Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017. Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60"

Transkript

1 Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60

2 2 (21)

3 3 (21) Oskarshamns kommuns vision och inriktning I och med allt större insikt om riskerna med utsläpp av växthusgaser och vikten av trygg och hållbar energianvändning är det viktigt för Oskarshamns kommun att arbeta allt mer strategiskt med energi- och klimatfrågor. Energi- och klimatstrategin anger kommunens riktlinjer för en hållbar utveckling på energiområdet under perioden , med sikte på år Ny kunskap tillkommer kontinuerligt, vilket gör att denna strategi ska vara ett levande dokument som uppdateras vartefter. Målet är att koldioxidutsläppen i kommunen minskar med 50 % mellan 1990 och Detta ska uppnås genom genomförande av strategin och medföljande åtgärder, såsom att: Miljöpåverkan från energianvändningen minskar Den lokala produktionen av förnybar energi ökar Energianvändningen effektiviseras och andelen förnybar energi ökar av det som används Energitillförseln och distributionen är säker och tillräcklig Åtgärderna i handlingsplanen (SEAP) inom ramen för Borgmästaravtalet finns listade och beskrivna i bilaga 1. Förord År 2009 antog kommunfullmäktige visionen " Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet". Övergripande mål är att kommunen skall ha en säker och trygg energiförsörjning som är fossilbränslefri till år Oskarhamn står bakom Kalmar läns vision om en fossilbränslefri region I kommunen finns flera stora energiföretag samt energirelaterad forskning och energifrågor står högt på kommunens dagordning. Flera åtgärder i Oskarshamn har genom åren minskat miljöbelastningen från energianvändningen: ett exempel är utbyggnaden av fjärrvärme, liksom konvertering av större oljepannor i t.ex. skolor till biobränslen. Från år 2012 finns ett tankställe för biogas i kommunen, och vid renovering och utveckling av offentliga byggnader är effektivisering av energianvändningen en självklar del. Denna strategi ska förtydliga kommunens strategiska val för en hållbar energianvändning och för att hindra och lindra de pågående klimatförändringarna. Strategin utgår från kommunens vision och åtaganden, och ska tillsammans med övriga kommunala planer och verksamhetsplaner fungera som kommunens energiplan och uppfylla åtagandet som kommunen gjort i och med undertecknandet av EU:s Borgmästaravtal i februari Peter Wretlund, kommunstyrelsens ordförande

4 4 (21) Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Global uppvärmning och klimatförändringar... 5 Växthuseffekten... 5 Klimatförändringar i Sverige och Kalmar län... 5 Kommunens roller... 6 Avgränsning... 6 Organisation av klimatarbetet i kommunen... 7 Lagstiftning och energipolitik... 7 Lagen om kommunal energiplanering och miljöbalken... 7 Klimatmål i EU och Sverige... 8 EU:s klimat- och energipaket En sammanhållen klimat- och energipolitik i Sverige... 8 Nationella miljökvalitetsmål och regionala miljömål och handlingsprogram... 8 Kalmar län - En fossilbränslefri region Kommunala riktlinjer, underlag och åtaganden... 9 Kommunala styrdokument... 9 Andra underlag Nätverk och åtaganden Energibalans Om kommunen Energi Energianvändning inom olika sektorer Utsläpp av växthusgaser Lokal energiproduktion Strategiska områden för en hållbar utveckling Hållbar bebyggelse Hållbar konsumtion Hållbara transporter Hållbar energianvändning och energiproduktion Information och samverkan Information och genomförande Utvärdering och uppföljning Källor Bilaga

5 5 (21) Bakgrund Syfte Energi- och klimatfrågan är en av de största utmaningar som världen och Oskarshamns kommun står inför. Det sätt som vi arbetar med energi- och klimatfrågor har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling i kommunen, inte minst eftersom energi och klimat också är kopplat till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. I september 2011 beslutade kommunfullmäktige om att skriva under Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors), som ett första steg i ett strategiskt arbete för hållbar utveckling. Därmed har kommunen förbundit sig att arbeta aktivt med klimatfrågan. Den övergripande energi- och klimatstrategin ska förtydliga kommunens ställningstaganden för ett hållbart energisystem och minskad klimatpåverkan, och öka möjligheterna till samverkan med andra aktörer för att driva dessa frågor. Energi- och klimatstrategin kommer att vara kommunens gällande energiplan och ska därmed uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439). Global uppvärmning och klimatförändringar Växthuseffekten Växthuseffekten innebär enkelt uttryckt att gaser i atmosfären håller kvar en del av den värme som utstrålas från jordytan. Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden och utan den skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än det är idag. Idag upplever vi en global uppvärmning som sker snabbare än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Klimatforskare världen över är överens om att denna förändring i klimatet beror på utsläpp från människors verksamheter som förändrar atmosfärens kemi, och därigenom förstärker den naturliga växthuseffekten. Mänsklighetens utsläpp av växthusgaser orsakas framför allt av förbränning av fossila bränslen för produktion av och ändrad markanvändning. Den största delen av våra utsläpp av växthusgaser i Oskarshamn och Kalmar län kommer från energiproduktion som ger el och värme, samt från våra transporter. Klimatförändringar i Sverige och Kalmar län Den globala uppvärmningen och de klimatförändringar som kommer kan innebära en rad konsekvenser för Sveriges del. Under perioden var årsmedeltemperaturen i Sverige strax under 5 grader Celsius. På 30 års sikt beräknas årsmedeltemperaturen i Kalmar län att öka med cirka 2 grader, och med upp mot 4 grader till omkring år Modellering av klimatförändringarna visar på att det blir generellt ökad nederbörd i hela landet. Även antalet tillfällen med skyfall och intensiteten i extrem nederbörd kommer att öka.

