Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60

Transkript

1 Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60

2 2 (21)

3 3 (21) Oskarshamns kommuns vision och inriktning I och med allt större insikt om riskerna med utsläpp av växthusgaser och vikten av trygg och hållbar energianvändning är det viktigt för Oskarshamns kommun att arbeta allt mer strategiskt med energi- och klimatfrågor. Energi- och klimatstrategin anger kommunens riktlinjer för en hållbar utveckling på energiområdet under perioden , med sikte på år Ny kunskap tillkommer kontinuerligt, vilket gör att denna strategi ska vara ett levande dokument som uppdateras vartefter. Målet är att koldioxidutsläppen i kommunen minskar med 50 % mellan 1990 och Detta ska uppnås genom genomförande av strategin och medföljande åtgärder, såsom att: Miljöpåverkan från energianvändningen minskar Den lokala produktionen av förnybar energi ökar Energianvändningen effektiviseras och andelen förnybar energi ökar av det som används Energitillförseln och distributionen är säker och tillräcklig Åtgärderna i handlingsplanen (SEAP) inom ramen för Borgmästaravtalet finns listade och beskrivna i bilaga 1. Förord År 2009 antog kommunfullmäktige visionen " Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet". Övergripande mål är att kommunen skall ha en säker och trygg energiförsörjning som är fossilbränslefri till år Oskarhamn står bakom Kalmar läns vision om en fossilbränslefri region I kommunen finns flera stora energiföretag samt energirelaterad forskning och energifrågor står högt på kommunens dagordning. Flera åtgärder i Oskarshamn har genom åren minskat miljöbelastningen från energianvändningen: ett exempel är utbyggnaden av fjärrvärme, liksom konvertering av större oljepannor i t.ex. skolor till biobränslen. Från år 2012 finns ett tankställe för biogas i kommunen, och vid renovering och utveckling av offentliga byggnader är effektivisering av energianvändningen en självklar del. Denna strategi ska förtydliga kommunens strategiska val för en hållbar energianvändning och för att hindra och lindra de pågående klimatförändringarna. Strategin utgår från kommunens vision och åtaganden, och ska tillsammans med övriga kommunala planer och verksamhetsplaner fungera som kommunens energiplan och uppfylla åtagandet som kommunen gjort i och med undertecknandet av EU:s Borgmästaravtal i februari Peter Wretlund, kommunstyrelsens ordförande

4 4 (21) Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Global uppvärmning och klimatförändringar... 5 Växthuseffekten... 5 Klimatförändringar i Sverige och Kalmar län... 5 Kommunens roller... 6 Avgränsning... 6 Organisation av klimatarbetet i kommunen... 7 Lagstiftning och energipolitik... 7 Lagen om kommunal energiplanering och miljöbalken... 7 Klimatmål i EU och Sverige... 8 EU:s klimat- och energipaket En sammanhållen klimat- och energipolitik i Sverige... 8 Nationella miljökvalitetsmål och regionala miljömål och handlingsprogram... 8 Kalmar län - En fossilbränslefri region Kommunala riktlinjer, underlag och åtaganden... 9 Kommunala styrdokument... 9 Andra underlag Nätverk och åtaganden Energibalans Om kommunen Energi Energianvändning inom olika sektorer Utsläpp av växthusgaser Lokal energiproduktion Strategiska områden för en hållbar utveckling Hållbar bebyggelse Hållbar konsumtion Hållbara transporter Hållbar energianvändning och energiproduktion Information och samverkan Information och genomförande Utvärdering och uppföljning Källor Bilaga

5 5 (21) Bakgrund Syfte Energi- och klimatfrågan är en av de största utmaningar som världen och Oskarshamns kommun står inför. Det sätt som vi arbetar med energi- och klimatfrågor har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling i kommunen, inte minst eftersom energi och klimat också är kopplat till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. I september 2011 beslutade kommunfullmäktige om att skriva under Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors), som ett första steg i ett strategiskt arbete för hållbar utveckling. Därmed har kommunen förbundit sig att arbeta aktivt med klimatfrågan. Den övergripande energi- och klimatstrategin ska förtydliga kommunens ställningstaganden för ett hållbart energisystem och minskad klimatpåverkan, och öka möjligheterna till samverkan med andra aktörer för att driva dessa frågor. Energi- och klimatstrategin kommer att vara kommunens gällande energiplan och ska därmed uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439). Global uppvärmning och klimatförändringar Växthuseffekten Växthuseffekten innebär enkelt uttryckt att gaser i atmosfären håller kvar en del av den värme som utstrålas från jordytan. Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden och utan den skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än det är idag. Idag upplever vi en global uppvärmning som sker snabbare än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Klimatforskare världen över är överens om att denna förändring i klimatet beror på utsläpp från människors verksamheter som förändrar atmosfärens kemi, och därigenom förstärker den naturliga växthuseffekten. Mänsklighetens utsläpp av växthusgaser orsakas framför allt av förbränning av fossila bränslen för produktion av och ändrad markanvändning. Den största delen av våra utsläpp av växthusgaser i Oskarshamn och Kalmar län kommer från energiproduktion som ger el och värme, samt från våra transporter. Klimatförändringar i Sverige och Kalmar län Den globala uppvärmningen och de klimatförändringar som kommer kan innebära en rad konsekvenser för Sveriges del. Under perioden var årsmedeltemperaturen i Sverige strax under 5 grader Celsius. På 30 års sikt beräknas årsmedeltemperaturen i Kalmar län att öka med cirka 2 grader, och med upp mot 4 grader till omkring år Modellering av klimatförändringarna visar på att det blir generellt ökad nederbörd i hela landet. Även antalet tillfällen med skyfall och intensiteten i extrem nederbörd kommer att öka.

