevarande år Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Frisknärvaro Frisknärvaron mäts som andelen anställda medarbetare utan någon sjukdag de senaste tolv månaderna. Målet är minst 41 procent. Både sjukfrånvaron och andelen som inte har någon sjukdag alls ökar jämfört med och % Timanställda Antal timmar som utförs av timanställda är ett nyckeltal på övergripande nivå med målsättning att antal timmar ska minska. Första kvartalet uppgår vikarietimmarna till , vilket är en ökning med 26 procent (86 % av kvinnor och 12 % av män) i jämförelse med samma period förra året. Det är främst Socialtjänsten och Barn och utbildning som står för ökningen. Faktorer som påverkar socialtjänstens nyttjande av timmar är bland annat ökad sjukfrånvaro samt avsaknaden av övertalighetspool inom äldreomsorg. Inom Barn och utbildning är det främst i förskolan det ökar Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Generationsväxling Totalt är 571 anställda över 6 år, 45 kvinnor och 121 män, vilket totalt motsvarar 16 procent av de tillsvidareanställda. I antal personer är det flest på Barn och utbildning (231 styck) och Socialtjänsten (27 styck), Andel personer över 6 år i förhållande till antal anställda per förvaltningen visas i nedanstående graf. 25% 2% 15% 1% 5% % Frisknärvaro Timanställda antal timmar Män Kvinnor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Andel anställda 6 år eller äldre Bun Fast Klk K o F M o B Nav Räddning Soc Tekn o gatu Kvinnors lön i förhållande till männens är 9,5 procent innan årets löneöversyn är genomförd, vilket är,1 procent högre än. Det är stor spridning mellan förvaltningar, från 86,3 (Miljö- och byggkontoret) till 121,8 procent (Teknik och gatukontoret). 12

13 Strategiska områden Barn och unga Antal barn som har varit placerade utanför hemmet ökade med sju personer till 88 (58 pojkar och 3 flickor) jämfört med samma period. Andel utredningar av barn och unga som överstiger 4 månaders utredningstid har ökat kraftigt från 25 procent april, 5 procent dec och uppgår till 6 procent mars. Socialtjänsten anger följande orsaker till ökningen, - Ökat inflöde av ärenden som leder till utredning under både 21 och - En ansträngd arbetssituation hos barn- och ungdomsutredarna har medfört att antal utredningar per handläggare minskats som arbetsmiljöåtgärd. - Större krav ställs vid dokumentation och uppföljning av insatser. Mer omfattande insatser kräver tätare uppföljning. - Utifrån ovanstående har en kö av utredningar byggts upp under våren vilket troligen kommer påverka hela. Som mest har kön bestått av ett 5-tal ärenden. Utbildning, arbete och näringsliv Befolkning Befolkningen hade den sista mars minskat med 33 personer sedan årsskiftet. Minskad befolkning under första kvartalet avviker inte från trenden då den funnits med vissa undantag under 2-talet Piteå kommuns befolkning 21 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Första kvartalet föddes 14 barn, vilket är lika med mars. Första kvartalet 21 föddes 92 barn. Andel äldre ökar Generationsväxlingen börjar synas i möjlig arbetskraft, antalet i arbetsför ålder har minskat med 219 personer jämfört med mars. I Piteå är antal invånare under 18 år färre (8 personer) än antal invånare över 65 år. Antal invånare över 8 år har ökat med 72 personer under ett år. Prognosen visar på en fortsatt åldrande befolkning. Den totala prognosen visar på ökad befolkning med 14 invånare till år 22, vilket understger målet Befolkningsutveckling och prognos Totalt Ovanstående resultat visar vikten av att fortsätta den kraftsamling och samarbetet med föreningsliv och näringsliv som påbörjats genom arbetet Piteå attraktivt och uthålligt. Huvudmålen i det arbetet bygger på ökad befolkning och minskad arbetslöshet, i syfte att Piteå ska vara en attraktiv boende och etableringsort. Hur ser studenter på att arbeta i Piteå kommun Piteå kommun har deltagit i