6 6 (21) Ökad nederbörd och mer intensiva regn gör att översvämningar blir vanligare längs kuster samt längs sjöar och vattendrag. Förändringar i nederbörd liksom ökad avdunstning kan leda till ökad sommartorka i södra Sverige. Kommunens roller Kommunen är enligt lag skyldig att upprätta en energiplan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen 1. Samhällsplanering spelar en viktig roll om vi ska nå energi- och klimatmålen och därmed minska klimatförändringen. Översikts- och detaljplaner är viktiga vad gäller energianvändning t.ex. vid lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel mot en hållbar utveckling. Kommunen som organisation bidrar med en relativt stor del av kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Genom att se över sin energiförbrukning, tjänsteresor, transporter samt inom ramen för upphandling ställa klimatkrav, kan kommunen minska sin egen klimatpåverkan avsevärt. Kommunen kan också agera utifrån sina roller som offentlig aktör, myndighetsutövare, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. I egenskap av dessa olika roller kan kommunen också nå andra viktiga aktörer som producerar, distribuerar och använder energi. Det är viktigt att ha en aktiv dialog om energi- och klimatarbetet med både invånare och näringsliv. Avgränsning Klimatarbetet består både av att hindra negativ klimatpåverkan och att lindra effekterna av ett förändrat klimat. I denna strategi är utsläppsbegränsningen i fokus, det vill säga att hindra. Energi- och klimatstrategin ska leda till att begränsa klimatpåverkan samtidigt som energiförsörjningen säkerställs. Detta är ett strategiskt dokument, med avsikten att fastställa övergripande mål. Den ska användas som ett underlag till konkreta och mätbara mål i förvaltningarnas och bolagens verksamhetsplaner, och i kommunens handlingsplan för energieffektivisering. Klimat- och energistrategin har också en funktion som information till samhällsaktörer och medborgare om kommunens ambitioner på området, och som underlag för dialog om hur målen ska uppnås. Även om koldioxid är den mest omtalade så finns det flera klimatpåverkande gaser. Metan och lustgas (dikväveoxid) är dessutom ännu kraftfullare växthusgaser än koldioxid. Men åtgärder för att minska utsläpp av dessa gaser har inte lika stark koppling till energiområdet 1 Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 3

7 7 (21) och ligger ofta längre från kommunens möjligheter till inflytande. Dessutom är det statistiska underlaget på kommunal nivå mer osäkert. Den här strategin har huvudfokus på att minska koldioxidutsläpp och andra miljöpåverkande utsläpp från energianvändningen. Organisation av klimatarbetet i kommunen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det strategiska klimat- och energiarbetet. Den operativa organisationen består av en politiskt tillsatt styrgrupp, en samordnare och ett tjänstemannanätverk. Styrgruppen inrättades år 2012 av kommunstyrelsen, och ansvarar för att driva arbetet med hållbarhetsfrågor, energi och miljö framåt i kommunen. Gruppen bygger vidare på erfarenheter från arbetet med projektet Uthållig kommun, och ska bland annat övervaka genomförandet av kommunens Energieffektiviseringsstrategi Ett nätverk av tjänstemän har tillsatts för att följa upp utvecklingen, samla kunskap om pågående arbete och initiera vidare arbete. Nätverket består av tjänstemän från alla kommunens förvaltningar och bolag. Även vissa kommunala stiftelser samt representanter för en lokal företagarförening och det regionala energikontoret deltar. För arbete med specifika projekt eller frågor inrättas arbetsgrupper vid behov. År 2012 inrättades en tjänst som Energioch klimatstrateg i kommunen. Strategen är placerad på Samhällsbyggnadskontoret och har till uppgift att driva och följa upp arbetet, att ge underlag till styrgruppen och fungerar som sammankallande för tjänstemannanätverket. Lagstiftning och energipolitik Kommunen har vissa skyldigheter enligt lag. Energiområdet berörs av flera lagar och regelverk. Direktiv från EU arbetas efterhand in i den svenska lagstiftningen. Energi- och klimatområdet har under 2000-talet blivit en viktig global fråga. Stärkt lagstiftning och nya riklinjer för en effektivare energianvändning är att vänta. Lagen om kommunal energiplanering och miljöbalken Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen ska vara fastställd av kommunfullmäktige. Lagen säger även att kommunen i sin planering ska främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Energiplanering kräver helhetssyn och hänsynstagande till miljöeffekter i såväl ett lokalt och regionalt som i ett globalt perspektiv. Miljöaspekterna ska integreras i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. I de fall planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas.