6 6 (21) Ökad nederbörd och mer intensiva regn gör att översvämningar blir vanligare längs kuster samt längs sjöar och vattendrag. Förändringar i nederbörd liksom ökad avdunstning kan leda till ökad sommartorka i södra Sverige. Kommunens roller Kommunen är enligt lag skyldig att upprätta en energiplan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen 1. Samhällsplanering spelar en viktig roll om vi ska nå energi- och klimatmålen och därmed minska klimatförändringen. Översikts- och detaljplaner är viktiga vad gäller energianvändning t.ex. vid lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilka uppvärmningssystem som kan användas. En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel mot en hållbar utveckling. Kommunen som organisation bidrar med en relativt stor del av kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Genom att se över sin energiförbrukning, tjänsteresor, transporter samt inom ramen för upphandling ställa klimatkrav, kan kommunen minska sin egen klimatpåverkan avsevärt. Kommunen kan också agera utifrån sina roller som offentlig aktör, myndighetsutövare, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. I egenskap av dessa olika roller kan kommunen också nå andra viktiga aktörer som producerar, distribuerar och använder energi. Det är viktigt att ha en aktiv dialog om energi- och klimatarbetet med både invånare och näringsliv. Avgränsning Klimatarbetet består både av att hindra negativ klimatpåverkan och att lindra effekterna av ett förändrat klimat. I denna strategi är utsläppsbegränsningen i fokus, det vill säga att hindra. Energi- och klimatstrategin ska leda till att begränsa klimatpåverkan samtidigt som energiförsörjningen säkerställs. Detta är ett strategiskt dokument, med avsikten att fastställa övergripande mål. Den ska användas som ett underlag till konkreta och mätbara mål i förvaltningarnas och bolagens verksamhetsplaner, och i kommunens handlingsplan för energieffektivisering. Klimat- och energistrategin har också en funktion som information till samhällsaktörer och medborgare om kommunens ambitioner på området, och som underlag för dialog om hur målen ska uppnås. Även om koldioxid är den mest omtalade så finns det flera klimatpåverkande gaser. Metan och lustgas (dikväveoxid) är dessutom ännu kraftfullare växthusgaser än koldioxid. Men åtgärder för att minska utsläpp av dessa gaser har inte lika stark koppling till energiområdet 1 Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 3

7 7 (21) och ligger ofta längre från kommunens möjligheter till inflytande. Dessutom är det statistiska underlaget på kommunal nivå mer osäkert. Den här strategin har huvudfokus på att minska koldioxidutsläpp och andra miljöpåverkande utsläpp från energianvändningen. Organisation av klimatarbetet i kommunen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det strategiska klimat- och energiarbetet. Den operativa organisationen består av en politiskt tillsatt styrgrupp, en samordnare och ett tjänstemannanätverk. Styrgruppen inrättades år 2012 av kommunstyrelsen, och ansvarar för att driva arbetet med hållbarhetsfrågor, energi och miljö framåt i kommunen. Gruppen bygger vidare på erfarenheter från arbetet med projektet Uthållig kommun, och ska bland annat övervaka genomförandet av kommunens Energieffektiviseringsstrategi Ett nätverk av tjänstemän har tillsatts för att följa upp utvecklingen, samla kunskap om pågående arbete och initiera vidare arbete. Nätverket består av tjänstemän från alla kommunens förvaltningar och bolag. Även vissa kommunala stiftelser samt representanter för en lokal företagarförening och det regionala energikontoret deltar. För arbete med specifika projekt eller frågor inrättas arbetsgrupper vid behov. År 2012 inrättades en tjänst som Energioch klimatstrateg i kommunen. Strategen är placerad på Samhällsbyggnadskontoret och har till uppgift att driva och följa upp arbetet, att ge underlag till styrgruppen och fungerar som sammankallande för tjänstemannanätverket. Lagstiftning och energipolitik Kommunen har vissa skyldigheter enligt lag. Energiområdet berörs av flera lagar och regelverk. Direktiv från EU arbetas efterhand in i den svenska lagstiftningen. Energi- och klimatområdet har under 2000-talet blivit en viktig global fråga. Stärkt lagstiftning och nya riklinjer för en effektivare energianvändning är att vänta. Lagen om kommunal energiplanering och miljöbalken Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen ska vara fastställd av kommunfullmäktige. Lagen säger även att kommunen i sin planering ska främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Energiplanering kräver helhetssyn och hänsynstagande till miljöeffekter i såväl ett lokalt och regionalt som i ett globalt perspektiv. Miljöaspekterna ska integreras i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. I de fall planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas.