en undersökning bland studenter som studerar till civilekonomer och civilingenjörer för att se hur Piteå kommun uppfattas som arbetsgivare. Piteå kommun får ett gott resultat som arbetsgivare inom offentlig sektor, och nomineras till kandidat som en av Sveriges tre bästa kommuner i marknadsföring bland studenter. Utbildning Under perioden når Piteå goda resultat i öppna jämförelser av grundskolan där Piteå når plats 45 av 29 kommuner, fler elever ger positiva svar på skola och undervisning, Jobb och tillväxt. Piteå är beroende av att befinna sig i en stark region för att klara av att möta generationsväxlingen. I Norrbotten har 395 personer varslats under januari-april, att jämföra med 127 personer under samma period. Under 21 startade fler företag än någonsin i landet, så även i Piteå som nådde rekord med 8,7 per 1 invånare 21. Ökningen bedöms bero på lagändringar om sänkt aktiekapital och slopad revisionsplikt. I Piteå sjönk nystartade företag under från 8,7 företag till 8,4 per1 invånare, vilket fortfarande är en hög nivå. Tendensen håller i sig och har redan i mars nått till 3,7 företag per 1 invånare, en förbättring på 25 procent jämfört med samma period. Antal nya företag per 1 invånare Mars Mars Mars 21 Helår 3,7 3,1 2, 8,4 13

14 Näringslivsklimatet är komplext att analysera. I Insikt som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i början av kom Piteå på plats 34 av 16 kommuner. Urvalet utgörs av dem som haft ärende med kommunen under året. I Svenskt Näringslivs ranking som genomfördes hösten sänks Piteås placering med 57 platser och rankas på plats 24. I Piteå deltog 1 företag (21 inom handeln). Enligt Företagarna och Upplysningscentralens ranking hamnar Piteå på 14:e plats i landet när det gäller uthållig tillväxt för företagen. Innovativ energikommun Piteå ligger fortfarande långt fram både nationellt och internationellt när det gäller förnyelsebar energi, allt från att använda restprodukter för ny energi till en bra plats för vindkraft. Daniel Solander Energy Arena, kallas det centrum som ska samla aktörer inom energisektorn och marknadsföra Piteå som innovativ energikommun. Samarbetet med Vietnam fortsätter och Piteå har via SIDA fått anslag för fortsatt samarbete. En återresa har skett under perioden. Målet för vietnameserna är att få en försöksanläggning där de kan framställa elektricitet från risskal. Arbetslöshet Arbetslösheten har i likhet med tidigare år minskat under årets första månader. I april var den öppna arbetslösheten 3, procent (777 personer). Den öppna ungdomsarbetslösheten uppgick till 3,4 procent (129 personer), vilket är,2 procentenheter högre än samma månad. Arbetslösheten för utrikesfödda är 15,7 procent vilket är,5 procentenheter högre än april. % Öppet arbetslösa Totalt Ungdomar Totalt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Den totala ungdomsarbetslösheten hade i april minskat till 16,6 procent vilket är 2,5 procentenheter högre än länet. I Piteå är det 3,4 procent unga i öppen arbetslöshet vilket är lägre än länet, medan det är 13,2 procent unga i åtgärd eller program, vilket är högre än länet. % Ungdomsarbetslöshet Piteå öppet Länet öppet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt är 637 unga upp till 24 år arbetslösa varav, 129 öppet arbetslösa och 58 sökande i program med aktivitetsstöd. Av de i program, har 138 unga varit arbetslösa minst 18 månader och är inskrivna i jobb och utvecklingsgarantin. Det är en ökning med 34 unga jämfört med april. Försörjningsstöd Det är totalt 547 hushåll som fått försörjningsstöd, vilket är 41 hushåll färre än april. Tiden som varje hushåll fått försörjningsstöd under årets första månader har ökat något jämfört med samma period föregående år. Andelen unga hushåll med försörjningsstöd uppgår till 21 hushåll (212 personer). Samtidigt minskar genomsnittstiden i stöd från 2,8 till 2,7 månader. Orsak till försörjningsstöd