8 8 (21) Klimatmål i EU och Sverige EU:s klimat- och energipaket Den Europeiska Unionen har enats om ett klimat- och energipaket. Det innebär att med utgångspunkt från 1990 ska EU fram till år 2020 minska sina växthusgasutsläpp med 20 %, förbättra sin energieffektivitet med 20 % och öka andelen förnybar energi till 20 % av den totala energiförbrukningen. Ambitionerna fördelas olika mellan länderna då förutsättningarna skiljer sig. Många europeiska städer har åtagit sig att minska utsläppen ytterligare genom att underteckna borgmästaravtalet (på engelska Covenant of Mayors). Inom EU-samarbetet prioriteras också arbetet med att främja en säker energiförsörjning. Åtgärder för att trygga energiförsörjningen gäller att uppnå målen om förnybar energi och energieffektivitet i unionen, såväl som att medlemmarna kan agera tillsammans i en kris. En sammanhållen klimat- och energipolitik i Sverige I klimatpropositionen (prop. 2008/2009:162) aviserade regeringen mål och planer för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Tre handlingsplaner togs fram för omställningen: för en fossiloberoende fordonsflotta, för ökad energieffektivisering och för främjandet av förnybar energi. Målen för klimat- och energipolitiken till år 2020 (jämfört med 1990) är: 40 procent minskning av klimatutsläppen Minst 50 procent förnybar energi 20 procent effektivare energianvändning Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn Visionen är att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären I utredningen konstateras att de stora utmaningarna är att ställa om transporterna och industrins processer, men vi behöver också hushålla med energi och resurser och ställa om våra konsumtionsmönster. År 2009 beslutade regeringen om en förordning (SFS 2009:1533) om statligt stöd till de kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektivisering i den egna verksamheten. Det är en del av en satsning i ett energieffektiviseringsprogram för perioden där den offentliga sektorn förväntas vara ett föredöme. Nationella miljökvalitetsmål och regionala miljömål och handlingsprogram Energianvändningen påverkar flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Främst "Begränsad klimatpåverkan" och "God bebyggd miljö", men även "Frisk luft", "Bara naturlig försurning" och "Ingen övergödning". Miljömålssystemets struktur och organisation har nyligen förändrats, och nya regionala handlingsplaner för att nå miljömålen ska nu tas fram. Kalmar län - En fossilbränslefri region 2030 Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi (RUS) har bl.a. som mål att länet år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. Detta innebär att det inte ska ske något nettoutsläpp av fossil

9 9 (21) koldioxid från Kalmar län och att länet då ska producera minst lika mycket förnybar energi som den energi som används i länet. Arbetet för en fossilbränslefri region samlas under namnet Nooil, och några av initiativen handlar t.ex. om att utveckla tillverkning och användning av biogas i länet och att utveckla mer vindkraft. Målen är att: Bidra till en hållbar tillväxt i Kalmar län fler jobb och mer export Göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid Effektivisera länets energianvändning Till år 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid minska med minst 30 procent jämfört med Till år 2020 ska minskningen vara 50 procent. Kommunala riktlinjer, underlag och åtaganden Kommunfullmäktige har antagit visionen " Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet". Det finns flera kommunala styrdokument och underlag som energi- och klimatstrategin har koppling till, och Oskarshamns kommun medverkar i flera nätverk av kommuner som samverkar inom energiområdet. Kommunala styrdokument Energieffektivisering och minskade utsläpp behandlas utifrån olika perspektiv i följande kommunala styrdokument: Översiktsplan 2000 Översiktsplanen utgör kommunens aktuella bedömning av hur mark- och vattenområden kommer att användas och hur bebyggelsen utvecklas i stora drag. Översiktsplanen är också en redovisning av allmänna intressen som kräver hänsynstaganden vid användning av olika områden. Planens tidsperspektiv är år. Planen aktualiserades senast år En revidering av Översiktsplanen påbörjas år Vindkraftsplan tematiskt tillägg till översiktsplanen Planen antogs av kommunfullmäktige i mars 2011, och behandlar etablering av vindkraft för området väster om E22 i Oskarshamns kommun. Mindre lämpliga områden för vindkraftsutbyggnad har identifierats, och riktlinjer anges för placering och provning av vindkraftverk. Planen har bedömts som att den bidrar till de nationella och regionala mål som finns för utbyggnad av vindkraft. I Sveriges handlingsplan för förnybar energi anges att det år 2020 ska finnas planeringsförutsättningar för att vindkraften ska kunna producera 30 TWh per år. Fördjupad översiktsplan över Oskarshamns stad Processen pågår för att ta fram en fördjupad översiktsplan, som ska antas under Planen hanterar övergripande frågor som rör den fysiska planeringen i centralorten, med