8 8 (21) Klimatmål i EU och Sverige EU:s klimat- och energipaket Den Europeiska Unionen har enats om ett klimat- och energipaket. Det innebär att med utgångspunkt från 1990 ska EU fram till år 2020 minska sina växthusgasutsläpp med 20 %, förbättra sin energieffektivitet med 20 % och öka andelen förnybar energi till 20 % av den totala energiförbrukningen. Ambitionerna fördelas olika mellan länderna då förutsättningarna skiljer sig. Många europeiska städer har åtagit sig att minska utsläppen ytterligare genom att underteckna borgmästaravtalet (på engelska Covenant of Mayors). Inom EU-samarbetet prioriteras också arbetet med att främja en säker energiförsörjning. Åtgärder för att trygga energiförsörjningen gäller att uppnå målen om förnybar energi och energieffektivitet i unionen, såväl som att medlemmarna kan agera tillsammans i en kris. En sammanhållen klimat- och energipolitik i Sverige I klimatpropositionen (prop. 2008/2009:162) aviserade regeringen mål och planer för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Tre handlingsplaner togs fram för omställningen: för en fossiloberoende fordonsflotta, för ökad energieffektivisering och för främjandet av förnybar energi. Målen för klimat- och energipolitiken till år 2020 (jämfört med 1990) är: 40 procent minskning av klimatutsläppen Minst 50 procent förnybar energi 20 procent effektivare energianvändning Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn Visionen är att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären I utredningen konstateras att de stora utmaningarna är att ställa om transporterna och industrins processer, men vi behöver också hushålla med energi och resurser och ställa om våra konsumtionsmönster. År 2009 beslutade regeringen om en förordning (SFS 2009:1533) om statligt stöd till de kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektivisering i den egna verksamheten. Det är en del av en satsning i ett energieffektiviseringsprogram för perioden där den offentliga sektorn förväntas vara ett föredöme. Nationella miljökvalitetsmål och regionala miljömål och handlingsprogram Energianvändningen påverkar flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Främst "Begränsad klimatpåverkan" och "God bebyggd miljö", men även "Frisk luft", "Bara naturlig försurning" och "Ingen övergödning". Miljömålssystemets struktur och organisation har nyligen förändrats, och nya regionala handlingsplaner för att nå miljömålen ska nu tas fram. Kalmar län - En fossilbränslefri region 2030 Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi (RUS) har bl.a. som mål att länet år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. Detta innebär att det inte ska ske något nettoutsläpp av fossil

9 9 (21) koldioxid från Kalmar län och att länet då ska producera minst lika mycket förnybar energi som den energi som används i länet. Arbetet för en fossilbränslefri region samlas under namnet Nooil, och några av initiativen handlar t.ex. om att utveckla tillverkning och användning av biogas i länet och att utveckla mer vindkraft. Målen är att: Bidra till en hållbar tillväxt i Kalmar län fler jobb och mer export Göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid Effektivisera länets energianvändning Till år 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid minska med minst 30 procent jämfört med Till år 2020 ska minskningen vara 50 procent. Kommunala riktlinjer, underlag och åtaganden Kommunfullmäktige har antagit visionen " Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet". Det finns flera kommunala styrdokument och underlag som energi- och klimatstrategin har koppling till, och Oskarshamns kommun medverkar i flera nätverk av kommuner som samverkar inom energiområdet. Kommunala styrdokument Energieffektivisering och minskade utsläpp behandlas utifrån olika perspektiv i följande kommunala styrdokument: Översiktsplan 2000 Översiktsplanen utgör kommunens aktuella bedömning av hur mark- och vattenområden kommer att användas och hur bebyggelsen utvecklas i stora drag. Översiktsplanen är också en redovisning av allmänna intressen som kräver hänsynstaganden vid användning av olika områden. Planens tidsperspektiv är år. Planen aktualiserades senast år En revidering av Översiktsplanen påbörjas år Vindkraftsplan tematiskt tillägg till översiktsplanen Planen antogs av kommunfullmäktige i mars 2011, och behandlar etablering av vindkraft för området väster om E22 i Oskarshamns kommun. Mindre lämpliga områden för vindkraftsutbyggnad har identifierats, och riktlinjer anges för placering och provning av vindkraftverk. Planen har bedömts som att den bidrar till de nationella och regionala mål som finns för utbyggnad av vindkraft. I Sveriges handlingsplan för förnybar energi anges att det år 2020 ska finnas planeringsförutsättningar för att vindkraften ska kunna producera 30 TWh per år. Fördjupad översiktsplan över Oskarshamns stad Processen pågår för att ta fram en fördjupad översiktsplan, som ska antas under Planen hanterar övergripande frågor som rör den fysiska planeringen i centralorten, med

