Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010, Samrådsförslag

Transkript

1 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Carl-Johan Engström KS Stockholms läns landsting Regionplane- och trafiknämnden Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010, Samrådsförslag Uppsala Kommun har fått möjligheter att lämna synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, Samrådsförslag. och vill lämna följande synpunkter. Sedan RUFS 2001 började utarbetas under slutet av 1990-talet har dialogen mellan Stockholmsregionen och Uppsalaregionen ökat i omfattning. I samrådet om förslaget till RUFS 2001 lämnade Uppsala kommun ett remissvar. Under 2002 har kommunen genom det dåvarande samverkansorganet lämnat synpunkter på det slutliga förslaget till RUFS. I oktober 2000 inleddes en gemensam dialog om utvecklingsförutsättningarna i stråket mellan Stockholm och Uppsala. Sedan hösten 2003 har detta lett till samarbete under namnet ABCprojektet. Dialogen har därmed varit obruten och kommunen såg positivt på Regionplane- och trafiknämndens initiativ att följa upp regionplanebeslutet från 2002 och pröva aktualiteten i RUFS 2001 redan 2004, särskilt mot bakgrund att RUFS 2001 i allt väsentligt behandlade frågorna inom Stockholms länsgränser. Kommunen yttrade sig över aktualitetsförklaringen och har även under de senaste åren haft överläggningar kring programmet till RUFS Allmänna synpunkter RUFS 2010 sätter vision, mål och utvecklar strategier för regionens utveckling. Uppsala kommun har i de tidigare samråden påvisat hur integrationsprocessen mellan Uppsalaoch Stockholmsregionen förstärks. Huvudsynpunkterna har varit att den regionala planeringen i Stockholmsregionen måste ses i ett större sammanhang som inkluderar Mälardalen i allmänhet och Uppsalaregionen i synnerhet. Många av de utmaningar som Stockholmsregionen står inför bör därför lösas gemensamt med omgivande regioner. Det gäller särskilt den ökande arbetspendlingen och den sammanväxande bostadsmarknaden. Det gäller även avrinningsområdet som framtvingar gemensamt agerande om miljöfrågor och ökad översvämningsrisker ska kunna lösas effektivt och det gäller i växande Postadress: Uppsala kommun, Kommunledningskontoret Uppsala Besöksadress: Stadshuset, Vaksalagatan 15 Telefon: (växel) Fax: E-post: kommunledningskontoret@uppsala.se C:\Documents and Settings\Barbro.Stadje\My Documents\Remissvar\RUFS 2010 remiss.doc

2 2 (7) utsträckning Stockholm-Mälarregionens grönstruktur där flera viktiga rekreationsområden och områden av stor betydelse för fauna och flora ligger på gränsen mellan länen. De sex strategier som behandlas i RUFS 2010 ser Uppsala kommun som väl avvägda och bör kunna ligga till grund för utvecklingen de närmaste åren. Uppsala kommun vill dock framhålla att de åtaganden som redovisas med ett väsentligt undantag för infrastruktur och transporter fortfarande behandlar frågorna ur Stockholms läns perspektiv. Uppsala kommun förordar att RUFS innehåller en övergripande nivå som behandlar den växande samverkan också kring bostäder, kompetensutveckling samt gröna och blå strukturer i ett Stockholm- Mälarregions perspektiv. I yttrandet över aktualitetsförklaringen framhöll kommunen att det är naturligt att Regionplane- och trafiknämnden, som förfogar över en stor samlad kompetens och genom Stockholms dominans vad gäller utvecklingsförutsättningarna för Mälarregionen, håller samman utvecklingsprocessen. Parallellt kan RUFS innehålla frågor som främst är av intresse för Stockholmsregionen själv. Uppsala kommun ser inte att RUFS 2010 lever upp till detta även om angreppssättet sedan RUFS 2001 vidgats väsentligt. RUFS 2010 ser inte ut att utgöra något hinder för stråksamarbeten och annan samverkan men RUFS driver å andra