10 10 (21) utgångspunkten att staden ska växa på ett hållbart sätt fram mot Planen genomsyras av visionen att nå tillväxt, attraktivitet och hållbarhet i staden. Energieffektiviseringsstrategi Kommunen har upprättat en energieffektiviseringsstrategi med mål för effektivare energianvändning i den kommunala verksamheten. I fokus är mål och åtgärder för effektivare energianvändning i byggnader, minskad klimatpåverkan från tjänsteresor samt att ställa ökade krav på energi- och miljöprestanda vid upphandling av varor och tjänster. Målen gäller till 2014 och I och med denna strategi har årlig uppföljning av kommunens energianvändning och klimatutsläpp införts. I strategin finns en handlingsplan för strategiskt energieffektiviseringsarbete i kommunen till och med år Andra underlag Klimatförändringar och havsnivåhöjning Länsstyrelsen i Kalmar län tog år 2011 fram en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för länet, Klimat i förändring möjligheter och utmaningar för Kalmar län. I analysen beskrivs vilka konsekvenser som förväntas i regionen fram till år 2100, på grund av de globala utsläppen av klimatpåverkande gaser. Generellt förväntas höjd medeltemperatur och större årsmedelnederbörd, något som främst märks då vintrarna kommer att bli varmare och blötare. Under sommaren ökar risken för värmeböljor och torka. Extrema väder som skyfall väntas också bli kraftigare och mer frekventa. Medelvattennivån i havet höjs med 1 meter till år 2100, och högsta extremvattennivå kan då bli hela 2,5 meter över dagens medelvattennivå. Oskarshamns kommun har hittills inte gjort någon analys av hur klimatförändringarna kommer att påverka kommunens geografiska område och verksamheter inom detta. Med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) har en bild tagits fram som visar på hur höjda havsnivåer påverkar staden och kusten däromkring. Kommunen kommer framöver att behöva ta ett samlat grepp för att hantera konsekvenserna. Nätverk och åtaganden Att delta i nätverk är ofta förknippat med någon form av förbindelse där man delar en gemensam vision eller målsättning. Oskarshamns kommun är med i flera nätverk inom energiområdet. Borgmästaravtalet Covenant of Mayors Detta klimatinitiativ lanserades av EU-kommissionen, och innebär att företrädare för städer och regioner i Europa ansluter sig till ett avtal för att arbeta för en hållbar energianvändning. I och med undertecknandet av avtalet åtar sig deltagarna att gå längre än EU:s mål vad gäller att minska koldioxidutsläppen. Oskarhamns kommun beslutade att ansluta sig till avtalet den 12 september Energi- och klimatstrategin är ett led i uppfyllandet av åtaganden i avtalet.

11 11 (21) Union of Baltic Cities (UBC) Oskarshamns kommun är medlem i nätverket Union of the Baltic Cities. UBC samlar drygt 100 städer i länderna kring Östersjön. Oskarshamns kommun är värd för UBC:s energikommission. Förutom denna arbetar UBC i grupper med fokus på miljö, transport och stadsplanering, där städerna arbetar för att lära av varandra, utbyta goda erfarenheter, utveckla projekt samt för att driva ett strategiskt påverkansarbete gentemot till exempel EU i frågor av gemensamt intresse. UBC:s övergripande mål är att stärka Östersjöregionen som en hållbart konkurrenskraftig region i norra Europa och som en del av EU. Föreningen Energikontor Sydost Oskarshamns kommun är medlem i föreningen Energikontor Sydost, och har representation i föreningsstyrelsen. Föreningens syfte är att kontinuerligt utveckla och stärka sydostregionens och medlemmarnas strategiska energi- och miljöarbete. Fokus är på energieffektivisering och förnyelsebara bränslen samt relaterade möjliga besparingar och tillväxtmöjligheter. Arbetet bedrivs i form av ett regionalt energikontor, Energikontor Sydost. Energibalans Om kommunen Oskarshamns kommun ligger i Kalmar län och har knappt invånare (år 2011). Kommunens yta är km 2, vilket ger 24,9 invånare per kvadratkilometer. Kommunen gränsar till Östersjön med 320 km fastlandskust, och knappt öar i havet ingår i kommunens område. I kommunen finns tio tätorter, varav centralorten Oskarshamn är den största. Näringslivet domineras av några större arbetsplatser: kärnkraftverket OKG i norra delen av kommunen, samt industrier som batteritillverkaren Saft och lastbilsfabriken Scania. I kommunen finns flera verksamheter, forskning och utbildning knutna till kärnkraftverket, bland annat SKB (Svensk Kärnbränslehantering), Äspölaboratoriet och högskoleutbildningssamarbeten med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Energifrågor är prioriterade på kommunens dagordning, eftersom här finns flera stora energiföretag, bland annat ett kärnkraftverk med tre av Sveriges tio reaktorer i drift. Redan 1999 ingick Oskarshamns kommun i "Industriprojekt Oskarshamn" med syftet att minska elanvändningen i de stora industriföretagen i kommunen. Projektet genomfördes i samverkan med Linköpings universitet och det regionala energikontoret. Oskarshamns kommun har även varit en aktiv part i det nationella projektet "uthållig kommun" sedan starten. Syftet var att driva ett strategiskt arbete för ett uthålligt energisystem. Energi Under år 2008 tillfördes Oskarshamns kommun totalt 937,4 Gigawattimmar (GWh) energi. 40 procent av energitillförseln var från förnyelsebara källor. För år 2008 tillfördes cirka 388