10 10 (21) utgångspunkten att staden ska växa på ett hållbart sätt fram mot Planen genomsyras av visionen att nå tillväxt, attraktivitet och hållbarhet i staden. Energieffektiviseringsstrategi Kommunen har upprättat en energieffektiviseringsstrategi med mål för effektivare energianvändning i den kommunala verksamheten. I fokus är mål och åtgärder för effektivare energianvändning i byggnader, minskad klimatpåverkan från tjänsteresor samt att ställa ökade krav på energi- och miljöprestanda vid upphandling av varor och tjänster. Målen gäller till 2014 och I och med denna strategi har årlig uppföljning av kommunens energianvändning och klimatutsläpp införts. I strategin finns en handlingsplan för strategiskt energieffektiviseringsarbete i kommunen till och med år Andra underlag Klimatförändringar och havsnivåhöjning Länsstyrelsen i Kalmar län tog år 2011 fram en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för länet, Klimat i förändring möjligheter och utmaningar för Kalmar län. I analysen beskrivs vilka konsekvenser som förväntas i regionen fram till år 2100, på grund av de globala utsläppen av klimatpåverkande gaser. Generellt förväntas höjd medeltemperatur och större årsmedelnederbörd, något som främst märks då vintrarna kommer att bli varmare och blötare. Under sommaren ökar risken för värmeböljor och torka. Extrema väder som skyfall väntas också bli kraftigare och mer frekventa. Medelvattennivån i havet höjs med 1 meter till år 2100, och högsta extremvattennivå kan då bli hela 2,5 meter över dagens medelvattennivå. Oskarshamns kommun har hittills inte gjort någon analys av hur klimatförändringarna kommer att påverka kommunens geografiska område och verksamheter inom detta. Med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) har en bild tagits fram som visar på hur höjda havsnivåer påverkar staden och kusten däromkring. Kommunen kommer framöver att behöva ta ett samlat grepp för att hantera konsekvenserna. Nätverk och åtaganden Att delta i nätverk är ofta förknippat med någon form av förbindelse där man delar en gemensam vision eller målsättning. Oskarshamns kommun är med i flera nätverk inom energiområdet. Borgmästaravtalet Covenant of Mayors Detta klimatinitiativ lanserades av EU-kommissionen, och innebär att företrädare för städer och regioner i Europa ansluter sig till ett avtal för att arbeta för en hållbar energianvändning. I och med undertecknandet av avtalet åtar sig deltagarna att gå längre än EU:s mål vad gäller att minska koldioxidutsläppen. Oskarhamns kommun beslutade att ansluta sig till avtalet den 12 september Energi- och klimatstrategin är ett led i uppfyllandet av åtaganden i avtalet.