sidan inte på denna utveckling. I denna mening vill Uppsala kommun hävda att RUFS 2010 ytterligare bör utveckla samverkansområden som gynnar såväl storregionens konkurrenskraft som hållbara utveckling. Detta utvecklas i anslutning till RUFS 2010 huvudstrategier Strategi, 1 Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn Åtagande: Inom utbildningssystemet RUFS lyfter upp kompetensutvecklingen som en viktig regional strategi. Behovet av universitets- och högskolekapacitet understryks och RUFS slår fast att Stockholmsregionen är underförsörjd med högre utbildningsplatser. Uppsala kommun kan konstatera att den nyligen presenterade forskningspropositionen förbättrar situationen för de stora universiteten i storregionen. Vi vill emellertid betona att det inom ramen för det samlade utbudet av platser inom Stockholm-Mälarregionen bör finnas utrymme för att i samverkan kunna erbjuda ett brett utbud av kurser och utbildningsplatser. RUFS bör i det fortsatta arbetet - tillsammans med kommuner, universitet och högskolor i storregionen - utveckla en strategi dels för att nå ett bättre utnyttjande av befintliga utbildningsplatser och bättre marknadsföra storregionens samlade utbud, dels för att i dialog med statsmakterna möta det långsiktiga behovet i Sveriges mest FoU-täta region. I praktiken har denna typ av samordning kommit betydligt längre i Malmö-Köpenhamnsregionen trots att de flesta jämförande studier som görs visar ett betydande försteg för Stockholm-Mälarregionen. Åtagande: Inom bostadsförsörjningen Uppsala kommun delar RUFS analys att bostadsfrågan är av central betydelse för Stockholm- Mälarregionen fortsatta utveckling. I ABC-samarbetet har analyser gjorts som visar att bostadsmarknaden i stråket mellan Stockholm och Uppsala har särskilda förutsättningar med

3 3 (7) en högre tillväxttakt och prisutveckling än både övriga Mälarregionen och Stockholms läns övriga delar. Denna utveckling är tydligt utläsbar i längre tidsperspektiv. Ett eftersläpande bostadsbyggande är ett av de allvarligaste hindren för fortsatt regional utveckling. En regional bostadsmarknad med en allt större valfrihet i valet av boplats är en av regionens främsta kvaliteter. Uppsala kommun har tidigare föreslagit att ett forum inom ramen för RUFS inrättas för att åstadkomma en utvecklingsstrategi på detta område. Förslaget framstår som än mer angeläget eftersom risken för kumulativa effekter till följd av finanskrisen slår omotiverat hårt mot bostadsproduktionen mot bakgrund av den stora underliggande efterfrågan och behoven. Ett sådant forum kan ha syftet att medverka till att upprätthålla en hög bostadsproduktion, att klarlägga vilka olika kvaliteter i boendet som är väsentliga i den gemensamma regionen samt olika orters betydelse för den samlade bostadsförsörjningen. Åtagande: Inom transportsystemet Ett väl fungerande transportsystem är en grundförutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling av storregionen. Många av de utpekade objekten i Stockholms län har en stor vikt också för Uppsala län tydligast förbindelser över Saltsjö-Mälarsnittet, där Uppsala kommun beslutat medfinansiera Citytunneln. Uppsala kommun delar RUFS analys angående de s.k. Stockholmsförhandlingarna att insatserna inte är tillräckliga för att främja den regionala integrationen och möta hållbarhetsmålen inte minst mot bakgrund av klimathoten. Nivån bekräftas av investeringsplanen som regeringen presenterat riksdagen under hösten Inför utställningsförslaget bör därför analyserna av kapacitetsbristerna och deras konsekvenser fördjupas och förslag till att uppnå ytterligare förbättringar utvecklas. Miljökonsekvensbeskrivningen till RUFS 2010 visar tydligt att den förväntade utsläppsutvecklingen inom transportsektorn inte är