12 12 (21) GWh från fossila bränslen, cirka 181 GWh kom från förnyelsebara bränslen och 365 GWh var elenergi. Den totala energitillförseln har varit förhållandevis konstant över åren, men en viss omsvängning till en högre andel förnyelsebar energi har skett. Den totala energitillförseln har minskat något från cirka 1052 GWh (år 1990) till cirka 938 GWh (år 2008). 2 Den beräknade användningen av energi i kommunen uppgick år 2008 till 886 GWh. Skillnaden mellan tillförsel och användningen beror dels på förluster i distributionen, men även på ofullständig statistik och att vissa siffror är sekretessbelagda. Energianvändning inom olika sektorer Transportsektorn är den största energianvändaren i kommunen, år 2008 gick drygt 250 Gwh till transporter. Nästa stora energianvändare är hushåll (drygt 200 GWh år 2008). Industrin är den tredje samhällssektorn som står för en stor andel av energianvändningen i Oskarshamns kommun (200 GWh år 2000). Drygt 75 GWh användes år 2008 av offentlig verksamhet i kommunen. Siffrorna för 2005 och 2008 är delvis sekretessbelagda så det finns ingen fullständig bild. Utsläpp av växthusgaser Den totala energitillförseln i Oskarshamns kommun genererade cirka ton koldioxid under 2008, vilket motsvarar 3,9 ton per invånare. Koldioxidutsläppen har minskat från 6,68 per capita 1990, en minskning med över 40 procent. En viktig orsak till den positiva utvecklingen är utbyggnaden av biobränsleeldad fjärrvärme inom centralorten, och att hushåll och industrier generellt har minskat sin oljeanvändning. Den största delen av de återstående koldioxidutsläppen kommer från transportsektorn och fordonsbränslen, som nu står för drygt 75 procent av utsläppen av fossil koldioxid. 2 En fullständig redovisning av energitillförsel och -användning i Oskarshamns kommun finns i Eckerberg (2011) Energibalans 2008 Oskarshamns kommun

13 13 (21) Figur 1 Koldioxidutsläppen från fossila bränslen har minskat markant i kommunen sedan år 1990, främst på grund av minskad användning av eldningsolja. Utsläppen från användning av bensin och diesel är dock kvar på samma nivå som år Utsläppen per capita i Oskarshamn ligger alltså något under det regionala målet på 4,4 ton per capita. Det är dock svårt att jämföra utsläppen mellan kommuner, eftersom industristruktur och samhällsstruktur för övrigt påverkar siffran kraftigt. I dessa utsläppssiffror räknas inte heller utsläpp som genereras av invånarnas flygresor och konsumtion av varor. Lokal energiproduktion I Oskarshamns kommun finns kärnkraftverket OKG med tre reaktorer. Produktionen vid kärnkraftverket är inte beaktad i energibalansen för kommunen utan räknas som en extern, nationell producent. Orsaken till detta är främst att kärnkraftverkets elproduktion är så stor att det annars blir omöjligt att läsa ut andra trender och förändringar. En stor del biobränslen används för energiproduktion, främst till värme. Många hushåll har egna pannor som använder biobränsle (bl.a. ved eller pellets). I kommunen finns också flera större biobränslepannor. Dessa pannors totala produktion beräknades år 2008 till cirka 33 GWh/ år. Det finns enstaka mindre vattenkraftverk i kommunen, men dessa finns inte medräknade i Sveriges officiella statistik (från Statistiska Centralbyrån). Enligt lokala källor producerades 1400 MWh elektricitet från vattenkraftverk i kommunen år 2008.

14 14 (21) Strategiska områden för en hållbar utveckling Kommunens övergripande mål är att: Till år 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid minska med minst 30 procent jämfört med Till år 2020 ska minskningen vara 50 procent. Arbetet för att uppnå detta mål ska bedrivas så att: Miljöpåverkan från energianvändningen minskar Den lokala produktionen av förnyelsebar energi ökar Energianvändningen effektiviseras och andelen förnybar energi ökar Energitillförseln är säker och tillräcklig Strategin anger kommunens riktlinjer för en hållbar utveckling på energiområdet under perioden med sikte på år På lång sikt ska kommunen bidra till att uppnå målet om en fossilbränslefri region (i Kalmar län) år Oskarshamns kommun ska arbeta med följande strategiska områden för en hållbar utveckling: Hållbar bebyggelse Hållbar konsumtion Hållbara transporter Hållbar energianvändning och energiproduktion Information och samverkan Åtgärderna i handlingsplanen (SEAP) inom ramen för Borgmästaravtalet finns listade och beskrivna i bilaga Hållbar bebyggelse Strategi 1A - Ställ krav på miljöanpassade och energieffektiva byggnader genom bland annat exploateringsavtal. Strategi 1B Fysisk planering och samhällsbyggande ska ha ett tydligt energi- och klimatperspektiv och skapa förutsättningar för resurseffektiva och hållbara energisystem. Strategi 1C Vid om- och nybyggnation i kommunens egna fastigheter ska hög energiprestanda eftersträvas. (Kvantifierade mål finns i Energieffektiviseringsstrategin.) 2. Hållbar konsumtion Strategi 2A Använda upphandling som instrument för att ställa höga miljö- och energikrav på produkter och tjänster.