11 11 (21) Union of Baltic Cities (UBC) Oskarshamns kommun är medlem i nätverket Union of the Baltic Cities. UBC samlar drygt 100 städer i länderna kring Östersjön. Oskarshamns kommun är värd för UBC:s energikommission. Förutom denna arbetar UBC i grupper med fokus på miljö, transport och stadsplanering, där städerna arbetar för att lära av varandra, utbyta goda erfarenheter, utveckla projekt samt för att driva ett strategiskt påverkansarbete gentemot till exempel EU i frågor av gemensamt intresse. UBC:s övergripande mål är att stärka Östersjöregionen som en hållbart konkurrenskraftig region i norra Europa och som en del av EU. Föreningen Energikontor Sydost Oskarshamns kommun är medlem i föreningen Energikontor Sydost, och har representation i föreningsstyrelsen. Föreningens syfte är att kontinuerligt utveckla och stärka sydostregionens och medlemmarnas strategiska energi- och miljöarbete. Fokus är på energieffektivisering och förnyelsebara bränslen samt relaterade möjliga besparingar och tillväxtmöjligheter. Arbetet bedrivs i form av ett regionalt energikontor, Energikontor Sydost. Energibalans Om kommunen Oskarshamns kommun ligger i Kalmar län och har knappt invånare (år 2011). Kommunens yta är km 2, vilket ger 24,9 invånare per kvadratkilometer. Kommunen gränsar till Östersjön med 320 km fastlandskust, och knappt öar i havet ingår i kommunens område. I kommunen finns tio tätorter, varav centralorten Oskarshamn är den största. Näringslivet domineras av några större arbetsplatser: kärnkraftverket OKG i norra delen av kommunen, samt industrier som batteritillverkaren Saft och lastbilsfabriken Scania. I kommunen finns flera verksamheter, forskning och utbildning knutna till kärnkraftverket, bland annat SKB (Svensk Kärnbränslehantering), Äspölaboratoriet och högskoleutbildningssamarbeten med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Energifrågor är prioriterade på kommunens dagordning, eftersom här finns flera stora energiföretag, bland annat ett kärnkraftverk med tre av Sveriges tio reaktorer i drift. Redan 1999 ingick Oskarshamns kommun i "Industriprojekt Oskarshamn" med syftet att minska elanvändningen i de stora industriföretagen i kommunen. Projektet genomfördes i samverkan med Linköpings universitet och det regionala energikontoret. Oskarshamns kommun har även varit en aktiv part i det nationella projektet "uthållig kommun" sedan starten. Syftet var att driva ett strategiskt arbete för ett uthålligt energisystem. Energi Under år 2008 tillfördes Oskarshamns kommun totalt 937,4 Gigawattimmar (GWh) energi. 40 procent av energitillförseln var från förnyelsebara källor. För år 2008 tillfördes cirka 388

12 12 (21) GWh från fossila bränslen, cirka 181 GWh kom från förnyelsebara bränslen och 365 GWh var elenergi. Den totala energitillförseln har varit förhållandevis konstant över åren, men en viss omsvängning till en högre andel förnyelsebar energi har skett. Den totala energitillförseln har minskat något från cirka 1052 GWh (år 1990) till cirka 938 GWh (år 2008). 2 Den beräknade användningen av energi i kommunen uppgick år 2008 till 886 GWh. Skillnaden mellan tillförsel och användningen beror dels på förluster i distributionen, men även på ofullständig statistik och att vissa siffror är sekretessbelagda. Energianvändning inom olika sektorer Transportsektorn är den största energianvändaren i kommunen, år 2008 gick drygt 250 Gwh till transporter. Nästa stora energianvändare är hushåll (drygt 200 GWh år 2008). Industrin är den tredje samhällssektorn som står för en stor andel av energianvändningen i Oskarshamns kommun (200 GWh år 2000). Drygt 75 GWh användes år 2008 av offentlig verksamhet i kommunen. Siffrorna för 2005 och 2008 är delvis sekretessbelagda så det finns ingen fullständig bild. Utsläpp av växthusgaser Den totala energitillförseln i Oskarshamns kommun genererade cirka ton koldioxid under 2008, vilket motsvarar 3,9 ton per invånare. Koldioxidutsläppen har minskat från 6,68 per capita 1990, en minskning med över 40 procent. En viktig orsak till den positiva utvecklingen är utbyggnaden av biobränsleeldad fjärrvärme inom centralorten, och att hushåll och industrier generellt har minskat sin oljeanvändning. Den största delen av de återstående koldioxidutsläppen kommer från transportsektorn och fordonsbränslen, som nu står för drygt 75 procent av utsläppen av fossil koldioxid. 2 En fullständig redovisning av energitillförsel och -användning i Oskarshamns kommun finns i Eckerberg (2011) Energibalans 2008 Oskarshamns kommun

13 13 (21) Figur 1 Koldioxidutsläppen från fossila bränslen har minskat markant i kommunen sedan år 1990, främst på grund av minskad användning av eldningsolja. Utsläppen från användning av bensin och diesel är dock kvar på samma nivå som år Utsläppen per capita i Oskarshamn ligger alltså något under det regionala målet på 4,4 ton per capita. Det är dock svårt att jämföra utsläppen mellan kommuner, eftersom industristruktur och samhällsstruktur för övrigt påverkar siffran kraftigt. I dessa utsläppssiffror räknas inte heller utsläpp som genereras av invånarnas flygresor och konsumtion av varor. Lokal energiproduktion I Oskarshamns kommun finns kärnkraftverket OKG med tre reaktorer. Produktionen vid kärnkraftverket är inte beaktad i energibalansen för kommunen utan räknas som en extern, nationell producent. Orsaken till detta är främst att kärnkraftverkets elproduktion är så stor att det annars blir omöjligt att läsa ut andra trender och förändringar. En stor del biobränslen används för energiproduktion, främst till värme. Många hushåll har egna pannor som använder biobränsle (bl.a. ved eller pellets). I kommunen finns också flera större biobränslepannor. Dessa pannors totala produktion beräknades år 2008 till cirka 33 GWh/ år. Det finns enstaka mindre vattenkraftverk i kommunen, men dessa finns inte medräknade i Sveriges officiella statistik (från Statistiska Centralbyrån). Enligt lokala källor producerades 1400 MWh elektricitet från vattenkraftverk i kommunen år 2008.