förenlig med gällande miljömål. Uppsala kommun vill särskilt betona behovet av ökad spårkapacitet längs Ostkustbanan, vilket skulle underlätta pendlingen i landets tyngsta pendlingsstråk med stor betydelse för såväl klimatmålen som integrationen av arbetsmarknaden. En kapacitetsförstärkning är också av utomordentlig betydelse för att kunna reservera Arlandas koldioxidutsläpp till förmån för storregionens och Sveriges internationella tillgänglighet. Arlandas ställning i det internationella flygplatssystemet och dess utbud av direktlinjer avgör regionens relativa tillgänglighet och är därmed en viktig del av den regionala konkurrenskraften. En samlad strategi för att stärka respektive möta försämringar av Arlandas roll måste mötas med kraftfulla strategier. Arlanda Forum och den avsiktsförklaring som ingåtts under hösten 2008 är en följd av initiativ inom ABC-samarbetet. Det bör tydligare lyftas fram i det slutliga förslaget. Uppsala vill slutligen framhålla att näringslivet i kommunen i ökande utsträckning är inriktad på logistik inte minst kunskapsintensiva tjänsteföretag. RUFS 2010 har alltför ensidigt betonat den ytkrävande logistikverksamheten. Strategi 2, utveckla idéer och förnyelseförmåga RUFS 2010 visar att Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft är stark samt att en fortsatt hög konkurrenskraft kräver en bättre samordning och en långsiktig strategi. Uppsala kommun vill understryka i likhet med den genomförda OECD-studien att en

4 4 (7) sådan strategi bör utgå från förhållanden i hela Stockholm-Mälarregionen. Samarbetet inom Stockholm Business Alliance är en viktig grund för fortsättningen. Även tillkomsten av Stockholm-Uppsala Bio Region innebär en förstärkt möjlighet för marknadsföring av en nyckelbransch. Hela värdekedjan från idé till produkt finns i regionen om man ser till de båda nodernas samlade företagsstruktur. I Uppsala dominerar företag som utvecklar redskap och teknik för läkemedelstillverkning mm medan Stockholm/Södertälje har en dominans för de senare leden i värdekedjan t.ex. produktutveckling, marknadsföring och management. RUFS framhåller vidare att ett kulturliv av världsklass stärker en regions attraktionskraft. Uppsala vill framhålla att kommunens ansökan om att bli Europas kulturhuvudstad 2014 har stor betydelse även i ett Stockholmsperspektiv. Ett uttalat stöd för kommunens ansökan är därför av betydelse. Ett andra europeiskt kulturhuvudstadsår i Stockholm- Mälarregionen befäster storregionens dominerande ställning nationellt och ökar det internationella intresset ytterligare. Uppsala kommunens prisbelönta konsert- och kongresshus stärker hela regionens profil och attraktionskraft. Strategi 3, säkra värden för framtida behov Uppsala kommun noterar med tillfredställelse att avsnittet om naturoch kulturvärden i RUFS 2010 mycket tydligare behandlar värdena i hela Stockholm-Mälarregionen och behovet att genom regional planering säkra dem. Analysen av karaktärsområden i Östra Mellansverige är en grund för en bredare samverkan om skydd, utveckling och tillgängliggörande av dessa värden. De närmare förslagen till åtagande behandlar endast åtgärder inom Stockholms läns gränser. Det saknas t.ex. referenser till det påbörjade samarbetet inom ABC-stråket kring grönstruktur. Detsamma gäller de tekniska försörjningssystemen. Möjligheter att skapa robustare system genom samverkan i en större geografi utvecklas inte. Så t.ex. är Uppsala genom Vattenfalls anläggning i staden en stor mottagare avfall för förbränning från hela norra Storstockholm. Inom strategi 3 behandlas också förutsättningarna för att uppnå klimatmålen. Uppsala kommun anser här att målnivån för perioden fram till 2020 är för vag i förslaget. En precisering bör läggas fast för att effektiva