Januari-april Januari-april Arbetslöshet 58,6% 56,% Sjukdom 29,% 24,1% Övrigt 12,4% 19,9% Arbetslöshet och sjukdom som orsak till försörjningsstöd ökar. Det är flera arbetslösa där ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen är otillräcklig för försörjning. Ökning finns även bland de som arbetar deltid eller heltid med otillräcklig lön/bidrag för sin försörjning. Demokrati och öppenhet Piteå program Länet öppet+program Piteå anges som ett gott exempel för medborgardialog av Sveriges Kommuner och Landsting både på demokratidagen och i faktablad för dialoger. Under perioden har metoden medborgarbudget provats i PiteåPanelen. I dialogen har medborgarna framfört önskemål om bredare process inför olika besparingsförslag. Detta i samband med nämndernas arbete med förslag till kommunfullmäktige på besparingar utifrån riktlinjer för VEP Tillgänglighet Arbetet för att förbättra tillgängligheten fortsätter. Utbildning av förtroendevalda och nyckelpersoner är genomförd, kommunövergripande arbetsgrupp startad, webbsida utvecklad, varje förvaltning har en samordnare. 14

15 Integration Av de flyktingar som ankom 29 är det 21 av 36 (58 %) som valt att stanna i Piteå, vilket uppfyller målet om minst 5 procent. Antalet flyktingar som väljer att bo kvar i Piteå tre år efter ankomst. Kvinnor Män April (58 %) April 19 ( 34 %) Helår 11 (58 %) Skillnader i andel mellan olika tertial beror på att vid så låg volym påverkar enskilda in- och utflyttningar stort. Livsmiljö Trygghet Hemtjänst, olika boendeformer för äldre, gruppbostad och personlig assistans är viktigt för att piteborna ska känna trygghet genom livet. Personlig assistans ligger i paritet med antal ärenden för december vilket var en ökning med 6 ärenden under hela föregående år. För är det en hög nivå redan från början av året. Två nya ärenden har dessutom tillkommit från Försäkringskassan där kommunen betalar de första 2 timmarna. Trots att antal personer är relativt lika så har antal beviljade timmar ökat med drygt 3 sedan årsskiftet. Hemtjänsten minskar något jämfört med samma period både i antal ärenden och i beviljade timmar. Jämfört med december är det dock en liten ökning. Under april tog socialnämnden beslut om tre ärenden för gruppbostad. Med dessa finns det totalt en kö på fem personer varav två har en väntetid över ett år, ytterligare två ärenden är på väg upp till beslut. Samhällsbyggnad Piteå kommun har beslutat om en förändrad organisation från 213 där samhällsbyggnad, från fysisk planering till kompetensförsörjning organiseras i en gemensam förvaltning. Modern samhällsbyggnad handlar om att erbjuda attraktiva och varierande bostäder, god infrastruktur och en bostadsmiljö som erbjuder såväl trygghet som möjligheter för hälsosamma och miljövänliga val i vardagen. Därför är det viktigt att Piteå når 22:a plats för årets friluftskommun i landet och utsetts till bästa idrottskommun i Norrbotten. Möjlighet till vatten- och stadsnära bostäder utökas genom att 39 tomter på Långskataområdet och 2 tomter på Klubben släpps till försäljning. Antal bygglovsansökningar under perioden minskar med 5 procent jämfört med, och återgår till samma nivå som 21. Minskningen kan bero på att antal ansökningar var ovanligt stort under april, inför en ny Plan- och bygglag som trädde i kraft maj med förväntat högre bygglovavgifter. Antal inkomna ansökningar om bygglov April April April 21 Helår Folkhälsa Sjukpenningtalet fortsätter att stiga i kommunen och är fortfarande högre än länet. 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Sjukpenningtalet Piteå Sjukpenningtalet Kvinnor Länet Män April April December Piteå 11,7 5,7 8,6 8,4 8,2 Länet 9,5 5,2 7,3 6,5 7, Jämfört med länet så har Piteå ett högre sjukpenningstal, men ökningen i Piteå är mindre än länet jämfört med samma period. I Piteå är kvinnornas sjukpenningtal dubbelt så högt som männen i Piteå. Kvinnor har också högre tal än länets kvinnor. Uthållig kommun Resor med kollektivtrafiken fortsätter öka. Under perioden har antal resor ökat med drygt 9 resor (5,5 %) jämfört med samma period föregående år. Resor med kollektivtrafik April April April 21 Helår I Miljöaktuellts ranking över Sveriges alla 29 kommuner kommer Piteå på plats 43 vilket är bäst i Norrbotten. Rankingen speglar kommunernas hållbarhetsarbete. 15