14 14 (21) Strategiska områden för en hållbar utveckling Kommunens övergripande mål är att: Till år 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid minska med minst 30 procent jämfört med Till år 2020 ska minskningen vara 50 procent. Arbetet för att uppnå detta mål ska bedrivas så att: Miljöpåverkan från energianvändningen minskar Den lokala produktionen av förnyelsebar energi ökar Energianvändningen effektiviseras och andelen förnybar energi ökar Energitillförseln är säker och tillräcklig Strategin anger kommunens riktlinjer för en hållbar utveckling på energiområdet under perioden med sikte på år På lång sikt ska kommunen bidra till att uppnå målet om en fossilbränslefri region (i Kalmar län) år Oskarshamns kommun ska arbeta med följande strategiska områden för en hållbar utveckling: Hållbar bebyggelse Hållbar konsumtion Hållbara transporter Hållbar energianvändning och energiproduktion Information och samverkan Åtgärderna i handlingsplanen (SEAP) inom ramen för Borgmästaravtalet finns listade och beskrivna i bilaga Hållbar bebyggelse Strategi 1A - Ställ krav på miljöanpassade och energieffektiva byggnader genom bland annat exploateringsavtal. Strategi 1B Fysisk planering och samhällsbyggande ska ha ett tydligt energi- och klimatperspektiv och skapa förutsättningar för resurseffektiva och hållbara energisystem. Strategi 1C Vid om- och nybyggnation i kommunens egna fastigheter ska hög energiprestanda eftersträvas. (Kvantifierade mål finns i Energieffektiviseringsstrategin.) 2. Hållbar konsumtion Strategi 2A Använda upphandling som instrument för att ställa höga miljö- och energikrav på produkter och tjänster.

15 15 (21) Strategi 2B Att genom information och rådgivning till allmänhet, föreningar och företag öka efterfrågan på förnybara bränslen och energieffektiva produkter och tjänster. 3. Hållbara transporter Strategi 3A - Öka andelen förnybara drivmedel. (Kvantifierade mål finns i Energieffektiviseringsstrategin.) Strategi 3B Arbeta för att ruttoptimera transporter och resor. Strategi 3C Integrera energi- och miljöhänsyn i trafikplanering. Strategi 3D Främja hamnens roll i transportsystemet, med strävan att effektivisera energianvändning och minskad miljöpåverkan. Strategi 3E Samarbeta regionalt för att underlätta för pendling till och från kommunen med kollektivtrafik. 4. Hållbar energianvändning och energiproduktion Strategi 4A - Genom aktiv energi- och klimatrådgivning nå ut till medborgarna, både privatpersoner och företag, och därmed öka kunskapen om hur man åstadkommer en minskad och hållbar energianvändning. Strategi 4B Öka lokal produktion av förnybar energi. Strategi 4C Optimera energianvändningen. Strategi 4D - Trygga en säker och tillräcklig energitillförsel. 5. Information och samverkan Strategi 5A - Engagera fler i omställningen till en mer hållbar energianvändning. Strategi 5B - Öka samverkan mellan olika aktörer. Information och genomförande Strategin ska kommuniceras inom kommunens verksamheter såväl som med andra aktörer inom kommunens geografiska område. För att nå målen måste alla inom kommunen engageras och bidra med lösningar. För att omsätta strategin i handlingar ska mål och åtgärder integreras i kommunens ordinarie ledningssystem och uppföljningar.

16 16 (21) Utvärdering och uppföljning Strategin ska vara ett levande dokument. En gång varje mandatperiod ska kommunen pröva om strategin är aktuell eller behöver revideras. Uppföljning av åtgärder och energianvändning sker årligen inom kommunens energieffektiviseringsarbete samt genom årsrapporter och dylikt. Källor Eckerberg, Lena (2011). Energibalans 2008 Oskarshamns kommun. Energikontor Sydost Laneborg, Elvira (2011). Klimat i förändring möjligheter och utmaningar för Kalmar Län. Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län (2011). Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:10 Naturvårdsverket (2012). Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050 Naturvårdsverket (2012). Naturvardsverket/Regeringsuppdrag/Redovisade-regeringsuppdrag-2012/Underlag-Fardplan- 2050/) Statens Offentliga Utredningar (2007). SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. Slutbetänkande av klimat- och sårbarhetsutredningen.