åtgärder ska kunna vidtas. Målnivån 2050 på 1,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare är hög men kan motiveras utifrån regionens täthet, tjänstesektorns dominans inom näringslivet samt regionens ekonomiska styrka. Miljökonsekvensbeskrivningen visar emellertid att det lagda förslaget inte möjliggör att målen nås. Ett fortsatt fokuserat arbete är därför nödvändigt om Stokholm-Mälarregionen ska kunna vare en föregångare även på detta område. Ska RUFS 2010 vara ett stöd måste å agandena kompletteras och förtydligas. Strategi 4, Vidareutveckla en flerkärnig och tät region Uppsala kommun delar uppfattningen att spårtrafiken skall ligga till grund för en stadsstruktur i Stockholm-Mälarregionen. Endast med snabb tågtrafik kan en regional integration med robustare arbetsmarknad och en god matchning på arbetsmarknaden utvecklas. Stadstrukturerna behandlas utförligare i kapitel 4 Regionens rumsliga struktur. Genom att

5 5 (7) målbild och strategier behandlas i olika avsnitt uppstår oklarheter. Den flerkärnighet som behandlas i strategiavsnittet berör Stockholms läns struktur med s.k. regionala kärnor medan målbilden i kapitel 4 behandlar hela östra Mellansverige med städer som Norrköping, Västerås och Uppsala. Stockholm-Mälarregionen kan knappast beskrivas som flerkärnig då begreppet flerkärnig i djupare mening kräver ömsesidigt utbyte mellan kärnor och komplementära relationer. Ett sådant förhållande finns enbart i relationen Stockholm-Uppsala där utbytet ökar i båda riktningarna även om Stockholm är den dominerande parten. Se vidare kommentarer till Kap 4. Strategi 5, stärk sammanhållningen Strategin behandlar de djupa samhällsfrågor som följer av en storstadsutveckling, socialt kapital, segregation, identitet, trygghet, attraktivitet. Som begynnande storstad har även Uppsala liknande problem att brottas med om än i betydligt mindre skala. Aktuell forskning visar att många frågor kring social sammanhållning behöver lösas genom en nära samverkan mellan staten, regionen och kommunen. Uppsala anser att utanförskapsaspekten och behovet att fokusera på arbetslinjen getts alltför lite utrymme i RUFS Uppsala kommun vill även hänvisa till resonemangen och förslaget ovan att inrätta ett gemensamt forum för utveckling av storregionens bostadsförsörjning. Skälen för att motverka boendesegregation i regional skala är uppenbara. Behovet av nya hyresrätter är angeläget i en inflyttningsregion. Uppsala kommun stöder förslaget att stärka varumärket Capital of Scandinavia också genom att bredda den sociala och inkluderande innebörden av varumärket. Strategi 6, frigör livschanser Uppsala stödjer RUFS förslag att arbetet med rasism och främlingsfientlighet och för delaktighet och integration genom den handlingsplan som tagits fram av International Coalistion of Cities Against Racism. Uppsala kommun ingår i nätverket och nästa generalförsamlingsmöte sker i Uppsala Uppsala inbjuder därför Regionplane- och trafiknämnden att medverka till ett framgångsrikt möte. Kapitel 4. Regionens rumsliga struktur målbilder och planbilder Uppsala kommun anser att de två målbilder för storregionens struktur är oklara till syfte och innehåll. Kommunen uppfattar att syftet är att skapa en gemensam syn på den övergripande, storregionala strukturen. Behovet av en sådan övergripande och gemensam syn är uppenbar. En målbild skulle underlätta en gemensam prioritering av framtida infrastruktur och vidare underlätta samspelet mellan infrastrukturutbyggnad och bebyggelseutveckling. Men skall ett sådant syfte uppnås måste analysen av vilka krafter som verkar för vilken målbild förtydligas och strategier för att främja eller hämma sådana krafter utvecklas. Detta i sin tur kräver en mer omfattande politisk process. Båda målbilderna såväl alternativ Städer som alternativ Storstäder beskrivs som täta flerkärniga strukturer. Täthet ger möjlighet till bebyggelseutveckling utan att tära på naturoch kulturvärden. Flerkärnighet minskar resavstånd till service och arbetsplatser. Täthet och