16 Nyckeltal fördjupad månadsrapport per 3 april Senaste värde April April Helår Helår Kvinnor/ Män/ 21 Barn och unga Antal placerade barn och unga utanför hemmet Flickor 3 Pojkar Andel utredningar för barn och unga över 4 månader, % Utbildning, arbete och näringsliv Antal invånare, totalt Arbetskraftens storlek år Andel öppet arbetslösa år, % Piteå 2,8 3,3 3, 3, 3,2 3,9 Riket 3, 3,6 3,3 3,2 3,6 3,6 Andel arbetslösa (obalans) ungdomar år, % Piteå 16,1 17,1 16,6 17,8 18,1 2,2 Länet 12,8 15,1 14,1 14, ,1 Arbetslöshet utrikesfödda Piteå 16,2 15,2 15,7 15,2 14,6 17,5 Länet 15,2 16,7 15,9 14,6 15,6 15,2 Antal nya företag per 1 invånare x x 3,7 3,1 8,7 8,7 Försörjningsstöd antal hushåll i försörjningsstöd x x tid i försörjningsstöd för alla hushåll x x 2,7 2,6 4,9 4,5 antal individer i försörjningsstöd andel av befolkningen, % x x 1,9 2,1 3,2 2,9 antal hushåll i försörjningsstöd under 25 år x x tid i försörjningsstöd för hushåll under 25 år x x 2,7 2,8 5,3 4,9 antal individer under 25 år i försörjningsstöd Andel som får plats till förskola inom 3 mån, % Antal bygglov (inkommna ansökningar under aktuell period) x x Livsmiljö Sjukpenningtalet Piteå 11,7 5,7 8,6 8,4 8,2 6,6 Länet 9,5 5,2 7,3 6,5 7, 5,9 Antal budgetrådgivning/skuldsanering konsumentrådgivningen Antal resor med kollektivtrafik Demokrati och öppenhet Antal flyktingar bosatta i Piteå tre år efter ankomst Svarsfrekvens kommunens kundtjänsttelefoner, % x x Personal Sjukfrånvaro i procent, totalt kommunen 5,7 2,9 5,1 4,8 4,9 4,8 Kommunledningskontoret 1,6,7 1,2 2,3 1,3 2,5 Barn o utbildning 5,3 2,1 4,6 4,1 4,4 4, Kultur o fritid 3,7 1,9 3, 3, 3, 2,9 Miljö o bygg 4,5 4, 4,3 2,4 3,9 2,3 Arbetsmarknad o vuxenutbildning 7,6 1,7 4,1 4,7 4 4,4 Räddningstjänsten,7,8,8 2,5,9 3, Socialtjänsten 6,7 3,2 6,3 6, 6, 6,1 Fastighets o servicekontoret 6,3 5,9 6,2 6, 6,1 5,3 Teknik o gatukontoret 5,1 1, 1,9 2,8 1,6 3,7 Timanställda, totalt kommunen Kommunledningskontoret Barn o utbildning Kultur o fritid Miljö o bygg Arbetsmarknad o vuxenutbildning Räddningstjänsten Socialtjänsten Fastighets o servicekontoret Teknik o gatukontoret Ekonomi Prognos April April Helår Helår 21 Resultat kommunen inkl helårsprognos, mkr 5,9 1,8 13,4 24,7 36,3 Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag, %,3 1,7 2,1 1,3 2, Likviditet; betalningsberedskap i dagar. Mål: minst 3 dagar Nämndernas/styrelsens resultat, mkr 12,1 6,2 3,7 1,8 12,6 Resultat efter finansiella poster koncernen Piteå Kommunföretag AB, mkr 12,5 13,5 44,8 39,9 16

17 Analys förstärkt månadsbokslut socialförvaltningen april Socialförvaltningen uppvisar ett samtalat underskott för perioden januari till mars på tkr. Förvaltningsledning, politik och administrativa avdelningen genererar ett överskott på + 63 tkr till och med april månad beroende på lägre förbrukning i början på året. Stöd och omsorg (exkl. personlig assistans, försörjningsstöd och förändring semesterlöneskuld) Genererar ett underskott för perioden med tkr. Orsaken till underskotten är, som tidigare månader, en fortsatt stor förbrukning inom områdena institutionsvård och förstärkta familjehem för barn och unga (-2 5 tkr), och institutionsvård vuxna(-65 tkr), hemtjänst inom området psykosocialt stöd(-65 tkr)och färdtjänst (-5 tkr). 