15 15 (21) Strategi 2B Att genom information och rådgivning till allmänhet, föreningar och företag öka efterfrågan på förnybara bränslen och energieffektiva produkter och tjänster. 3. Hållbara transporter Strategi 3A - Öka andelen förnybara drivmedel. (Kvantifierade mål finns i Energieffektiviseringsstrategin.) Strategi 3B Arbeta för att ruttoptimera transporter och resor. Strategi 3C Integrera energi- och miljöhänsyn i trafikplanering. Strategi 3D Främja hamnens roll i transportsystemet, med strävan att effektivisera energianvändning och minskad miljöpåverkan. Strategi 3E Samarbeta regionalt för att underlätta för pendling till och från kommunen med kollektivtrafik. 4. Hållbar energianvändning och energiproduktion Strategi 4A - Genom aktiv energi- och klimatrådgivning nå ut till medborgarna, både privatpersoner och företag, och därmed öka kunskapen om hur man åstadkommer en minskad och hållbar energianvändning. Strategi 4B Öka lokal produktion av förnybar energi. Strategi 4C Optimera energianvändningen. Strategi 4D - Trygga en säker och tillräcklig energitillförsel. 5. Information och samverkan Strategi 5A - Engagera fler i omställningen till en mer hållbar energianvändning. Strategi 5B - Öka samverkan mellan olika aktörer. Information och genomförande Strategin ska kommuniceras inom kommunens verksamheter såväl som med andra aktörer inom kommunens geografiska område. För att nå målen måste alla inom kommunen engageras och bidra med lösningar. För att omsätta strategin i handlingar ska mål och åtgärder integreras i kommunens ordinarie ledningssystem och uppföljningar.

16 16 (21) Utvärdering och uppföljning Strategin ska vara ett levande dokument. En gång varje mandatperiod ska kommunen pröva om strategin är aktuell eller behöver revideras. Uppföljning av åtgärder och energianvändning sker årligen inom kommunens energieffektiviseringsarbete samt genom årsrapporter och dylikt. Källor Eckerberg, Lena (2011). Energibalans 2008 Oskarshamns kommun. Energikontor Sydost Laneborg, Elvira (2011). Klimat i förändring möjligheter och utmaningar för Kalmar Län. Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län (2011). Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:10 Naturvårdsverket (2012). Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050 Naturvårdsverket (2012). Naturvardsverket/Regeringsuppdrag/Redovisade-regeringsuppdrag-2012/Underlag-Fardplan- 2050/) Statens Offentliga Utredningar (2007). SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. Slutbetänkande av klimat- och sårbarhetsutredningen.

17 17 (21) Bilaga 1 Oskarshamns kommuns åtgärder inom Borgmästaravtalet De åtgärder som finns angivna i Oskarshamns kommuns handlingsplan (SEAP) inom Borgmästaravtalet är hämtade från Energieffektiviseringsstrategin, Energi och klimatstrategin och Oskarshamn Energi. Som underlag för kommunens SEAP har dessa dokument använts tillsammans med utsläppsinventeringen (BEI), som också rapporteras inom Borgmästaravtalet. Det finns två utsläppsinventeringar redovisade, en för 1990 och en för Vid en del mål som används för att beräkna förmodad minskning av energianvändningen år 2020 används ibland siffrorna i någon av dessa utsläppsinventeringar även om inte året som hänvisas till är exakt detsamma. För att beräkna hur mycket koldioxidutsläpp varje bränsle/energislag ger, har omvandlingsfaktorer som finns redovisade i utsläppsinventeringen använts. En del av strategierna i Energi och klimatstrategin handlar inte om vare sig insparad energi eller tillförd förnybar energi. I de fallen har strategin inte heller tagits upp i kommunens SEAP. För en del av åtgärderna finns mål i form av insparad energi eller tillförd förnybar energi. Dessa kvantifieringar är hämtade från Energieffektiviseringsstrategin och informationen från Oskarshamn Energi. Energi och klimatstrategins olika åtgärder innehåller i sig själv inga kvantifieringar. I några fall har, på olika grunder, motsvarande värden beräknats. Senare i detta dokument redovisas för hur de beräkningarna har gått till. I andra fall har inget värde angetts på grund av svårigheten att göra tillförlitliga uppskattningar. Kostnaderna för åtgärderna är angivna i några fall, där det har funnits beräknade värden från kommunen. Åtgärderna är uppdelade i Byggnader/industrier, Transporter, Lokal elproduktion, Lokala fjärrvärme och kraftvärmeverk, Planering, Offentlig upphandling och Arbete med medborgare och intressenter. Åtgärder inom byggnader/industrier Kommunens byggnader, utrustning/anläggningar Energy Performance Contracting-projekt, inklusive konvertering från olja till biomassa och renovering av skolor. Energianvändningen i kommunens nybyggda bostäder och lokaler bör vara mindre än 30 kwh/m2 A temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda byggnader och 60 kwh/m2 A-temp för övriga uppvärmningsmetoder. Årlig energibesparing: 15 GWh, motsvarande koldioxidminskning 1155 ton. Byggnader inom servicesektorn som inte tillhör kommunen Timvärden på hemsida för större kunder. Bostadsfastigheter Testprojekt realtidsmätning konsument.