17 17 (21) Bilaga 1 Oskarshamns kommuns åtgärder inom Borgmästaravtalet De åtgärder som finns angivna i Oskarshamns kommuns handlingsplan (SEAP) inom Borgmästaravtalet är hämtade från Energieffektiviseringsstrategin, Energi och klimatstrategin och Oskarshamn Energi. Som underlag för kommunens SEAP har dessa dokument använts tillsammans med utsläppsinventeringen (BEI), som också rapporteras inom Borgmästaravtalet. Det finns två utsläppsinventeringar redovisade, en för 1990 och en för Vid en del mål som används för att beräkna förmodad minskning av energianvändningen år 2020 används ibland siffrorna i någon av dessa utsläppsinventeringar även om inte året som hänvisas till är exakt detsamma. För att beräkna hur mycket koldioxidutsläpp varje bränsle/energislag ger, har omvandlingsfaktorer som finns redovisade i utsläppsinventeringen använts. En del av strategierna i Energi och klimatstrategin handlar inte om vare sig insparad energi eller tillförd förnybar energi. I de fallen har strategin inte heller tagits upp i kommunens SEAP. För en del av åtgärderna finns mål i form av insparad energi eller tillförd förnybar energi. Dessa kvantifieringar är hämtade från Energieffektiviseringsstrategin och informationen från Oskarshamn Energi. Energi och klimatstrategins olika åtgärder innehåller i sig själv inga kvantifieringar. I några fall har, på olika grunder, motsvarande värden beräknats. Senare i detta dokument redovisas för hur de beräkningarna har gått till. I andra fall har inget värde angetts på grund av svårigheten att göra tillförlitliga uppskattningar. Kostnaderna för åtgärderna är angivna i några fall, där det har funnits beräknade värden från kommunen. Åtgärderna är uppdelade i Byggnader/industrier, Transporter, Lokal elproduktion, Lokala fjärrvärme och kraftvärmeverk, Planering, Offentlig upphandling och Arbete med medborgare och intressenter. Åtgärder inom byggnader/industrier Kommunens byggnader, utrustning/anläggningar Energy Performance Contracting-projekt, inklusive konvertering från olja till biomassa och renovering av skolor. Energianvändningen i kommunens nybyggda bostäder och lokaler bör vara mindre än 30 kwh/m2 A temp (värme, varmvatten och fastighetsel) för eluppvärmda byggnader och 60 kwh/m2 A-temp för övriga uppvärmningsmetoder. Årlig energibesparing: 15 GWh, motsvarande koldioxidminskning 1155 ton. Byggnader inom servicesektorn som inte tillhör kommunen Timvärden på hemsida för större kunder. Bostadsfastigheter Testprojekt realtidsmätning konsument.

18 18 (21) Kommunal belysning Projekt kring LED belysning som innebär att använda LED-lampor i gatubelysningen. Årlig energibesparing: 2,2 GWh, motsvarande koldioxidminskning 55 ton. Industrier samt små och medelstora företag Timvärden på hemsida för större kunder. Åtgärder inom Transporter Kommunal bilpark En miljöbil ska alltid väljas när en gammal bil ska ersättas med en ny. Alla bilarna ska vara miljövänliga år Biogasbilar ska prioriteras. Kollektivtrafik När det är möjligt ska kollektiva färdmedel väljas vid kommunorganisationens tjänsteresor. Antalet tjänsteresor med kollektivtrafik ska öka med 10 %. Privata och kommersiella transporter Ruttoptimering vid kommersiella transporter och resor. Regionalt transportsamarbete via projektet CARGOTO som syftar till att nå effektiva och hållbara transporter i Östersjöregionen och Ryssland. Sparsam körning Minst 95 % av alla anställda inom kommunen som använder bil i tjänsten ska till år 2020 ha genomgått utbildning i sparsam körning. Uteblivna arbetsresor Från och med 2012 ska kommunen erbjuda möjlighet att jobba från annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. Till år 2020 ska alla förvaltningar ha denna tillgång. Från och med 2012 ska varje förvaltning, om möjlighet ges, delta i telefon - eller videomöten med externa intressenter, minst 40 möten per år, år Förbättra förutsättningar för att använda förnybara bränslen Tankställe för biogas i Oskarshamns stad, som ger ökad användning av biogas i transportsektorn. Åtgärder inom Lokal elproduktion Vindkraft Installation av flera nya vindkraftverk. Solkraft Installation av nya solceller på exempelvis skolor.