6 % av utredningarna inom området barn och familj har en utredningstid som överstiger 4 månader. Motsvarande siffra var 25 %. En förklaring till detta är att arbetssituationen för barn- och ungdomsutredarna har varit mycket ansträngd sedan februari 21 beroende både på komplexiteten i ärendena men också på ett allt större krav på dokumentation. Inom barn och familj har verksamheten även haft en del tillfälliga kostnader kopplat till utökade lokaler och flyttning av personal till cityhuset. Äldreomsorgen uppvisar ett positivt resultat fram till mars på tkr. Detta beror på att medel avsatta för fortbildning ännu inte förbrukats fram till och med april månad. Vård och omsorgsboendena genererar till och med mars ett underskott på -134 tkr medan ordinärt boende och övrig verksamhet tillsammans uppvisar ett överskott på + 3 tkr vilket innebär ett i stort sett nollresultat till och med april. Omvårdnadsintäkterna genererar ett överskott för perioden på ca 2 tkr beroende på att den årliga omräkningen för avgifterna är gjord. Personlig assistans och försörjningsstöd. Personlig assistans uppvisar ett underskott för perioden på 434 tkr beroende på höga kostnader för sjuklöner i privata ärenden under perioden samt helårseffekten av volymökning. Kostnaderna inom försörjningsstödet har fram till april månad varit något lägre jämfört med samma period. Sjukdom som orsak till försörjningsstöd har ökat med 6 procentenheter jämfört med samma period vilket är en oroväckande trend. Antalet hushåll under 25 år som uppbär försörjningsstöd har minskat med 11 hushåll jämfört med och totalt antal hushåll med försörjningsstöd har under samma period minskat med 41 st. Regeringen som fastställer riksnormen varje år, har höjt den med 6 %. Skälen är, enligt barn- och äldreministern Maria Larsson, att levnadsstandarden för barn i familjer med ekonomiskt bistånd har alltmer halkat efter övriga barnfamiljers levnadsstandard. Årsprognos Sammanfattning. Socialförvaltningen prognostiserar med ett samlat underskott på -1 5 tkr exkl. personlig assistans, försörjningsstöd och årets förändring av semesterlöneskulden under förutsättning att inga åtgärder vidtas. Inklusive dessa poster är prognosen ett underskott på tkr. Socialnämnden tog i april månad beslut om ett antal åtgärder för att minska det prognostiserade underskottet. Dessa åtgärder samt när de ska redovisas till nämnden framgår längre fram i detta dokument. Administrativa avdelningen, politik och förvaltningsövergripande. Området förväntas vända sitt, till och med april månad, positiva resultat till ett underskott på 17 tkr på grund av de mycket stora kostnader för införandet av det nya IT verksamhetssystemet som kommer att belasta verksamheten under året. Stöd och omsorg(exkl. personlig assistans, försörjningsstöd och förändring semesterlöneskuld). Totalt prognostiserat underskott inom området 8 7 tkr. Orsaken till det prognostiserade underskotten är en förväntat fortsatt stor förbrukning inom områdena institutionsvård för barn och unga och förstärkta familjehem (-3 3 tkr), och institutionsvård för vuxna(-2 1 tkr), hemtjänst inom området psykosocialt stöd(-1 7 tkr)och färdtjänst (-1 5 tkr). Inom området barn och familj är strävan att under året kunna slussa ut några personer till hemmaplanslösningar men de under april planerade utslussningarna har försenats varför det prognostiserade underskottet är ca 5 tkr högre i april jämfört med mars månads prognos. Området boenden och daglig verksamhet prognostiserar med ett underskott om 77 tkr som till största delen härrör till anställning av två sjuksköterskor för att svara upp mot det sjukvårdsansvar som verksamheten har. Äldreomsorgen förväntas uppvisa ett resultat för på + 4 tkr beroende på att man planerar att förbruka de medel som finns avsatta för fortbildning. Ett förväntat underskott när det gäller personalkostnader inom vård och omsorgsboendena förväntas kompenseras genom ett ungefär lika stort överskott inom personalpoolen. Utifrån den omräkning av omvårdnadsintäkter som är gjord är prognosen i dagsläget att området kommer att ge ett litet överskott på cirka 4 tkr.