18 18 (21) Kommunal belysning Projekt kring LED belysning som innebär att använda LED-lampor i gatubelysningen. Årlig energibesparing: 2,2 GWh, motsvarande koldioxidminskning 55 ton. Industrier samt små och medelstora företag Timvärden på hemsida för större kunder. Åtgärder inom Transporter Kommunal bilpark En miljöbil ska alltid väljas när en gammal bil ska ersättas med en ny. Alla bilarna ska vara miljövänliga år Biogasbilar ska prioriteras. Kollektivtrafik När det är möjligt ska kollektiva färdmedel väljas vid kommunorganisationens tjänsteresor. Antalet tjänsteresor med kollektivtrafik ska öka med 10 %. Privata och kommersiella transporter Ruttoptimering vid kommersiella transporter och resor. Regionalt transportsamarbete via projektet CARGOTO som syftar till att nå effektiva och hållbara transporter i Östersjöregionen och Ryssland. Sparsam körning Minst 95 % av alla anställda inom kommunen som använder bil i tjänsten ska till år 2020 ha genomgått utbildning i sparsam körning. Uteblivna arbetsresor Från och med 2012 ska kommunen erbjuda möjlighet att jobba från annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. Till år 2020 ska alla förvaltningar ha denna tillgång. Från och med 2012 ska varje förvaltning, om möjlighet ges, delta i telefon - eller videomöten med externa intressenter, minst 40 möten per år, år Förbättra förutsättningar för att använda förnybara bränslen Tankställe för biogas i Oskarshamns stad, som ger ökad användning av biogas i transportsektorn. Åtgärder inom Lokal elproduktion Vindkraft Installation av flera nya vindkraftverk. Solkraft Installation av nya solceller på exempelvis skolor.

19 19 (21) Kombinerad värme och elproduktion Nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk, som ger 20 GWh el och som på så sätt minskar koldioxidutsläppen med 500 ton. Åtgärder inom Lokala fjärrvärmeverk och värme från kraftvärmeverk Kombinerad värme och elproduktion Nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk, som ger 73 GWh värme och som på så sätt minskar koldioxidutsläppen med ton. Fjärrvärmeverk Kontinuerlig utbyggnad av fjärrvärmenätet. Bioolja Konvertering av gasol till bioolja, som ger 11 GWh värme och som på så sätt minskar koldioxidutsläppen med ton. Åtgärder inom planering Strategisk stadsplanering Krav på miljöanpassade och energieffektiva byggnader genom exempelvis exploateringsavtal. Planering av transporter/rörlighet Integrering av energi och miljöhänsyn i trafikplaneringen. Regionalt samarbete för att underlätta för pendling till och från kommunen med kollektivtrafik. Åtgärder inom offentlig upphandling Energieffektivitet, krav/standarder Använda upphandling som instrument för att ställa höga miljö och energikrav på produkter och tjänster. Samtliga inköp av produkter ska lägst vara med Miljöstyrningsrådets baskrav. Årlig energibesparing: 0,65 GWh, motsvarande koldioxidminskning 16 ton. Åtgärder inom arbetet med medborgare och intressenter Rådgivningstjänster Rådgivningsservice till allmänheten, föreningar och företag om energieffektiviseringsåtgärder inom bland annat förnybar energi och inköp.

20 20 (21) Skapa ökad medvetenhet och nätverk Involvera fler människor i konverteringen till ett mer hållbart sätt att använda energi och att öka samverkan mellan olika aktörer. Ett exempel är att bygga nätverk med lokala idrottsföreningar för att öka energieffektiviteteten i deras byggnader och transporter. Årlig energibesparing på grund av idrottsföreningsnätverket: 0,06 GWh, motsvarande koldioxidminskning 8 ton. Bakgrund till beräkningarna Åtgärden om Energy Performance Contracting är beräknad enligt målet att minska energianvändningen med 25 % från 2009 till Enligt Energieffektiviseringsstrategin användes det 43 GWh fjärrvärme, 13 GWh el och 4 GWh olja för de kommunala fastigheterna. 25 % minskning innebär då att 15 GWh sparas. Jag räknar på att all olja har försvunnit för uppvärmningen år Jag förutsätter att all fjärrvärme är biobränslebaserad år Det innebär att minskningen motsvarar 4 GWh olja i form av fossil koldioxid (1080 ton) och 3 GWh el (75 ton koldioxid). LED-belysning i gatubelysningen: Enligt Energieffektiviseringsstrategin användes 2,7 GWh år Antag att alla lampor byts till LED och att 80 % av elenergin då kan sparas. Detta ger en besparing på 2,2 GWh, vilket motsvarar 55 ton koldioxid. Åtgärderna inom transportsektorn är hämtade från Energieffektiviseringsstrategin och Energi och klimatstrategin. För att ange energiminskningen och minskningen av koldioxidutsläpp har jag använt 5,14 GWh från 2009 till och med år 2020 som står angivet i Energieffektiviseringsstrategin. Denna minskning är beräknad på alla åtgärderna sammantagna och därför anger jag ingen energiminskning för varje åtgärd inom denna sektor. Jag antar att all denna energi är i form av olja. Det ger en minskning av koldioxidutsläpp med 1360 ton. Det nya kraftvärmeverket beräknas, enligt Oskarshamn Energi, spara ton koldioxid årligen. När man beaktar andelen el relativt värme och de olika omvandlingsfaktorerna i förhållande till varandra, så kommer 500 ton att sparas genom den förnybara elproduktionen och ton genom den förnybara värmeproduktionen. Det innebär produktion av 73 GWh värme och 20 GWh el. Oskarshamn Energi anger att byte av gasol till bioolja på kort sikt kan ge 4000 ton koldioxidsminskning och att det på lång sikt ger 1000 ton. För år 2020 används här besparingen 2500 ton. Detta motsvarar 11 GWh förnybar energi. Åtgärden inom offentlig upphandling är taget från Energi och klimatstrategin. Kommunen som organisation använde 13 GWh el år Under antagandet att 5 % av denna energiförbrukning kan minskas med hjälp av denna åtgärd så innebär det 650 MWh, vilket i sin tur innebär en minskning av koldioxidutsläpp med 16 ton.