19 19 (21) Kombinerad värme och elproduktion Nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk, som ger 20 GWh el och som på så sätt minskar koldioxidutsläppen med 500 ton. Åtgärder inom Lokala fjärrvärmeverk och värme från kraftvärmeverk Kombinerad värme och elproduktion Nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk, som ger 73 GWh värme och som på så sätt minskar koldioxidutsläppen med ton. Fjärrvärmeverk Kontinuerlig utbyggnad av fjärrvärmenätet. Bioolja Konvertering av gasol till bioolja, som ger 11 GWh värme och som på så sätt minskar koldioxidutsläppen med ton. Åtgärder inom planering Strategisk stadsplanering Krav på miljöanpassade och energieffektiva byggnader genom exempelvis exploateringsavtal. Planering av transporter/rörlighet Integrering av energi och miljöhänsyn i trafikplaneringen. Regionalt samarbete för att underlätta för pendling till och från kommunen med kollektivtrafik. Åtgärder inom offentlig upphandling Energieffektivitet, krav/standarder Använda upphandling som instrument för att ställa höga miljö och energikrav på produkter och tjänster. Samtliga inköp av produkter ska lägst vara med Miljöstyrningsrådets baskrav. Årlig energibesparing: 0,65 GWh, motsvarande koldioxidminskning 16 ton. Åtgärder inom arbetet med medborgare och intressenter Rådgivningstjänster Rådgivningsservice till allmänheten, föreningar och företag om energieffektiviseringsåtgärder inom bland annat förnybar energi och inköp.

20 20 (21) Skapa ökad medvetenhet och nätverk Involvera fler människor i konverteringen till ett mer hållbart sätt att använda energi och att öka samverkan mellan olika aktörer. Ett exempel är att bygga nätverk med lokala idrottsföreningar för att öka energieffektiviteteten i deras byggnader och transporter. Årlig energibesparing på grund av idrottsföreningsnätverket: 0,06 GWh, motsvarande koldioxidminskning 8 ton. Bakgrund till beräkningarna Åtgärden om Energy Performance Contracting är beräknad enligt målet att minska energianvändningen med 25 % från 2009 till Enligt Energieffektiviseringsstrategin användes det 43 GWh fjärrvärme, 13 GWh el och 4 GWh olja för de kommunala fastigheterna. 25 % minskning innebär då att 15 GWh sparas. Jag räknar på att all olja har försvunnit för uppvärmningen år Jag förutsätter att all fjärrvärme är biobränslebaserad år Det innebär att minskningen motsvarar 4 GWh olja i form av fossil koldioxid (1080 ton) och 3 GWh el (75 ton koldioxid). LED-belysning i gatubelysningen: Enligt Energieffektiviseringsstrategin användes 2,7 GWh år Antag att alla lampor byts till LED och att 80 % av elenergin då kan sparas. Detta ger en besparing på 2,2 GWh, vilket motsvarar 55 ton koldioxid. Åtgärderna inom transportsektorn är hämtade från Energieffektiviseringsstrategin och Energi och klimatstrategin. För att ange energiminskningen och minskningen av koldioxidutsläpp har jag använt 5,14 GWh från 2009 till och med år 2020 som står angivet i Energieffektiviseringsstrategin. Denna minskning är beräknad på alla åtgärderna sammantagna och därför anger jag ingen energiminskning för varje åtgärd inom denna sektor. Jag antar att all denna energi är i form av olja. Det ger en minskning av koldioxidutsläpp med 1360 ton. Det nya kraftvärmeverket beräknas, enligt Oskarshamn Energi, spara ton koldioxid årligen. När man beaktar andelen el relativt värme och de olika omvandlingsfaktorerna i förhållande till varandra, så kommer 500 ton att sparas genom den förnybara elproduktionen och ton genom den förnybara värmeproduktionen. Det innebär produktion av 73 GWh värme och 20 GWh el. Oskarshamn Energi anger att byte av gasol till bioolja på kort sikt kan ge 4000 ton koldioxidsminskning och att det på lång sikt ger 1000 ton. För år 2020 används här besparingen 2500 ton. Detta motsvarar 11 GWh förnybar energi. Åtgärden inom offentlig upphandling är taget från Energi och klimatstrategin. Kommunen som organisation använde 13 GWh el år Under antagandet att 5 % av denna energiförbrukning kan minskas med hjälp av denna åtgärd så innebär det 650 MWh, vilket i sin tur innebär en minskning av koldioxidutsläpp med 16 ton.

21 21 (21) Åtgärden som handlar om att skapa ett nätverk av lokala idrottsföreningar ska spara 60 MWh. Jag räknar med att hälften av detta är förnybart (värme) och hälften olja (transporter). Detta ger en minskning av koldioxidutsläppen med 8 ton. Energikontor Sydost 19 februari 2013