18 Personlig assistans och försörjningsstödet. Förhoppningen är att volymökningen inom personlig assistans inte kommer att vara lika stor som tidigare år utan att underskottet stannar på 2 5 tkr. Prognosen när det gäller försörjningsstödet är 56 vilket är en linjär framskrivning av resultatet fram till april. Förändring semesterlöneskuld Baserar sig på ett underlag framtaget av ekonomikontoret som gör bedömningen att den förväntade förändringen av semesterlöneskulden på helår kommer att generera ett underskott för socialförvaltningen med ca 97 tkr. Åtgärder beslutade av socialnämnden. I väntan på den totala genomlysning som ska göras av hela socialtjänstens verksamhet med start under våren har socialnämnden beslutat om ett antal åtgärder. Återredovisning till nämnden av dessa åtgärder ska göras enligt förteckning nedan. Månatlig uppföljning i samband med månadsbokslut. Minska kostnaderna vid implementering av nytt IT-verksamhetssystem. Redovisas 4 maj Redovisa åtgärder på kort och lång sikt i handlingsplanen för missbruksvården. Redovisas 1 juni Analysera alla ärenden/placeringar till barn och familjer med tyngdpunkt på förstärkta familjehem och de med inkomstbortfall. Redovisas 1 juni Föreslå och därefter genomföra åtgärder inom boenden och daglig verksamhet för att nå en budget i balans. Redovisas 15 juni Ompröva alla hemtjänstärenden inom psykosocialt stöd, genomgång och analys med biståndshandläggare. Redovisas 17 augusti Ompröva alla hemtjänstärenden inom psykosocialt stöd genom att se över arbetsprocesser för myndighetsutövning. Analys personalnyckeltal april Heltid: Andelen heltidsanställda har minskat med 3 procentenheter sedan samma period. Bidragande orsak är ett ökat antal månadsanställda vikarier inom både ÄO och SO där personer anställts utifrån det faktiska behovet samt att ytterligare rekryteringar skett inom personlig assistans. Antal timmar: Faktorer som påverkar nyttjandet av timanställda är ökad sjukfrånvaro och att det inte finns någon övertalighetspool inom ÄO. Ökningen är dock av en omfattning att en djupare analys av orsakerna bör göras. Sjukfrånvaron ökar vilket följer trenden i samhället. Det är en stor skillnad mellan sjukfrånvaron mellan avdelningarna. Sjukfrånvaron inom ÄO har ökat från 5,8 % till 7,1 % medan sjukfrånvaron inom SO har ökat från 4,% till 4,4%. Ökningen inom ÄO är allarmerande och bör följas. Anställda < 6 år. Inom socialförvaltningen finns en god kännedom om hur olika yrkesgrupper påverkas av generationsväxling. På de arbetsplatser där det blir mycket kännbart pågår redan ett arbete för att klara situationen. Med det budgetläge som förvaltningen har, finns det inget utrymme idag för att överanställa för att parera kompetenstappet vid kommande generationsväxling.