21 21 (21) Åtgärden som handlar om att skapa ett nätverk av lokala idrottsföreningar ska spara 60 MWh. Jag räknar med att hälften av detta är förnybart (värme) och hälften olja (transporter). Detta ger en minskning av koldioxidutsläppen med 8 ton. Energikontor Sydost 19 februari 2013

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Med stöd från: Färdigställandestatus: Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Daniel Uppsäll, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Energiarbete i kommunen

Energiarbete i kommunen Energiarbete i kommunen Sänk kostnaderna och ta klimatansvar Var med och bygg framtidens ekologiskt hållbara samhälle Att vår energianvändning påverkar klimatet ifrågasätts inte längre. Alla börjar förstå

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Köpings kommun Rapporten skriven av: Arbetsgruppen för "klimatplanen", 2013-02-08 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-04-28 Rapporten finns även att

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Beslutshandling 2013-02-08 Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen 2 Plan för klimatarbetet i Köping Beslutsdelen Innehåll: 1. Varför en

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun 2015-2020 Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning GLOBALA KLIMATUTMANINGAR Jordens klimat håller på att förändras. Det är en av vår tids största

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Halmstad Handlingsprogram för hållbar energi

Halmstad Handlingsprogram för hållbar energi Halmstad Handlingsprogram för hållbar energi Strategidokument för en hållbar energiomvandling i Halmstad perioden 2010-2014 (KF 2010 105) Halmstads kommuns ambition och inriktning Handlingsprogrammet för

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Klimat- och energiprogram för ett fossilbränslefritt Kalmar

Klimat- och energiprogram för ett fossilbränslefritt Kalmar Klimat- och energiprogram för ett fossilbränslefritt Kalmar Gäller fr. om 131203 Beslutad av kommunstyrelsen MEDVERKANDE Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Carolin Svensson, Kalmar Energi AB Layout har

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer

Verksamhetsplan. Åtgärdsplan för hållbar energi i Ljungby kommun enligt Borgmästaravtalet år 2012-2020. Diarienummer: 2012/1809

Verksamhetsplan. Åtgärdsplan för hållbar energi i Ljungby kommun enligt Borgmästaravtalet år 2012-2020. Diarienummer: 2012/1809 Diarienummer: 2012/1809 Verksamhetsplan Åtgärdsplan för hållbar energi i Ljungby kommun enligt Borgmästaravtalet år 2012-2020 Gäller från: 2012-11-27 Gäller för: Ljungby kommun och kommunala bolag Fastställd

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Oskarshamns plan för klimat och energi 2016-2020

Oskarshamns plan för klimat och energi 2016-2020 Oskarshamns plan för klimat och energi 2016-2020 2 (38) Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Lägesbeskrivning av energianvändningen 2012... 6 Energianvändningen minskar stadigt... 6 Mer biobränsle har

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi Älmhult Målen för kommunen som geografi Borgmästaråtagande - Älmhults kommun ska minska CO2-emissioner med minst 20% till 2020 och

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem

Läs mer

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Underlagsrapport för Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (13) 3 (13) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 INTERNATIONELLA,

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

SÖDERTÄLJE. Energiplan 2004 Beslutsdel

SÖDERTÄLJE. Energiplan 2004 Beslutsdel SÖDERTÄLJE Energiplan 2004 Beslutsdel Antagen av Kommunfullmäktige den 25 oktober 2004 2 (13) INNEHÅLL Bakgrund 3 Målsättning, syfte och avgränsningar 3 Arbetsformer 4 Genomförande och uppföljning 4 Södertäljes

Läs mer

Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för

Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för Vimmerby kommun... 5 Nuläge... 6 Nulägesbeskrivning av

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi för Alvesta kommun Faktadel Antaget av kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Innehåll: 1. Sammanfattning...4 2. Bakgrund...4 2.1 Syfte...4 2.2 Växthuseffekten och klimatförändringarna...5

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi Antagen av Kommunfullmäktige 2009-01-26 Innehållsförteckning Inledning...3 Bakgrund...3 Vad har vi gjort hittills?...4 Beskrivning och analys av nuläget...4 Nulägesbeskrivning

Läs mer

ANEBY KOMMUNS ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI

ANEBY KOMMUNS ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI ANEBY KOMMUNS ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI 1 SAMMANFATTNING... 4 ANEBY KOMMUNS VISION ETT GOTT LIV I EN UTHÅLLIG KOMMUN... 4 MÅL... 4 STRATEGISKA OMRÅDEN SOM ÄR VIKTIGA ATT FORTSÄTTA ARBETA MED... 5 SYFTE...

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Energi- och klimatpolicy

Energi- och klimatpolicy Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:

Läs mer