6 6 (7) flerkärnighet ligger i linje med att utveckla attraktiva stadsmiljöer med god tillgång på offentliga rum och grönska. Den flerkärniga principen framgår mer i målbild Storstäder än i målbild Städer. Uppsala kommun saknar dock en redovisning hur en samverkan mellan städerna kan utvecklas i andra relationer än de gentemot Stockholm. En utbyggd Enköpingsbana är ett exempel på infrastruktur som skulle stärka en flerkärnig region. Uppsala kommun arbetar tillsammans med Regionförbundet för att denna skall komma till stånd så snart som möjligt, något som tydligare bör beaktas i det slutliga förslaget till RUFS. Saltsjö-Mälarsnittet har en stor betydelse för om Stockholm-Mälarregionen skall kunna utvecklas mot en gemensam funktionell region. Detta är väl belyst vad avser förbindelserna i Stockholms län. Men det gäller också förbindelser utanför Stockholms län. Mälardiagonalen - dvs. Rv55 Uppsala- Enköping-Strängnäs-Katrineholm-Norrköping kan fylla en viktig funktion för att stärka flerkärnigheten. Den kan också fungera som avlastning och förbifart till Stockholm vilket RUFS 2010 berör i alltför liten utsträckning - inte minst mot bakgrund av de växande svårigheterna att uppnå samhällsekonomisk lönsamhet för leden Förbifart Stockholm. Enligt samrådsförslaget skall målbilderna bland annat skapa förutsättningar för specialisering och samverkan mellan exempelvis högskolor, kvalificerad vård och forskning. I det fortsatta arbetet behöver detta tydliggöras. I detta sammanhang kan också påpekas att RUFS saknar resonemang kring sjukvårdens geografi, som för Uppsalaregionens del är delvis en annan än tillväxtens geografi i funktionella regioner. När det gäller kvalificerad vård bör vårdstrukturerna också utanför Stockholms län beaktas, i synnerhet Akademiska sjukhuset, som i sig utgör en viktig utvecklingskraft för hela Uppsalaregionen. I målbilderna får stråken till/från Stockholm ett givet fokus. Uppsala kommun konstaterar att ABC-projektet i detta avseende bildat modell för övriga stråksamarbeten och att konkreta resultat redan uppnåtts. Det är väsentligt att tydliggöra dessa samverkansformer som grundläggande för en hållbar regionala utveckling och för människors livskvalitet. RUFS speglar inte detta samarbete och dess framtida villkor fullt ut. Övriga synpunkter Storregionens roll i Östersjöområdet belystes på ett intressant sätt i underlaget inför aktualitetsförklaringen. Uppsala kommun vill understryka att den analysen öppnade mot en ny och mer målinriktad internationell strategi för Stockholm-Mälarregionen. Inom Östersjön är integrationsprocessen ojämn. En integrationsprocess med särskilda förutsättningar sker i Öresundsregionen, en annan i vårt närområde: storstadsregionerna i Estland, Lettland och St Petersburg. På svensk nationell nivå finns det en samlad politik i Östersjöregionen vad gäller miljöfrågor, säkerhetsfrågor och biståndsfrågor. Däremot har staten bara en regional utvecklingspolitik för Öresundsregionen samt den s.k. Baerentsregionen. Detta talar för att Stockholm-Mälarregionen för egen del behöver en egen Östersjöstrategi. Genom det nya strukturfondssystemet finns Central Baltic som en möjlig grund för att utveckla en sådan byggd på de erfarenheter som tidigare gjort i de

7 7 (7) s.k. Östersjöpalett projekten. I detta avseende är RUFS 2010 inte fullföljt analyserna från det tidigare arbetet. Det är en brist som bör åtgärdas i det slutliga förslaget. För Uppsala Kommun Gunnar Hedberg KS ordf Ulf Näsvall sekr